3. Metod
4.4 Slutsatser
Sammanfattningsvis har den här studien visat vad 20 personer anser om fenomenet läxor. 10 elever och 10 föräldrar har fått säga sina åsikter om vad de anser om läxor. När jag gått igenom tidigare undersökningar och forskning har min tolkning av resultaten i dessa studier varit, att synen på läxor är ganska negativ. Jag fick den uppfattningen att läxor anses som jobbiga och att många inte tycker att det är bra med läxor. Peter Frost (2006) målar upp en mycket negativ bild av läxarbete och kallar läxorna för en plåga. Leo (2004) anser att läxorna bör skötas i skolan och föreslår längre skoldagar. Många elever och föräldrar i den här studiens undersökningsgrupp tycker att det låter ganska vettigt. De allra flesta är dock positiva till läxor men tycker att de bör begränsas. Eleverna måste få hinna med annat än skolarbete. På så sätt känner sig eleverna sig kanske mer motiverade av att gå i skolan och att sköta sina läxor. Några elever i den här studien anser att läxorna blir roligare om de gör läxorna
tillsammans med någon kamrat. De tycker att det är positivt att lära av varandra, och då har tankarna på ZPD (Vygotskij, 1978) väckts. 2 av de intervjuade flickorna berättade att de brukar leka skola när de gör sina läxor tillsammans och då är den ena läraren och den andra eleven. De här flickorna anser att det blir roligare att göra läxarbetet på ett lekfullt sätt. Det är lättare att komma ihåg läxan om man har haft roligt, säger de.
De flesta elever i den här studien har inte så stora bekymmer med läxorna, även om det krävs lite tjat från en del av deras föräldrar. Jag funderar på vad det är för familjekonflikter Frost (2006) pekar på när han påtalar att läxor skapar konflikter i hemmen. Kan det vara konflikter där den ena föräldern anser att den andra är för hård mot eleven och kräver för mycket av sitt barn? Vad ska man göra som förälder när eleven inte litar på sin egen förmåga och ger upp, springer storgråtande till sitt rum och vill inte ens försöka göra sin läxa? Detta har jag själv upplevt några gånger och jag har vid dessa tillfällen känt mig totalt maktlös. Det är kanske konflikter som dessa Frost (2006) syftar på. Det kanske är så i några familjer men jag tror att det rör sig om ett fåtal. Jag trodde att synen på läxor var mer negativ än den är. Jag har fått en liten aning om vad dessa 20 personer i den här studien har för uppfattningar om läxor. Deras åsikter är positivare än jag hade förväntat mig. Ett ganska överraskande resultat efter den litteratur och undersökningar som jag har tagit del av.
En del kopplingar finns till det sociokulturella arvet som medföljer varje elev och i viss mån elevernas syn på läxor, i den här studien. Den sociala miljö som varje familj är en del av är av stor betydelse och då handlar det bl a om vilka förutsättningar varje enskild elev har med både inlärning och hjälp med läxor. En del familjer har traditioner, mellan generationer, där man gör som föräldrarna har gjort. Niklas i den här undersökningen har sett genusrelaterade skillnader mellan sonens och dottern attityder till läxor och där han anser att dottern sköter läxorna bättre än sonen. Man kan då ställa sig frågan varför dottern är bättre än sonen? Har föräldrarna olika förväntningar på sonen och dottern som kan kopplas till vad som många gånger anses vara ”pojkigt eller flickigt”. Föräldrarna har kanske ställt högre krav på dottern att hon ska sköta läxarbetet än kravet de har haft på sonens läxarbete. Den här undersökningen med 20 personers uppfattningar om läxor, visar att det inte är någon större skillnad på pojkars och flickors attityder till läxor. Den här studien visar också att det inte är någon större skillnad på mammornas och pappornas åsikter om läxarbete. Ingegerd Tallberg Broman (2002) har kommit till den slutsatsen i en undersökning hon gjort som visar att flickorna i genomsnitt har
Ska man rätta sig efter den här studiens resultat så stämmer inte detta. Dock representerar den här studien enbart 20 personers uppfattningar om läxor och därför kan man ifrågasätta värdet på den här studiens relevans och trovärdighet.
Innan jag genomförde den här studien trodde jag att synen på läxarbete var mer negativ än vad den egentligen är. Jag trodde att många skulle hålla med vad Peter Frost (2006) anser om läxor och som han debatterat mycket om. Frost (2006) anser att läxarbete är en börda för både föräldrar och elever och som skapar konflikter i hemmen. Genom svaren jag fått i min undersökning stämmer detta inte in särskilt väl. De flesta i den är undersökningen har en positiv inställning till läxor. Både eleverna och föräldrarna är i stort sett eniga om att läxor gynnar elevernas möjligheter till att komma in på utbildningar efter grundskolan och att detta i sin tur kan leda till bra arbete och goda förutsättningar inför elevernas framtida yrkeskarriärer.
Ulf Leo (2004) anser att läxor bör skötas på skoltid och att då skoldagen ska bli längre istället. Alla föräldrar jag samtalade med var positiva till Leos förslag. Även om skoldagen förlängs och att eleverna tillbringar mera tid i skolan så tror elevernas föräldrar ändå att det blir mer tid över till fritidsaktiviteter. En annan fördel med läxhjälp i skolan är, enligt föräldrarna att eleverna får professionell hjälp med läxorna och lär sig på det sätt som lärarna har tänkt sig. En del föräldrar i den här studien har svårigheter att kunna hjälpa eleverna på ett sätt som eleverna förstår. En mamma uttrycker sig som följer:
- Det är inte alltid jag kan förklara så att min son förstår. Jag hade själv svårt i
skolan och hängde inte med. Så när han behöver hjälp och jag inte kan så blir han arg och ledsen. Jag har aldrig haft ett läshuvud och det är svårt att inte kunna hjälpa sina barn med läxorna ibland. Det blir svårare ju äldre barnen
blir.
(Anna) Anna har ibland svårigheter med att förstå instruktionerna i barnens läxböcker. Jag förstår att hon kan känna frustration över att inte kunna hjälpa till så mycket med barnens läxor. Det positiva är ändå att dottern inte har problem med inlärningen så hon försöker att hjälpa sin bror och mamma med hans läxor. I den här studien är den här mamman den enda som är negativt inställd till läxor samtidigt som hon anser att det är bra för eleverna att ha läxor. Att
mamma 2 är negativt inställd kan kanske bero på att hon är rädd för att hon inte kan hjälpa sina barn på ”rätt” sätt med läxorna.
9 av 10 föräldrar är ganska positiva till läxor men poängterar att det ska vara i lagom stor omfattning. Jag frågade vad som är lagom och fick till svar:
• Att det inte är så mycket så att eleverna tappar intresset för skolan • Att eleverna hinner umgås med kompisar och ha kul
• Att det finns tid för eleven att koppla av
De sociokulturella skillnaderna i den här undersökningen visar att eleverna har olika förutsättningar att kunna få den hjälp som de behöver till läxorna. Gör man en jämförelse mellan t ex Anna som är ensam med 2 barn och som innebär att hon ensam måste hjälpa båda barnen med läxorna, samtidigt som hon ska hinna och orka med allt annat runt om kring och Jenny som är gift och har 1 barn med läxor och som föräldrarna turas om med att hjälpa Stina när hon behöver det. Tidsbrist och trötthet är något återkommande i intervjuerna med de ensamstående föräldrarna och som de önskade att de hade mer av när det gäller att kunna hjälpa sina barn med läxorna. Min slutsats av den här undersökningen är att eleverna och föräldrarna anser att det är bra med läxarbete och att läxor bör finnas som ett komplement till skolundervisningen, i lagom dos. Dock är alla i den här studien ganska eniga om att det skulle vara bättre om läxarbetet kunde ske i skolan, trots att skoldagen blir längre. När eleverna går hem för dagen är de fria från allt som har med skolarbete att göra och de kan umgås med kompisar eller utöva sina fritidsaktiviteter