Med hänsyn till hur bristande nuläget av den interna logistiken visade sig vara på Aven Rabbalshede AB ansågs detta examensarbete som ett viktigt projekt i företagets arbete med ständiga förbättringar. Författarna upplevde det som nödvändigt av både ledningen på företaget och övrig personal inom verksamheten. Arbetet gav företaget en insyn i hur nuläget verkligen såg ut samt hur denna situation kunde förbättras genom en zonindelning av fabriken.
För att Aven Rabbalshede AB ska kunna implementera och genomföra förbättringen av en zonindelning av fabriken måste ett antal förutsättningar uppfyllas. En av dessa förutsättningar är att införa någon form av kommunikationssystem som möjliggör materialtillförsel till maskiner och när material ska korsa zongränser. En möjlighet för företaget är att införa kanban som kommunikationssystem för sin materialförsörjning. Enligt Monden (2012) kan kanban tillämpas på många sätt och så även på Aven Rabbalshede AB:s materialförsörjning till de olika maskinerna. Vidare underlättar kanban även ett eventuellt införande av JIT leveranser för materialförsörjningen. Genom ett införande av dessa system skulle även lagerhållningen gynnas på så vis att lagernivåer skulle sänkas och på så vis även lagringskostnaderna. Dock krävs det en mycket genomarbetad planering för att få dessa system att fungera. Detta är något som kan vara aktuellt för Aven Rabbalshede AB i framtiden. Genom att införa ett bra kommunikationssystem kan grunden läggas för ett framtida införande av både kanban och JIT leveranser.
För att Aven Rabbalshede AB ska kunna nå framgång i sin interna logistik är det av stor vikt att samordna de olika aktiviteterna inom logistiken. Samordningen av de olika aktiviteterna ger förutsättningar för informationsutbyte mellan dem vilket skapar ett bättre samarbete. Det bildas en större helhet av logistiken genom samordning av de olika aktiviteterna såsom materialförsörjning, produktion och distribution vilket minimerar risken för att enskilda besluts tas som hämmar helheten för företaget (Jonsson & Mattsson, 2011). Detta är en mycket viktig aspekt för företaget att ta hänsyn till då många enskilda beslut tas inom den interna logistiken vilket till viss del kan ha hämmat helheten och bidragit till det kaos som uppstått.
Vidare för att eliminera risken för att det ska tas egna beslut och att alla truckförare gör som de själva anser vara bäst bör en standard och strukturering införas vad gäller transporter och materialhantering. Denna standard kan bestå av att ha en tydlig struktur över var allt material ska stå och att alla genomför truckuppdragen på samma sätt. Utifrån benchmarkingen som genomfördes på Parker Hannifin AB framgick det att mycket av den framgång som de nått inom deras interna logistik är tack vare att de har en tydligt genomarbetad struktur och standard.
Materialhantering är ett moment som för alla verksamheter bör minimeras och så även för Aven Rabbalshede AB då materialhanteringen är ett icke-värdeskapande
moment. Författarna ansåg att genom en bättre planering över produktionen kan materialhanteringen minskas genom färre transporter. Om planeringen läggs upp så att den förhindrar att material måste lagras en längre tid eller att planeringen sker på så vis att material som produceras ska användas relativt omgående. Genom denna planering kommer många onödiga och långa transporter minskas då exempelvis däck som producerats på förmiddagen transporterats ut till kallager för att sedan någon timme senare anropas till sammansättningsmaskinerna. Författarna anser att Groovers (2001) tio principer är relevanta med hänsyn till planering av företaget materialhanteringssystem. Det är främst fyra principer av de tio som författarna anser vara mest relevanta för att Aven Rabbalshede AB ska nå framgång i företagets interna logistik. Dessa principer är planeringsprincipen, standardiseringsprincipen, arbetsplatsutformningsprincipen samt systemintegrationsprincipen. Principerna är betydelsefulla
för att det är viktigt med välplanerade och standardiserade arbetssätt som är integrerade för att erhålla en effektivitet i helheten.
Innan Aven Rabbalshede AB kommer att ha möjlighet att inför och implementera de förbättringar som medföljer en zonindelning kommer företaget att behöva uppfylla en rad olika förutsättningar. Dessa förutsättningar är utöver införande av ett kommunikationssystem att lagerplaceringen optimeras så att allt material som tillhör en maskin finns i närheten av maskinen. En annan förutsättning är att truckarna kan fokusera på sina huvudaktiviteter nämligen att assistera maskinerna vid behov. Avslutningsvis är en viktig förutsättning att det tillkommer funktioner som förhindrar långa och onödiga transporter som "in- och utrutor" mellan zoner, vagn för lager till handspik och en vagn för transport av material från kallager. Om dessa förutsättningar uppnås har Aven Rabbalshede AB goda möjligheter att nå framgång i sin interna logistik och komma ifrån dagens bristande situation.
Källförteckning
Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken: att skriva, presentera och
opponera. Lund: Studentlitteratur
Bergstrand, Berth-Ola (2013). Presentation Aven Rabbalshede. PowerPoint [2013-01-29]
Bjørnland, Dag, Persson, Göran & Virum, Helge (red.) (2003). Logistik för
konkurrenskraft: ett ledaransvar. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Burinskiene, A. (2011), "The travelling of forklifts in warehouses", International
Journal of Simulation Modelling, vol. 10, no. 4, pp. 204-212. Tillgänglig: Google
Scholar [2013-03-05]
Caputo, A.C. & Pelagagge, P.M. (2008), "Capacity upgrade criteria of large-intensive material handling and storage systems: A case study", Journal of
Manufacturing Technology Management, vol. 19, no. 8, pp. 953-978. Tillgänglig:
Emerald [2013-03-05]
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Definition av logistik, CSCMP (2013), Council of Supply Chain Management Professionals [Elektronisk], Tillgänglig < http://cscmp.org/about-us/supply-chain-management-definitions> [2013-01-29]
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur Finnsgård, C., Wänströ, C., Medbo, L. & Neumann, W.P. 2011, "Impact of materials exposure on assembly workstation performance", International Journal of
Production Research, vol. 49, no. 24, pp. 7253-7274. Tillgänglig: Scopus. [2013-03-01]
Groover, Mikell P. (2001). Automation, production systems, and computer-integrated
manufacturing. 2. ed. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall
Hillis, D. 2006, "Improving the flow", Manufacturing Engineer, vol. 85, no. 2, pp. 30-33.Tillgänglig: Scopus [2013-04-17]
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om
kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Horberry, T, Larsson, T, Johnston, I, Lambert, J (2004). Forklift safety,traffic engineering and intelligent transport systems: a case study. Applied Ergonomics, vol. 35, no. 6, pp. 575-581. Tillgänglig: Google Scholar [2013-03-05]
Häkkinen, K. (1981). Safety in materials handling. Scandinavian Journal of Work,
Environment & Health, vol. 7, no. 4, pp.109-114. Tillgänglig: Google Scholar
[2013-03-05]
Höst, Martin, Regnell, Björn & Runeson, Per (2006). Att genomföra examensarbete. Lund: Studentlitteratur
Jonsson, Patrik & Mattsson, Stig-Arne (2011). Logistik: läran om effektiva
materialflöden. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Liker, Jeffrey K. (2009). The Toyota way: lean för världsklass. 1. uppl. Malmö: Liber Limere, V., Celik, M., Pradhan, A. & Soldner, M. (2011), "Warehousing efficiency in a small warehouse", IEEE SSCI 2011 - Symposium Series on Computational
Intelligence - CIPLS 2011: 2011 IEEE Workshop on Computational Intelligence in Production and Logistics Systems, pp. 1. Tillgänglig: IEEE Xplore [2013-03-05]
Lumsden, Kenth (2006). Logistikens grunder. 2., [utök. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Mattsson, Stig-Arne (2004). Logistikens termer och begrepp. Stockholm: PLAN - Föreningen för produktionslogistik
Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Modig, Niklas & Åhlström, Pär (2011). Vad är lean?: en guide till kundfokus och
flödeseffektivitet. 1. uppl. Stockholm: SSE Institute for Research
Monden, Yasuhiro (2012). Toyota production system: an integrated approach to just-in-time. 4., [updated] ed. Boca Raton, Fl.: CRC Press
Ohno, Taiichi (1988). Toyota production system: beyond large-scale production. Cambridge, Mass.: Productivity Press
Oskarsson, Björn, Aronsson, Håkan & Ekdahl, Bengt (2006). Modern logistik: för
ökad lönsamhet. 3., [omarb.] uppl. Malmö: Liber
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Pewe, Ulf (2002). Lönsam logistik: lönsam fysisk distribution och dess förutsättningar. 2. utg. Stockholm: Industrilitteratur
Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Scenario 2
ZON 1
Bästa Mellan Värsta
Virkespaket från övre virkesbana 560 560 560
Däckbrädor till DM1 80 143 206
Däck brädor till DM5 90 161 231
Ok till DM1 32 58 84
Ok till DM5 36 66 95
Råmaterial till såg 70 70 70
Kapade brädor från rälskap och såg 210 210 210 Total tid sek/h 1078 1268 1456
Beläggning 30% 35% 40%
ZON 2 Virkespaket från nedre virkesbana 720 720 720
Däckstuv från DM1 360 540 720
Däckstuv från DM5 403 605 807
Stuvpall till DM1 35 50 70
Stuvpall till DM5 35 50 70
Kloss till Compunailer 11 11 11
Brädor till Compunailer 8 10 11
Däck till Compunailer 32 34 36
Färdig lastpall från Compunailer 130 130 130
Spånkloss till S1 80 80 80
Benbrädor till S1 64 115 166
Däck till S1 440 514 587
Total tid sek/h 2318 2859 3408
Beläggning 64% 79% 95%
ZON 3 Klossreglar till S1 175 175 175
Färdig lastpall från S1 267 427 587 Reglar till R1 63 129 194 Däckbrädor till R1 28 88 148 Ok till DM6 37 67 96 Däckbrädor till DM6 137 245 353 Färdiga däck från DM6 417 625 833 Stuvpall till DM6 35 50 70 Däck till S3 450 525 600 Benbrädor till S3 65 118 170 Målning av virkespaket 150 150 150
Total tid sek/h 1824 2599 3376
Beläggning 51% 72% 94%
ZON 4 Färdig lastpall från R1 459 505 550
Färdig lastpall från Sluss 334 534 734
Färdig lastpall från S3 303 485 667
Klossreglar till S3 56 56 56
Spånkloss till S3 30 30 30
Total tid sek/h 1182 1610 2037
Aktivitet
Tidsåtgång (sek/h)
E. Intervjuguide nuläge
Intervjuguide nuläge
Vad är era arbetsuppgifter?- Vad transporterar ni? Vilka detaljer?
- Transporterar ni saker åt andra truckförare?
Var kör ni och vilka är era ansvarsområden? (Markera på layoutkarta)
- Vilka artiklar hör till respektive område? Vad görs med artiklarna? Vilket material går in och ut var? (Markera layoutkarta)
Hur gör du när du inte har någon plats för pallen?
Ser du något problem i lagerhållningen?
Tillämpar ni någon systematik i lagerhållningen? - Märkning/utmärkta platser för enskilda saker?
- Hur sker kommunikation/samarbetet vid lagerhållningen/placering (både till "vardags" och mellan skiften)?
Är det lätt att hitta material/pallar i lagren när du ska ha dem?
Känner du att behovet av transporter matchar antalet tillgängliga transporter? Hur initieras truckuppdragen?
- Anser du att rätt uppdrag görs av rätt truck?
Ser du någon förbättringspotential för transport eller lagerhållning? Hur och när genomförs batteribyten och service på truckarna?