FYSISK AKTIVITET OCH STRESS : En kvantitativ studie om fysisk aktivitet, föreningsidrott och självskattad stress bland gymnasieelever

Akademin för hälsa, vård och välfärd

FYSISK AKTIVITET OCH STRESS

En kvantitativ studie om fysisk aktivitet, föreningsidrott och självskattad stress

bland gymnasieelever

JOHAN LJUNGBERG

Akademin för hälsa, vård och välfärd Grundnivå

15 hp

Folkhälsoprogrammet Examensarbete i folkhälsa FHA032

Handledare: Thomas Ljung Examinator: Rebecka Keijser Seminariedatum: 2020-04-29 Betygsdatum: 2020-06-29

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Fysisk aktivitet minskar bland ungdomar samtidigt som stress ökar. Kombinationen av fysisk inaktivitet och stress utgör ett folkhälsoproblem som behöver beaktas och undersökas. Samtidigt minskar även deltagandet i föreningsidrott med åldern. Krav-kontroll-stöd-modellen är en modell som ofta tillämpas inom arbetshälsa och förklarar individers beteende och stress.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet bland gymnasieelever samt eventuella samband mellan fysisk aktivitet och självskattad stress.

Metod: Via en kvantitativ studie genomfördes en webbenkätundersökning på

gymnasieelever i Västerås med ett urval på 150 elever. Totalt svarade 56 gymnasieelever på enkäten bestående av 40 kvinnor och 16 män. Data analyserades med hjälp av

frekvenstabeller, chi2_{-test och Spearmans rho.}

Resultat: Gymnasieeleverna var i stor omfattning fysiskt aktiva, men enbart 39% utövade föreningsidrott. Ungefär 70% var fysiskt aktiva minst 3 gånger i veckan. Drygt hälften av gymnasieeleverna uppgav att de upplevt psykosomatiska besvär under de senaste 30

dagarna, medan 60% uppgav någon form av stress. Spearmans rho gav en signifikant negativ korrelation mellan frekvensen av fysisk aktivitet och självskattad stress.

Nyckelord: Fysisk aktivitet, föreningsidrott, gymnasieelever, psykosomatiska besvär, självskattad stress

ABSTRACT

Background: Physical activity and sports engagement decreases among youth while stress increases. The combination of physical inactivity and stress disorders is a public health problem that needs to be considered and investigated. The demand-control-support-model is commonly used within occupational health and seeks to explain individual behavior and stress.

Aim: The aim of this study was to investigate the amount of physical activity among high school students and eventual connection between physical activity and self-reported stress. Method: A quantitative study with a web survey was conducted on high school students in Västerås with a sample of 150 students. In total, 56 high school students responded to the survey. Data was analyzed through frequency tables, chi2_{-test and spermans rho.}

Results: The high school students is mostly physical active while only 39% practicing sports. The high school students report themselves as stressed in a small extent and half of the students’ state that they experienced psychosomatic disorders to a certain extent the last 30 days. A significant negative correlation was shown between the frequency of physical activity and self-reported stress.

1

INNEHÅLL

2.2.2 Ungdomars fysiska aktivitet...6

2.3 Stress – ett folkhälsoproblem ...6

2.3.1 Fysisk aktivitet som stresshantering ...7

2.3.2 Stress bland ungdomar ...7

2.4 Teoretiskt perspektiv...8 2.4.1 Krav-kontroll-stöd-modellen ...8 2.5 Problemformulering ...9 3 SYFTE ...10 3.1 Frågeställningar...10 4 METOD ...11 4.1 Studiedesign ...11 4.2 Datainsamling ...11

4.3 Studiepopulation och urval...11

4.4 Enkätutformning ...12

4.5 Svarsfrekvens och bortfall ...13

4.6 Databearbetning och analys ...13

4.7 Kvalitetskriterier ...15

4.8 Forskningsetiska aspekter...16

5 RESULTAT ...18

5.1 Gymnasieelevernas fysiska aktivitet ...18

2

5.3 Sambandet mellan fysisk aktivitet och självskattad stress ...18

6 DISKUSSION...20

6.1 Metoddiskussion ...20

6.1.1 Metodval ...20

6.1.2 Urval, bortfall och datainsamling ...20

6.1.3 Enkätutformning ...21

6.1.4 Databearbetning ...22

6.1.5 Kvalitetskriterier ...23

6.1.6 Forskningsetiska aspekter...24

6.2 Resultatdiskussion ...25

6.2.1 Relationen mellan fysisk aktivitet och stress ...26

6.2.2 Fysisk aktivitet med en koppling till skolrelaterade stress ...26

6.3 Relevansen för dagens folkhälsoarbete ...27

6.4 Framtida forskning ...28

7 SLUTSATSER ...29

REFERENSLISTA ...30

BILAGA A; ENKÄT BILAGA B; MISSIVBREV

3

1

INTRODUKTION

Fysisk inaktivitet är den fjärde största riskfaktorn för global mortalitet och alltfler ungdomar har en stillasittande fritid. Att vara fysiskt aktiv minskar risken för många folksjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa. Det finns gott om kunskap om fysisk aktivitet och varför det är viktigt för att främja god hälsa och förebygga ohälsa men trots det saknas delvis forskning om olika typer av fysisk aktivitet, däribland föreningsidrott och fysisk aktivitet i egen regi.

Fysisk aktivitet bland ungdomar minskar generellt och så även deltagande i föreningsidrott. Forskning tyder på att individer som idrottar i förening är fysiskt aktiva i större utsträckning än individer som motionerar på egen hand. Föreningsidrott kan även vara viktig för

utvecklingen av den psykosociala hälsan. Att generellt vara fysiskt aktiv bidrar till förbättrad kognition och skolprestation.

I takt med att den fysiska aktiviteten minskar bland unga så ökar samtidigt den psykiska ohälsan vilket utgör ett folkhälsoproblem. En aspekt av psykisk ohälsa är stress och en miljö där stress är vanligt förekommande är i skolan där bland annat gymnasieelever utsätts för stora påfrestningar. Skolarbeten och vardagliga sysslor är dessutom vanliga skäl till att ungdomar väljer eller tvingas sluta med sina fritidssysslor, däribland föreningsidrott. Fysisk aktivitet i allmänhet och föreningsidrott i synnerhet har alltid varit en stor del av skribentens vardag. Under senare år har alltmer intresse väckts åt att undersöka den fysiska aktiviteten bland dagens ungdomar och vad som kan tänkas orsaka den oroväckande

nedåtgående trenden gällande fysisk aktivitet. Under de aktiva åren inom ungdomsidrotten lades det märke till ett avtagande intresse för idrott bland jämnåriga och de olika faktorerna som kunde tänkas orsaka det. I den här studien undersöks således kopplingen mellan fysisk aktivitet och stress bland gymnasieelever.

Under den första delen av år 2020 drabbades Sverige av omfattande samhällsförändringar på grund av coronavirusets smittspridning och risker. Stora delar av samhället påverkades då Regeringen rekommenderade att människor skulle undvika sociala kontakter för att minska smittspridningen. Med anledning av detta uppstod svårigheter med den planerade

datainsamlingen då Sveriges gymnasieskolor förändrade sin undervisning under

datainsamlingsfasen. Svårigheter i att få tag på skolansvariga och således få tillstånd att dela ut enkäter i gymnasieskolorna uppstod. På grund av situationen blev antalet besvarade enkäter få.

4

2

BAKGRUND

World Health Organization [WHO] (1948) definierar begreppet hälsa som ”ett tillstånd av

fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp”.

Folkhälsa innebär i sin tur befolkningens samlade hälsa som är beroende av hälsans bestämningsfaktorer, vilka speglar samspelet mellan individer och samhället

(Folkhälsomyndigheten, 2018a). Vanliga exempel på hälsans bestämningsfaktorer är

levnadsvanor och livsvillkor som på olika sätt påverkar en individs hälsa. Levnadsvanor kan dels skydda individer från ohälsa, dels vara en riskfaktor för sjukdomar. Livsvillkoren är en påverkansfaktor för en individs förutsättningar för exempelvis levnadsvanor. En viktig levnadsvana för att bibehålla en god hälsa och förebygga sjukdomar är fysisk aktivitet (Folkhälsomyndigheten, 2018a).

2.1 Begreppsdefinitioner

Nedan listas vanligt förekommande begrepp i föreliggande studie.

Fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som friluftsliv, motion/fysisk träning, aktiv transport

som till exempel promenader eller cykling samt idrott (WHO, 2010). Vuxna människor över 18 år rekommenderas vara fysisk aktiva minst 150 minuter/vecka med måttlig intensitet, alternativt minst 75 minuter/vecka med hög intensitet, uppdelat över flera dagar. Barn och ungdomar mellan 6–17 år rekommenderas vara fysiskt aktiva minst en timme varje dag (WHO, 2010).

Föreningsidrott, eller lagidrott, innebär en strukturerad fysisk aktivitet som inkluderar

individer som styrs av tränare och en tävlingsmentalitet (Berger, Weinber & Eklund, 2015).

Idrott innebär en tävlingsinriktad fysisk aktivitet med fokus på tävling samt att träna för att

utvecklas (Berger et. al., 2015).

Motion innebär fysisk aktivitet som är måttligt tävlingsinriktad och träning som sker för sin

egen skull. Motion utövas självmant med fokus på sitt fysiska och psykiska välmående (Berger et. al., 2015).

Psykosomatiska besvär ingår i begreppet psykisk ohälsa och kan relateras till stress. Bland

annat ångest, sömnsvårigheter, huvudvärk och magvärk är vanliga psykosomatiska besvär (Folkhälsomyndigheten, 2018b).

Stress innebär stimuli/situationer i omgivningen som upplevs påfrestande för en individ.

Stress påverkar fysiologiska processer, beteende och den kognitiva funktionen (Andersson, 2018).

5

2.2 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har såväl positiva som negativa aspekter gällande välmående. Fysisk aktivitet minskar risken för icke-smittsamma sjukdomar så som hjärt-kärlsjukdomar och psykisk ohälsa, det bidrar även till en ökad energiomsättning (Andersson, 2018; WHO, 2010). Fysisk aktivitet kan bidra till en förstärkt hjärtmuskulatur, sänkt blodtryck samt frigörelse av stresshormoner såsom endorfiner, noradrenalin och adrenalin (Morrison & Bennet, 2016). Fysisk aktivitet förbättrar även kognitionen (McPherson, Mackay, Kunkel och Duncan, 2018; Olsson, 2o08). För en förbättrad kognition i vuxen ålder är det fördelaktigt att vara fysiskt aktiv som ung, även om kognitionen kan förbättras och underhållas i alla åldrar (Olsson, 2008). Tidigare forskning har även påvisat ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestation (Hagströmer, 2017; McPherson et. al., 2018). Fysisk inaktivitet bidrar till negativa konsekvenser såsom högt blodtryck och hjärtkärlsjukdomar, vilka även är vanligt hos individer som lider av hög stress (Berger et. al., 2015). Fysisk inaktivitet är enligt WHO (2010) den fjärde största riskfaktorn för den globala mortaliteten.

2.2.1 Föreningsidrott

Idrottsrörelsens verksamhetsidé är att föreningsidrott ska utövas för att individen ska ha roligt, må bra och utvecklas, föreningsidrott ska även erbjuda en gemenskap som stimulerar den psykiska, sociala och kulturella utvecklingen (Riksidrottsförbundet, 2o19). Nilsson et. al. (2009) poängterade vikten av föreningsidrott gällande regelbunden fysisk aktivitet hos ungdomar.

Under 2015 enades idrottsrörelsen om att strategiskt jobba mot nya och gemensamma mål som fick benämningen Strategi 2025 (Riksidrottsförbundet, u.å.a). Strategi 2025 innebär att idrottsrörelsen ska möjliggöra livslång idrott i förening för alla oavsett bakgrund,

förutsättningar och individuella viljor.

Många idrottsföreningar kämpar för att behålla sina ungdomar och det finns dessutom stora kunskapsluckor hos många idrottsföreningar runtom i Sverige om hur ungdomar ska

vidmakthålla sitt föreningsidrottande (Lindgren, Dohlsten & Annerstedt, 2016). Vidare påvisades att de föreningar som lyckats hålla kvar sina ungdomar anpassat verksamheten utefter individens behov.

Det är även viktigt att belysa olika faktorer som påverkar ungdomarnas vilja till att antingen kunna eller vilja idrotta i förening, bland annat har det påvisats skillnader i idrottsdeltagande beroende på utbildningsnivå och etnisk bakgrund (Norberg, 2019). Vanligtvis slutar

ungdomarna idrotta på grund av att de tappar intresset, bristande framgång samt bristande tid där skolarbete och socialt liv ska kombineras (Lundvall & Sundblad, 2017). Vidare lämnar alltfler ungdomar föreningsidrotten vid 12–13 års ålder, men ungdomar som valt att fortsätta idrotta tycker att det är roligt samt att det bidrar till en ordning och reda i deras tillvaro. Faktorer som prosocialt beteende, välmående och känslan av sammanhang har visat

samband med föreningsidrott bland socialt utsatta ungdomar (Super, Hermens, Verkooijen & Koelen, 2018). Deltagande i idrottsaktiviteter har även visat samband med en ökad social

6

hälsa (Georgian & Lorand, 2016). Den sociala hälsan handlar om individens beteende och kommunikation i förhållande till andra individer samt hur en individ förhåller sig till sociala normer och regler. Den sociala hälsan kan ses som central inom den grupporienterade idrotten då den till stor del är relationsbyggande. Att engagera sig i idrottsaktiviteter där träning sker i en grupp kan vara en faktor för att etablera och utveckla relationer vilket är viktig för individens fysiska, psykiska och sociala hälsa (Georgian & Lorand, 2016).

2.2.2 Ungdomars fysiska aktivitet

Enligt (Nyberg, 2017) uppnådde få barn och ungdomar i åldern 6–17 år den

rekommenderade mängden av fysisk aktivitet (minst en timme/dag), 44% av männen samt 22% av kvinnorna. I årskurs 2 på gymnasiet uppnådde 32% av männen och 14% av kvinnorna den rekommenderade nivån. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018b) uppgav 9% av de 15-åriga kvinnorna och 15% av de 15-åriga männen att de uppnått rekommendationerna om fysisk aktivitet, det har däremot inte påvisats några större skillnader de senaste 15 åren.

Riksidrottsförbundet (u.å.b) påvisade att andelen 16–18 åringar som var fysiskt aktiva minst

en gång i veckan hade ökat.

Andelen 16–18 åringar som är föreningsaktiva är 48% till skillnad mot 70% av 12–15 åringar (Riksidrottsförbundet, u.å.b). Mellan år 2004 och 2013 minskade deltagandet i

föreningsidrott med 12% bland ungdomar (Nyberg, 2017).

2.3 Stress – ett folkhälsoproblem

Stress är i grunden en livsviktig funktion då hjärnan förbereder kroppen för möjliga hotfulla situationer (Hjärnfonden, 2017), genom att vara en stimulusbaserad respons där yttre faktorer, stressorer, kan upplevas triggande för en individ (Andersson, 2018; Morrison & Bennet, 2016). Precis som fysisk inaktivitet (Berger et. al., 2015) kan stress orsaka olika sjukdomar (Morrison & Bennet, 2016), bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa. Stress kan även bidra till ohälsosamma levnadsvanor såsom rökning, alkohol, kost och fysisk inaktivitet som i sin tur leder till olika sjukdomar stress (Morrison & Bennet, 2016)

Stress delas in i två kategorier; akut stress och långvarig stress (Morrison & Bennet, 2016). Akut stress är en kortvarig stress som är tidsbunden, med andra ord upphör stressreaktionen när stressoren upphör. Exempel på akut stress kan vara skolrelaterade stressorer så som en tenta. Långvarig stress är däremot inte tidsbunden vilket innebär att stressreaktionen kan vara ihållande. Exempel på långvarig stress kan vara av ekonomiska- och familjerelaterade skäl samt att ha för mycket att göra under en längre period (Morrison & Bennet, 2016). Negativa konsekvenser av stress uppstår när det inte sker någon återhämtning, som i dessa fall kan benämnas som långvarig stress (Jonsdottir & Lindegård-Andersson, 2016). Vanliga symtom vid ohälsosam stress kan relateras till psykosomatiska besvär, såsom ångest, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och nedsatt immunförsvar (Hjärnfonden, 2017).

7

Stress medför inte enbart negativa konsekvenser för individens hälsa utan kan även påverka samhället såsom sjukvårdskostnader, socialförsäkring och sjukfrånvaro (Jonsdottir & Lindegård-Andersson, 2016).

2.3.1 Fysisk aktivitet som stresshantering

För att möjliggöra och bibehålla en godtagbar stressnivå är det viktigt med stresshantering (Berger et. al., 2015). Begreppet stresshantering indikerar att en viss stress är önskvärd samtidigt som hantering indikerar på behovet av att antingen dämpa eller öka stressen. När stressen är såpass påtaglig att det ger upphov för psykosomatiska symtom är det viktigt att hantera stressnivån för att minska risken för sjukdomar (Berger et. al., 2015). Bland ungdomar har fysisk aktivitet visat på positiva effekter som stresshantering (Kim, Oh, Lee, Kwon & Park, 2019). Elever som var fysiskt aktiva minst fem gånger i veckan var mindre stressade än elever som inte var fysiskt aktiva minst fem gånger i veckan.

Regelbunden fysisk aktivitet kan bland annat minska spänningar, depression och trötthet samt ge lägre vilopuls och blodtryck (Berger et. al., 2015). Enstaka träningspass kan öka hjärnaktiviteten vilket kan resultera i bättre psykisk hälsa. Stressreaktionen påverkas också positivt av fysisk aktivitet då de höga stressnivåerna varar kortare tid samt att stressnivån går snabbare tillbaka till normal nivå (Berger et. al., 2015).

Morrison och Bennet (2016) har påvisat ett samband mellan skolrelaterad stress och ohälsosamma levnadsvanor, däribland fysisk inaktivitet. Folkhälsomyndigheten (2019) menar i sin tur att individer som känner sig stressade över skolan är mindre fysiskt aktiva jämfört med mindre stressade individer.

Jonsdottir och Lindegård-Andersson (2016) hävdade att endast ett fåtal studier har påvisat att fysisk aktivitet ska vara en kortsiktig effektiv behandlingsmetod mot psykisk ohälsa och stress. Däremot har fysisk aktivitet påvisats vara effektiv för enskilda stressrelaterade symptom såsom nedstämdhet, fysisk trötthet, sömnstörningar och kognitiva nedsättningar.

2.3.2 Stress bland ungdomar

Folkhälsomyndigheten (2018b) har rapporterat en ökad skolrelaterade stress bland 11-, 13- och 15-åringar. Skolstress tenderade även att öka med åldern; 73% av de 15-åriga kvinnorna och 49% av de 15-åriga männen uppgav en skolrelaterad stress vilket kan jämföras med omkring 20% respektive 15% bland 11-åriga kvinnor och män. Elever som uppgav att de ofta eller väldigt ofta hade för mycket skolarbeten hade ökat de senaste fem åren

8

2.4 Teoretiskt perspektiv

Den modell som tillämpas är krav-kontroll-stöd-modellen (KKSM), det är en tredimensionell modell som ger en bild av hur stress kan uppstå och hanteras utifrån tre komponenter; krav, kontroll och stöd.

2.4.1 Krav-kontroll-stöd-modellen

KKSM förklarar olika typer av tillstånd och är som mest användbar för att beskriva den psykosociala arbetsmiljön (Karasek & Theorell, 1990). Låg kontroll och låga krav innebär ett passivt tillstånd, låg kontroll och höga krav innebär en hög belastning, hög kontroll och låga krav innebär ett avslappnat tillstånd och hög kontroll och höga krav innebär ett aktivt tillstånd (Figur 1). Den tredje komponenten, stöd, är viktig att addera för att få en större förståelse för en individs beteende. Enligt KKSM innebär ett minimalt stöd en känsla av isolering medan mycket stöd bidrar till en känsla av delaktighet (Karasek & Theorell, 1990). Enligt Karasek och Theorell (1990) är vanliga reaktioner på hög belastning trötthet, ångest och depression, höga krav i sig kan bidra till stress och kan påverka inlärningsförmågan negativt. För att minska stress och öka inlärningsförmåga är känslan av kontroll viktig (Karasek och Theorell, 1990), enligt KKSM innebär det att gå från ett tillstånd med hög belastning till ett aktivt tillstånd (Figur 1). För att förebygga stressrelaterade hälsoproblem bör balansen mellan krav och kontroll uppmärksammas, höga krav och stress kan leda till psykisk ohälsa och hälsoproblem bland äldre tonåringar (Wiklund et. al., 2012).

KKSM kan relateras till hur skolungdomar påverkas av krav och socialt stöd då ökade krav i skolan och lågt socialt stöd från skolkamrater har visats vara en riskfaktor för ångest och depression (Wörfel, Gusy, Lohmann, Töpritz & Kleiber, 2016). Folkhälsomyndigheten (2018b) har påvisat att känslomässigt stöd från lärare är en viktig faktor för ett barns sociala förmågor och skolprestation. Socialt stöd från föräldrar och vänner kan även associeras med att vara fysiskt aktiv (Haidar, Ranjit, Archer och Hoelscher (2019).

ISOLERAD

DELAKTIG

Figur 1; Krav-kontroll-stöd-modellen. Fritt efter Karasek och Theorell (1990) s. 70.

PASSIV AVSLA- PPNAD HÖG BELAST-NING AKTIV KONTROLL KRA V

9

2.5 Problemformulering

Forskning har påvisat att fysisk aktivitet minskar stress och förbättrar den allmänna hälsan. Trots det har den stillasittande fritiden ökat och alltfler ungdomar har slutat idrotta. I takt med att den fysiska aktiviteten bland ungdomar har minskat har alltfler ungdomar

rapporterat en ökad stress i vardagen. På grund av minskad fysisk aktivitet och ökad stress, som påverkar både det fysiska och psykiska välmående negativt, är det relevant att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och självskattad stress bland

gymnasieelever. Det har påvisats att idrottsdeltagande är en faktor för att vara fysiskt aktiv, vilket gör det relevant att undersöka sambandet mellan idrottsdeltagande och självskattad stress.

10

3

SYFTE

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet bland gymnasieelever i Västerås samt eventuella samband mellan fysisk aktivitet och självskattad stress.

3.1 Frågeställningar

1. I vilken omfattning är gymnasieelever fysiskt aktiva?

2. I vilken utsträckning skattar gymnasieelever sig själva som stressade? 3. Finns det något samband mellan fysisk aktivitet och självskattad stress?

11

4

METOD

För att besvara studiens syfte ansågs en kvantitativ ansats vara mest relevant då studien syftade till att mäta förekomsten av två variabler, fysisk aktivitet och stress, samt sambandet mellan dessa. En kvantitativ ansats lämpar sig bäst vid insamling av kvantifierbara data då mätning av förekomsten av olika variabler, hitta samband mellan dem samt att hypotespröva (Bryman, 2011).

4.1 Studiedesign

En tvärsnittsdesign tillämpades för att ge rätt förutsättningar till att hitta variationer och mäta samband (Bryman, 2011), det ansågs relevant då det genomfördes en

enkätundersökning med syfte att samla in mätbar data. En tvärsnittsstudie innebär enligt Bryman (2011) att kunna undersöka om det finns en relation mellan minst två variabler, däremot undersöks inte några kausala samband. Variablerna i föreliggande studie är fysisk aktivitet och självskattad stress. Vidare är en tvärsnittsstudie tidseffektiv (Bryman, 2011), vilket gör den lämplig med hänsyn till studiens begränsade tidsperiod på 10 veckor.

4.2 Datainsamling

Data samlades in genom en webbenkät (Bilaga A). En fördel med enkätundersökningar är att datainsamlingen sker vid ett specifikt tillfälle och möjliggör att datainsamlingen sker på en större population under en begränsad tid (Bryman, 2011). Enkätundersökning är även relevant för tvärsnittsstudier för att samla in mycket data under ett specifikt tillfälle. Data planerades som tidigare nämnt att samlas in via enkäter i fysisk form, men i samma veva som datainsamlingen skulle påbörjas ökade Folkhälsomyndigheten restriktionerna för att minska smittspridningen i Sverige. De nya restriktionerna syftade till att minimera de sociala

kontakterna, vilket bidrog till att enkäten ändrades till en webbenkät via Google. Efter godkännande av rektorn som godkände medverkan sändes webbenkäten till rektorn som sände enkäten vidare till berörda gymnasieelever. Skribenten hörde sedan av sig till bekanta om det fanns möjlighet att enkäten kunde nå gymnasieelever via de. Enkäten hölls öppen under två veckor från att enkäten skickades till den berörda skolan. Respondenterna

informerades om etiska villkor och studiens syfte i ett missivbrev som återfanns på enkätens förstasida (Bilaga B).

4.3 Studiepopulation och urval

Datainsamlingen skedde via en webbenkät våren 2020 som i första hand distribuerades till åtta olika gymnasieskolor i Västmanland, där en gymnasieskola accepterade att delta i studien. I andra hand distribuerades webbenkäten ut till bekanta med barn eller vänner i gymnasieeålder. Enkäten uppskattas till slut ha nått 150 gymnasieelever i Västerås, varav 100

12

av dessa uppskattas ha nåtts via den gymnasieskola som godkände medverkan. Enkäten besvarades av 56 gymnasieelever bestående av 40 kvinnor och 16 män. Åldern på gymnasieeleverna var mellan 16–20 år där 16- och 17-åringar var en majoritet. Samtliga deltagare valdes ut genom ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). Ett

bekvämlighetsurval består av undersökningspersoner som för tillfället är tillgängliga och medför en hög sannolikhet för en hög svarsfrekvens. En nackdel med ett bekvämlighetsurval är att det inte går att säkerställa urvalets representativitet för studiepopulationen (Bryman, 2011). Gymnasieskolorna valdes ut slumpmässigt, vilket innebär att varje individ i

studiepopulationen har lika stor chans att delta (Ejlertsson, 2019).

4.4 Enkätutformning

Enkäten innehöll tre avsnitt; fysisk aktivitet, stress och sömn. Enbart fysisk aktivitet och stress användes sedan till analysen i föreliggande studie.

Det genomfördes en pilotstudie med 10 respondenter vars svar raderades innan utskick till gymnasieeleverna och ingick därmed inte i analyserna. Pilotstudien bidrog till utformningen av en tydligare och enklare enkät att genomföra för att minska risken för bortfall. Bland annat behövde begreppet idrottsförening definieras för att syftet med den här studien skulle kunna besvaras korrekt och det uppmärksammades även att enkätens utformning var annorlunda i mobilform.

Enkätens förstasida innehöll ett missivbrev (Bilaga B) för att informera respondenterna om de etiska villkoren vid enkätundersökningar. Enligt Bryman (2011) är det viktigt att

respondenterna känner sig utvalda och viktiga för att minska bortfall vid

enkätundersökningar. Det tillämpades genom att problemområdet kring ungdomarnas förutsättningar för fysisk aktivitet och god hälsa under skoltiden belystes.

För att besvara studiens syfte och frågeställningar utgick enkäten i tidigare forskning om fysisk aktivitet och stress samt en kvalitetsprövad fråga om stress (Elo, Leppänen & Jahkola, 2003). Den fysiska aktiviteten mättes med hjälp av fråga 1–4 och stress mättes med hjälp av fråga 5–7. Både fysisk aktivitet och stress mättes av minst två indikatorer. Endast fråga 5 var hämtat och kopierat från en tidigare enkät (Elo et. al., 2003), resterande frågor var

egenskrivna utifrån tidigare forskning och de baserades inte på någon tidigare enkätundersökning.

Enligt Bryman (2011) kan användning av enstaka indikatorer ge utrymme för feltolkningar och missförstånd till skillnad mot att använda flera indikatorer som kan vägleda och kompensera upp eventuella oklarheter. Fler indikatorer vid mätning av en variabel kan därmed bidra till fler aspekter.

Enkäten innehöll svarsalternativ som gav möjlighet för alla individer att kunna svara på frågorna eftersom det enligt Bryman (2011) är viktigt att enkäten är individuellt anpassad. Exempelvis i fråga 3 (Bilaga A) fanns svarsalternativ för den som aldrig är fysiskt aktiv till den som är fysiskt aktiv flera gånger om dagen (5 gånger/vecka eller mer). Ett annat exempel

13

på hur bortfall kan minskas genom enkätens utformning är att ha så få öppna frågor som möjligt (Bryman, 2011). Enkäten bestod därför enbart av slutna frågor som innehöll färdiga svarsalternativ. Enkäten inleddes med bakgrundsfrågor om kön och ålder som enbart användes för att tydliggöra könsfördelningen samt åldersspannet.

Avsnittet om fysisk aktivitet inleddes med en förklaring kring ämnet som sedan mättes med hjälp av fyra egenformulerade frågor. Fråga 1, 3 och 4 grundades i WHO:s

rekommendationer om fysisk aktivitet då frågorna mätte fysisk aktivitet med minst måttlig

intensitet under minst 10 minuter. Frågan inkluderade både måttlig och intensiv fysisk

aktivitet i samma fråga för att minska risken för känslan av otillräcklighet. Fråga 1 och 3 mätte olika aspekter av frekvens av fysisk aktivitet. Fråga 2 användes för att undersöka i vilken omfattning gymnasieelever är föreningsaktiva. Fråga 4 användes för att undersöka skillnader i träningstider och om det fanns skillnader i självskattad stress.

Avsnittet om stress mättes med hjälp av tre frågor. På fråga 5 fick respondenten ge ett svar på i vilken mån hen känner igen sig i upplevelsen av stress medan fråga 6 handlade om

upplevelsen av några vanliga stressrelaterade psykosomatiska besvär. Fråga 5 hämtades från Elo et. al. (2003) och var helt och hållet skrivet enligt grundkällan; ”Med stress menas ett

tillstånd då man känner sig spänd, rastlös eller orolig eller inte kan sova på natten

eftersom man tänker på problem hela tiden. Känner du av sådan stress för närvarande?”.

Svarsalternativen ska vara en femgraderad skala från 1 = Inte alls till 5 = Väldigt mycket (Elo et. al., 2003). Fråga 7 användes för att kunna exkludera de respondenter som kan ha upplevt stressrelaterade besvär orsakat av sjukdomstillstånd.

4.5 Svarsfrekvens och bortfall

Av 150 gymnasieelever besvarades enkäten av 56 elever vilket gav en svarsfrekvens på 37,3%. Bortfall kan delas in i externt respektive internt bortfall (Bryman, 2011). Externt bortfall avser de individer som valt att inte besvara enkäten medan internt bortfall avser de fall där respondenter inte har besvarat en eller flera frågor i enkäten. Interna bortfall innebär de fall när en respondent inte har svarat på en eller fler fråga (Bryman, 2011).

Besvarades fråga 7 (Bilaga A) med ja ströks den respondentens svar på fråga 6, som i sin tur innehöll åtta indikatorer. Tolv respondenter svarade ja på fråga 7 vilket resulterade i 96 interna bortfall på fråga 6. Utöver det förekom två interna bortfall fördelade på två frågor; fråga 5 och 6b.

4.6 Databearbetning och analys

Besvarade enkäter samlades automatiskt in via ett webbformulär på Google. Enkäterna sorterades automatiskt från första till sista inkommande svar (1–56) och kunde på det sättet identifieras och särskiljas. Analyserna genomfördes med hjälp av the Statistical Package for

14

Vid datainmatningen namngavs först enkätens frågor och svarsalternativ (Bilaga A) som variabler respektive variabelvärden. Insamlad data var på nominal och ordinal datanivå. Nominaldata innebär en indelning av grupper utan rangordning och ordinaldata innebär en rangordning av olika mått (Ejltersson, 2012).

Frågeställning ett ”I vilken omfattning är gymnasieelever fysiskt aktiva?” besvarades genom deskriptiva analyser i form av frekvenstabeller. En deskriptiv analys innebär en redogörande statistik utan att testa hypoteser, med fördelen att ge underlag som visar information och variationer för ett specifikt fenomen (Merril, 2017). För att besvara frågeställningen analyserades fråga 1–4 i enkäten (Bilaga A).

Även frågeställning två ”I vilken utsträckning skattar gymnasieelever sig själva som

stressade?” besvarades genom frekvenstabeller. För att besvara frågeställningen analyserades fråga 5–7 i enkäten (Bilaga A).

Frågeställning tre ”Finns det något samband mellan fysisk aktivitet och självskattad stress?” besvarades med hjälp av ett chi2_{-test och Spearmans rho. Med ett chi}2_{-test undersöks}

signifikansnivån mellan två variabler genom att undersöka om skillnaden mellan två variabler är sann eller slumpmässig (Ejlertsson, 2012). Spearmans rho användes för att analysera sambandet mellan fysisk aktivitet och självskattad stress.

Signifikansnivån är enligt Ejlertsson (2012) gränsen för att ett samband ska bedömas som verklig eller slump och är vanligtvis 95% inom samhällsvetenskaplig forskning, vilket innebär att ett resultat är trovärdigt vid högst 5 slumpmässiga fall av 100. Statistisk signifikans

betecknas som p (probability) och nivån ska vara mindre än 0.05 för att sambandet ska anses vara verifierat. Vidare beräknas chi2_{-värdet som relateras till signifikansnivån, chi}2_{-värdet i}

sig har ingen större betydelse (Ejlertsson, 2012).

Kraven för att kunna genomföra ett chi2_{-test är enligt Bryman (2011) att data ska vara på}

nominal- eller ordinalnivå, att urvalets storlek är större än 30 samt att högst en femtedel av kategorierna som inkluderas får ha förväntade frekvenser lägre än fem. För att det

sistnämnda ska undvikas kan kategorier slås ihop, exempelvis genom att dikotomisera. En dikotom variabel innebär en variabel som delats upp i två kategorier (Bryman, 2011). För att kunna genomföra Spearmans rho ska variablerna ligga på ordinalnivå, alternativt att ena variabeln är på ordinalnivå och den andra på kvot- eller intervallnivå (Bryman, 2011). Spearmans rho är en form av bivariat korrelationsanalys där korrelationen är antingen negativ eller positiv och visar ett värde mellan -1 och 1 (Ejlertsson, 2012). Ju närmare värdet är -1 eller 1 desto starkare är sambandet. Korrelationen visas i ett diagram och i det här fallet visas fysisk aktivitet på x-axeln och självskattad stress på y-axeln. Höga värden på x-axeln som resulterar i höga värden på y-axeln innebär en positiv korrelation medan höga värden på x-axeln som resulterar i låga värden på y-axeln innebär en negativ korrelation (Ejlertsson, 2012).

För att besvara frågeställning tre dikotomiserades fråga 1, 3 och 5 (Tabell 1) eftersom mer än en femtedel av kategorierna hade lägre frekvens än fem. För att möjliggöra effektiva analyser bearbetades fråga 6 ”Under de senaste 30 dagarna, har du känt något av de följande

15

besvären?” till ett index - psykosomatiska besvär. Förekomsten av de olika psykosomatiska

besvären i fråga 6a-6h beräknades genom att poängsätta svarsalternativen enligt följande;

nej = o poäng, ja, delvis = 1 poäng och ja = 2 poäng. Poängsättningen delades in och kodades

i tre kategorier; inga eller få besvär motsvarade 0–5 poäng, ganska många besvär motsvarade 6–11 poäng och väldigt många besvär motsvarade 12–16 poäng.

Ombearbetningen av fråga 6 innebär även att det nya indexet hamnar på intervallnivå i mätskalan. Intervallnivå innebär enligt Ejlertsson (2012) att det som mäts tilldelas ett

numeriskt värde som har ett konstant avstånd mellan de olika värderna, vilket i det här fallet är 1–16. Efter analyserna för frågeställning tre gjordes bedömningen att även frågeställning två kunde redogöras av det nya indexet i fråga 6.

Tabell 1: Dikotomisering av studievariabler

Fråga Före dikotomisering Efter dikotomisering 1. Uppnår du rekommendationerna om fysisk aktivitet? 0: Nej --- 1: Ja 2: Ja, mer än så

3: Ja, betydligt mer än så

0: Nej 1: Ja

3. Uppskattningsvis, hur ofta ägnar du dig

åt fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet under minst 10 minuter?

0: Aldrig 1: Några gånger/år 2: Några gånger/månad 3: 1–2 gånger i veckan --- 4: 3–4 gånger i veckan 5: 5 gånger/vecka eller mer

0: Högst 1–2 gånger/vecka 1: Minst 3 gånger/vecka

5. Med stress menas ett tillstånd då man

känner sig spänd, rastlös eller orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Känner du av sådan stress för närvarande?

0: Nej, inte alls 1: Nej, inte så mycket --- 2: Ja, litegrann

3: Ja, ganska mycket 4: Ja, väldigt mycket

0: Mindre stress 1: Mera stress

4.7 Kvalitetskriterier

För att bedöma måtten på enkätens frågor samt för att analysera studiens trovärdighet är reliabilitet, validitet och generaliserbarhet vanliga tillvägagångssätt. Reliabilitet innebär att bedöma pålitligheten och följdriktningen i enkätens mått på begreppen genom att bedöma om indikatorerna mäter samma sak (Bryman, 2011). Reliabilitet avser även huruvida studien kan replikeras vid senare tillfälle. Reliabiliteten kan mätas genom bland annat en test-retest-prövning och ett split-half-test där korrelationen mellan måtten mäts på olika sätt. Validitet innebär huruvida måttet mäter det begrepp som ämnas att mätas. Validiteten kan stärkas genom att använda frågor som är prövade i tidigare forskningar. Generaliserbarhet innebär huruvida studiens resultat kan appliceras på studiepopulationen (Bryman, 2011).

Enkätens reliabilitet prövades inte och kan därmed inte säkerställas eftersom enkäten (Bilaga A) till största del inte baseras på tidigare enkäter. Bortsett från fråga 5 (Bilaga A) var

16

enkätfrågorna egenskrivna och baserades på tidigare forskning om fysisk aktivitet och stress för att syftet skulle uppfyllas och besvaras. Därpå har planering av studiepopulation, urval, datainsamling och databearbetning redogjorts för att vid senare tillfälle kunna replikera studien. Enkäten besvarades av tio respondenter i en pilotstudie för att hitta brister och åtgärder i enkäten. Pilotstudien resulterade i att tydliggöra vad som avses med

idrottsföreningar samt att enkätutformningen såg annorlunda ut i mobilform vilket gjorde att alla svarsalternativ på fråga 6 inte syntes. Dessutom lades det märke till att fråga 7 behövdes för att kontrollera huruvida upplevda besvär kan ha berott på sjukdom eller ej.

Fråga 5 (Bilaga A) är validitets- och reliabilitetsprövad genom fyra separata tvärsnittsstudier om hur väl ett enskilt mått av självskattad stress stämmer överens med olika stressymptom (Elo et. al., 2003). Symtomen delades in i fysiska och psykiska symtom samt mentala

resurser och sömnsvårigheter. Vid analys av dessa faktorer gemensamt påvisade tre variabler en reliabilitet med en korrelation över 0,6. Bryman (2011) menar att korrelationen ofta krävs ligga på minst 0,8 men att 0,6 kan anses vara godtagbar. Variablerna som låg över 0,6 var förutom det enskilda stressmåttet även depression samt aktiv och energisk (Elo et. al.,

2003). Dessa variabler var relevanta i föreliggande studie och fråga 5 (Bilaga A) ansågs därför valid och reliabel.

Validiteten och reliabiliteten för fråga 6 (Bilaga A) kan ifrågasättas då Elo et. al., (2003) påvisar vissa svaga korrelationer mellan vissa psykosomatiska besvär som anges i fråga 6. Vid analys av fysiska och psykiska symtom samt mentala resurser och sömnsvårigheter

gemensamt påvisades en svag korrelation till huvudvärk, sömnsvårigheter och magbesvär (Elo et. al., 2003). Därmed bör det ifrågasättas huruvida de psykosomatiska besvären egentligen mätte den självskattad stressen.

Generaliserbarheten påverkas av hur representativt urvalet är för studiepopulationen. Även urvalsmetoden påverkar generaliserbarheten där ett slumpmässigt urval anses vara

pålitligare än ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). Gymnasieeleverna valdes genom ett bekvämlighetsurval då de som vid datainsamlingstillfället var tillgängliga fick möjlighet att besvara enkäten via ett webbformulär. Generaliserbarheten i föreliggande studie ökades genom att gymnasieskolorna valdes slumpmässigt för att möjliggöra ett så representativt urval som möjligt. Därpå kan generaliserbarheten ha ökat med hjälp av webbenkäten som möjliggjorde en variation av respondenter.

4.8 Forskningsetiska aspekter

De etiska kraven beaktades i missivbrevet (Bilaga B) och informerade om respondenternas villkor för att delta. Respondenterna informerades i missivbrevet om studiens syfte och att resultatet av datainsamlingen endast skulle användas för den aktuella studien. Vidare fick respondenterna information om att medverkan är frivillig och anonym samt att insamlad data skulle raderas när studien var avslutad. För att ingen skulle känna sig utpekad eller kunna bli identifierad presenterades resultaten gruppvis och procentuellt. Vid de fall det är enstaka svar på svarsalternativ presenterades inte resultatet för det svarsalternativet. På

17

enkätens hemsida fanns möjligheten att välja om respondenternas e-postadresser skulle samlas in eller inte, där valde skribenten medvetet att e-postadresser inte samlades in. Studien tog hänsyn till infomationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). Informationskravet innebär att alla som tar del av studien måste informeras om studiens syfte samt att det är frivilligt att delta och att respondenterna har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Konfidentialitetskravet innebär att

respondenterna ska vara anonyma och att endast forskaren har tillgång till respondenternas svar. Samtyckeskravet innebär respondenternas egna val att vilja och kunna delta i

undersökningen. Nyttjandekravet innebär att respondenternas svar endast används för den aktuella undersökningen (Bryman, 2011).

18

5

RESULTAT

5.1 Gymnasieelevernas fysiska aktivitet

En majoritet av gymnasieeleverna ansåg att de mer eller mindre uppnår

rekommendationerna om fysisk aktivitet. Ungefär 70% av gymnasieeleverna var fysiskt aktiva minst 3–4 gånger i veckan medan andelen föreningsaktiva var 39,2%. Den vanligaste tiden att vara fysiskt aktiv var under eftermiddagen mellan kl.15:00 och 18:00 medan den minst vanliga tiden var kvällstid efter kl.20:00.

5.2 Gymnasieelevernas självskattade stress

Andelen gymnasieelever som i någon form av utsträckning skattade sig själva som stressade var 60%. Hälften av gymnasieeleverna upplevde i någon form av utsträckning

psykosomatiska besvär de senaste 30 dagarna.

Det vanligaste psykosomatiska besväret bland gymnasieeleverna var huvudvärk medan det minst vanliga var illamående (figur 2). Även nedstämdhet, oro/ängslan och svårigheter att somna förekom i viss mån.

Figur 2. Antalet gymnasieelever som upplevt olika psykosomatiska besvär under de senaste

30 dagarna

5.3 Sambandet mellan fysisk aktivitet och självskattad stress

Chi2_{-testen visade att skillnaderna i fysisk aktivitet och självskattad stress inte var statistiskt}

signifikant. Däremot påvisades tendenser till att de som var fysiskt aktiva minst 3 dagar i veckan skattade sig själva som mindre stressade än de som var fysiskt aktiva högst 1–2 dagar i veckan (chi2_{=2,115, p=0,146) (Tabell 2).}

0 5 10 15 20 25 30 35 Huvudvärk (n=44) Nack-/ryggvärk (n=43) Magbesvär (n=44) Illamående (n=44) Nedstämdhet (n=44) Ångest (n=44) Oro/ängslan (n=44) Svårigheter att somna (n=44)

Psykosomatiska besvär

19

Spearmans rho påvisade en statistiskt signifikant negativ korrelation mellan frekvensen av fysisk aktivitet och självskattad stress (r=-0,307, p=0,023). Det innebär att ju mer fysiskt aktiv deltagarna var desto mindre var den självskattade stressen, styrkan i sambandet var svagt.

Tabell 2; Gymnasieelevernas självskattade stress och frekvens av fysisk aktivitet (n=55)

Självskattad stress Studiefråga Mängd Mindre stress Mera stress

Hur ofta har du varit fysiskt aktiv under minst 10 minuter de senaste 30 dagarna?

<1–2 ggr/vecka 25% 75% >3 ggr/vecka 46,2% 53,8%

20

6

DISKUSSION

Här diskuteras metodvalen samt hur datainsamlingen och resultatet påverkades. Resultatet ställs sedan mot tidigare forskning och Krav-kontroll-stöd-modellen.

6.1 Metoddiskussion

Studiens genomförande har påverkats av den rådande situationen med coronaviruset. I det här avsnittet diskuteras därför steg för steg bland annat nödvändiga förändringar och hur det har påverkat planering, datainsamling och resultat.

6.1.1 Metodval

För att besvara studiens syfte bedömdes en kvantitativ ansats och en tvärsnittsstudie vara mest relevant för att effektivt få in en stor mängd data (Bryman, 2011). Samhällssituationen som uppstod av coronaviruset försvårade genomförandet av att samla in kvantifierbara data, vilket i efterhand gör valet av en kvantitativ studie och tvärsnittsdesign problematisk. På grund av rådande omständigheter med coronaviruset och de restriktioner om social distansering som framfördes av Folkhälsomyndigheten kunde inte önskat antal deltagare uppnås (n>100). Därmed kunde skolorna inte besökas och skolledningarna kan ha varit svårkontaktade på grund av att gymnasieskolorna var inne i en förändringsfas till

distansstudier. Därpå påverkade en tvärsnittsdesign den här studien då det enligt Bryman (2011) inte går att säkerställa ett kausalt samband, det vill säga om stillasittande fritid berodde på stress eller om det var fysisk inaktivitet som gav upphov till stress.

En tvärsnittsdesign hade under de rådande omständigheterna förenklats av att inte ha gymnasieelever som studiepopulation eftersom skolledningen först måste godkänna medverkan. Trots omständigheterna samlades ändå 56 enkätsvar in vilket gör att valet av tvärsnittsdesign kan framhävas. En tvärsnittsdesign möjliggjorde ett stort antal svar och i föreliggande studie innebar det att enkäten kunde sändas till så många gymnasieelever som var möjligt. Till slut samlades ändå tillräcklig mängd data in för att möjliggöra analyser där det dessutom framkom en statistiskt signifikant korrelation.

6.1.2 Urval, bortfall och datainsamling

Ett bekvämlighetsurval användes och möjliggjorde att få in tillräcklig mängd data på kort tid (Bryman, 2011). Det innebar samtidigt att urvalet inte blev representativt för

studiepopulationen, som i den här studien var gymnasieelever i Västerås.

En webbenkät kan ha medfört en ökad risk för en omedveten selektering eftersom skribenten inte kunde ansvara för att involvera olika individer. Det kan till exempel påverka

generaliserbarheten i föreliggande studie. Till exempel fanns risk för att fysiskt inaktiva individer kunde känna att enkäten inte riktades till dem. Dessa individer hade varit lättare att få med via en enkätundersökning i fysisk form vilket hade bidragit till ett mer generaliserbart

21

resultat. Det skulle dessutom kunna vara en förklaring till andelen fysiskt aktiva gymnasieelever.

Till en början bestod det tilltänkta urvalet av två gymnasieskolor i Västerås, men båda avböjde att delta i en enkätundersökning i fysisk form. Det bidrog till att enkäten behövde förändras till en webbenkät och det innebar att även urvalet behövde utökas för att få in önskad mängd data (n>100). En förfrågan om en enkätundersökning skickades istället slumpmässigt ut till så många gymnasieskolor som möjligt då det bedömdes vara en hög risk för bortfall. Eftersom urvalet förstorades gavs en möjlighet till ett bredare omfång av

respondenter från olika delar av Västerås vilket skulle kunna ha förbättrat urvalets representativitet för studiepopulation. Däremot godkändes datainsamlingen endast av en skola av åtta. Enkäten skickades därför till gymnasieelever i Västerås via bekanta för att på det sättet utöka antalet respondenter. Nackdelen med det kan vara att enkäten nås av individer som kunde sprida till sin kompisgrupp. Det kan inte uteslutas att enkäten

besvarades av en grupp respondenter med liknande intressen, till exempel lagkompisar. Det skulle kunna förklara den höga andelen gymnasieelever fysiskt aktiva.

Vårterminen är en relativt hektisk period för gymnasieskolor då det till exempel förbereds för ett studentfirande samt förberedelser för ett mottagande av nya elever till hösten. Därpå genomför årskurs 3-elever deras gymnasiearbete under vårterminen vilket kan ha påverkat mängden data av olika skäl. Det kan till exempel tänkas att en extern enkätundersökning upplevs tröttsamt mitt under de egna enkätundersökningarna till gymnasiearbeten. Det kan vara en förklaring till åldern på gymnasieeleverna i föreliggande studie där en stor majoritet var 16–17 år.

6.1.3 Enkätutformning

Till en början inkluderades sömn i studiens syfte, men efter genomförd datainsamling valdes att avgränsa den här studien till endast två variabler bestående av fysisk aktivitet och stress. Därmed analyserades inte sömn och således har enkätens avsnitt om sömn inte redogjorts. Sömn var tänkt som en variabel med en koppling till stress och fysisk aktivitet men istället för att analysera och diskutera tre variabler bedömdes det relevant att göra en tydligare och mer konkret analys bestående av två variabler. Efter genomförd datainsamling ansågs sömn inte tillföra något extra utöver självskattad stress i föreliggande studie.

Svarsalternativen i fråga 1 (Bilaga A) ”ja, mer än så” och ”ja, betydligt mer än så” var eventuellt överflödiga och öppna upp för tolkningar. Det går till exempel inte att utesluta att individer som svarade ja egentligen var mer fysiskt aktiva än individer som svarade ja,

betydligt mer än så. Till exempel på grund av den egna uppfattningen om sin fysisk aktivitet

men även för att vissa individer kunde ha svarat ja för den enkla sakens skull.

Svarsalternativen i fråga 1 (Bilaga A) kunde istället passa ett annat syfte som undersöker individers uppfattning om sin fysiska aktivitet, vilket inte var den här studiens syfte. Hade enkätundersökningen genomförts en gång till hade frågan formulerats på ett annat sätt där respondenterna istället skulle fått ge en egen uppskattning av hur hög dos fysisk aktivitet som utförts under en viss tid.

22

Fråga 3 och 4 (Bilaga A) efterfrågade fysisk aktivitet under minst 1o minuter vilket kunde ge missvisande resultat. Att vara fysiskt aktiv under minst 10 minuter minst fem dagar i veckan gav nödvändigtvis inte ett bra mått på en individs fysiska aktivitet. Det kan inte uteslutas att en individ hade en stillasittande fritid trots att den individen uppgav en hög dos av fysisk aktivitet.

Fråga 7 (Bilaga A) kan i framtida studier ses över hur den ska tillämpas. Det kan vara relevant att utesluta de respondenter som uppger ett sjukdomstillstånd helt i en liknande undersökning eftersom även fysisk aktivitet, utöver psykosomatiska besvär, kan påverkas av ett sjukdomstillstånd.

I studien genomfördes en undersökning på gymnasieelever, föreliggande studie inkluderade således individer mellan 16–20 års ålder. Enkäten uppgav däremot endast WHO:s

rekommendationer om fysisk aktivitet för individer från 18 år och äldre (150 min/vecka), vilket gör det problematiskt att inkludera 16- och 17-åringar som unga vuxna. Enligt Bryman (2011) är en strategi för att minska risken för bortfall att utforma enkäten på ett sätt som uppfattas riktat mot målgruppen. Exempelvis kan de ha upplevt att undersökningen inte var ämnad för de, men det fanns även risk för missvisande resultat på grund av de olika

rekommendationerna för fysisk aktivitet. De 16- och 17-åringar som svarade att de uppnådde vuxnas rekommendationer för fysisk aktivitet uppnådde nödvändigtvis inte

rekommendationerna för deras åldersgrupp. Det kan vara en förklaring till de stora skillnaderna mellan den här studiens resultat och tidigare forskning om fysisk aktivitet.

6.1.4 Databearbetning

Enkäterna samlades automatiskt in via Googles webbformulär och de kunde därifrån identifieras. En svaghet med studiens datahantering var att enkätsvaren inte skrevs ut och förvarades i säkert förvar. Dessutom kan det vara till en nackdel att enkäterna inte

numrerades och identifierades för hand. Däremot bedömdes identifikationen av enkätsvaren vara säker då alla svar samlades i ordning och numrerades automatiskt från första till sista respondent. Detta säkerställdes via Google genom att kontrollera datum och tidpunkt för alla inkommande svar.

För att besvara frågeställning 1 och 2 tillämpades deskriptiva analyser i form av

frekvenstabeller för att se variationer i gymnasieelevernas svar angående fysisk aktivitet och självskattad stress. Kategorierna dikotomiserades inte inför frågeställning ett och två, men fråga 6 (Bilaga A) besvarade i efterhand frågeställning 1 med hjälp av det index –

psykosomatiska besvär - som skapades för att besvara frågeställning tre.

Inför chi2_{-testen, som besvarade frågeställning tre, följdes kraven för att kunna genomföra}

analyserna. Enligt Ejlertsson (2012) finns det en gräns för hur många kategorier som bör tillåtas ha mindre än fem frekvenser. Med tanke på mängden data behövde tre kategorier dikotomiseras, trots det uppfylldes inte kriterierna helt. Med tanke på de svaga

signifikansnivåerna som framkom av chi2_{-testen ansågs det relevant att tillämpa en bivariat}

korrelationsanalys i form av Spearmans rho. Det framkom annorlunda resultat jämfört med chi2_{-testen, till exempel kunde ett statistiskt signifikant samband (p<0,05) påvisas, vilket}

23

breddade resultatet av analysen. I chi2_{-test analyseras frekvenserna av olika utfall och om de}

liknar hypotesen genom att jämföra skillnaderna mellan en faktisk fördelning och en förväntad fördelning (Ejlertsson, 2012). Spearmans rho analyserar istället hur starkt sambandet mellan två variabler kan beskrivas.

Det var en liten andel som representerade föreningsidrottare vilket kan ha bidragit till svårigheter att hitta variationer inom den kategorin. Det kan även ha orsakat svårigheter att hitta skillnader mellan föreningsaktiva, fysiskt aktiva på egen hand och fysiskt inaktiva vilket kan vara en faktor till de svaga sambanden mellan föreningsidrott och självskattad stress samt psykosomatiska besvär i chi2_{-testen och Spearmans rho.}

6.1.5 Kvalitetskriterier

För att öka reliabiliteten har frågorna utformats utifrån tidigare forskning samt studiens syfte och frågeställningar. Enstaka frågor kan däremot ifrågasättas vad gäller frågeutformning som kan ha påverkat kvaliteten.

Fråga 1 (Bilaga A) ämnades att mäta huruvida gymnasieeleverna uppnår

rekommendationerna för fysisk aktivitet. I enkäten angavs enbart rekommendationer för individer från 18 år och uppåt (150 min/vecka) vilket är en svaghet utifrån validiteten med tanke på hur frågan utformades. För att på ett mer objektivt sätt analysera huruvida

rekommendationerna uppnås eller inte bör frågan istället ha mätt dosen av fysisk aktivitet, vilket även skulle stärkt validiteten.

Fråga 4 (Bilaga A) ämnades att mäta gymnasieelevernas tidsmässiga fysiska aktivitetsvanor. Men i efterhand gjordes bedömningen att frågan var formulerad på fel sätt då resultaten nödvändigtvis inte visade huruvida respondenterna tränar tidigt eller sent. Det går till exempel inte att utesluta att respondenter som uppgav att de oftast var fysiskt aktiv innan kl.15:00 idrottar/motionerar kvällstid. Även om respondenter svarar när de oftast var fysiskt aktiva, går det inte att utesluta att dessa respondenter var mer fysiskt aktiva en annan tid på dygnet vilket hade kunna ge ett annat resultat.

Fråga 6 (Bilaga A) gav inte ett tydligt svar på den självskattade stressen. Frågan användes för att ha fler än en indikator för variabeln självskattad stress. Enstaka variabler såsom

huvudvärk, sömnsvårigheter och magbesvär har påvisat en svag korrelation till självskattad stress (Elo et. al., 2003). Därför kan frågan anses irrelevant vad gäller den självskattade stressen. Men med tanke på att psykosomatiska besvär kan relateras till stress ansågs den ge ett annat perspektiv av stress. Men det bör framhävas att psykosomatiska besvär inte helt besvarade den här studiens syfte, vilket är en svaghet i föreliggande studie.

Studiens generaliserbarhet är svag utifrån olika aspekter, främst på grund av att det var en otillräcklig mängd data. Generaliserbarheten innebär att kunna applicera resultatet på studiepopulationen (Bryman, 2011). Den bristande mängden data kan bero på att data samlades in via webbenkäter. Det blev i och med det ett stort bortfall och det går inte heller att utesluta risken för att enkäten besvarades inom kompisgrupper med liknande intressen och vardagsrutiner. Som tidigare nämnt kan det dessutom vara svårt att inkludera fysiskt

24

inaktiva i den här studien på grund av webbenkäten. Även den stora könsskillnaden i svarsfrekvensen påverkar generaliserbarheten, 40 kvinnor jämfört med 16 män kan inte ge en rättvis bild av studiepopulationen vilket försvårar att besvara studiens syfte. Utifrån generaliserbarheten hade det bästa varit att genomföra datainsamlingen i fysisk form, men i och med den situation som uppstod var webbenkät det bästa alternativet.

6.1.6 Forskningsetiska aspekter

Med tanke på att enkätundersökningen genomfördes via webben gick det inte att utesluta tekniskt strul, med andra ord skeenden som skribenten inte skulle kunna kontrollera och hantera. Däremot har det som gick att genomföras gjorts med noggrannhet. I missivbrevet (Bilaga B) medföljde en noggrann redogörelse för de fyra etiska kraven; informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011).

Konfidentialitetskravet stärktes genom att skribenten medvetet valde att utesluta insamling av e-postadresser.

Det ska däremot framhävas att de forskningsetiska kraven kan bli starkare vid

enkätundersökningar på plats, som dessutom var tänkt i första hand. Vid sådana situationer är det skribenten själv som ansvarar för och kontrollerar att datainsamlingen sker etiskt korrekt. Eventuella problem kan lättare åtgärdas och kontrolleras, till skillnad från vid en webbenkät.

Med tanke på att skribenten inte var på plats under datainsamlingen kunde det inte kontrolleras om respondenterna riskerade att svara under grupptryck. Ett eventuellt

grupptryck skulle kunna vara en faktor till den stora andelen fysiskt aktiva gymnasieelever då det finns risk att den fysiska aktiviteten överdrivs. Likaså kunde det inte kontrolleras att respondenterna såg hur andra runtomkring svarade. Det ökar risken för att respondenter besvarar frågor som de inte förstod helt samt att respondenterna riskerar att överdriva sina svar för att inte verka sämre än någon annan. Däremot medför en webbenkät fördelar vad gäller de minskade möjligheterna att kolla på vad en annan svarade. Till exempel kan skärmstyrkan justeras, en mobiltelefonen kan enklare skyddas jämfört med ett papper samt en dator försvårar att kolla vad en person bakom svarar med tanke på skärmen.

Skribenten var medveten om de etiska kraven vad gäller studiepopulationens ålder, vilket även var en bidragande faktor till att undersöka gymnasieelever och inte högstadieelever. Enligt 1 kap. 18 § i Etikprövningslagen (SFS 2003:46)ska forskningspersoner mellan 15–18 år själv informeras om och samtycka till den aktuella forskningen. Vid forskning av

människor som inte fyllt 15 år behöver vårdnadshavaren informeras om studien och ge samtycke, vilket därmed inte behövdes i föreliggande studie. En brist vad gäller samtycket i föreliggande studie är att samtycket inte dokumenterades vilket innebär att det inte går att bevisa att respondenterna har lämnat samtycke. Däremot fick alla respondenter ta del av missivbrevet (Bilaga B) och därmed har de själv informerats om forskningen och de etiska villkoren. Respondenterna informerades om att de godkände villkoren genom att besvara enkäten.

25

Föreliggande studie kan innehålla enkätfrågor som riskerar att upplevas som känsliga. Till exempel fysisk inaktivitet kan upplevas skamfyllt då det kan upplevas jobbigt att svara ärligt på en fråga om hur ofta en individ tränar, vilket kan ha bidragit till att ha svarat en dos mer av fysisk aktivitet än den faktiska dosen. Även psykosomatiska besvär kan upplevas känsligt att svara på. Till exempel ångest och nedstämdhet kan bland ungdomar upplevas som ett misslyckande, vill en ungdom erkänna till fullo hur hen mår? De psykosomatiska besvären riskerade därför att undervärderas.

6.2 Resultatdiskussion

Resultaten i den här studien visade att en stor majoritet av gymnasieeleverna i Västerås var mer eller mindre fysiskt aktiva men att majoriteten inte var föreningsaktiva.

Gymnasieeleverna verkade inte vara stressade i hög utsträckning. Trovärdigheten i den här studiens resultat ska däremot ifrågasättas på grund av mängden data (n=56). Bland annat visar resultatet att det var vanligt bland gymnasieeleverna att vara fysiskt aktiv till skillnad mot tidigare forskning som visar att få ungdomar uppnår rekommendationerna om fysisk aktivitet (Nyberg, 2017). Den stora skillnaden mellan den här studiens resultat och tidigare forskning i andelen gymnasieelever som uppnår rekommendationerna om fysisk aktivitet kan bero på att 16- och 17-åringar i den här studien inkluderades i vuxnas rekommendationer om fysisk aktivitet. Skillnaderna kan även bero på antalet deltagare i föreliggande studie jämfört med tidigare forskning. Endast 19,5% av gymnasieeleverna i den här studien uppgav att de

inte uppnådde rekommendationerna. Nyberg (2017) hävdar i sin tur att 32% män och 14%

kvinnor i årskurs 2 på gymnasiet uppnår rekommendationerna.

Tidigare forskning om ungdomars fysiska aktivitet stärker delvis den här studiens tendenser då det är vanligare bland ungdomar att inte vara föreningsaktiv, samtidigt som en stor andel ungdomar är fysiskt aktiv minst en gång i veckan (Riksidrottsförbundet, u.å.b). Det motsäger till viss del att föreningsidrott är en viktig faktor för en daglig måttlig-intensiv fysisk aktivitet (Nilsson et. al., 2009). Att det är en stor andel ungdomar som tränar minst en gång i veckan kan likt den här studiens resultat vara missvisande då det inte nödvändigtvis innebär att ungdomarna är fysiskt aktiva. Räknas en individ som tränar ett tillfälle i veckan som fysiskt aktiv? Så är inte fallet enligt WHO:s rekommendationer där den fysiska aktiviteten

rekommenderas spridas ut över flera dagar (WHO, 2010).

Forskning om stress visar en ökad stress bland skolelever som även kan relateras till psykosomatiska besvär (Folkhälsomyndigheten, 2018b). Bland 15-åringar uppger 73% av kvinnorna skolrelaterad stress jämfört med 49% av männen. Den här studien visar däremot att gymnasieleverna skattar sig själva som stressade endast i en liten mån. Det skulle kunna vara ett resultat av att majoriteten av gymnasieeleverna anser sig själva vara fysiskt aktiva. Psykosomatiska besvär förekommer i en viss mån bland gymnasieeleverna i den här studien och 13,6% hade upplevt väldigt många besvär de senaste 30 dagarna. Det kanske inte låter som något märkvärdigt, men det bör uppmärksammas att det faktiskt är alldeles för många av gymnasieeleverna som upplever många psykosomatiska besvär. Det ska inte vara något att

26

blunda för att 13,6% av gymnasieeleverna upplever väldigt många psykosomatiska besvär, ska det egentligen accepteras bara för att siffran är låg i jämförelse med övriga kategorier av psykosomatiska besvär? Skolor bör utgå från att ingen elev ska känna sig stressad eller uppleva stressrelaterade besvär, när det sätts i det perspektivet är det viktigt att

uppmärksamma varje elev som inte mår bra.

6.2.1 Relationen mellan fysisk aktivitet och stress

Föreningsidrott anses viktig för den psykosociala hälsan (Georgian & Lorand, 2016). Att vara delaktig i en idrottsförening kan därför tänkas vara ett viktigt socialt stöd och enligt

Folkhälsomyndigheten (2018b) finns det ett samband mellan socialt stöd och psykisk hälsa. Utifrån krav-kontroll-stöd-modellen (KKSM) (Figur 1) går det därför att framhäva

föreningsidrottens positiva sidor. Enligt Karasek och Theorell (1990) ökar höga krav och hög belastning risken för stress samtidigt som socialt stöd därpå ger förutsättningar för känslan av delaktighet. Känsla av sammanhang har enligt Super et. al., (2018) visat samband med föreningsidrott vilket gör att föreningsidrotten kan anses vara ett socialt stöd och således appliceras i KKSM. Haidar et. al., (2019) menar i sin tur att socialt stöd är en faktor för att ungdomar ska vara fysiskt aktiva.

Det är viktigt att föreningsidrotten anpassas efter ungdomarnas behov eftersom de två vanligaste skälen till att ungdomar slutar med sin idrott är på grund av skolan samt att idrotten upplevs tidskrävande (Lundvall & Sundblad, 2017). En åtgärd för att minska stress bland ungdomar kan därför vara att ge ungdomar rätt förutsättningar för fysisk aktivitet i allmänhet och föreningsidrott i synnerhet. Det kan dels ske genom att göra skolan mindre prestige- och kravfylld vilket skulle kunna leda till att föreningsidrott upplevs mindre tidskrävande, dels genom att låta ungdomarna få utöva idrott på deras villkor. Det bör även lyftas att alla ungdomar faktiskt inte har möjligheten att utöva fysisk aktivitet och

föreningsidrott på grund av socioekonomiska förutsättningar (Norberg, 2019). Det förstärker det faktum att det inte ges rätt förutsättningar för hela befolkningen att vara fysiskt aktiv på sina villkor.

En annan viktig aspekt av relationen mellan fysisk aktivitet och stress är den fysiska hälsan. Enligt Hjärnfonden (2017) ökar stress blodtrycket samtidigt som fysisk aktivitet sänker blodtrycket samt dämpar stressrelaterade besvär såsom depressioner och trötthet (Berger et. al., 2015). I och med den fysiska aktivitetens effekter på kroppen är det en viktig levnadsvana för att hantera stress och ohälsa. Därpå minskar de psykosomatiska besvären av fysisk aktivitet (Berger et. al., 2015).

6.2.2 Fysisk aktivitet med en koppling till skolrelaterade stress

Bland äldre ungdomar tenderar stressen enligt Folkhälsomyndigheten (2018c) att vara högre bland studerande jämfört med arbetande, vilket tyder på att skolan är en riskfaktor för stress. Utöver den fysiska aktivitetens positiva effekter för stress är det viktigt att lyfta just

kopplingen till skolan. Fysisk aktivitet förbättrar som tidigare nämnt både kognitionen och skolprestation (McPherson et. al., 2018). Med andra ord kan fysisk aktivitet vara en viktig

27

förutsättning för ungdomarnas studier. Vid de fall skolrelaterad stress innebär en stress för det framtida arbetslivet bör fysisk aktivitet lyftas för att dels dämpa stressen i ett kortsiktigt perspektiv, dels dämpa stress genom att skolprestationen förbättras vilket kan leda till minskad stress i ett långsiktigt perspektiv. Det vill säga att individer som är oroliga för att de upplever sig otillräckliga i skolan kan må bättre av fysisk aktivitet utifrån olika perspektiv. Skolan kan appliceras i KKSM trots att modellen är utformad för arbetshälsa. Med tanke på att skolrelaterad stress enligt Folkhälsomyndigheten (2018b) är vanligt förekommande bland dagens ungdomar och att alltfler upplever att det är för mycket skolarbeten går det att säga att dagens ungdomar har allt lägre kontroll och högre krav. Ökade krav och ett lågt socialt stöd kan orsaka stressrelaterade symtom såsom ångest och depression (Wörfel et. al., 2016). Fysisk aktivitet kan på olika sätt tänkas leda till ökad kontroll och även ökat socialt stöd. Fysisk aktivitet kan bidra till förbättrad kognition och skolprestation (McPherson et. al., 2018) samtidigt som det finns en relation mellan socialt stöd och fysisk aktivitet (Haidar et. al., 2019). Det kan tänkas att förbättrad kognition och skolprestation kan öka individens kontroll, vilket även skulle kunna förändra en individs upplevelse till aktiv enligt KKSM (Figur 1). Eftersom hög belastning är en riskfaktor för stress kan fysisk aktivitet därför utifrån KKSM dämpa stressen genom att öka kontrollen över sin vardag och en förutsättning för det är alltså socialt stöd. Den här studien påvisar därpå ett signifikant negativt samband mellan frekvensen av fysisk aktivitet och självskattad stress.

6.3 Relevansen för dagens folkhälsoarbete

Inom idrottsrörelsen sker idag ett viktigt folkhälsoarbete i form av Strategi 2025.

Huvudmålen med Strategi 2025 är att möjliggöra idrott genom hela livet oavsett bakgrund och förutsättningar (Riksidrottsförbundet, u.å.a). Den här studiens resultat kan vara användbar för idrottsrörelsen då det framkommer att fysisk aktivitet är stressdämpande. Tidigare forskning om fysisk aktivitet bör därför framhävas som en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärd. Med andra ord har vikten av fysisk aktivitet för ungdomar bekräftats. Därpå framhävs även vikten av föreningsidrott vilket är relevant för

idrottsrörelsen.

Det måste ske en förändring i ungdomarnas förutsättningar till fysisk aktivitet och föreningsidrott. Det ska inte vara okej att ungdomar slutar med sin idrott på grund av att skolan tar för mycket tid, det ska inte vara okej att ungdomar inte kan idrotta på grund av socioekonomisk status. Den här studien är i dessa aspekter relevant för folkhälsoarbete då det bör vara av högsta vikt att alla individer ska kunna idrotta om de vill. Det går inte att förbise att fysisk aktivitet är viktig för ungdomar dels för skolprestation och skolrelaterade stress, dels för det framtida arbetslivet och den framtida psykosociala hälsan.

För att möjliggöra fysisk aktivitet och föreningsidrott under skolåren måste det ske ett utökat samarbete mellan samhället, skolor och idrottsföreningar. Vad kan samhället göra för att ge idrottsföreningar möjligheten att anpassa deras verksamhet för nya deltagare? Vad kan skolan göra för att minska den skolrelaterade stressen eller locka ungdomar till att vara