Syftet med denna studie var att undersöka hur boende i utsatta områden i Sverige upplever utanförskap samt gemenskap och undersöka om utfallen överensstämmer med vad vi finner i olika förklaringsmodeller. Studien har gett exempel på hur människor i utsatta förorter
upplever sina omgivningar och levnadsvillkor. I denna bemärkelse har vi således framfört och granskat skildringar kring utanförskap och gemenskap i svenska förorter. Med grund i två kontrasterande förklaringsmodeller analyserade vi dessa berättelser och sökte efter spår av de olika ramverken. Vidare presenterade vi i analysen fyra olika teman och konstaterade att vi fann spår av båda förklaringsmodellerna. Sammantaget har vi således besvarat frågorna om hur utanförskap och gemenskap i svenska förorter upplevs, utifrån de olika teoretiska bidragen. Studien har tillfört en nyanserad bild av utanförskap i svenska förorter samt undersökt hur gemenskap manifesteras och utvecklas under sådana förhållanden.
I förhållande till tidigare forskning finner vi ett flertal överrensstämmelser. Resultaten går i linje med tidigare forskning som presenteras i Om ras och vithet i det samtida Sverige, då vi konstaterar att rasistiska strukturer och normer upplevs vara högst levande i Sverige. I likhet med denna bok finner vi även uppfattningar om förorten som exkluderad och som något
31
annorlunda, vilket vi även hittar i Molinas text Koloniala kartografier av nation och förort. Den tidigare forskningen behandlar däremot ej frågor om gemenskap, utan detta kan ses som en lucka denna studie försöker att fylla. Vidare bör det nämnas att den tidigare forskningen främst ägnar sig åt förklaringar som kan jämföras med dem som presenteras i samband med den idealistiska förklaringsmodellen. Resultaten rörande den materialistiska modellen hamnar därmed lite utkant när vi återkopplar till den tidigare forskningen. Ett undantag är Molinas reflektioner kring resurser och boendesegregation104, vilka skulle kunna jämföras med de
uppfattningar om välfärdsförluster och boendesituationer vi stöter på i materialet. Annars ligger dessa resultat snarare i linje med de texter som presenteras i avsnittet kring den materialistiska modellen.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att studien möter vissa begränsningar när det kommer till den materialistiska förklaringsmodellen. Med andra ord är den övergripande designen något vinklad åt de idealistiska förklaringarna. Detta behöver inte nödvändigtvis vara ett stort problem men, hade man velat göra annorlunda, hade man till exempel kunnat analyserat ett annat material. På detta sätt hade vi potentiellt kunnat finna mer spår av den materialistiska modellen. Detsamma gäller metoden. Som nämnt genom uppsatsens gång, hade en
intervjustudie istället kunnat utföras. I denna bemärkelse hade jag kunnat påverka materialet och sökt efter mer spår av den materialistiska förklaringsmodellen. Överlag tror jag dock inte att resultaten hade blivit avsevärt annorlunda. Då vi genom att analysera de personliga
skildringarna konstaterade att den idealistiska modellen framstår som mer relevant, är det även rimligt att den förefaller som mer framstående i studien.
7.1 Vidare forskning & slutord
Då segregation och utanförskap fortsätter att vara högaktuella fakta bör frågor som de som behandlas i denna studie få mer plats i forskningen såväl som i politiken. Synen på och behandlingen av förorter av detta slag bör vidare uppmärksammas, granskas och ifrågasättas. Denna studie kan ses som en pilot och en ingång till vidare forskning. Först och främst skulle hybridteorin, som hittills endast är en skiss, behöva utvecklas till ett mer fullfjädrat teoretiskt ramverk. Framtida studier skulle sedan kunna utformas med dessa utgångspunkter men istället som större intervjuprojekt. Exempelvis skulle man, genom intervjuer, kunna undersöka dessa fenomen på en bredare nationell nivå. Ett annat alternativ hade varit att expandera studien till, förslagsvis, olika länder i Europa och utföra en jämförande undersökning. De svar som
32
uppnås genom sådana intervjuprojekt skulle sedan kunna filtreras genom det ramverk som utgörs av hybridteorin. Utöver intervjustudier skulle det även vara intressant att analysera diskurser om förorten som framförs i olika former av media.
Avslutningsvis, då vi på sistone sett en ökning av politiska sakfrågor som baseras på och reproducerar snedvridna strukturer och diskriminering, bör även politiska agendor granskas. I till exempel frågor om kriminalitet har fokuset snabbt skiftat från ökande samhällsklyftor och misslyckade integrationsprogram till migration, där exempelvis Jimmie Åkesson och Stefan Löfven kopplat ihop migration och brottsutveckling.105 Även vid Coronautbrottet var
politiker, exempelvis Ebba Busch, såväl som journalister snabba med att dra förhastade slutsatser om att det var attityder eller språkliga aspekter i förorter som stod som orsaker för en större smittspridning, medan det snarare anses grundas i ekonomiska och arbetsrelaterade faktorer.106107108 Dessa likväl som andra frågor kantas av diskriminerande och
marginaliserande strukturer vilka skapar föreställningar om ett ”vi-och-dem” och utanförskap, särskilt i utsatta förorter. I denna studie har vi uppmärksammat hur människor under sådana förhållanden kan utveckla egen gemenskap. Trots detta är det fortsatt viktigt att politiska diskurser och beslut som bidrar till sådant utanförskap ifrågasätts och granskas för att undvika ytterligare splittringar och segregation.Sammantaget är de historier, händelser och
föreställningar som uppmärksammats i denna studie en del av ett större samhälleligt problem som fortsatt bör beaktas i vidare forskning.
105 Zangana, Beri. (2020). Löfvens vändning: Kopplar ihop stor migration med brottsutvecklingen. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lofven-ser-sociala-spanningar (Hämtad 2020-12-27).
106 Hassan, Habane. (2020). Ebba Busch, låt oss tala klarspråk nu. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/LAEoWx/ebba-busch-lat-
oss-tala-klarsprak-nu (Hämtad 2020-12-27).
107 Persson, Elsa. (2020). Fattiga drabbas hårdare av corona. Dagens arena. https://www.dagensarena.se/innehall/fattiga-drabbas-hardare-av-
corona/?fbclid=IwAR0r4btAafeOsg6YhhQOIjYRsxvjyd5pglRJ7DCUSrdBlIrMRgkuqNLQTKg (Hämtad 2020-12-27).
108 Detta tycks även vara fallet i Frankrike: Diallo, Rokhaya & Robine, Jérémy. (2020). En Seine-Saint-Denis, le virus de la ségrégation
raciale. Libération. https://www.liberation.fr/debats/2020/05/07/en-seine-saint-denis-le-virus-de-la-segregation-
33
Källförteckning
Abrahamsson, Mattias m. fl. (red.). (2019). I våra röster finns krafter. Berättarministeriet.
Ahmed, Sara. (2010). ”Vithetens fenomenologi”. Tidskrift för genusvetenskap. 1–2: 48 – 69.
Ahmed, Sara. (2011). Vithetens hegemoni. Hägersten: Tankekraft.
Azarmi, Babak. (2017). Third culture kids. Stockholm: Ordfront förlag.
Bhabha, Homi K. (2004). The location of culture. London: Routledge.
de la Reguera, Erik. (2020). Våldsam polisinsats mot en svart man väcker protester i Frankrike. DN. https://www.dn.se/varlden/valdsam-polisinsats-mot-svart-man-vacker- protester-i-frankrike/ (Hämtad 2020-12-06).
de los Reyes, Paulina & Martinsson, Lena (red.). (2005). Olikhetens paradigm:
intersektionella perspektiv på o(jäm)likhetsskapande. Lund: Studentlitteratur.
de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). "Bilen brinner... men problemen är kvar": Berättelser om
Husbyhändelserna i maj 2013 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Stockholmia förlag.
Diallo, Rokhaya & Robine, Jérémy. (2020). En Seine-Saint-Denis, le virus de la ségrégation raciale. Libération. https://www.liberation.fr/debats/2020/05/07/en-seine-saint-denis-le-virus- de-la-segregation-
raciale_1787705?fbclid=IwAR0VoZa2sri4VW4V4Jj1Wi2hXQzZz4qglJHyVesAHmp9X0cq-
hjv3NI3f98 (Hämtad 2020-12-27).
Drisko, James W. & Maschi, Tina. (2016). Content analysis. New York: Oxford University Press.
Eseverri Mayer, Cecilia. (2019). “Linking suburban youth in Madrid and Paris. The role of civil society structures in the integration of children from Muslim backgrounds”. Urban
Studies. 56(13): 2616-2634.
Folkö, Robin & Quensel, Anna-Sofia. (2013). Kraftigt brottsbelastat medborgargarde. Expo.
https://expo.se/2013/05/kraftigt-brottsbelastat-medborgargarde (Hämtad 2020-12-06).
Føllesdal, Dagfinn, Walløe, Lars & Elster, Jon. (2001). Argumentationsteori, språk och
vetenskapsfilosofi. Tredje upplagan. Stockholm: Thales.
Glissant, Édouard. (1990). Poétique de la relation. Paris: Gallimard.
Glissant, Édouard. (1997). Poetics of relation. Ann Arbor: Univ. of Michigan Press.
Glissant, Édouard. (2011). Relationens filosofi: omfångets poesi. Göteborg: Glänta.
Hassan, Habane. (2020). Ebba Busch, låt oss tala klarspråk nu. Aftonbladet.
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/LAEoWx/ebba-busch-lat-oss-tala-klarsprak-nu (Hämtad 2020-12-27).
34
Hoersting, Raquel C. & Jenkins, Sharon R. (2011). “No place to call home: Cultural
homelessness, self-esteem and cross-cultural identities”. International Journal of Intercultural
Relations. 35(1): 17 – 30.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum.
Hörnqvist, Magnus & de los Reyes, Paulina (red.). (2016). Bortom kravallerna: konflikt,
tillhörighet och representation i Husby. Stockholm: Stockholmia.
Khemiri, Jonas Hassen. (2013). Jag ringer mina bröder. [Ny Utg.]. Stockholm: Bonnier pocket.
Kings, Lisa. (2011). Till det lokalas försvar: civilsamhället i den urbana periferin. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2011.
Le Monde. (2005). Automne 2005, les banlieues s’enflamment. Le Monde.
https://www.lemonde.fr/banlieues/video/2015/10/26/automne-2005-les-banlieues-s-
enflamment_4797228_1653530.html (Hämtad 2020-12-06).
Le Monde. (2005). Les propos de Nicolas Sarkozy sur le nettoyage de La Courneuve provoquent l’indignation. Le Monde. https://www.lemonde.fr/societe/article/2005/06/21/les- propos-de-m-sarkozy-sur-le-nettoyage-de-la-courneuve-provoquent-l-
indignation_664721_3224.html (Hämtad 2020-12-06).
Lewis, Paul. (2011). Tottenham riots: a peaceful protest, then suddenly all hell broke loose.
The Guardian. https://www.theguardian.com/uk/2011/aug/07/tottenham-riots-peaceful-protest
(Hämtad 2020-12-10).
Lyttle, Allyn D., Barker, Gina G. & Cornwell, Terri L. (2011). “Adept through adaptation: Third culture individuals’ interpersonal sensitivity”. International Journal of Intercultural
Relations. 35(5): 686 – 694.
Mellanförskapet. Om. [Facebooksida]. Facebook.
https://www.facebook.com/mellanforskapet/ (Hämtad 2020-12-06).
Mills, Charles W. (1997). The Racial Contract. Ithaca, NY: Cornell University Press.
Moses, Jonathon W. & Knutsen, Torbjørn L. (2012). Ways of knowing: competing
methodologies in social and political research. Second edition. Basingstoke: Palgrave
Macmillan.
Omni. (2020). Kravaller vid protest mot polisvåld i Paris. Omni. https://tt.omni.se/kravaller- vid-protest-mot-polisvald-i-paris/a/3Jyy6M (Hämtad 2020-12-06).
Persson, Elsa. (2020). Fattiga drabbas hårdare av corona. Dagens arena.
35
corona/?fbclid=IwAR0r4btAafeOsg6YhhQOIjYRsxvjyd5pglRJ7DCUSrdBlIrMRgkuqNLQT Kg (Hämtad 2020-12-27).
Phelps, Nicholas A., Tarazona-Vento, Amparo & Roitman, Sonia. (2015). “The suburban question: grassroots politics and place making in Spanish suburbs”. Environment and
Planning C: Government and Policy. 33: 512 – 532.
Saldaña, Johnny. (2013). The coding manual for qualitative researchers. Second edition. Los Angeles: SAGE.
Schreier, Margrit. (2012). Qualitative content analysis in practice. Los Angeles: SAGE.
SvD. (2017). Moderater vill sätta in beväpnad militär i Stockholms förorter. SvD.
https://www.svd.se/moderater-vill-satta-in-militar-i-stockholms-fororter (Hämtad 2020-12-
06).
SVT Nyheter. (2005). Över 500 bilar brända i Paris-upplopp. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/over-500-bilar-branda-i-paris-upplopp (Hämtad 2020-12- 06).
Topping, Alexandra. (2011). Looting ’fuelled by social exclusion’. The Guardian.
https://www.theguardian.com/uk/2011/aug/08/looting-fuelled-by-social-exclusion (Hämtad
2020-12-10).
Zangana, Beri. (2020). Löfvens vändning: Kopplar ihop stor migration med
brottsutvecklingen. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lofven-ser-sociala- spanningar (Hämtad 2020-12-27).
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se