Tidigare studier inom längden på byråuppdraget

Ett antal studier har undersökt sambandet mellan längden på byråuppdraget och oväntade periodiseringar3 som ett mått på redovisningskvalitet och revisionskvalitet (Gul et al., 2007; Johnson et al., 2002; Myers et al., 2003). Generellt kan oväntade periodiseringar, som beskrivits ovan i 3.3.2, förklaras som skillnaden mellan förändringen av totala faktiska periodiseringar och förväntade periodiseringar som förväntas öka eller minska i proportion till omsättningen (Svanström, 2008, s. 234 ). Johnson et al. (2002) visar att oväntade periodiseringar är högre för korta byråuppdrag som varat mellan två till tre år, i förhållande till medellånga (4-8 år) och långa uppdrag (9>år). Studien visar även att det inte föreligga några signifikanta skillnader mellan oväntade periodiseringar för långa uppdrag jämfört med medellånga uppdrag. Resultaten från studien indikerar således att redovisningskvaliteten är lägst i början av ett nytt uppdrag men studien ger emellertid inget stöd för att redovisningskvaliteten skulle försämras för längre byråuppdrag. (Johnson et al., 2002, s. 648, 651 & 654) Myers et al. (2003) visar att då längden på byråuppdraget ökar så ökar även nivån på de oväntade periodiseringarna, vilket tolkas som att indikera en försämring i redovisningskvaliteten för längre uppdrag. Dock visar resultaten emellertid att de oväntade periodiseringar är mindre extrema under längre byråuppdrag, vilket föreslås innebära att revisorer både begränsar inkomstökande samt inkomstminskande periodiseringar i takt med att längden på byråuppdraget ökar. (Myers et al., 2003, s. 789 & 792)

Senare studier som också har studerat periodiseringar och deras samband med längden på revisionsuppdrag har även dem visat att långa byråuppdrag inte påverkar redovisningskvaliteten eller revisionskvaliteten negativt (Davis et al., 2009; Gul et al., 2007). Gul et al. (2007) visar att det förekommer högre nivåer av vinstmanipulering under de tre första åren av ett nytt uppdrag samt att förhållandet mellan periodiseringar och längden på byråuppdraget påverkas av klientföretagets storlek samt nivån på arvodena för rådgivningstjänster (Gul et al., 2007, s. 141). Davis et al. (2009) undersökte huruvida det förelåg ett samband mellan längden på byråuppdraget och företagsledningens försök att möta eller överträffa resultatprognoser genom en ökning i användandet av oväntade periodiseringar. Davis et al. (2009) använde data både från innan Sarbanes-Oxley Act (SOX) blev implementerat samt efter SOX. (Davis et al., 2009, s. 536 & 540) SOX är ett amerikanskt regelverk som implementerades 2002 efter bland annat Enron-skandalen och har som syfte att stärka den finansiella rapporteringens interna kontroller (Sarbanes-Oxley Act, 2002). Resultaten visar att det finns ett samband med både långa (15>år) och korta (3<år) byråuppdrag och ökade oväntade periodiseringar innan SOX, vilket stöder både de som är för och emot obligatorisk byrårotation. Davis et al. (2009) finner emellertid inget samband mellan längden på byråuppdraget och företagens användning av periodiseringar för att möta eller överträffa resultatprognoser för perioden efter SOX införts. Detta indikerar att den ökade

3

På engelska är benämningen unexpected accruals, discreationary accruals eller abnormal accruals, beroende på hur periodiseringarna beräknas och vad som mäts.

bevakningen och hot om rättsliga påföljder som SOX medfört har sannolikt resulterat i att företagsledare använder periodiseringar för att vinstmanipulera i mindre utsträckning samt att revisorer är mindre benägna att tillåta vinstmanipulering. (Davis et al., 2009, s. 536 & 540) Andra studier som har undersökts längden på byråuppdragets påverkan på revisionskvaliteten har bland annat undersökt revisionsmisslyckande och revisorers benägenhet att lämna anmärkning av fortsatt drift som mått på revisionskvalitet (Geiger & Raghunandan, 2002; Ruiz-Barbadillo et al., 2009). Geiger och Raghunadan (2002) undersökte sambandet mellan längden på byråuppdraget och revisionsmisslyckanden. Studien visar att det föreligger ett positivt samband mellan längden på byråuppdraget och sannolikheten att klientföretag går i konkurs som tidigare har erhållit en oren revisionsberättelse. Resultaten tyder på att längre revisionsuppdrag har en högre revisionskvalitet då utgivandet av en oren revisionsberättelse som ger utlåtande om klientföretagets fortsatta drift betraktas som ett mått på revisionskvalitet. Resultaten indikerar även att de förekommer signifikant fler revisionsmisslyckande i början av ett revisionsuppdrag i förhållande till byråuppdrag som har varat under en längre tid, vilket tyder stämma överens med argumentet att revisorer skulle påverkas mer av sina klienter under de första åren av ett nytt uppdrag. (Geiger & Raghunandan, 2002, s. 67 & 75) I Carcello och Nagy (2004) undersöktes förhållande mellan bedräglig finansiell rapportering och längden på byråuppdraget. Resultaten i den studien visar att det är mer troligt att bedräglig finansiell rapportering förekommer under de första tre åren av ett nytt byråuppdrag samt mindre trolig för långa byråuppdrag. (Carcello & Nagy, 2004, s. 55) Ghosh och Moon (2005, s. 26) visar att investerare uppfattar reviderade finansiella rapporter som mer tillförlitliga om byråuppdraget har varat under en lång tid. Resultaten visade även att finansanalytiker ansåg att redovisningskvaliteten förbättrades i takt med längden på byråuppdraget (Ghosh och Moon, 2005, s. 26).

I en studie gjord av Jenkins och Velury (2008) undersöktes sambandet mellan konservativ resultatredovisning och längden på byråuppdraget. Studien visar att det finns ett positivt samband mellan längden på uppdraget och konservativ resultatredovisning som ökar i takt med längden på byråuppdraget. Att korta byråuppdrag har lägst nivå av konservativ resultatredovisning antyder att obligatorisk byrårotation kan medföra förändringar som är negativa för aktieägare och andra intressenter (Jenkin och Velury, 2008, s. 130). I Ruiz- Barbadillo et al. (2009) undersöktes sambandet mellan obligatorisk byrårotation och en ökad sannolikhet att revisor utfärdar ett utlåtande om fortsatt drift i revisionsberättelsen. Studien genomfördes på revisioner av finansiellt nödställda företag i Spanien som under mätåren omfattades av obligatorisk byrårotation. (Ruiz-Barbadillo et al., 2009, s. 113) Resultaten ger inget stöd för att obligatorisk byrårotation stärker oberoendet och reducerar det ekonomiska beroendet. Ruiz-Barbadillo et al. (2009) visar istället att revisorers incitament att bibehålla sitt rykte minskar på grund av obligatorisk byrårotation, vilket antyder att obligatorisk byrårotation reducerar effekten som de marknadsbaserade säkerhetsåtgärderna, såsom risken att förlora ryktet har på oberoendet. (Ruiz-Barbadillo et al., 2009, s. 132) Resultaten i Ruiz- Barbadillo et al. (2009) överensstämmer således med tidigare studier som antyder att obligatorisk byrårotation kan ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten (Geiger & Raghunandan, 2002, s. 75; Myers et al., 2003, s. 796).

De studier som presenteras ovan som använt oväntade periodiseringar och andra kvalitetsmått, antyder att redovisnings- och revisionskvaliteten ökar i takt med längden på byråuppdraget samt att införandet av obligatorisk byrårotation kan ha negativ inverkan på revisions- samt redovisningskvaliteten. Det finns emellertid även studier som visar att kvaliteten försämras med längden på uppdraget och som därmed visar stöd för införandet av

obligatorisk byrårotation. Li (2010) visar att det finns ett positivt samband mellan långa byråuppdrag och redovisningskonservatism. Dessa resultat gäller emellertid endast för revision av större företag och företag som starkt övervakas. Studien visar således att långa byråuppdrag har ett negativt samband med redovisningskonservatism för mindre företag samt mindre övervakade företag, vilket innebär att studien ger visst stöd till att långa byråuppdrag kan vara ett hot mot oberoendet. (Li, 2010, s. 239)