• Majoriteten av gymnasieeleverna uppnådde WHO:s rekommendationer gällande fysisk aktivitet för vuxna över 18 år.
• 60% av gymnasieeleverna skattade sig som stressade i någon form av utsträckning. Hälften av gymnasieeleverna uppgav psykosomatiska besvär i någon form av utsträckning.
• Ju mer fysisk aktivitet som gymnasieeleverna uppgav desto lägre skattade de sig som stressade.
30
REFERENSLISTA
Andersson, S.I. (2018). Hälsopsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Berger, B.G., Weinberg, R.S. & Eklund, R.C. (2015). Foundations of exercise psychology. Morgantown, WV: FiT Publishing, A Division of the International Center for Performance Excellence.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik: för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Elo, A-L., Leppänen, A. & Jahkola, A. (2003). Validity of a Single-Item Measure of Stress Symptoms. Scand J Work Environ Health, 29(6), 444–451. doi:10.5271/sjweh.752 Folkhälsomyndigheten. (2018a). Folkhälsans utveckling: Årsrapport 2018. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2018b). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2018c). Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter
kan förebyggas. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Barns och ungas rörelsemönster. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Georgian, B. & Lorand, B. (2016). The influence of leisure sports activities on social health in adults. SpringerPlus, 5(1647). doi:10.1186/s40064-016-3296-9
Hagströmer, M. (2017). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar?. I C. Dartsch, J.R. Norberg & J. Pihlblad (Red.), De aktiva och de inaktiva: Om ungas
rörelse i skola och på fritid (s. 9–26). Stockholm: s idrottsforskning.
Haidar, A., Ranjit, N., Archer, N. & Hoelscher, D.M. (2019). Parental and peer social support is associated with healthier physical activity behaviors in adolescents: a cross-
sectional analysis of Texas School Physical Activity and Nutrition (TX SPAN) data.
BMC Public Health, 19(640). doi:10.1186/s12889-019-7001-0
Hjärnfonden. (2017). Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa: Ett bakgrundsmaterial från
Hjärnfonden. Stockholm: Hjärnfonden.
Jonsdottir, I.H. & Lindegård-Andersson, A. (2016). Stress och fysisk aktivitet. I Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (Red.), FYSS 2017: fysisk aktivitet i
31
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction
of working life. New York, N.Y.: Basic Books.
Kim, H.J., Oh, S.Y., Lee, D.W., Kwon, J. & Park, E-C. (2019). The Effects of Intense Physical Activity on Stress in Adolescents: Findings from Korea Youth Risk Behavior Web- Based Survey (2015–2017). International Journal of Environmental Research and
Public Health, 16(1870). doi: 10.3390/ijerph16101870
Lindgren, E-C., Dohlsten, J. & Annerstedt, C. (2016). Individen i centrum när
idrottsföreningar lyckas behålla sina ungdomar. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Lundvall, S. & Sundblad, G.B. (2017). Polarisering av ungas idrottande. I C. Dartsch, J.R. Norberg & J. Pihlblad (Red.), De aktiva och de inaktiva: Om ungas rörelse i skola
och på fritid (s. 45–75). Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
McPherson, A., Mackay, L., Kunkel, J. & Duncan, S. (2018). Physical activity, cognition and academic performance: an analysis of mediating and confounding relationships in primary school children. BMC Public Health, 18(936). doi:10.1186/s12889-018-5863-
1
Merril, M. (2017). Introduction to Epidemiology. (7th. ed.) Burlington, MA: Jones & Bartlett Learning.
Morrison, V. & Bennett, P. (2016). An introduction to health psychology. Harlow, United Kingdom: Pearson Education Limited.
Nilsson, A., Andersen, L.B., Ommundsen, Y., Froberg, K., Sardinha, L.B., Piehl-Aulin, K. & Ekelund, U. (2009). Correlates of objectively assessed physical activity and sedentary time in children: a cross-sectional study (The European Youth Heart Study). BMC
Public Health, 9(322). doi:10.1186/1471-2458-9-322
Norberg, J.R. (2019). Statens stöd till idrotten: Uppföljning 2018. Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Nyberg, G. (2017). Få unga rör sig tillräckligt. I C. Dartsch, J.R. Norberg & J. Pihlblad (Red.),
De aktiva och de inaktiva: Om ungas rörelse i skola och på fritid (s. 27–44).
Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Olsson, C.J. (2008). Träna konditionen förbättra kognitionen. Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Park, S. (2014). Associations of physical activity with sleep satisfaction, perceived stress, and problematic Internet use in Korean adolescents. BMC Public Health, 14(1143). doi:10.1186/1471-2458-14-1143
Riksidrottsförbundet. (u.å.a). Strategisk plan för idrottsrörelsen. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
32
Riksidrottsförbundet. (u.å.b). Idrottsrörelsen i siffror 2018. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Riksidrottsförbundet. (2019). Idrotten vill. Stockholm: Riksidrottsförbundet. SFS 2003:46. Etikprövningslagen. Hämtad 8 juni, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Super, S., Hermens, N., Verkooijen, K. & Koelen, M. (2018). Examining the relationship between sports participation and youth developmental outcomes for socially vulnerable youth. BMC Public Health, 18(1012). doi:10.1186/s12889-018-5955-y Wiklund, M., Malmgren-Olsson, E-B., Öhman, A., Bergström, E. & Fjellman-Wiklund, A.
(2012). Subjective health complaints in older adolescents are related to perceived stress, anxiety and gender – a cross-sectional school study in Northern Sweden. BMC Public Health, 12(993). doi:10.1186/1471-2458-12-993
World Health Organization. (1948). Constitution. Geneva: World Health Organization. World Health Organization. (2010). Global recommendations on physical activity for health.
Geneve: World Health Organization.
Wörfel, F., Gusy, B., Lohmann, K., Töpritz, K. & Kleiber, D. (2016). Mental health problems among university students and the impact of structural conditions. Journal of Public
1
BILAGA A; ENKÄT
Enkät om idrotts- och motionsvanor samt upplevd stress och sömn
Enkäten består av tre delar; fysisk aktivitet, stress och sömn. Frågorna besvaras genom att kryssa i det svarsalternativ som stämmer in bäst. Behöver du ändra svarsalternativ får du stryka över det du vill ta bort och kryssa i det nya alternativet.Kön:
☐ Kvinna ☐ Man ☐ Annat
Ålder: ____
Del 1 Fysisk aktivitet
Med fysisk aktivitet menas all form av träning/motion med minst måttlig intensitet. Rekommendationerna om fysisk aktivitet är att vara fysiskt aktiv med måttlig intensitet minst 150 min/vecka alternativt minst 75 minuter/vecka med hög intensitet.
Måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en tydlig pulsökning och ökad andningsfrekvens. Aktiviteten bör utföras under minst 10 minuter utspritt över flera dagar. En definition av måttlig intensitet är exempelvis en rask promenad. * Idrottsförening avser organiserad idrott i form av sport. (både individuell idrott och
lagidrott)
1. Uppnår du rekommendationerna om fysisk aktivitet? ☐ Nej
☐ Ja
☐ Ja, mer än så
☐ Ja, betydligt mer än så
2. Är du regelbundet fysiskt aktiv inom någon idrottsförening? ☐ Ja ☐ Nej
3. Uppskattningsvis, hur ofta ägnar du dig åt fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet under minst 10 minuter?
☐ Aldrig
2 ☐ Några gånger/månad
☐ 1–2 gånger/vecka ☐ 3–4 gånger/vecka ☐ 5 gånger/vecka eller mer
4. Under de senaste 30 dagarna, vilken tid på dygnet var du oftast fysiskt aktiv med minst måttlig intensitet under minst 10 minuter?
☐ På morgonen, innan kl. 10:00 ☐ Mitt på dagen, innan kl. 15:00 ☐ På eftermiddagen, innan kl. 18:00 ☐ Kvällstid, innan 20:00
☐ Kvällstid, efter 20:00
☐ Har inte varit fysiskt aktiv under minst 10 minuter de senaste 30 dagarna Del 2 Stress
5. Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös eller orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Känner du av sådan stress för närvarande?
☐ Nej, inte alls ☐ Nej, inte så mycket ☐ Ja, litegrann ☐ Ja, ganska mycket ☐ Väldigt mycket
6. Under de senaste 30 dagarna, har du känt något av de följande besvären? (Om du gör enkäten på mobilen, scrolla åt höger för fler svarsalternativ)
Huvudvärk ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej
Nack-/ryggvärk ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej
Magbesvär ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej
3
Nedstämdhet ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej
Ångest ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej
Oro/ängslan ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej Svårigheter att somna ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej
7. Är något/några av ovanstående besvär orsakat av någon sjukdom? (Tillfällig eller kronisk)
☐ Ja ☐ Nej Del 3 Sömn
8. Under de senaste 30 dagarna, hur ofta har du haft svårt för att hålla dig vaken under dagen? T ex. när du kör bil, vid måltider, under lektioner eller sociala aktiviteter. ☐ Ingen gång
☐ Mindre än en gång i veckan ☐ 1–2 gånger i veckan
☐ 3 eller fler gånger i veckan
9. Under de senaste 30 dagarna, hur har du upplevt din sömnkvalitet? ☐ Väldigt bra
☐ Ganska bra ☐ Ganska dålig ☐ Väldigt dålig
10. Under de senaste 30 dagarna, har du upplevt något av följande i samband med att du ska sova?
Stress och oro inför morgondagen ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej Stress och oro från dagen ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej
Smärta/muskelspänningar ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej
Tankar och känslor som stör insomnandet ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej Svårigheter att koppla av ☐ Ja ☐ Ja, delvis ☐ Nej
BILAGA B; MISSIVBREV
Hej!
Jag heter Johan Ljungberg och studerar termin 6 på folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Just nu skriver jag mitt examensarbete och har valt att undersöka gymnasieelevers idrotts- och motionsvanor samt om det finns skillnader i upplevd stress och sömnkvalitet beroende på hur ens vanor ser ut.
Fysisk aktivitet och sömn är två viktiga faktorer för stresshantering. Samtidigt minskar idag den fysiska aktiviteten bland unga och stress blir allt vanligare. Gymnasieelever är i sig en riskgrupp för stress då gymnasiet är en krävande period med mycket påfrestningar. Det är viktigt att uppmärksamma det aktuella temat för att den unga befolkningen i Sverige ska ges rätt förutsättningar för en bra hälsa.
Det är frivilligt att delta och det går att avbryta när som helst under studien. I den här undersökningen är du anonym och dina svar kommer endast att behandlas av skribenten. Svaren kommer endast användas till den här undersökningen och när undersökningen är färdig kommer enkäterna raderas. Dessa villkor godkänns genom att du besvarar enkäten. Kom ihåg att din medverkan är viktig för undersökningens resultat!
Enkäten består av 10 frågor uppdelat i tre delar (1 sida/del); fysisk aktivitet, stress och sömn. Frågorna besvaras genom att kryssa i det svarsalternativ som stämmer in bäst.
Enkäten beräknas ta cirka 4–5 minuter att besvara.
Har ni frågor? Kontakta mig! Johan Ljungberg
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00