I början av vårt arbete ställer vi upp en hypotes där vi påpekar att barnets trygghet i modersmålet påverkar inte bara andraspråksinlärningen utan även inlärningen av ytterligare språk. Elever med bosniska som modersmål får inte bara svårigheter i sitt andraspråk utan även i andra moderna språk, om de saknar grundläggande kunskaper i sitt modersmål och i sitt andraspråk. Det är svårt att diskutera kring de svar vi fick av eleverna på våra enkätfrågor, eftersom de hade olika grunder i modersmålet och i andraspråket. Det visade sig att det svenska språket var det språk som de mest använder sig av vid olika inlärningsmoment i tyskundervisningen, fast vi inledningsvis var av den åsikten att det var modersmålet som skulle vara en avgörande faktor vid inlärningen av tredjespråket.
Vi kan påpeka att vi inte delar lärarnas åsikt om att elever med bosnisk bakgrund bara utgår från det svenska språket vid olika inlärningsmoment i tyskundervisningen. Varken de intervjuade lärarna eller eleverna är medvetna om det i undervisningen. Det är svårt för en tysklärare att upptäcka vilket språk dessa elever använder sig av
kunna upptäcka deras språksvårigheter vid olika inlärningsmoment i undervisningen. Detta har även bekräftats i lärarintervjuerna, när lärarna var försiktiga i deras svar. De kunde inte riktigt avgöra vilket språk de här eleverna vänder sig till i undervisningen. . Som blivande språklärare och pedagog måste man kunna förstå dessa elevers tänkesätt vid inlärningen av ett nytt språk samt kunna hjälpa dem vidare i
språkutvecklingen där även vi lärare kan utvecklas tillsammans med dem. Vi anser att det är mycket viktigt för alla lärare, inte bara modersmålslärarna, att ha kunskap om tvåspråkighetens innebörd samt därigenom få möjlighet att bättre kunna förstå elever med annat modersmål än svenska. Vi anser även att ett bra arbete med barn med invandrarbakgrund stärker relationen mellan dem. Det är viktigt med en bred kunskapsbas för att hitta olika sätt att samarbeta samt uppnå vårt gemensamma mål, nämligen att var och en av de här eleverna skall kunna utnyttja sina resurser på ett effektivt sätt.
7 Metoddiskussion
Vårt sätt att lägga upp arbetet har för oss fungerat ganska bra. Vi anser även att vårt urval av intervjupersoner ledde till intressanta slutsatser. Alla tre lärarna var väl insatta i arbetet med elever som har bosniska som modersmål och hade bra kunskaper. Valet av lärare ledde även till att alla nivågrupper i tyska var representerade, något som vi från början inte hade tänkt på. Det var inga större problem att få tag på lärare som var villiga att ställa upp för våra muntliga frågor. Det enda som vi lade märke till var att de vid frågor där de hade mindre kunskaper tvekade med svaren eftersom de kände att de inte hade så mycket att bidra med. De lärare som intervjuades ställde inte upp på att bli inspelade på band. Därför var det viktigt för oss att vara koncentrerade då vi skrev ner lärarens svar och vi försökte hinna med att vid behov ställa följdfrågor.
Vår undersökning omfattade även elva elever som besvarade vår enkät, och två av dem ställde upp för djupintervjuer. Hade vi haft möjlighet att själva välja ut två elever som var relevanta för vår undersökning, så hade det inte blivit dessa två elever. Djupintervjuerna gav oss naturligtvis ett bra underlag för att kunna dra egna slutsatser dels utifrån litteraturen, dels utifrån egna erfarenheter på samma område. De flesta elever som ingick i vår enkätundersökning hade nått en hög tvåspråkighetsgrad, de kunde tala sitt modersmål och sitt andraspråk flytande, men svenska behärskar de bäst, eftersom de har haft mer kontakt med svenska och kunnat träna detta språk mer. Vad gäller vårt urval av eleverna så hade vi säkerligen fått ett annat fokus på vårt arbete om vi själva hade fått välja vilka elever som skulle vara mest relevanta för vår undersökning. I så fall hade vi valt olika elevgrupper, där vi hade koncentrerat oss på elever med en bra grund i modersmålet, elever med en bättre grund i andraspråket och elever som behärskade modersmålet lika väl som andraspråket. På detta sätt hade vi fått en bredare överblick i vår undersökning, samt mer kunnat jämföra likheter och
skillnader mellan de ovan nämna elevgrupperna.
Under arbetets gång insåg vi att det hade varit intressant att intervjua en
modersmålslärare i bosniska också, men det fanns inte tid till det och det skulle ha inneburit ett alltför omfattande arbete. Att bara intervjua modersmålslärare i bosniska hade gett ett annat fokus på vårt arbete. Det hade även varit av stor betydelse för vår undersökning om vi hade haft tillfälle att intervjua en svensk 2-lärare, eftersom vi anser att den här läraren förstår sig bäst på elever med invandrarbakgrund och har betydligt
lättare att se vilka språkliga brister dessa elever har i sitt modersmål och i sitt andraspråk.
Zusammenfassung
Ziel unserer Arbeit war herauszufinden, wie Schüler mit Bosnisch als Muttersprache und Schwedisch als zweite Sprache denken, wenn sie Deutsch lernen. Interessant für uns zu erfahren war, welche Sprache die von uns befragten Schüler automatisch als Hilfe benutzen, wenn sie Deutsch im Unterricht lernen.
In unserer Untersuchung haben wir drei Deutschlehrer mündlich befragt, die große Erfahrung mit Schülern haben, die Bosnisch als Muttersprache haben.Wir machten eine schriftliche Umfrage, die von elf Schülern beantwortet wurde. Mit zwei von uns
ausgewählten Schülern haben wir zusätzlich ausführliche Befragungen durchgeführt. Als Hintergrund für diese Arbeit haben wir relevante und passende Literatur
zusammengesucht und als Hilfe in der Arbeit benutzt.
Unsere Arbeitsmethode hat sehr gut funktioniert. Wir sind der Meinung, dass unsere Wahl der Interviewpersonen zu interessanten Schlussfolgerungen geführt hat. Es gab keine Schwierigkeiten, Lehrerinnen zu finden, die unsere Fragen gerne beantwortet haben. Beim Interview stellten wir allerdings ein kleines Problem fest: wenn die Lehrerinnen keine Kenntnisse über die gestellten Fragen hatten, waren sie in ihren Antworten vorsichtig. Alle drei Lehrerinnen haben unsere Fragen mündlich
beantwortet, weil wir auf diese Weise die Möglichkeit hatten, Zusatzfragen zu stellen. Weiter mussten wir feststellen, dass wir die Lehrerinnen nicht auf Band aufnehmen durften. Deshalb war es wichtig für uns, Notizen zu machen. Die in dieser Arbeit von uns befragten Lehrerinnen sind der Meinung, dass, was den Unterricht in der
Muttersprache betrifft und dessen Bedeutung für die weitere Entwicklung anderer Sprachen, Schüler, die Schwedisch am besten beherrschen, nur die automatische Hilfe in verschiedenen Unterrichtsmomenten im Schwedischen finden können. Sie greifen hier nicht auf die Muttersprache als Hilfe zurück für die weitere Entwicklung der dritten Sprache.
In den Antworten der Schüler haben wir erfahren können, dass die Schüler der gleichen Meinung sind. Eigentlich war es schwierig, relevante Resultate aus den Antworten der Schüler aus unserer Untersuchung zu bekommen, weil die Antworten nicht immer leicht zu verstehen waren. Die meisten Schüler glauben, dass sie
Schwedisch als Hilfe beim Lernen der dritten Sprache, Deutsch, verwenden. Sie meinen, dass sie keine großen Kenntnisse in ihrer Muttersprache haben, weshalb sie
sich leichter auf Schwedisch im Sprachunterricht verlassen können.Wir wissen
allerdings nicht recht ob diese befragten Schüler ausführlich und wirklich bewusst auf unsere Fragen geantwortet haben. Wir denken, dass es sein könnte, dass die Schüler nicht reif genug sind und ihnen nicht bewusst ist, welche Sprache sie benutzen, Schwedisch oder Bosnisch im Deutschunterricht. Ein Schüler meinte, dass es
Ähnlichkeiten zwischen den Sprachen gibt und dadurch das Deutschlernen erleichtert wird.
Wir sind der Meinung, dass Grammatik als schwierigstes Moment im Sprachunterricht betrachtet wird. Aber wir glauben, dass es nichts mit unserer Muttersprache zu tun hat. Die schwedischen Schüler sowie Schüler mit anderen Muttersprachen können dasselbe Problem im Unterricht bekommen. Wir sind der Meinung, dass es beim Lernen einer neuen Sprache sehr wichtig ist, wie groß das Interesse ist, das man für die Sprache zeigt.
Auf der anderen Seite, ist jedoch bewiesen, dass wenn ein Schüler einen unzureichenden Hintergrund in der ersten und der zweiten Sprache hat,
Sprachschwierigkeiten beim Lernen einer neuen Sprache entstehen. Ein wichtiger Faktor, der die Sprachentwicklung des Schülers beim Lernen einer neuen Sprache beeinflusst, sind positive Gedanken und großes Interesse beim Lernen der Zielsprache. In welcher Atmosphäre die Zielsprache gelernt wird, spielt auch eine große Rolle. Lundahl (1998) meint, dass die soziale Atmosphäre des Klassenzimmers die Lernmöglichkeiten beeinflusst. Das bedeutet dass das Verhältnis zwischen den
Schülern und ihren Lehrern ein bedeutungsvoller und wichtiger Hintergrundsfaktor ist. Laut der Umfrage bei unseren Schülern, ist es für sie sehr wichtig, sich beim
Deutschlernen auf ihre Lehrer verlassen zu können.
Wir haben durch unsere Untersuchungen herausgefunden, dass es schwierig für die Schüler ist, die Bosnisch als erste Sprache haben, sich für die Muttersprache zu entscheiden, wenn sie die erste Sprache nicht gut beherrschen. Dann entstehen
Schwierigkeiten in der Kommunikation sowie in der sozialen Umgebung, und da spielt die Persönlichkeit des Kindes und welche Sicherheit er/sie in der Muttersprache hat eine große Rolle. Die Identität des Kindes ist stärker wenn er/sie schon in der Kindheit von den Eltern und der Umgebung beschützt wird. Welchen sprachlichen Hintergrund und welche Sicherheit der Schüler in der ersten Sprache hat, beeinflusst die Entwicklung der Zweitsprache und das Lernen der anderen Sprachen, in unserem Fall Deutsch. Hier vergleichen wir unsere eigenen Erfahrungen mit denen der Schüler in unserer
Untersuchung weil wir denselben Hintergrund und aber auch relativ gute
Grundkenntnisse in der Muttersprache haben. Gerade diese Kenntnisse waren für uns eine große Erleichterung beim Lernen der zweiten und der dritten Sprache.
In der Zeitschrift „Fremdsprache Deutsch“ 1/1999 meint Gerhard Neuner, dass der Schüler im Zweitsprachenunterricht die Muttersprache beim Wortschatzlernen benutzt, und dass dies sich auch beim Lernen einer neuen Sprache wiederholt. Unserer Meinung nach spielt es hier keine Rolle, welche Grundkenntnisse diese Schüler in der ersten und der zweiten Sprache besitzen, sondern auf welche Weise sie die neuen Wörter lernen. Die Schlussfolgerungen, die wir aus unserer Untersuchung ziehen können, sind dass die Schüler bewusst und aktiv am Lernprozess teilnehmen, d.h. dass sie nachdenken, analysieren, vergleichen, Hypothesen bilden sowie Folgerungen diskutieren können. Unserer Ansicht nach ist es wichtig, dass alle Lehrer, nicht nur die Lehrer in den Muttersprachen, über gute Kenntnisse der Bedeutung und Möglichkeit der
Zweisprachigkeit verfügen, um die Schüler mit anderen Muttersprachen besser zu verstehen.
REFERENSER
Arnberg, L (1988) Så blir barn tvåspråkiga. Väglednng och råd under förskoleåldern. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Enström – Holmegaard (1993) Ordförråd och ordinlärning. I E Cerú (red). Lärarbok 2, Svenska som andra språk. Trelleborg: Natur och Kultur.
Hultinger - Wallentin (1996) Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur.
Huss, L (1996) http://modersmal.skolutveckling.se
Lundahl, B (1998) Läsa på främmande språk. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartmentet (1994)
Neuner, G (1999) Deutsch nach Englisch, Fremdsprache Deutsch, 1/s 15-21.
Roth H- I (1998) Den mångkulturella parken – om Värdegemenskap i skola och samhälle. Stockholm: Skolverket.
Skutnabb- Kangas (1981) Tvåspråkighet. Lund: Liber Läromedel.
Skutnabb- Kangas (1986) Minoritet, språk och rasism. Liber Läromedel.
Soydan, H (1984) Socialt arbete med etniska minoriteter. Stockholm: Liber.
Svensson A-K (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Svensson - Starrin (1996) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J (1993) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Viberg, Å (1987) Vägen till ett nytt språk. Stockholm: Natur och Kultur.
Åhlander (2004) Elever med annat modersmål än svenska och engelska. Examensarbete (2004).
Bilaga 1
Intervjufrågor till tre tysklärare:
• Bakgrund
– Elevantal i klassen
– Antal elever med bosniska som modersmål i klassen – Personal som jobbar i klassen
1 Hur viktig är modersmålsundervisningen för vidare utveckling av andra språk, anser du?
2 Hur tror du att elever med bosniska som modersmål, och svenska som andra språk, tar till sig ett tredje språk, tyska?
3 Från vilket språk tror du att eleverna utgår när de lär sig tyska? Motivera.
4 När en tysklärare använder sig av olika arbetssätt i undervisningen, till vilket språk kopplas automatiskt elevernas tänkande?
5 Vilka inlärningsmoment, till exempel ordinlärning, grammatiska regler,
översättning visar sig mest besvärliga respektive minst besvärliga för elever med bosniska som modersmål?
Bilaga 2
Enkätfrågor till elever med bosniska som modersmål:
A: Förtext 1. Årskurs 2. Kön
1. Hur länge har du bott i Sverige?
2. Har du läst tyska innan du kom till Sverige?
3. Hur länge har du haft undervisning i ditt modersmål och hur länge i svenska?
B: Enkätfrågor
1. Varför har du valt att läsa tyska som språkval?
2. När du lär dig tyska, vilket språk använder du dig mest av, ditt modersmål eller svenska? Motivera i så fall varför du tycker det.
3. När du inte kan ett ord eller inte förstår en hel sats på tyska, till vilket språk vänder du dig när du skall hitta en lämplig lösning?
4. När din tysklärare förklarar olika grammatiska regler, från vilket språk får du mest hjälp, ditt modersmål eller svenska? Motivera varför.
5. Vad tycker du är mest svårt för dig, som har bosniska som modersmål, när du lär dig tyska i skolan?