Slutsatser

Årsredovisningar och andra rapporter som granskas av en utomstående part kan öka kvaliteten och trovärdigheten till den finansiella informationen som ges ut av företagsledningen (Hayes, 2005). Emellertid kan revisionskvaliteten påverkas av brist på kompetens samt den inlärningskurva som finns vid förvärvandet av klientspecifik-kunskap för nya revisionsuppdrag (Beck et al., 1988; DeAngelo, 1981; Johnson et al., 2002). Denna inlärningskurva argumenteras vara orsaken till varför kortare revisionsuppdrag kan vara av lägre revisionskvalitet (Johnson et al., 2002, s. 654). Även revisorers oberoende påverkar revisionskvaliteten och trovärdigheten av den finansiella rapporteringen, då exempelvis vänskapsrelationer mellan klienten och revisorn kan medföra att revisorn förlitar sig i större utsträckning på klientens bedömningar, vilket minskar revisorns bidrag till kvaliteten av de finansiella rapporterna (Johnstone et al., 2011; Myers et al., 2003). Långa revisionsuppdrag har av den anledningen argumenterats vara skadliga för revisionskvaliteten (Geiger & Raghunandan, 2002). Den forskningsfråga som den här studien ämnade undersöka var: Finns det ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten?

Med studiens forskningsfråga ämnades undersöka 1.) om revisionskvaliteten påverkas av längden på partneruppdraget och 2.) om revisionskvaliteten påverkas av längden på byråuppdraget. Urvalet i studien har bestått av publika bolag börsnoterade på Large, Mid och Small Cap som har reviderats av samma revisor samt revisionsbyrå i ett till åtta år eller längre. Längden på revisionsuppdraget har även studerats indelat i kategorier utifrån om företaget har reviderats av samma revisor eller byrå i ett till tre år (kort uppdrag), fyra till sju år (medellångt uppdrag) eller åtta år eller längre (långt uppdrag). I linje med tidigare studier (Johnson et al., 2002) har absoluta oväntade periodiseringar beräknad utifrån industritillhörighet använts som ett mått på revisionskvalitet för att undersöka forskningsfrågan.

Resultaten från studien visar på svagt samband mellan oväntade periodiseringar och längden på partneruppdraget och byråuppdraget, vilket indikerar att längden på revisionsuppdraget har svag inverkar på revisionskvaliteten. Studien visar även på ett negativt signifikant samband mellan partnerlängden och de oväntade periodiseringarna för företag som reviderats av Big 4, vilket tyder på att revisorer begränsar företagsledningens möjlighet att genomföra extrema redovisningsbeslut i takt med att längden på partneruppdraget ökar. Även om det är svårt att koppla resultaten till att bero på revisorers höga kompetens eller deras oberoende vid utförandet av sina uppgifter, överensstämmer resultaten med att de förhåller sig till den professionella yrkesetiken som finns inom revisionsyrket vid utförandet av sina arbetsuppgifter.

Resultaten visar inga statistiska signifikanta samband mellan längden på byråuppdraget och oväntade periodiseringar för företag som revideras av Big 4, vilket gör att det inte finns bevis för att långa byråuppdrag har en negativ inverkan på revisionskvaliteten. Dessa resultat

stämmer inte överens med argumentet att långa revisionsuppdrag har en negativ inverkan på oberoendet och därmed revisionskvaliteten (KOM 2010:561). Resultaten stämmer således överens med tidigare studier som inte har funnit att långa partneruppdrag samt byråuppdrag försämrar revisionskvaliteten (Chen et al., 2008; Davis et al., 2009; Manry et al., 2008; Myers et al., 2003). Resultaten ger således inget stöd för införandet av obligatorisk byrårotation. Dock har studien genomförts i en regim där obligatorisk byrårotation inte gäller, vilket gör att det inte går att diskutera vilken inverkan en sådan åtgärd skulle få på revisionskvaliteten utan en diskussion kan endast föras över huruvida det finns ett behov av en sådan regel, vilket resultaten indikerar att det inte gör. Resultaten för de statiska testerna där även företag som revideras av revisionsbyråer som inte ingår i Big 4 har ingått, har inte varit signifikanta men de visar emellertid överlag på samma resultat som när endast Big 4 testades.

Överlag visar resultaten från regressionerna där partnerlängden samt byrålängden är indelad efter längder att de oväntade periodiseringarna är högre för kortare partner- och byråuppdrag i förhållande till långa uppdrag. De visar även på att medellånga partner- och byråuppdrag har högre oväntade periodiseringarna än långa uppdrag. Detta indikerar, som även t-testerna samt linjediagrammen visar, att oväntade periodiseringar är något högre i början av ett nytt partner- samt byråuppdrag i förhållande till långa uppdrag, vilket tyder på en lägre revisionskvalitet i början av ett uppdrag. Dessa resultat stämmer överens med tidigare studier som också har studerat revisionsuppdraget utifrån tidsintervaller (Carcello & Nagy, 2004; Johnson et al., 2002). Att revisionskvaliteten är lägre i början av ett revisionsuppdrag skulle kunna bero på, som diskuterats i tidigare studier, att det finns en inlärningskurva för förvärvandet av företagsspecifik-kunskap som medför att sannolikheten att revisorn upptäcker väsentliga fel är lägre under de första åren av ett nytt uppdrag (Johnson et al., 2002).

Samtliga resultat från studien indikerar emellertid att det inte skulle föreligga ett behov av obligatorisk byrårotation som föreslås av den Europeiska Kommissionen. Det har argumenterats att införandet av obligatorisk byrårotation kommer att bli kostsamt för både företagen och revisionsbyråerna, då nya uppdrag är förknippade med en del uppstartskostnader (DeAngelo, 1981; SEC 2011:1384). Det har även argumenterats att införandet av obligatorisk byrårotation kan medföra att risken för revisionsmisslyckanden ökar då revisorer under de första åren av ett nytt revisionsuppdrag inte har tillräckligt med kunskap om de klient-specifika risker som är förknippad med uppdraget (Myers et al., 2003). Det kan således diskuteras om nyttan överväger kostnaderna, då denna studie samt tidigare studier överlag visar att det inte föreligger något behov av obligatorisk byrårotation.

Studiens uppställda hypoteser var att revisionskvaliteten inte påverkas av längre partneruppdrag samt byråuppdrag. Då majoriteten av regressionerna inte visade på signifikanta samband går det inte att med statistisk säkerhet dra generella slutsatser om att revisionskvaliteten inte påverkas utav längre revisionsuppdrag. Emellertid indikerar resultaten på att revisionskvaliteten inte försämras med långa revisionsuppdrag. Trots att resultaten från studien tyder på att långa revisionsuppdrag inte är förknippade med en försämring av revisionskvaliteten, finns emellertid risken att det saknas någon kontrollvariabel som påverkar förhållandet mellan revisionskvaliteten och längden på partner- samt byråuppdraget eller att andra statistiska test skulle kunna upptäcka ett samband. Emellertid har flertalet kontrollvariabler använts som dessutom är vanligt förekommande i tidigare studier, vilket gör att detta inte anses vara ett allvarligt hot för slutsatserna.