Slutsatser - Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010

 Det har kommit extremt mycket snö den gångna vintern, men sanno- likt har inte snölasten på marken överskridit normvärdena annat än i undantagsfall.

 Det mesta tyder på att takrasen har orsakats av slarv och okunskap.  Det är bara stål- respektive träbärverk i de rasade taken, ungefär lika

stor andel av vardera.

 Det rör sig genomgående om slanka konstruktioner med spännvidder över 10 m och med liten taklutning.

 Över 65 % av taken har uppförts under 1980-talet och senare.  Det kan finnas anledning att undersöka om BKRs anvisningar om

snölastfördelning är korrekta.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bygg och Mekanik

Bilagor

Förteckning över rasade tak Exempel på objektsbeskrivning

Bilaga 1

Förteckning över rasade tak

Kommun Byggnadstyp Datum för ras

1 Vänersborg Affär 100130 2 Uddevalla Ridhus 100202 3 Vänersborg Idrottsarena 100220 4 Mellerud Svinstall 100206 5 Vänersborg Svinstall 6 Trollhättan Skola 100210 7 Tjörn Magasin 100220 8 Vänersborg Garage 100130 9 Uddevalla Bussgarage 100203 10 Uddevalla Magasin 100213 11 Uddevalla Tennishall 100205 12 Vänersborg Bussgarage 100203 13 Uddevalla Lagerbyggnad 100203

14 Uddevalla Tak över gödselstack 100204

15 Säffle Skola 100203 16 Göteborg Idrottshall 100219 17 Mölndal Ishall 100223 18 Borås Idrottshall 100220 19 Borås Förråd 100220 20 Svenljunga Maskinhall 100219 21 Borås Skärmtak 100220 22 Borås Växthus 100207 23 Borås Förråd 24 Lidköping Svinstall 100222 25 Lidköping Magasin 100219 26 Lidköping Industrihall 100220 27 Kungsbacka Idrottshall 100220 28 Falkenberg 29 Falkenberg Lager 100220 30 Falkenberg Bilmuseum 100220 31 Varberg Ridhus 100222 32 Tomelilla 100221 33 Båstad Ladugård 100221 34 Sjöbo Kostall 100203 35 Hässleholm Husvagnsgarage 100221

36 Röddinge Ligghall för kor 100203

37 Linköping Plåttak 100127

Bilaga 67

Kommun Byggnadstyp Datum för ras

39 Linköping Ligghall för kor 100220

40 Nyköping Tennishall 100220 41 Söderköping Maskinhall 100220 42 Linköping Hönshus 100221 43 Nässjö Svinstall 100220 44 Hultsfred Industribyggnad 100221 45 Västervik Tälthall 100220 46 Vimmerby Ladugård 100229 47 Vimmerby Virkesmagasin 100221 48 Nässjö Tältlager 100223 49 Kalmar Ladugård 100223 50 Nässjö Svinstall 51 Gotland Förrådsbyggnad 100212 52 Gotland Ladugård 100223 53 Gotland Ridhus 100222 54 Sigtuna Ladugård 100221 55 Eskilstuna Kycklingfarm ? 56 Eskilstuna Svinstall ? 57 Västmanland Omroringstankar ? 58 Avesta Vedskjul 100222 59 Västerås Skärmtak 100224 60 Västerås Skärmtak 100302 61 Örebro Ishall 100224 62 Botkyrka Tennishall 100204 63 Haninge Lager 100203 64 Rönninge Idrottshall 100203 65 Nordanstig Svinstall 100202 66 Säter Ladugård 100217 67 Hudiksvall 68 Hudiksvall Skola 100205

69 Hudiksvall Tak över parkering 100204

70 Umeå Idrottshall 100204 71 Haparanda Skärmtak 100211 72 Skellefteå Garage 100331 73 Ockelbo Hönshus 100222 74 Västerås Skärmtak 100222 75 Varberg Maskinhall 76 Herrljunga Förrådsbyggnad 77 Boxholm/Mjölby Lager 78 Katrineholm Svinstall 100224 79 Norrköping Ladugård 100225

Kommun Byggnadstyp Datum för ras

80 Falkenberg Magasin 100225

81 Linköping Förrådsbyggnad 100220

82 Bollebygd Förrådsbyggnad 100205?

83 Borgholm Ladugård 100225

84 Nyköping Tak över simmhall 100226

85 Töreboda Lager 100225

86 Vara Ladugård ?

87 Gävle

88 20 km sydv. Falun Djurstall ?

89 Gagnef Ishall 100228 90 Ronneby Lager 100226 91 Västervik Lagerbyggnad 100214 92 Hallsberg Virkesförråd 100225 93 Örebro Ridhus 100226 94 Lindesberg Ishall 100226 95 Borås Butik/lager 100226 96 Ulricehamn Förrådstält 100226 97 Skövde Ladugård 100228 98 Kristinehamn Affärslokal 100301 99 Jönköping Lager 100301 100 Vara Ladugård 100226 101 Västervik Lagerbyggnad 100227 102 Haninge Lager 100301 103 Söderköping Ladugård 100227 104 Eksjö Ladugård 100228 105 Alingsås Lagerbyggnad 100219 106 Sävsjö Virkesmagasin ? 107 Nässjö Virkesmagasin 100222 108 Boxholm Virkesmagasin ? 109 Vetlanda Virkesmagasin ? 110 Gislaved Virkesmagasin 100219 111 Luleå Ishall 100304 112 Kungsbacka Ridhus/manege 100225? 113 Halmstad Lager ? 114 Båstad Kostall ? 115 Hallsbergs Ladugård 100301 116 Tranemo 117 Svenljunga Virkesmagasin 100220 118 Mark Skärmtak 100224 119 Mark Plåtskjul ? 120 Skellefteå Tennishall 100303

Bilaga 69

Kommun Byggnadstyp Datum för ras

121 Umeå 122 Umeå Ladugård 100318 123 Växjö Maskinhall 100221 124 Ulricehamn Ladugård ? 125 Norrtälje Ladugård 1002? 126 Säffle Ladugård ? 127 Brålanda Lager 100217 128 Värmlandsnäs Ladugård 100223 129 Haninge Ridhus 100122 130 Bollnäs Växthus 100222 131 Gävle Balkong ?

132 Gävle Tak över cykelställ ?

133 Gagnef Tält över hockey ring

134 Grums Växthus 100228? 135 Hammarö Ridhus 100227 136 Säffle Ladugård/maskinhall 100225 137 Säffle kontor/verkstad 100301 138 Stenungsund Lager 100220? 139 Edsvära Industrihall ? 140 Färgelanda Ladugård ? 141 Alingsås Maskinhall ? 142 Ulricehamn Virkesmagasin 100301 143 Tibro Industrihall 100220 144 Kungsbacka Maskinhall ? 145 Säffle Moelven ? 146 Ulricehamn Industrihall ? 147 Ljungby Lager 100221 148 Skellefteå Lager ? 149 Hökerum Industrihall ? 150 Habo Maskinhall 100220 151 Habo Villa 100318 152 Örebro Gymnastikhall 100318 153 Västervik Ladugård 100318 154 Karlsborg Hangar ?

155 Svenljunga Tak utan väggar Februari

156 Vara Förråd Början av februari

157 Västervik Skärmtak 100212

158 Hultsfred Virkesmagasin ?

159 Hultsfred Virkesmagasin 100221

160 Hultsfred Förråd ?

Kommun Byggnadstyp Datum för ras

162 Hultsfred Växthus ?

163 Skellefteå Svinstall 100329

Bilaga 71 Bilaga 2

Exempel på objektbeskrivning

Objekt beskrivning Nr 17 Ort Mölndal

Adress Tulebovägen, 428 34 Kållered Typ av byggnad Ishall

Stomtyp Fackverksbalk

Material Stål Spännvidd 38,4 m Skada

Takstolarna vek sig på mitten och drog med sig väggarna in

Ras

Snödjup 30-40 cm

Snözon nu 1,5

Snözon vid projektering Snözon vid byggnation

Snötyngd Taklutning 3,5o Väderstreck Sydväst-nordöst Snöficka Snödrift Vindstyrka Vindriktning Stomstabilisering Sekundärbärverk: Åsar c/c 150 cm Åsar/plåt/skivor/råspont Råspont Isolering Tätskikt Papp

Varmt/kallt utrymme Kallt

Skottat (ja/nej/pågick) Kontaktperson Telefon/Mobil Ägare Datum för ras 100223 Eventuell Orsak

Byggår 1985 Byggföretag Entreprenadform Entreprenör Projektör Konstruktör Kvalitetsansvarig Noteringar

Bilaga 73

Bilaga C

SMHI Kallt och snörikt utom i

Bilaga D SMHI preliminära resultat

Snöns vatteninnehåll är beräknad med en hydrologisk modell (HBV Sve- rige). HBV-modellen brukar kallas begreppsmässig, dvs. den beskriver de viktigaste fysikaliska processerna på ett rimligt sätt, men inte i alla detal- jer. Den används operationellt för prognoser av vattenföring. Eftersom snömagasinet är viktigt för korrekta vårflödesprognoser i Sverige är snö- rutinen en väsentlig del av modellen.

De viktigaste väderparametrarna är dygnsvärden av temperatur och nederbörd som används bl.a. för att beräkna snöackumulation och snö- smältning. Sverige har delats in i ca 1000 avrinningsområden, vilket in- nebär att den rumsliga upplösningen i medeltal är runt 400 km2_{. Det be-}

räknade värdet är ett medelvärde för ett avrinningsområde. Snöns vatten- innehåll anges i mm vattenpelare, vilket motsvarar kg/m2_.

HBV-modellen utvecklades primärt för att beräkna vattenföring. I forskningsprojekt har HBV-modellens snömagasin verifierats mot obser- vationer, men normalt kalibreras och verifieras modellen mot observerad vattenföring. Det innebär en viss risk för att en under- eller överskattning av snömagasinet kan kompenseras med motsvarande fel i andra modell- variabler som regn och avdunstning.

I högt liggande fjällområden finns det ett problem med att snön i modellen inte alltid smälter bort helt under sommaren. Det innebär att snön i de högst belägna höjdzonerna (över cirka 1300 m ö h) kan byggas på från år till år och att snötäcket därför överskattas där.

SNÖ (mm)

2010-01-05

Bilaga 81

SNÖ (mm) SNÖ (mm)

2010-03-02

M2002/5294 2010-03-09

Bilaga 83

SNÖ (mm)

2010-03-16

SNÖ (mm)

M2002/5294 2010-03-09

SNÖ (mm)

Bilaga E Förslag till

dimensioneringskontroll för

balkar av stål eller trä med stora

spännvidder

Lars Erik Herrmansson, HLAB, Karlshamn

Bakgrund

Under vintern 2009 - 2010 förekom ett antal takras på hallar med relativt stora spännvidder. Rasen förekom främst hos byggnader med takstolar av stål eller trä.

Rasen har inträffat trots att snölasterna inte var större än de snölaster som föreskrivs i Boverkets konstruktionsregler och handböcker.

Verkningssätt hos hallöverbyggnader

Vid stora spännvidder som det oftast är frågan om vid hallbyggnader är ofta instabilitetsfenomen dimensionerande. Vippning hos långa balkar kan undvikas genom stagning av överflänsen. Detta görs vanligen genom att lägga in ett horisontellt fackverk mellan två takstolar, eller genom att utnyttja taket som "styv skiva". Båda metoderna kräver relativt omfattande beräkningsarbeten och utförande. Att lägga in ett horisontellt bärverk i takstolsöverkant är relativt enkelt vid pulpettak eller motsvarande, men mer komplicerat vid sadeltak, i varje fall om takvinkeln är stor. Den andra metoden, att använda takbjälklaget som styv skiva kräver speciella åtgärder vid infästning av takplåten i takstolar eller åsar. Använder man sig av takåsar skall kraften överföras till takbjälklaget via dessa. Vid an- vändning av takbärlaget som styv skiva måste detta kompletteras med kantbalkar i byggnadens långsidor. Kantbalkarna upptar drag- respektive tryckkrafter i den höga balk som takskivan utgör. Takskivan eller takfackverk användes både för att överföra vindlast till vindbockar eller vindkryss i ytterväggsliven och för att stabilisera överflänsen på . Takski- van måste styvas upp med en kantbalk för att kunna överföra krafterna från taket till pelare och vindbock/vindkryss.

Vid hallbyggnader med takåsar i kombination med större taklutning uppträder en kraft i takplanet vinkelrätt mot takåsarna på grund av egenvikt, snö och vindlast. Detta kan ge upphov till vridning i åsarna som bidrar till att bärförmågan i åsarna reduceras. Denna kraft står i direkt proportion till en vertikal snölast. Problemet accentueras i första hand då man använder åsar av lättbalkar. Ju högre och tunnare ås desto större problem med vridningen.

Deformationer i takplåt ger upphov till lastomfördelning, vilket i sin tur kan leda till för stora laster på åsar eller takstolar. För isolerade tak har

hitintills accepterats en nedböjning på 1:150. Tätskiktsgaranti i Norden AB har skärpt sina krav på nedböjning hos takkonstruktionen för att läm- na tätskiktsgaranti på tätskiktsmatta. Tätskiktsgaranti tillåter framöver inte större teoretisk nedböjning än 30 mm, oberoende av spännvidden, eller 1:200 vid 6 m spännvidd. Detta kommer på sikt till att leda till något styvare takkonstruktioner. Man tillåter inte heller tunnare TRP-plåt än 0,7 mm. Orsaken till det senare är framför allt problem med infästning av mekaniska takförankringar i tunnare plåt. Dessa regler kommer att gälla från och med 1 juli 2010.

På oisolerade tak tillåts i princip en tre gånger så stor deformation som på isolerade. Detta medför omfattande lastomfördelningar om deforma- tionerna utnyttjas.

Användning av dragstänger som stomstabiliserande element i takkonstruktioner ger slanka konstruktioner med liten tvärsnittsyta. Detta leder i sin tur till relativt stora nedböjningar i stagen till följd av egenvikt. Kom- binationen av stor nedböjning till följd av egenvikt och liten tvärsnittsarea gör att konstruktionen deformeras relativt mycket innan stagen tar last. Sådana deformationer orsakar lastomfördelningar som kan förorsaka överbelastning i åsar eller takstolar. Dessutom kan det ge upphov till excentrisk belastning i pelarna. Ett bättre, men dyrare sätt är att använda tryckstyva diagonaler för stabilisering.

Fackverk för upptagning av horisontalkrafter i takkonstruktionen belastar såväl takstolar som åsar med axiella tryckkrafter. Dessa laster mås- te kontrolleras i kombination med böjning och vridning.

Vid utnyttjande av takplåten som styv skiva för överföring av horisontalkrafter till väggar erfordras ofta kompletterande infästningar av takplå- ten i takstolar eller i åsar. Dessutom måste kantbalkar i takets långsidor finnas för upptagning av tryck och dragkrafter.

I de fall byggnaden är utrustad med travers, telfer, conveyer eller motsvarande medför detta att horisontalkrafter i form av bromskrafter och snedgångskrafter belastar stommen förutom de vertikala krafterna av utrustningen.

På industribyggnader är det inte ovanligt att ventilationsutrustning eller andra uppbyggnader placeras på yttertaket. Dessa är i vissa fall relativt stora och får därmed en stor vindbelastad yta som ger upphov till horisontalkrafter som i kombination med egenvikten kan ge upphov till stora belastningar på enskilda åsar och takstolar. Uppbyggnader på tak ger också upphov till snöfickor. I de fall aggregaten monteras långt efter att byggnaden uppförts har konstruktören inte varit medveten om belastning- en.

På motsvarande sätt som i taket måste avstyvning av väggar utföras. Här leder systemen till tillskottslaster i pelare och i horisontella väggreg- lar eller i separata tryckupptagande horisontella konstruktioner. Horison- talkonstruktioner kan i sin tur, beroende på eventuell excentrisk anslut- ning mot pelarna, leda till vridning i dessa.

Verkningssättet och problematiken är likartad för hallar oberoende av om stommen utförs i stål eller i limträ av något slag. Takbärlaget är i båda fallen TRP-plåt på åsar eller direkt på takstolaren. Vid träkonstruktioner påverkas också bärförmågan av klimatet i hallen.

Bilaga 87

Dimensioneringskontroll

Vid dimensionering av takstolar skall ett antal beräkningsmässiga kontroller utföras. Dessutom bör en erfarenhet byggas upp hos den enskilde konstruktören så att man får en känsla för att den valda dimensionen är rätt. Man kan eller får inte blint acceptera de dimensioner och beräkning- ar som dataprogrammet ger, utan en överslagsberäkning bör utföras pa- rallellt med databeräkningen. En sådan överslagsberäkning kan ofta göras mycket enkelt för de flesta balktyper vad gäller böjning och skjuvning. Överslagsberäkning av vippningskontrollen ar svårare, varför det är lätt att utesluta eller "glömma" den kontrollen.

I Boverkets handbok om stålkonstruktioner, BSK 07 står under avsnitt 1:214, och i Boverkets konstruktionsregler BKR 2010 i avsnitt 2:115: "En förutsättning för att angivna värden på partialkoefficienten γn i sä- kerhetsklasserna 2 och 3 enligt avsnitt 2:115 skall få utnyttjas är att dimensioneringskontroll utförs.". I BKR avsnitt 2:61 framgår att "Med dimensioneringskontroll avses i dessa föreskrifter kontroll av dimensio- neringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar." I samma avsnitt står som rådstext att kontrollen bör göras av en person som inte tidigare deltagit i projektet. Här bör man kunna inflika att kontrollen lämpligen kompletteras med en överslagsberäkning som görs utifrån ritningar, så att man inte av misstag använder ett eventuellt felaktigt ingångsvärde även i kontrollen.

Lämpliga kontroller i dimensioneringsskedet är:

 Kontroll av takstolars bärförmåga med hänsyn till böjning och skjuvning och normalkraft.

 Kontroll av vippningsstagning hos takstolar och åsar.  Kontroll av livbuckling vid upplag hos takstolar i stål.

 Kontroll av bärförmågan hos takplåt med hänsyn till böjning och deformationer. Kontroll av infästning till åsar eller takstolar.

 Kontroll av bärförmågan hos eventuella åsar med hänsyn till böjning, skjuvning, vippning, vridning på grund av tvärlast och med hänsyn till axiell tryckkraft.

 Kontrollera infästningen av takplåten, om denna utnyttjas som styv skiva för stomstabilisering. Kontrollera också kantbalkarna och dess infästningar vid utnyttjande av takplåten som styv skiva.

 Kontrollera dimensioner och deformationer hos vindfackverk i takkonstruktionen.

 Kontroll av bärförmågan hos vertikala bärverket (pelare) och vindsta- bilisering i väggar.

Litteratur

Litteraturen innehåller omfattande råd och anvisningar om dimensionering. Nedan finns ett axplock av den finns i nedanstående sammanställ- ning:

Boverket: Regelsamling för byggande, BBR (2008) Boverket: Regelsamling för konstruktioner, BKR (2010) Boverket: Boverkets handbok om stålkonstruktioner, BSK 07 Boverket: Boverkets handbok om snö och vindlaster BSV 97 Limträhandboken 2001

Handboken BYGG Konstruktion 1985

SBI: Stabilitet genom skivverkan, Publikation 169 SBI: Hallbyggnader, Publikation 53

SBI: Telferbanor, Publikation 51

SBI: Traversbanebalkar, Publikation 109

SBI: Dimensionering av hallramar, Rapport 152:1 SBI: Styvhet kos takfackverk, Rapport 066:1 SBI: Styvhet hos väggfackverk, Rapport 066:2

Bilaga F Åtgärder vid misstanke om

underdimensionering av

takkonstruktion i hallbyggnad

Göran Alpsten

Inledning

Detta dokument är avsett att kunna fungera som en vägledning vid be- dömning av behov av åtgärder vid misstanke om att en bärande takkonstruktion i en hallbyggnad kan vara underdimensionerad i förhållande till de snölaster som är föreskrivna i dagens regelverk. Texten är i första hand skriven för bärande konstruktioner av stål, men kan i tillämpliga delar även användas för att bedöma bärande konstruktioner av trä.

Dokumentet vänder sig till ägare av enplans hallbyggnader och lik- nande byggnadsverk. Ägaren ansvarar för att den bärande konstruktionen har erforderlig bärförmåga, stadga och beständighet. Dokumentet är även avsett att kunna tjäna som vägledning för byggnadsnämnder vid rådgiv- ning till ägare av hallbyggnader.

Bakgrund

Under vintern 2009-2010 inträffade ett stort antal takras i hallbyggnader i Sverige. En särskild utredning pågår för att undersöka orsakerna till de inträffade rasen. Rasen kan ha orsakats av ett eller en kombination av följande förhållanden:

 Större snölaster än de föreskrivna i dagens regelverk

 Underdimensionering av den bärande konstruktionen i förhållande till dagens regelverk (dimensioneringsfel)

 Felaktigheter i material (materialfel)

 Felaktigheter i utförandet av den bärande konstruktionen (utförande- fel)

I det följande används begreppet konstruktionsfel som en samlande be- nämning för de ovan angivna orsakerna.

Det är angeläget att befintliga hallbyggnader undersöks för att klar- lägga i vad mån den bärande konstruktionen kan behöva förstärkas eller åtgärdas på annat sätt för att säkerställa att konstruktionen har tillfreds- ställande bärförmåga, stadga och beständighet.

När den pågående utredningen av orsakerna till de inträffade rasen fö- religger bör ytterligare underlag finnas för att bedöma behovet av åtgär- der i befintliga hallbyggnader. I avvaktan på utredningen kan detta dokument tjäna som vägledning.

Checklista för första bedömning av åtgärder

Följande är en checklista som underlag för en första bedömning av om åtgärder kan behöva vidtas avseende den bärande konstruktionen i befintliga hallbyggnader.

1. Har den bärande konstruktionen tidigare visat tecken på att vara underdimensionerad, t ex genom att stora deformationer eller skador uppstått vintertid med stora snölaster?

2. Saknas bygghandlingar innefattande konstruktionsberäkningar och konstruktionsritningar för den bärande konstruktionen?

3. Har den bärande konstruktionen i t ex en halvpermanent hallbyggnad, som ridhallar, tennishallar och lagerhallar, flyttats från annat läge med mindre snölaster?

4. Finns risk att den bärande konstruktionen i byggnaden tillverkats eller uppförts, helt eller delvis, av icke fackkunnig personal?

5. Är byggnaden belägen i någon av de kommuner som framgår av bilaga 1, där snölasten enligt nyare mätdata konstaterats vara större än som angetts i tidigare regelverk, och därmed att risk föreligger att byggnaden kan vara dimensionerad för lägre snölaster än de som gäll- er idag?

6. Finns annat särskilt skäl för att befara att den bärande konstruktionen i byggnaden inte uppfyller kravet på erforderlig bärförmåga, stadga och beständighet?

Om svaret på någon av ovanstående punkter är "Ja" bör en särskild un- dersökning utföras för att konstatera i vad mån den bärande konstruktionen i byggnaden kan behöva förstärkas eller andra åtgärder vidtas.

Snölaster

Snölaster som en byggnad ska dimensioneras för anges i Boverkets Kon- struktionsregler, BKR. Nu gällande utgåva är BKR 2010. Detaljregler om snölaster finns i Boverkets handbok om snö- och vindlast, BSV 97.

Tidigare har snölaster angetts i olika utgåvor av Svensk Byggnorm och i Nybyggnadsregler.

I takt med att ytterligare kunskap vunnits om snölastens storlek i olika delar av landet har regelverket ändrats. Den senaste ändringen av snölas- tens storlek gjordes i BKR och EKS och utkom 2006. Ändringarna har i allmänhet inneburit att de normenliga snölasterna höjts.

Vid uppförande av ett byggnadsverk ska de utgåvor av regelverket till- lämpas som gäller vid tiden för bygganmälan, se Plan- och bygglagen PBL kap 9. Samhället har inte ställt något krav på att bärande konstruktioner i befintliga byggnadsverk ska förstärkas eller på annat sätt åtgärdas när de normenliga lasterna har skärpts i regelverket. Även om Boverket inte har någon föreskriftsrätt i detta avseende bör framhållas det lämpliga i att kontrollera, och vid behov på erforderligt sätt åtgärda, bärande konstruktioner i befintliga byggnadsverk med hänsyn till dagens regler om bl a snölast.

Bilaga 91

Det bör i sammanhanget nämnas att normala försäkringar ofta inte täcker in skador orsakade av stora snölaster på byggnader. Det förutsätts att tak vid behov skottas för att undvika skador.

Snölastens storlek kan mätas genom att trycka ned ett plaströr med 200 mm diameter i snötäcket, placera en skiva under snöpelaren i röret och väga röret med och utan snöpelaren. Om den mätta massan hos snö- pelaren är m kg motsvarar det en snölast per ytenhet av 0,318 m kN/m2_.

Om snöpelaren exempelvis väger 5 kg motsvarar det en snölast av 0,318  5 = 1,6 kN/m2_.

Det kan vara lämpligt att t ex i en drifts- och underhållsplan föreskriva hur stora snölaster som kan tillåtas på byggnadens tak, och vid vilken snömängd som taket bör skottas. I vissa fall kan det vara lämpligt att även föreskriva på vilket sätt taket bör skottas, t ex att skottning ska ske etappvis i olika fack av taket för att undvika överbelastning på grund av

In document Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 (Page 67-103)