Resultatet av studien visar på att snabb uppföljning skapar trygghet för patienten vilket i sin tur leder till färre återinskrivningar i slutenvården, vilket i sin tur leder till en hållbar samhällsutveckling genom lägre kostnader och färre transporter. Vi i vården står för många utmaningar framöver, då antalet äldre personer ökar så kommer med stor sannolikhet även behovet av vård för de sköra äldre öka. Patienter kommer inte vårdas på sjukhus i samma utsträckning framöver enligt vår uppfattning utan mycket av den specialiserade vården kommer behöva bedrivas i vårdtagarens hem. Vår studie har belyst att sjuksköterskorna i NSVT är en viktig del av vårdens omställning för en god och nära vård, då vården utförs i hemmet och inte på sjukhus. NSVT står för kontinuitet och erbjuder avancerad sjukvård utanför sjukhusen och har vuxit fram i Sverige under det senaste decenniet. Studiens betydelse för vård och vårdande, förutom att belysa sjuksköterskans erfarenheter av NSVT arbete, är att de mest sköra äldres behov synliggjorts samt vad brister i informationsöverföringen kan betyda. Resultatet visar på att sjuksköterskans kunskap, kompetens och erfarenhet är av stor betydelse för vilken omvårdnad den äldre kan erbjudas. Att vården ges i hemmet kan vara säkrare för den äldre då risken för vårdrelaterade infektioner och andra skador minskar.
Därför är författarna av denna studie övertygande om att Mobil närsjukvård har kommit för att stanna. Sjuksköterskan tycks ha en nyckelroll i NSVT då de samverkar mellan vårdinstanser, yrkeskategorier, patient och närstående. Sjuksköterskan bygger broar för att skapa trygghet för de sköra patienter som NSVT tar hand om.
Författarna av denna studie har ett områden som de vill föreslå för framtida forskning: I dag kan inte alla patienter som har behov av NSVT erbjudas NSVT och därför kan vården uppfattas bli ojämlik jämfört med de patienter som inte får hjälp av NSVT resurser. Det skulle därför vara intressant med en jämförande studie mellan dessa två patientgrupper.
REFERENSER
Almerud Österberg, S. & Nordgren, L. (red.) (2014). Att bli specialistsjuksköterska eller barnmorska - utbildningar för framtiden. Lund: Studentlitteratur AB.
Andersson, H., Lindholm, M., Pettersson, M. & Jonasson, L-L. (2017). Nurses competencies in Home health care: An interview study. BMC Nurcing. 16(65). doi: 10.1186/s12912-017-0264-9
Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis. Scandinavian Journal of Caring Science. 28(2). ss 381-389 DOI: https://doi.org/10.1111/scs.12121
Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) (2015). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.
Borges, L.L. & Menezes, R.L. (2011). Definitions and markers of frailty: a systematic review of literature. Reviews in Clinical Gerontology. 21(1). ss. 67-77. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1017/S0959259810000304
Björck, Maria. & Wijk, Helle. (2018) Is hospitalisation necessary? A survey of frail older persons with cognitive impairment transferred from nursing homes to the emergency department. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 32(3). ss. 1138-1147. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/scs.12559
Clegg, A., Young, J., Iliffe, S., Oldre Rikkert, M. & Rockwood, K. (2013). Frailty in elderly people. The Lancet. 381. ss. 752-762.
doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/S0140-6736(12)62167-9
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Fagerberg, I. & Engström, G. (2012). Care of the old- A matter of ethics, organization and relationships. International Journal Qualitative Studies Health Well-being. 7(9684). ss. 1-9. doi:10.3402/qhw.v7i0.9684
Federman, A., Soones, T., DeCherrie, L., Leff, B. & Siu, A. (2018). Association of a bundled Hospital-at-Home and 30-day postacute transitional care program with clinical outcomes and patient experience. JAMA International Medicine. 178(8). ss. 1033-1040. doi: 10.1001/jamaintermed.2018.2562
do Nascimento Andrade, A., das Graças Melo Fernandes, M., Lima da Nóbrega, M M., Ribeiro Garcia, T. & de Freitas Macêdo Costa, K N. (2012). Fraility in the elderly: Conceptual analysis. Texto & Contexto Enfermagem. 21(4). ss. 748-756. doi.org/10.1590/S0104-07072012000400004
García-Pérez, L., Linertová, R., Lorenzo-Rier., A., Vázquez-Díaz, JR., Duque- González, B. & Sarría-Santamera, A. (2011). Riskfactors for hospital readmission in elderly patients: a systematic review. Journal of evaluation in clinical Practice. 17(6). ss. 639-651. doi: 10.1093/qjmed/hcr070.
Graneheim, U. H, Lindgren, B-M & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussionpaper. Nurse Education Today. 56. ss. 29-34. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Graneheim, U. H & Lundman, B. (2004). Quzlitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and mesures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24. ss. 105-112.
Hopman, P., Schellevis, FG & Rijken, M. (2016). Health-related needs of people with multiple chronic diseases: differences and underlying factors. Quality of Life Research. 25(3). ss. 651–660. doi: 10.1007/s11136-015-1102-8.
Hylen Ranhoff, A. (2018). Den äldre patienten. I Kirkevold M, Brodtkorb K. & Hylen Ranhoff A. (red). Geriatrisk omvårdnad. God omsorg till den äldre patienten. Stockholm: Författarna och Liber.
Josefsson, K., Andersson, M. & Erikstedt, A. (2016). Older adult´s self-rated health and differences by age and gender: A quantiative study. Healthy Aging Research. 5(1). ss. 1-10.
Karlsson, M. & Karlsson, I. (2019) Follow-up visits to older patients after a hospital stay: nurse's perspectives. British journal of community Nursing. 24(2). ss. 80-86. doi:10.12968/bjcn.2019.24.2.80
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2015). Interviews. Learning the craft of qualitative research interviewing (3rd ed.). Thousands Oaks, London: Sage Publications.
Lauri, S. & Kyngäs, H. (2005). Developing Nursing Theories. Vantaa: Werner Söderström.
Lee, G., Pickstone, N., Facultad, J. & Titchener, K. (2017). The future of community nursing: Hospital in the Home. British Journal of Community Nursing. 22(4). ss. 174- 180. doi: http://dx.doi.org/10.12968/bjcn.2017.22.4.174
Linertova´, R., García-Pérez, L., Va´zquez-Diaz, J., Lorenzo-Riera, A. & Sarria- Santamera, A. (2011) Interventions to reduce hospital readmissions in the elderly: in hospital or homecare. A systematic review. Journal of Evaluation in Clinical Practice. 17(6). ss.1167-1175. doi:10.1111/j.1365-2753.2010.01293.x
Mc Laren, D. P., Joses, R., Plotnik, R., Zareba, W., McIntosh, S., Alexis, J., Chen, L., Block, R., Lowenstein, C. J. & Kutyifa, V. (2016). Prior hostpital admission predicts thirty- day hostpital readmission for heart failure patients. Cardiology Journal. 23(2). ss. 155-162. doi: 10.5603/CJ.a2016.005
Næss, G., Kirkevold, M., Hammer, W., Straand, J..& Bruun Wyller, T. (2017). Nursing care needs and services utilised by home-dwelling elderly with complex health
Regeringskansliet. (2014). Äldresatsningen. 4 år med fokus på de mest sjuka äldre. Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringskansliet. (2017). Agenda 2030: 17 globala mål för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet.
Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård & Svensk sjuksköterskeförening.
(2012).Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre.
Rydeman, I., Törnkvist, L., Agreus, L. & Dahlberg, K. (2012). Being in-between and lost in the discharge process- A excursus of two empirical studies of older persons, their relatives and care professionals experience. International Journal of Qualitative Studies in Health Well-being. 2012. ss. 1-9. doi: 10.3402/qhw.v7i0.19678
Sandelowski, M. (1995). Sample size in qualitative resarch. Research in Nursing & Health. 18(2). ss. 178-183. doi. 10.1002/nur.4770180211
SBU, Statens beredning för medicins utvärdering. (2013). Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus-med fokus på sköra äldre. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
SCB, Statistiska centralbyrån. (2019). Sveriges framtida befolkning 2019-2070. Stockholm: SCB.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:612. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2019:504. Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Stockholm: Socialdepartementet.
Slutrapport. (2019). Breddinförande av Mobil närvård. Västra Götaland, koncernavdelningen. Diarienummer: HS 2019-00305
Socialstyrelsen. (2018). Bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård. Med fokus på vården vid kroniska sjukdomar Lägesrapport 2018. Stockholm: Socialstyrelsen.
Summer Meranius, M. & Josefsson, K. (2017). Health and social care management for older adults with multimorbidity: a multiperspective approach. Scandinavian Journal of Caring Sciense. 31. ss.96-103. doi: 10.1111/scs.12322
Sundin, J., Hogstedt, C., Lindberg, J. & Moberg, H. (red). (2012) Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Sveriges Riksdag (2019). Ny struktur för hälso- och sjukvården. Motion till riksdagen 2019/20:3286
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Sveriges Kommuner och Regioner. (2015). Bättre liv för sjuka äldre- Stora förbättringar på kort tid. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Söderberg, A-C., Rydell Karlsson, M. & Löfvenmark, C. (2015). Upplevelse av trygghet och otrygghet bland patienter med hjärtsvikt som får avancerad sjukvård i hemmet: Experience of security and insecurity among patients with heart failure in advanced home care. Research Article. Doi:10.1177/0107408315587800
United Nations (UN). (1987) Report of the World Commission on Environment and Development. Our Common Future. http://www.un-documents.net/our-common- future.pdf [2020-04-24]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Elanders Gotab: Vetenskapsrådet https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [2019-12-20]
Wilhelmson, K., Eklund, K., Gustafsson, H., Larsson, A.-C., Landahl, S., & Ivanoff- Dahlin, S. (2012). Skörhet bra begrepp för att hitta äldre med stort behov av vård och omsorg. Läkartidningen, 109(16), ss. 826-827. https://lakartidningen.se/debatt-och- brev/2012/04/skorhet-bra-begrepp-for-att-hitta-aldre-med-stort-behov-av-vard-och- omsorg/ [2020-04-06)
Vårdsamverkan I Västra Götaland. (2019). https://www.vardsamverkan.se/[2019-12-26]
Wong, F. K., Fai Chan, M., Chow, S., Chung, L., Wai-man, L. & Rance, L. (2010) What accounts for hospital readmission? Journal of Clinical Nursing. 19 (23‐24), ss. 3334–3346. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03366.x
World Health Organization. (WHO) (u.å). WHO definition of Health. http://www.who.int/about/definition/en/print.html [2020-04-28]
Bilaga 1
Godkännande av verksamhetschef
Vi är 2 sjuksköterskor som studerar på Specialistsjuksköterskeprogrammet - Vård av äldre vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Vårt examensarbete, har som syfte att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av sjukvård i hemmet genom Mobila Närsjukvårdsteam. Vi vill vidare studera om sjuksköterskans erfarenheter av att den specialiserade vården flyttas från ut från sjukhus till hemmet. I examensarbete kommer vi att intervjua 8-10 sjuksköterskor som arbetar i Mobilt Närsjukvårdsteam utgående från sjukhus i Västra Götalandsregionen.
För att detta skall kunna genomföras önskar vi Er tillåtelse till att intervjuerna genomförs, inom Er verksamhet under arbetstid. Informanterna kommer att erhålla skriftlig information om studien och vid intervjutillfället muntlig information om deltagande. Samtliga insamlade data kommer att behandlas konfidentiellt och kommer att presenteras på så sätt i resultatet att ingen information kan knytas till enskilda individer. Deltagande i studien är helt frivilligt och deltagarna kan när som helst de önskar, välja att avsluta sitt deltagande utan att uppge orsak.
I examensarbetet kommer vi att inhämta information från informanterna, inga namn, uppgifter eller resultat som kan härledas till enskild person kommer att redovisas i examensarbetet. Allt insamlat material kommer att behandlas så att obehöriga inte kan ta del av det, i enlighet med gällande lagstiftning. Uppgifter som kan betraktas som offentlig handling, kan komnas att lämnas ut i det fall någon begär det i enlighet med offentlighetsprincipen.
Det datamaterial som samlats in, (bakgrundsinformation och intervjuer, enkäter, fältanteckningar eller annat), kommer att förstöras när examensarbetet är examinerat och godkänt varvid personuppgiftsbehandlingen upphör. Behandlingen av uppgifter om dig sker med stöd av artikel 6.1 (a) i dataskyddsförordningen (samtycke). Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig.
Om Du har frågor eller synpunkter kring hur högskolan behandlar personuppgifter kan Du kontakta högskolans dataskyddsombud via e-post, dataskydd@hb.se. Du har också alltid rätt att klaga på högskolans behandling av personuppgifter till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.
Examensarbetet utförs under handledning av Lotta Saarnio Huttu, Universitetslektor vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Vid eventuella frågor är ni välkomna att kontakt handledaren via e-mail;