I detta kapitel presenteras de slutsatser som vi kommit fram till i vår uppsats. Slutsatserna ämnar besvara studiens forskningsfrågor och presenteras därför utifrån dessa. Kapitlet avslutas med egna reflektioner samt förslag till fortsatt forskning.
6.1 Slutsatser
Hur påverkas svenska börsnoterade företags resultat av de nya redovisnings-reglerna för goodwill?
Företagens resultat har påverkats positivt på kort sikt till följd av de nya reglerna eftersom i stort sett inga nedskrivningsbehov har funnits. Resultatet kan även påverkas på längre sikt beroende på om nedskrivningar kommer att göras eller ej.
Hur påverkas företagens utdelningar till följd av de nya goodwillreglerna?
I och med att företagens utdelningar till stor del är resultatstyrd, så verkar utdelningarna ha påverkats indirekt, eftersom resultaten har ökat till följd av de nya reglerna. Beroende på hur resultaten kommer att påverkas i framtiden, kommer även utdelningarna att påverkas, både positivt och negativt.
Leder de årliga nedskrivningsprövningarna av goodwill till en värderingsproblematik?
I vår undersökning framgår att nedskrivningsprövningen verkar vara den största svårigheten som de nya reglerna medför. Tillämpningen av de nya reglerna för nedskrivningsprövning ställer höga krav på objektivitet eftersom prövningen görs utifrån vissa bedömningar och antaganden. Det verkar dock ofrånkomligt att dessa bedömningar och antaganden kan påverkas av subjektiva värderingar.
Ger de nya redovisningsreglerna för goodwill en rättvisande bild?
De nya reglerna verkar medföra en mer rättvisande bild eftersom goodwill nu ska redovisas till verkligt värde. Att detta värde är mer rättvisande jämfört med de tidigare reglerna beror på att avskrivningar inte alltid speglade verkligheten eftersom dessa gjordes årligen, trots att verkliga värdeminskningar inte hade skett. För att de nya reglerna ska ge en mer rättvisande bild är det dock viktigt att nedskrivningsprövningarna kan göras på ett tillförlitligt sätt.
Hur åskådliggör de börsnoterade företagen övergången till IFRS 3 i sina årsredovisningar?
I företagens finansiella rapporter presenteras upplysningar om de nya reglerna och vad övergången till dessa innebär. I rapporterna åskådliggörs även hur de nya redovisningsstandarderna har påverkat resultat- och balansräkningens poster samt kassaflödesvärden med betonad uppmärksamhet på förvärvad goodwill. Utöver detta förklaras hur goodwillvärdet har förändrats under året och om nedskrivningar har gjorts. Skillnader som återfinns är dock i hur utförlig, omfattande och detaljerad den presenterade informationen är.
6.2 Egna reflektioner och förslag till fortsatt forskning
Utvecklingen av multinationella koncerner har skapat ett behov av gemensamma redovisningsregler världen runt. Utformningen av IFRS för europeiska börsnoterade bolag, som baseras till stor del på amerikanska redovisningsstandarder, är ett steg i denna utveckling. I vår teoretiska referensram framgår att goodwill är ett redovisningsproblem som har debatterats under en lång tid. Det har varit intressant att bilda sig en uppfattning om hur redovisningen av goodwill har kommit att förändras i och med den internationella harmoniseringen av redovisningsreglerna. Vi anser att denna process är viktig för att den finansiella rapporteringen skall möjliggöra bättre jämförbarhet mellan internationella koncerner, vilket är av högsta relevans för såväl företag som investerare, men även för andra intressenter. I och med konverteringen till de nya redovisningsreglerna övergår svenska börsnoterade bolag till ett synsätt som innebär att begreppet rättvisande bild hamnar i större fokus än förut, vilket har medfört att begreppen god redovisningssed och försiktighetsprincipen fått nedtonad betydelse. Här uppstår förstås ett problem eftersom dessa begrepp länge haft stor betydelse i den svenska redovisningen.
Den svenska tolkningen av försiktighetsprincipen innebär numera att redovisningen skall präglas av ”rimlig försiktighet”. Detta är i vår mening en viktig princip som måste beaktas framöver, särskilt när det gäller utdelningsproblematiken. En oförsiktig redovisning som präglas av överskattningar kan leda till att resultatet ser bättre ut än det verkligen är. Detta kan i sin tur medföra att företagen delar ut pengar som egentligen inte finns. Här vill vi lyfta fram Thorells resonemang: De nya reglerna påverkar inte
underliggande ekonomiska förhållanden. En farlig konsekvens är att man kan bli vilseledd, då det kan ge ett intryck av att det finns mer pengar i bolaget att dela ut. Vår
undersökning visar visserligen att de nya reglerna inte direkt har medfört högre utdelningar i de undersökta företagen. Två av företagen medger dock att de kan ha påverkats indirekt eftersom utdelningen är resultatstyrd. Som vi ser det verkar utdelningen ha påverkats indirekt i alla de undersökta företagen med tanke på att den till stor del är resultatstyrd – och att resultaten har ökat. De svar vi fick visar dock att företagen inte vill uttrycka förändringen på detta sätt, vilket är något konfunderande. Kanske beror det på att man vill visa aktieägarna att företaget går bra helt enkelt, och att utdelningarna inte har påverkats av de nya goodwillreglerna.
Huruvida företagens utdelningar kommer att påverkas på lång sikt av de nya reglerna är förstås svårt att veta eftersom utdelningen beror på en mängd olika faktorer. Inget av företagen har ändrat utdelningspolicy, vilket är anmärkningsvärt då de nya reglerna har medfört högre resultat. Frågan är varför? Kanske beror det på att företagen inte har funderat i dessa banor eftersom reglerna är nya, eller kanske vill företagen inte sänka utdelningsmålet eftersom det kan sända negativa signaler till aktieägarna. En annan tänkbar situation är att styrelserna, som bestämmer utdelningarnas storlek, inte är tillräckligt informerade om hur de nya reglerna har påverkat företagens resultat. Företag 6 nämner ju faktiskt att styrelsen till största del tittar på resultatet när de föreslår utdelning. Detta resonemang är dock en ren spekulation. Det troligaste är att företagen räknar med att göra nedskrivningar inom de närmaste åren, och att utdelningarna därför inte kommer att öka på längre sikt. Ett långsiktigt tänkande är i vår mening viktigt i fråga om utdelningsproblematiken. Fluktuerande resultat – beroende på om nedskrivningar görs eller inte – kan förstås leda till att även utdelningarna varierar mer från år till år. Om ingen nedskrivning kommer att göras inom de närmaste åren påverkas företagens resultat och utdelningsbara medel, vilket kan medföra en risk att företagen
dräneras på pengar. Vi är säkra på att företagen är medvetna om denna problematik; frågan är dock hur den kommer att hanteras framöver.
Att alla företag visar ett bättre resultat till följd av de nya reglerna är i våra ögon ingen överraskning. En fråga som däremot uppenbarar sig är hur företagens resultat kommer att påverkas på längre sikt. Undersökningen visar att nedskrivningsprövningen är ett redovisningsproblem eftersom subjektiva bedömningar kan komma att påverka huruvida ett nedskrivningsbehov föreligger eller ej. Detta faktum är förstås oroväckande då det kan leda till att redovisningen inte alls avspeglar företagens ekonomiska ställning på ett mer korrekt sätt, vilket är syftet med de nya reglerna. Givetvis kommer förstås nedskrivningar att belasta företagens resultat framöver; frågan är dock om nedskrivningsbehovet kommer att identifieras olika i olika tider. En frågeställning som dyker upp här är om företagen kommer att göra någon skillnad på nedskrivningar i hög- respektive lågkonjunktur. Kangas och Nordborg (2005) kom i en studie fram till slutsatsen att företag i större utsträckning kommer att vilja fördröja de årliga
kostnaderna för att visa ett bättre resultat och kommer därmed inte att genomföra en nedskrivning av goodwill. Här väcks förstås en tanke då vår studie (de två empirierna
tillsammans) visar att endast två företag av 18 undersökta har gjort nedskrivningar. Frågan är om företagen ”väljer” att fördröja kostnaderna, eller om värderingen av goodwill verkligen har gjorts på ett korrekt sätt.
Dagens industri (Fokus på goodwill, 2004) skriver att företag med stora goodwillposter länge har försökt minimera de resultatmässiga effekterna av goodwill. Under 80-talet blev tendensen bland annat att företagen drog ut på avskrivningstiden i syfte att minska effekterna. Med detta i åtanke kan man fråga sig om företagen även idag försöker minimera de resultatmässiga effekterna av goodwill. Med nuvarande regler kan ju företagen faktiskt använda goodwillreglerna så att positiva resultateffekter uppstår. Eftersom företag alltid vill visa upp så bra resultat som möjligt finns förstås en möjlighet/risk att detta sker, och även kan komma att ske i framtiden. Huruvida detta förekommer i dagsläget är förstås svårt att säga. En liten indikation som vår studie visar är emellertid att så kan vara fallet, då alla undersökta företags10 resultat har ökat till följd av att inga nedskrivningar har gjorts. Här kan en koppling till agentteorin urskiljas eftersom det kan uppstå en intressekonflikt mellan företagsledningen och ägarna. Ta till exempel en VD som snart ska byta jobb och därför tänker kortsiktigt. Med de nya goodwillreglerna kan denne (agenten) eftersträva låga eller inga nedskrivningar i syfte att höja sin egen ersättning, exempelvis bonus som är kopplad till resultatet. Här uppstår förstås en intressekonflikt eftersom aktieägarna (principalen) och övriga intressenter vill förhindra att företagsledningen på kort sikt försöker maximera sin vinst på bekostnad av aktieägarna.
Det är här redovisningens kontrollfunktion kommer in i bilden. Precis som Karlsson och Ranneberg (2005) kom fram till i sin studie är det viktigt att företagens intressenter informeras om vilka de bakomliggande faktorerna till resultatförändringen är – detta för att undanröja osäkerhet. Att presentera information i enlighet med IFRS innebär dock stora förändringar för de europeiska börsnoterade bolagens redovisning då dessa har varit omfattande och anpassningen har skett inom en kort tid. Omställningen ställer större krav på utformningen av företagens finansiella rapporter då dessa numera skall tillhandahålla mer information än tidigare, eftersom aktiemarknaden ställer allt högre krav på användbar information för beslutsfattande. Då kapitalmarknaden blir allt mer global krävs dessutom att redovisningarna skall vara jämförbara mellan länderna. I vår
10
undersökning framgår att den retroaktiva tillämpningen av de nya reglerna har gjort det möjligt att jämföra olika bolags resultat och ställning mellan de två senaste åren. Bolagen lämnar dock information av varierande kvalitet. En del företag ger detaljerad information om vilka antaganden, uppskattningar och bedömningar som har gjorts, samt hur dessa har påverkat beräkningar och värderingar, medan vissa företags information inte är lika utförlig.
Introduktionen av IFRS har kallats en ”big bang”, en stor förändring som gör att vi över en natt går över till något helt nytt (Buisman, 2006). Utifrån vår undersökning
bedömer vi trots detta faktum att de flesta årsredovisningarna uppfyller de krav som regelverket uppställer. De undersökta företagen har klarat övergången till de nya reglerna bra och presenterar överlag jämförbar information i sina finansiella rapporter. Viktigt att påpeka är dock att informationen kan förbättras. Målet med redovisningen är att tillgodose användarna med fullständig och tillförlitlig information som fungerar som en bra grund för investeringsbedömningar. Anpassningen till de nya reglerna fortsätter kommande år och då måste företagen dra nytta av årets erfarenheter för att årsredovisningarna skall kunna motsvara intressenternas krav på förståelig, jämförbar, relevant och tillförlitlig information. Dessa krav tror vi dessutom kommer att öka i framtiden, då företagen blir allt mer internationella.
Slutligen en reflektion kring huruvida tillämpning av nedskrivningsprövningar är den bästa lösningen på hur goodwill skall hanteras i redovisningen. Om vi går tillbaka i tiden menade Kam (1990) att den bästa matchningen vore att kostnadsföra all goodwill eftersom det är svårt att hitta samband mellan intäkter och kostnader samt eftersom livslängden är svårberäknad. Ett sådant synsätt skulle, i vår mening, leda till enormt stora fluktuationer i resultaten, dessutom skulle det kanske leda till att företag drar sig för att göra större förvärv, vilka kan vara viktiga för företagens fortlevnad och tillväxt. Med detta i hänseende anser vi att avskrivningar är ett bättre alternativ eftersom kostnaden då fördelas på ett visst antal år. Den bästa lösningen anser vi dock vara den som tillämpas nu, innebärandes att ”endast” nedskrivningsprövningar skall göras, eftersom detta bättre speglar goodwillens verkliga värde. För att det nya synsättet verkligen skall ge ett mer korrekt goodwillvärde krävs dock att implementeringen av reglerna sker på ett enhetligt sätt i företagen. Med nuvarande regler verkar företagen kunna styra nedskrivningarna efter eget tycke, och detta faktum måste beaktas i framtiden. Kanske krävs större granskningar av företagens finansiella rapportering för att undersöka om upplysningskraven efterlevs. Eller kanske krävs strängare krav på hur företagen skall redovisa de bedömningar och antaganden som gjorts.
Metodkritik som bör nämnas är att vår undersökning – såväl intervjuerna som granskningen av finansiella rapporter – omfattar endast ett fåtal företag, varför generaliserbarheten inte är hög. Vi tror dock att undersökningen kan ge en fingervisning om hur företagen ser på de nya reglerna, vilka konsekvenser de kan medföra samt företagens förmåga att tillhandahålla information kring dessa i sin finansiella rapportering. En risk med vår undersökning är emellertid det faktum att reglerna inte tillämpats särskilt länge, och att de undersökta företagen därför inte har erfarenhet av de nya reglernas effekter. Med detta i åtanke vore det därför intressant att se hur de nya goodwillreglerna påverkar företagen på längre sikt, speciellt med avseende på resultat och utdelning.
¾ Gör företagen skillnad på goodwillnedskrivningar i hög- respektive lågkonjunktur?
¾ Hur påverkas företagens resultat och utdelningar på längre sikt till följd av de nya goodwillreglerna?
¾ Kan de nya reglerna medföra att företagen blir mer ”villiga” att sälja dotterbolag i dåliga tider för att slippa belasta resultaten med nedskrivningar?
¾ Det vore intressant med en liknande undersökning som jämför företag inom olika branscher för att se om det återfinns skillnader i hur de nya
goodwillreglerna uppfattas, hur goodwill hanteras och vilka konsekvenser de nya reglerna har medfört.
REFERENSLISTA
Böcker
Arbnor, I. & Bjerke, B.(1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur. Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori: -policy och -praxis. Malmö: Liber ekonomi. Axelman, L., Phillips, D., & Wahlquist, O. (2003). IAS/IFRS 2005. Stockholm: Ernst &Young.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fagerström, A. & Lundh, S. (2005). Internationella redovisningsregler (IAS): med ett
svenskt perspektiv. Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings universitet.
Falkman, P. (2000). Teori för redovisning. Lund: Studentlitteratur. Falkman, P. (2001) a. Redovisningens reglering. Lund: Studentlitteratur. Falkman, P. (2001) b. Externredovisningens grunder. Lund: Studentlitteratur. FAR (2005). FARs Samlingsvolym 2005 – Del 1. Stockholm: FAR Förlag.
FAR (2005). Internationell redovisningsstandard i Sverige – IFRS/IAS. Stockholm: FAR Förlag.
Holme, I., M. & Solvang, B., K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D., I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, G. (2005). SWE GAAP – svensk redovisningspraxis. Genomgång av
årsredovisningar för svenska aktiebolag. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson Lundmark, B. (1999). IASC och IAS – en introduktion. Stockholm: KPMG redovisningsregler.
Kam, V. (1990). Accounting theory. New York: Wiley.
Nilsson, S. (2002). Redovisningens normer och normbildare. Lund: Studentlitteratur. Smith, D. (2000). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapliga artiklar
Blake, J., Amat, O., Gowthorpe, C., & Pilkington, C. (1998). International accounting harmonisation-a comparison of Spain, Sweden and Austria. European Business Review,
98(3), 144-150
Damant. D. (2001). The New World Ahead: The Internationalisation of Accounting Rules. Balance Sheet, 9(1), 17-21.
Jacob, R.A., & Madu, C.N. (2004). Are we approaching a universal accounting language in five years? Foresight 6(6), 356-363.
Seetharaman, A., Balachandran, M., & Saravanan, A.S. (2004). Accounting treatment of goodwill: yesterday, today and tomorrow. Journal of Intellectual Capital, 5(1), 131-152.
Sevin, S., & Schoroeder, R. (2005). Earnings management: evidence from SAFS No. 142 reporting. Managerial auditing journal, 20(1), 47-54
Wiese, A. (2005). Accounting for goodwill: The transition from amortisation to impairment – an impact assessment. Meditari Accountancy Research, 13, 105-120.
Tidningsartiklar
Buisman, J. (2006). Första erfarenheterna av IFRS - redovisning. Balans 5, 36-39. Jansson, T. & Hurtig, M. (2005). Få oväntade effekter vid övergången till IFRS. Balans,
3,36-38.
Johansson, S-E. (2004). Goodwill skall kanske uppskrivas och inte avskrivas. Balans
6-7, 29-34.
Johansson, S-E. (2002). Kassaflöden och nedskrivningar. Balans 1, 31-35. Rosen, A (2005). Goodwill games. Canadian Business, 78(3).
Så ska immateriella anläggningstillgångar redovisas. (2004). Nytt från revisorn, 10, 8-9. Tergesen, A. (2002, September). How much is the goodwill worth? Business week, s 83-84.
Wennberg, I. (2001). Goodwill – en restpost som inte minskar i värde. Balans 11, 53-54.
Westermark, C. (2004). Åtta punkter om redovisningens normer, etik och svenska skatteregler. Balans 1, 33-34.
Webbmaterial
Arnell, G. (2004). Nya regler för redovisning av goodwill. Retrieved March 22, 2006 from www.kpmg.se/pages/101345.html
Börsen uppblåst med nya regler. (No date). Dagens nyheter [Electronic version]. Retrieved March, 2006 from
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=525926&rss=1401
Deloitte (No date). Nya internationella regler för redovisning av företagsförvärv. En
guide till IFRS 3. Retrieved March 20, 2006 from
http://news.deloitte.se/material/Guide_IFRS3.pdf
Ernst & Young (2004). Guide till IFRS 3 Företagsförvärv. Retrieved March 20, 2006 from
http://www.ey.com/global/download.nsf/Sweden/GuideIFRS3/$file/GuideIFRS3.pdf Financial Accounting Standards Board (2001). Summary of Statement No.142: Goodwill and Other Intangible Assets. Retrieved March 20, 2006 from
http://www.fasb.org/st/summary/stsum142.shtml
Fokus på goodwill. (2004, 15 januari). Dagens industri [Electronic version]. Retrieved May 20, 2006 from
http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26Article Id%3d2004%5c01%5c15%5c96370%26src%3ddi
KPMG (2005). Nya redovisningsregler får stor inverkan på företagens resultat och
egna kapital. Retrieved April 19, 2005 from
http://www.kpmg.se/pages/102611.html
Newset (2003). Vad innebär de nya reglerna om nedskrivning av tillgångar? Retrieved April 5, 2006 from
http://www.set-revision.se/pdf/newset/3-2003.pdf
Svedbom (2004). Höjda utdelningar med nya regler. Nya redovisningsregler kan tvinga
fram höjda utdelningar och större. Retrieved March 27, 2006 from
http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26Article Id%3d2004%5c11%5c27%5c125579%26src%3ddi
Törning, E. (2002). Redovisning av koncerngoodwill. Pricewaterhouse Coopers:
Öhrlings.
Uppsatser
Kangas, L., & Nordborg, U. (2005). Effekter av IFRS 3 – Goodwill och immateriella
tillgångar (Extern redovisning, magisteruppsats). Handelshögskolan vid Göteborgs
universitet, Företagsekonomiska institutionen.
Karlsson, J., & Ranneberg, M. (2005). IFRS 3 – den nya goodwillredovisningen. En
studie av vad IFRS 3 inneburit för svenska koncernföretag (C-uppsats från
BILAGA
Intervjuguide
Inledande frågor:
Företag:
Namn och befattning: Telefonnummer:
Goodwill
• Hur har goodwill redovisats i företaget innan IFRS 3 infördes? - Hur lång avskrivningstid tillämpades inom företaget? - Utfördes nedskrivningar?
Konsekvenser av de nya reglerna för goodwillredovisning
• Upplevde Ni att det var svårt att tillämpa de nya reglerna, och i så fall
varför?
• Nedskrivningar
- Hur ofta gjordes nedskrivningsprövning under 2005?
- Anser Ni att det finns svårigheter med nedskrivningsprövningar? Vilka i såna fall?
- Vilka för- och nackdelar ser Ni med nedskrivningar respektive avskrivningar?
- Är det möjligt att göra nedskrivningsprövningar utan att subjektiva värderingar påverkar? Motivera gärna svaret.
• Hur har resultatet påverkats av de nya reglerna? • Utdelning
- Har nivån på utdelningen förändrats till följd av de nya reglerna? Varför/varför inte?
- Hur bestäms utdelningsbeloppet? Vilka faktorer avgör?
- Har utdelningspolicyn förändrats i företaget? Varför/Varför inte?
- Om resultatet har ökat på grund av de nya reglerna; känner Ni större press från aktieägarna att ge högre utdelning?
- Kan detta påverka företaget positivt/negativt på lång sikt?
• Påverkas resultatet och utdelningen på kort och/eller lång sikt, eller inte
alls?
• Anser Ni att de nya reglerna ger en mer rättvisande bild? Varför/Varför
inte?
• Anser Ni att de nya reglerna strider mot försiktighetsprincipen?
Varför/Varför inte?