En inledande förutsättning för studiens syfte och fortsatta undersökning var att de föreningar som vi hade för avsikt att undersöka använder någon form av ekonomistyrning. Vi blev av Hallands respektive Smålands fotbollsförbund rekomenderade att söka upp fyra föreningar, två i varje förbund, som de trodde använde sig av ekonomistyrning. De fyra föreningarna fick utgöra underlag för vårt empiriska material i studien.
Den övergripande slutsatsen för studien är att ideella föreningar använder ekonomistyrning men att den är bristfällig på flera sätt. Vår undersökning visar att det är vanligt att föreningar har en föreställning om hur man vill styra verksamheten men att den inte är tydligt nedtecknad och etablerad bland medlemmarna. Vi upplever att det finns en tanke om ekonomisk styrning men att den inte är tillräckligt explicit för att föreningarna på ett bra och effektivt sätt ska kunna leda hela föreningen mot de mer eller mindre otydliga uppsatta målen. Föreningarnas kort- och långsiktiga mål är ofta otydligt nedtecknade eller svåra att styra mot. Föreningarna vet om att mål är till för att förenkla och effektivisera styrningen av verksamheten men tycker inte att man lyckas göra det fullt ut.
Vår undersökning visar att föreningarna på ett eller annat sätt vill förbättra deras
verksamhetsplanering då den i dag är bristfällig och inte har en väsentlig roll i arbetet på ett sådant sätt som företags verksamhetsplaner har. Vi anser att styrningen skulle bli bättre och att förståelsen i föreningarna skulle öka om man hade en tydligare och bättre kommunicerad verksamhetsplan. Det största hindret för förbättringen av verksamhetsplanen är att tiden som föreningarnas ideella krafter kan lägga ner är begränsad och som en följd av det har
föreningarna inte inlett ett aktivt arbete med verksamhetsplaneringen.
Med en bra verksamhetsplan hade även planeringsarbetet i föreningarna underlättats. Mycket av den planering som sker i föreningarna görs i samband med budgetering och en risk med det är att planeringen enbart blir kortsiktig eftersom föreningarna bara budgeterar för ett år i taget.
Med långsiktiga visioner, strategier och verksamhetsplaner hade föreningarna kunnat planera verksamheten på ett bättre sätt samtidigt som de hade kunnat förmedla vart de är på väg och varför de vill dit till föreningens medlemmar.
Studien ger även en indikation på vad budgeten används till. Det är vanligast att föreningar använder verktyget till att planera verksamheten och se till så att föreningarna inte gör av med mer pengar än vad de får in. När budgeten sätts ihop planerar föreningarna vad de vill
spendera pengar på, hur mycket de har råd att spendera och vem som ska få användning av pengarna. Tillsammans med budgetering har studien visat att ekonomisk uppföljning är det viktigaste ekonomistyrningsverktyget för föreningarna. Man följer upp ekonomin en gång i månaden och utvärderar utfallet efter årets slut. Processen görs i syfte att säkerställa att det finns pengar i verksamheten samt att visa hur föreningen mår efter årets slut. Den används
44
också som beslutsunderlag då man på ett enkelt sätt kan se om det finns möjlighet till investeringar eller andra oväntade kostnader. Vi anser att den budgetering och ekonomiska uppföljning som föreningarna använder sig av ger dem möjlighet att ha en bra ordning på ekonomin samtidigt som det hjälper dem att inte hamna i ekonomiska trångmål.
De ideella föreningarna hade kunnat använda ekonomistyrningen bättre när det gäller ansvarsfördelning om de hade arbetat med ekonomistyrning på ett sådant sätt som större företag gör. Med inkomstbudgetar och tydligare verksamhetsplaner hade föreningarna på ett tydligare sätt kunnat visa vad de förväntar sig av föreningens olika avdelningar, kunnat få fler personer involverade i verksamheten samtidigt som de hade ökat förståelsen för föreningens ekonomiska situation bland föreningens medlemmar. Det här kan bero på att
styrelseledamöterna drar sig för att lämna ut alltför stort ansvar till de olika sektionerna då man snarare vill ha kontroll högre upp i verksamheten.
Vi anser att ekonomistyrningsverktygen verksamhetsplanering, budgetering och ekonomisk uppföljning är verktyg som kan ge en bra styrning i ideella föreningar. Med en tydlig verksamhetsplan kan föreningarna underlätta såväl styrelsens beslut som arbetet med att få alla i föreningen att dra åt samma håll. Budgeten kan hjälpa de ideella föreningarna att undvika att hamna i en svår ekonomisk situation, att ansvarsstyra och visa medlemmarna vad man tänker satsa på i verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen kompletterar budgeten då den också hjälper föreningarna att kontrollera ekonomin och vi anser att de här tre verktygen tillsammans kan vara en mycket bra grund för att styra en ideell förening. Problemet som det ser ut i dag är att föreningarna inte använder dem på rätt sätt. Om föreningarna hade gjort det tror vi att man hade kunnat producera mer nytta till både samhället i stort och medlemmarna i föreningen.
Litteraturen som har använts är främst skriven under 2000-talet. Vi har varit noggranna med valet av litteratur och har sökt finna aktuell och relevant information där vetenskapliga artiklar utgör den största delen för det teoretiska underlaget. Vi har valt att bygga teorikapitlet på litteratur både om ekonomistyrning i vinstdrivande organisationer och ekonomistyrning i ideella föreningar. Detta på grund av att det har varit tämligen svårt att finna omfattande information om ekonomistyrning i ideella föreningar vilket ytterligare stärker vår uppfattning om att vår studie har bidragit till forskningen.
Tanken bakom insamlandet av empiriskt material i form av intervjuer var att kunna föra en diskussion mellan oss själva och respondenten för att komma åt djupare svar och underlag för vår undersökning. Trots att vi närvarade vid intervjuerna och förde dialog med respondenterna kan undersökningen ha påverkats av tolkningar och missuppfattningar vilket är en risk som vi anser vara svår att undvika. Den kvalitativa metod som valdes anser vi har gett det underlag som krävdes för att uppnå studiens syfte och vi anser således att kandidatarbetets syfte har uppnåtts då studien har visat på hur ekonomistyrning används i ideella föreningar i Sverige.
45
Referenser
Akingbola, Kunle (2006), Strategic choices and change in non-profit organizations.
University of Toronto, Canada, 15: 265-281.
Andersson, M. och Bäckström, E. (2011), Valuations of firms in the sport sector: A case study on key ratios and corporate structure of Allmänna idrottsklubb Solna & Parken Sport &
Entertainment. Högskolan i Jönköping: IHH Jönköping.
Anthony, R. N. och Govindarajan, V. (2007), Management control systems. New York:
McGraw-Hill inc.
Ax Christian, Johansson Christer, Kullvén Håkan (2009), Den nya ekonomistyrningen. 4:2 uppl. Malmö: Liber
Bahmani Sahar, Galindo Miguel-A´ngel och Me´ndez Mari´a Teresa (2012), Non-Profit organizations, entrepreneurship, social capital and economic growth. Small Bus Econ, 38:
271-281.
Blery K. Evangelia, Katseli Efstathia och Tsara Nertilda (2010), Marketing for a non-profit organization. Int Rev Public Nonprofit Mark, 7(57): 57-68.
Blumentritt, Tim (2006), Integrating strategic management and budgeting, Journal of Business Strategy, 27(6): 73-79.
Braunerhielm, L. och Andersson, K. (2007) Idrottens roll i samhället, fallstudier i Värmland och Västergötland - modellbyggande för mätning av idrottens ekonomiska effekter.
Arbetsrapport 2007:5. Karlstad universitet: Centrum för forskning om regional utveckling.
Brown, David A. och Malmi, Teemu (2008), Management control systems as a package – Opportunities, challenges and research directions. Management Accounting Research, 19:
287-300.
Candler, George och Dumont, Georgette (2010), A non-profit accountability framework.
Canadian Public Administration, 53(2): 259.
Chenhall, Robert H. (2003), Management control systems design within its organizational context: findings from contingency-based research and directions for the future.
Accounting, Organizations and Society, 28: 127-168.
Cornelissen, Joep (2011), Corporate communication: a guide to theory and practice. 3 uppl.
London: SAGE
GiIlanders, S. (2005) Budgeting and beyond. The journal of the law society in Scotland, 50 (5): 28.
Emerson, J (2003) The blended value proposition: integrating social and financial returns.
California review management vol 45:4.
Eriksson, L.T. och Widersheim-Paul. P. (2011), Utreda forska och rapportera. 9:1 uppl.
Malmö: Liber AB.
Fried, G., Shapiro, J. och DeSchriver, D. (2008), Sport finance. Human Kinetics: Illinois.
Greve, J. (2010) Ekonomistyrning: Principer och praxis 1:2 uppl. Studentlitteratur AB: Lund.
Holmblad, Brunsson K. (2005), Ekonomistyrning – om mått, makt och människor, Studentlitteratur, Lund
Howard, Malcolm (2004), Go figure. Financial Management, 3:22-23.
Jacobsen, D. I. (2002), Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Kaplan, Robert S. och Norton, David P. (2001), Balance Without Profit. Financial Management, 23-26.
Lindblad, J. och Lundén, B. (2006), Ideella föreningar: skatt, ekonomi och juridik. Näsviken:
Björn Lundén Information AB.
46 Lönnerskog, H. och Nyquist, J. (2007), I framgångens tecken: En kvalitativ studie av
styrelsearbete och ekonomistyrning i elitidrottsföreningar. Umeå universitet:
Handelshögskolan Umeå universitet.
Norberg, J, R (2006). Idrottens spelberoende och statens idrottsberoende. Malmö Högskola.
Merchant, K. A. och Van der Stede, W. A. (2007), Management control systems:
performance measurement, evaluation and incentives. Prentice Hall, Harlow, UK Miller, L. K (1999) Sport Business Management. An Aspen Publication: Aspen.
Olsson, T. och Wennberg, E. (2011), Budgetering i svenska fotbollsklubbar: En studie i ekonomistyrning. Karlstads universitet: Fakulteten för ekonomi.
Piche Michel (2009), Planning and budgeting in non-profit organizations: unless the process is supported by well-defined policies and guidelines, clear strategic goals and operating priorities, it can become quite chaotic and confusing, Management for strategic business ideas, 83(1): 22.
Tavakol A. och Jakosson, S. (2009), Idrottslig prestation och ekonomisk ställning: En sambandsstudie i fotbollsklubbar. Södertörns högskola: Institutionen för ekonomi och företagande.
Thunberg, B. (2006), Den ideella föreningen – juridik och ekonomi, Studentlitteratur: Lund Trost, Jan (2010), Kvalitativa intervjuer. 4:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Yorke D. A. (2007), Marketing and Non-Profit-Makin Organization. Eur J Mark, 18(2): 17-22.
Elektroniska källor
Astrio, Målsättning och verksamhetsplan år 2012. Tillgänglighet via internet:
http://www5.idrottonline.se/BKAstrio-Fotboll/BKAstrio/Malochverksamhetsplan/
Datum för åtkomst: 2012-05-24, kl: 11.26.
FAR Komplett, Ideella föreningar – en översikt. Tillgänglighet via internet:
http://www.farsrskomplett.se.proxy.lnu.se/. Datum för åtkomst 2012-04-25, kl 19:25.
Fogis, Reglemente för elitlicensen 2012. Tillgänglighet via internet:
http://fogis.se/ImageVault/Images/id_54122/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. Datum för åtkomst 2012-04-27, kl 13:27.
Nationalencyklopedin, Budget. Tillgänglighet via internet: http://www.ne.se/budget. Datum för åtkomst 2012-04-24, kl 15:43.
Nationalencyklopedin, Ekonomistyrning. Tillgänglighet via internet: http://www.ne.se/budget.
Datum för åtkomst 2012-04-25, kl 08:37.
Regeringskansliet, Forskning och statistik – det civila samhället i siffror. Tillgänglighet via internet: http://www.regeringen.se/sb/d/1982/a/155131. Datum för åtkomst 2012-04-26, kl 16:08.
Riksidrottsförbundet, Idrotten i siffror. Tillgänglighet via internet:
http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_16508/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. Datum för åtkomst 2012-04-27, kl 18:23.
Sahlström, K (2010) Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2010. Tillgänglighet via internet:
http://svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_60145/scope_0/ImageVaultHandler. aspx.
Datum för åtkomst 2012-04-27, kl 09:56.
Skatteverket, Ideella föreningar. Tillgänglighet via internet:
http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/forforeningarstiftelser/ideellaforeningar.4 .6a6688231259309ff1f800028215.html. Datum för åtkomst 2012-04-25, kl 18:58
47
Uefa, Club licensing benchmarking report. Tillgänglighet via internet: http://www.uefa.com/
MultimediaFiles/Download/Tech/uefaorg/General/01/58/53/46/1585346_DOWNLOAD.p df Datum för åtkomst 2012-04-27, kl 09:52.
Muntliga källor
Magnus ”Budo” Ericsson, ordförande i Vimmerby IF (2012). Besöksintervju måndagen den 7 maj 2012, kl 13:00.
Peo Harrysson, ekonomiansvarig i BK Astrio (2012). Besöksintervju torsdagen den 10 maj 2012, kl:14.00.
Leif Nilsson, kassör i Snöstors Nyhem FF (2012). Besöksintervju tisdagen den 8 maj 2012, kl: 15.15.
Daniel Palmberg, ordförande i Vetlanda FF (2012). Telefonintervju tisdagen den 15 maj 2012, kl 21:30.
48
Bilaga – Intervjufrågor
Allmänt
Vilken är din nuvarande befattning i föreningen?
Vilka är dina arbetsuppgifter?
I hur många år har du varit verksam i föreningen?
Gör en kort beskrivning av föreningen
Vilka kort- och långsiktiga mål har föreningen? (ja/nej) Hur ser strategin ut för att uppnå dessa mål? (ja/nej) Hur ser uppföljningen av målen ut? (ja/nej)
Verksamhetsplan (ja/nej)
Vilket är föreningens syfte med verksamhetsplanen?
Vilka fördelar finns med verktyget?
Vilka nackdelar finns med verktyget?
Vilka får ta del av verksamhetsplanen?
Budget (ja/nej)
Vilket är föreningens syfte med budgeten?
Vilka fördelar finns med verktyget?
Vilka nackdelar finns med verktyget?
Gör en beskrivning av budgetprocessen Vilka medverkar i budgetprocessen?
Ekonomisk uppföljning (ja/nej)
Hur ser den ekonomiska uppföljningen ut?
Hur ofta görs den?
Vilket är syftet med ekonomisk uppföljning?
Vilka fördelar finns med verktyget?
Vilka nackdelar finns med verktyget?