Statsvetenskapliga institutionen
Gemenskap i utanförskap
En studie i svenska förorters innanförskap
Hugo Karlsson Million
Självständigt arbete, 15 hp Statsvetenskap III (30 hp) Höstterminen 2020
Handledare: Max Fonseca
Gemenskap i utanförskap
En studie i svenska förorters innanförskap
Hugo Karlsson Million
Sammanfattning
Denna studie syftar till att undersöka hur utanförskap och gemenskap kommer till och
utvecklas i utsatta svenska områden. Då klyftorna mellan innerstad och förort växer allt större och synen på specifika förorter förändrats, är det väsentligt att undersöka varför detta är fallet och vad det har för konsekvenser. Genom att analysera ett 50-tal personliga berättelser i olika former och söka spår efter beståndsdelar av såväl materialistiska som idealistiska
förklaringsmodeller tillförs en nyanserad bild av utanförskap i förorter. Fortsättningsvis ser vi, utifrån dessa personliga skildringar, närmare på hur gemenskap kan utvecklas trots den
marginalisering människor i dessa områden upplever. Analysen visar att utanförskap attribueras till både diskriminerande förhållningssätt och att välfärdsinstitutioner retirerar. Vidare ser vi att gemenskap följaktligen utvecklas som en motreaktion till dessa orättvisor. Resultaten åskådliggör således att gemenskap i förorter kännetecknas av flera olika aspekter. Sammanhållningen karakteriseras av idéer kring civilsamhälle och plats samt reflektioner kring identitet. Vi finner även att gemenskapen upplevs vara en direkt reaktion mot
utanförskapet och att den utmärks av människors olikheter samt utvecklingen av språk och identiteter. Till följd av analysen konstaterar vi att det förekommer flera olika förklaringar till fenomenen och att en hybridteori kan utvecklas för vidare forskning inom området.
Nyckelord
Gemenskap, utanförskap, förorter, innanförskap, mellanförskap, identitet, kreolisering, tredje rum, tredje kultur, lokalism, civilsamhälle, välfärd, Sverige
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund & problemformulering ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Disposition ... 3
2. Teori/Tidigare forskning ... 4
2.1 Tidigare forskning ... 4
2.1.1 Rasifiering i Sverige... 4
2.1.2 Kolonialistisk diskurs av förorten ... 5
2.2 Relevanta begrepp ... 6
2.2.1 Mellanförskap ... 6
2.2.2 Third Culture Kids ... 6
2.3 Teoretiskt ramverk ... 7
2.3.1 Materialistiska förklaringsmodeller... 7
2.3.2 Idealistiska förklaringsmodeller ... 8
2.3.3 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ...10
3. Metod ... 11 3.1 Forskningsansats ...11 3.2 Analysverktyg...11 3.2.1 Kvalitativ innehållsanalys ...11 3.2.2 Kodning ...12 3.2.2.1 Kodningsschema ...13 3.3 Metodreflektion ...14
3.3.1 Kritisk granskning av metoden ...14
3.3.2 Objektivitet ...15
3.3.3 Alternativa metoder ...15
4. Material ... 16
4.1 Husbykravallerna ...17
4.2 Om Mellanförskap & Third Culture Kids ...17
4.3 Ungdomars framtidsvisioner ...18
4.4 Skönlitterär skildring ...19
4.5 Materialreflektion ...19
5. Analys/resultat ... 20
5.1 Övergivna: välfärdsinstitutioner retirerar ...20
5.3 Gemenskap i utanförskap...25
5.3.1 Civilsamhälle & plats ...25
5.3.2 Innanförskap & identitetsutvecklande ...26
6. Resultatreflektion ... 28
6.1 Teoriutveckling ...29
7. Slutsatser ... 30
7.1 Vidare forskning & slutord ...31
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund & problemformulering
Spänningen och segregationen mellan innerstad och förort runt om i Europa är påtaglig, idag mer än någonsin. I Frankrike, redan år 2005 när Nicolas Sarkozy, dåvarande inrikesminister, uttryckte att han med ”högtryckstvätt skulle rengöra” La Courneuve1, en mångkulturell
kommun belägen strax norr om Paris, synliggjordes den stigmatisering som finns kring utsatta förorter i landet. Den blivande presidenten möttes av hård kritik från flera håll, men tydligen var denna retorik inte tillräckligt avvikande för att han senare inte skulle bli vald till landets högsta ledare. Några månader senare under samma år utlöstes omfattande upplopp i flera förorter norr om Paris efter att två pojkar dödats av polisen. Även här hamnade
inrikesministern i blåsväder efter att ha uttryckt sig på ett diskriminerande vis och pekades sedan ut som en av huvudpersonerna i skapandet av upptrappningen.23 Sarkozy är däremot inte ensam om dessa värderingar utan på senare år har bland annat Marine le Pen, partiledare för Front National och presidentkandidat, framfört liknande stigmatiserande retorik. Likartade protester i landet är även de fortfarande ett högaktuellt faktum. Senast i juni och november i år protesterade ett stort antal fransmän motpolisbrutalitet och rasism.45
Även i Storbritannien, London, utbröt kravaller efter en polisskjutning år 2011. Reaktionerna var många, däribland chockade och rasande politiker och grannar, efter att protesterna
övergått i bland annat plundring.6 Många analytiker var dock eniga i att kravallerna hade grunder i ungdomars upplevelser av social utfrysning, fattigdom och orättvisa.7 Liknande
förhållanden och förutsättningar i Sverige utmynnade i Husbykravallerna 2013, vilket har kommit att bli ett av de främsta exemplen på uppvisat missnöje gentemot den rådande situationen och de institutioner som ansvarar för eller är inblandade i marginaliseringenav förorter och dess befolkning i svensk modern tid. Protesterna spred sig till ett flertal andra
1 Le Monde. (2005). Les propos de Nicolas Sarkozy sur le nettoyage de La Courneuve provoquent l’indignation. Le Monde.
https://www.lemonde.fr/societe/article/2005/06/21/les-propos-de-m-sarkozy-sur-le-nettoyage-de-la-courneuve-provoquent-l-indignation_664721_3224.html (Hämtad 2020-12-06).
2 SVT Nyheter. (2005). Över 500 bilar brända i Paris-upplopp. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/over-500-bilar-branda-i-paris-upplopp (Hämtad 2020-12-06).
3 Le Monde. (2005). Automne 2005, les banlieues s’enflamment. Le Monde.
https://www.lemonde.fr/banlieues/video/2015/10/26/automne-2005-les-banlieues-s-enflamment_4797228_1653530.html (Hämtad 2020-12-06).
4 Omni. (2020). Kravaller vid protest mot polisvåld i Paris. Omni. https://tt.omni.se/kravaller-vid-protest-mot-polisvald-i-paris/a/3Jyy6M
(Hämtad 2020-12-06).
5 de la Reguera, Erik. (2020). Våldsam polisinsats mot en svart man väcker protester i Frankrike. DN.
https://www.dn.se/varlden/valdsam-polisinsats-mot-svart-man-vacker-protester-i-frankrike/ (Hämtad 2020-12-06).
6 Lewis, Paul. (2011). Tottenham riots: a peaceful protest, then suddenly all hell broke loose. The Guardian.
https://www.theguardian.com/uk/2011/aug/07/tottenham-riots-peaceful-protest (Hämtad 2020-12-10).
7 Topping, Alexandra. (2011). Looting ’fuelled by social exclusion’. The Guardian.
2
förorter i Stockholm och några andra delar av Sverige. Det som även här var den tändande gnistan för upploppen var polisens dödande av en civil person vilket kom att bli ifrågasatt. Däremot finns det även här flera bakomliggande faktorer och strukturer som kan förklara händelseförloppet. 8
Vad dessa fall har gemensamt är att synen på specifika förorter har förändrats. Vad som tidigare kunde betraktas som legitimaurbana protester benämns idag som kravaller och associeras med kriminalitet och anpassningssvårigheter.9 Samtidigt stämplas dessa områden
som ”no-go zoner” och lämnas utanför det ”etablerade” samhället. Husbyhändelserna var en protest mot de orättvisor som boende i Husby och andra förorter i området upplevde. Trots detta tillsattes aldrig någon offentlig utredning av händelserna.10 Under slutskedet av
Husbykravallerna möttes protesterna av motstånd, nämligen av en grupp människor som utmärktes av högerextremism, rasism och nazism.11 Några år senare föreslog 20 moderata riksdagsledamöter att militär borde sättas in i utsatta förorter.12Detta är endast ett litet urval av samtida händelser och reaktioner men det blir ändå tydligt att dessa förorter blir
stigmatiserade, dess befolkning marginaliserade och diskriminerade, inte minst i Sverige. De ovan uppradade exemplen visar på hur det både från politiskt och civilt håll skett en
förändring i synen på förorter. Med tanke på detta och de snabbt växande högerextrema, populistiska och nationalistiska vågorna runt om i Europa, krävs ett ifrågasättande av hur dessa områden och dess befolkningar behandlas.
Trots utsattheten människorna i marginaliserade förorter möts av, verkar de dock resa sig i enande gemenskap. Detta urskiljer vi bland annat i språkvariatoner, musik och kultur men även i skapandet av icke-normativa rum och organisationer.13 Dessa lokala gemenskaper verkar utvecklas som respons mot uteslutandet från det ”etablerade” samhället. I kölvattnet av stigmatisering och diskriminering, utanförskap och segregation, har människor från dessa områden skapat en egen tillhörighet; ett innanförskap i utanförskapet. Vidare har det även i sammanhanget uppkommit nya sätt att bejaka identitetsfrågor i begreppen mellanförskap och
8 Hörnqvist, Magnus & de los Reyes, Paulina (red.). (2016). Bortom kravallerna: konflikt, tillhörighet och representation i Husby.
Stockholm: Stockholmia.
9 Hörnqvist, Magnus & de los Reyes, Paulina (red.). (2016). s. 16. 10 Hörnqvist, Magnus & de los Reyes, Paulina (red.). (2016). s. 17.
11 Folkö, Robin & Quensel, Anna-Sofia. (2013). Kraftigt brottsbelastat medborgargarde. Expo.
https://expo.se/2013/05/kraftigt-brottsbelastat-medborgargarde (Hämtad 2020-12-06).
12 SvD. (2017). Moderater vill sätta in beväpnad militär i Stockholms förorter. SvD.
https://www.svd.se/moderater-vill-satta-in-militar-i-stockholms-fororter (Hämtad 2020-12-06).
13 Exemplen är många och vi kommer att uppmärksamma en del under studiens gång. Se bland Rinkebysvenska, andra språkvariationer i
både Sverige såväl som internationellt, hip-hopens historia, diverse kulturprojekt som exempelvis Förorten i Centrums muralkonst eller andra lokala organisationer som verkar för människor i utsatta områdens välbefinnande och enande. Här finner vi bland annat Changers Hub, Lägg ner ditt vapen och Megafonen.
3
third culture kids. Även dessa fenomen tycks härstamma från en föreställning av att inte
känna sig tillhörande eller inkluderad.
I de fortsatta klyftorna mellan innerstad och förort är det synnerligen relevant att undersöka hur och varför utanförskap och gemenskap utvecklas, särskilt med tanke på fortsatt och upptrappad marginalisering. Då även synen på och beskrivningen av särskilda förorter
förändrats å det negativa, är det väsentligt att undersöka hur detta påverkar människor bosatta i dessa områden. Följaktligen bör vi analysera hur människor i dessa förorter uppfattar och upplever sina levnadsförhållanden, i detta fall bestående av utanförskap och gemenskap.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka om upplevelser av utanförskap och gemenskap i svenska utsatta områden ligger i linje med vad vi finner i olika förklaringsmodeller. Studien syftar därmed till att utvärdera och utveckla teoretiska ramverk. Jag planerar att tillföra en nyanserad bild av det utanförskap som förekommer i utsatta förorter samt bidra med en förståelse av dess konsekvenser och hur gemenskap ändå kan utvecklas. Med grund i två kontrasterande förklaringsmodeller söker vi efter spår av olika förklaringar i det empiriska materialet, bestående av personliga berättelser med anknytning till svenska förorter. Det metodologiska verktyget som används är kvalitativ innehållsanalys och med hjälp av ett noggrant utformat kodningsschema analyserar vi hur utanförskap och gemenskap beskrivs i berättelserna.
Frågeställningarna jag ämnar besvara är följande:
• Hur upplever människor i utsatta områden i Sverige utanförskap?
• Hur upplever människor i utsatta områden i Sverige gemenskap? Finns det någon koppling mellan gemenskap och utanförskap?
• Kan vi finna spår av idealistiska eller materialistiska förklaringsmodeller när vi analyserar dessa förhållanden i svenska förorter?
1.3 Disposition
Studien inleds med en presentation av de teoretiska bidragen. Här diskuteras tidigare
forskning i svensk kontext, ett par begrepp som är särskilt relevanta för undersökningen och de teoretiska ramverken. Vidare diskuteras och problematiseras den valda metoden och
4
medföljande verktyg, sedan det empiriska materialet. Resultaten presenteras i form av en analys vilken är uppdelad under fyra olika rubriker utefter olika teman. Studien avrundas sedan med resultatreflektioner, ett teoriutvecklande bidrag och slutsatser.
2. Teori/Tidigare forskning
Inledningsvis, då syftet med denna uppsats är att utvärdera och utveckla teori, kan det argumenteras för att studiens teoretiska ramverk är svårt att skilja från den tidigare forskningen. I viss mån kan därmed de teoretiska ramverk som presenteras senare i detta avsnitt även ses som tidigare forskning. Särskiljningen som kan göras i detta sammanhang är att vi dels tillämpar tidigare forskning som är applicerad teori inom en viss kontext, dels tidigare forskning som innefattas av ren teori. Detta avsnitt kommer att följa denna
uppdelning men vi bör som sagt komma ihåg att studiens syfte orsakar ett något komplicerat förhållande mellan dessa kategorier.
2.1 Tidigare forskning
2.1.1 Rasifiering i Sverige
I Om ras och vithet i det samtida Sverige14 presenterar flera författare olika texter med grund i kritisk ras- och vithetsforskning specificerat till en svensk kontext. Särskilt intressant för denna studie är ifrågasättandet och kritiserandet av svensk ”färgblindhet”. Detta ”synsätt” grundas i en antirasistisk hållning, men författarna menar att rasistiska strukturer på detta sätt osynliggörs genom förnekandet att de överhuvudtaget finns.15 Fortsättningsvis blir
rasifieringsprocesser och hur de ”görs” centralt för analyserna i boken. Här menar man, bland annat, att ett normsystem upprättasdär vithet erhåller privilegier och överordnade
maktpositioner.16 Vidare appliceras dessa reflektioner på granskningar av bland annat reklam,
vardagsrasism och representation.17
Utöver detta hittar vi även ett intressant avsnitt, med grund i personliga skildringar, om förorten som en: ”mytologisk plats utanför (den vita och svenska) innerstadens vardag”.18 I
14 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige.
Tumba: Mångkulturellt centrum.
15 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 12 – 13. 16 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 16.
17 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 85 – 108, 139 – 159, 167 – 186. 18 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 193.
5
denna bemärkelse menar man att det sker ”exotifierande”, eller ett ”annorlundaskap”, vilket som position tillskrivs människor från förorten, men även människor som ”förväntas komma därifrån”. Med det sistnämnda menar man att icke-vita människor genom rasistiska strukturer förväntas leva ”hårdare liv” och tillskrivs därmed positioner som representerar
annorlundahet.19
2.1.2 Kolonialistisk diskurs av förorten
I avsnittet ”Koloniala kartografier av nation och förort” ur boken Olikhetens paradigm20 beskriver Irene Molina svenska invandrartäta förorter som stigmatiserade och marginaliserade platser. Hon menar vidare att situationen grundar sig i rasistiska föreställningar och
kolonialistiska appropriationer vilka har förvandlat dessa platser till ”den Andre” i dubbel bemärkelse; dels platsen, dels invånarna.21 Fenomenet sätts även i ett svenskt historiskt perspektiv då Molina analyserar landets historia i rasbiologi och boendesegregation, vilket hon menar utgör rötterna för den rasism som idag särskilt utmärker sig i förhållande till förorter.22
Sammantaget tydliggörs splittringen mellan innerstad och förort som ett resultat av stadens rasifiering och en diskurs som beskriver dessa förorter som något annorlunda eller avvikande. I detta resonemang, vilket liknar det vi stötte på i tidigare avsnitt, menar Molina vidare att det finns en politisk föreställning om att dessa ”exotiska” förorter, i likhet med en kolonialistisk diskurs, behöver anpassas, normaliseras eller försvenskas.23 Att dessa ”problemområden” är
föremål för normaliseringspolitik och normaliseringsprogram är ännu ett exempel på hur rasistiska strukturer och maktpositioner resulterar i stigmatiserade och marginaliserade förorter. Sammanfattningsvis kan både Molinas bidrag och boken som presenterades i
föregående avsnitt sägas presentera olika förklaringar till varför förorter och dess befolkningar uppfattas som ”avvikande” eller exkluderas. Den tidigare forskningen framför därmed, delvis, en bakgrund i hur utanförskap kommer till i svenska förorter.
19 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 191 – 193.
20 de los Reyes, Paulina & Martinsson, Lena (red.). (2005). Olikhetens paradigm: intersektionella perspektiv på o(jäm)likhetsskapande.
Lund: Studentlitteratur.
21 de los Reyes, Paulina & Martinsson, Lena (red.). (2005). s. 100 – 101, 112. 22 de los Reyes, Paulina & Martinsson, Lena (red.). (2005). s. 102.
6
2.2 Relevanta begrepp
2.2.1 Mellanförskap
Termen mellanförskap syftar tillen känsla av att inte tillhöra en särskild kultur och/eller gemenskap. Daphne Arbouz, en av ursprungsmedlemmarna i föreningen Mellanförskapet, menar att mellanförskap innefattas av: ”en känsla av att vara icke-autentisk, av att inte fullt ut betraktas som vare sig svensk eller något annat, alternativt varken som vit eller icke-vit, samt en känsla att leva utanför eller mellan en eller flera kulturer, raser och länder samtidigt”.24 Tillståndet har ofta sitt ursprung i att en individ tillhörett flertal kulturer och anses, bland annat, ha stark grund i eurocentrism och ett misslyckat välkomnande av migranter.25 Resultat är en splittrad identitet vilket grundar sig i: ”… känslan av att befinna sig mellan eller utanför etablerade normer och föreställningar kring kulturell och nationell identitet”.26 Individer i
detta tillstånd känner sig ofta inte helt hemma någonstans och är ett högst aktuellt fenomen i en globaliserad värld.
Representanterför termen mellanförskap menar vidare att tillståndet för med sig potentialen att skapa nya gemenskaper.27 Detta skulle kunna urskiljas i bland annat begreppet
innanförskap, vilket snarare innebär en gemenskap inom ett visst sammanhang. Tanken är intressant och kommer att utforskas senare i analysen. Däremot kommer jag i denna uppsats främst att förhålla mig till begreppet mellanförskap som det tillstånd som beskrivs ovan.
2.2.2 Third Culture Kids
Third culture kids, eller third culture individuals, kan ses som en liknande eller till och med
förlängande vetenskaplig term av den föregående. Begreppet syftar tillmänniskor som växer upp i en annan kultur eller med en annan nationalitet än deras föräldrar. Det är vida bekräftat att detta fenomenförstärker dessa individers språkförmågor och kulturella kännedom då de exponeras för tre olika kulturer: föräldrarnas, kulturen i landet där man för närvarande är bosatt och sammanslagningen av dessa två.28 Däremot leder tillståndet ofta till att individer
finner det svårt att finna gemenskap eller en känsla av tillhörighet till en viss kultur eller
24 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 37.
25 Mellanförskapet. Om. [Facebooksida]. Facebook. https://www.facebook.com/mellanforskapet/ (Hämtad 2020-12-06). 26 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 37 – 38.
27 Mellanförskapet. Om. [Facebooksida].
28 Lyttle, Allyn D., Barker, Gina G. & Cornwell, Terri L. (2011). “Adept through adaptation: Third culture individuals’ interpersonal
7
nationalitet.29 Med andra ord kan det uppstå förvirring kring individens identitet och kulturella tillhörighet.
Trots att begreppen många gånger överlappar väljer jag, som tidigare nämnt, att förhålla mig till begreppet mellanförskap som tillståndet en individ upplever då den befinner sig mellan olika kulturer och/eller normer. Begreppet TCK beskriver ett liknande tillstånd men
inkluderar även en tanke om en sammanslagning av kulturer. Denna särskiljning görs för att förenkla analysen.
2.3 Teoretiskt ramverk
På ett övergripande plan finns två grundläggande förklaringsmodeller, en materialistisk och en idealistisk. Den materialistiska syftar till att förklara människors beteenden i förhållande till materiella interaktioner och kännetecknas i detta sammanhang av resonemang kring begränsade möjligheter och civilsamhälle. Den idealistiska förklaringsmodellen är snarare kopplad till idéer, normer och strukturer som konstruerar den värld vi uppfattar. Här
presenterar jag ett antal tankegångar som återfinns inom den postkoloniala forskningsgrenen. Jag ska i detta avsnitt kort beskriva dessa modeller, utifrån det urval jag gjort30, och dessas beståndsdelar för att destillera fram särdrag som kan användas i analysen.
2.3.1 Materialistiska förklaringsmodeller
Då det inte finns så mycket forskning inom detta område kommer jag i detta avsnitt att uppmärksamma tre forskningsprojekt med olika förklaringsmodeller. Tanken är att ett hopplock av texter inom detta materialistiska tema kan utgöra en grund för förklaringar och förlängda hypoteser.31Alla texter som inkluderas grundar sig, på ett eller annat sätt, i att områdena som analyseras har eller har haft begränsade möjligheter till följd av ett minskat offentligt intresse. Vidare diskuterar även texterna frågor om kollektiv konsumtion och kollektiva tjänster där centrala gemensamma nämnare är bland annat civilsamhällets roll och hur koppling till plats förstärks.
Både Lisa Kings och Cecilia Eseverri Mayer framför att platsbaserade identiteter är en framstående faktor för gemenskap och kollektivt handlande i utsatta förorter. Kings menar i denna bemärkelse att ”platser tillskrivs mening” och att de platsrelaterade identiteter och den
29 Hoersting, Raquel C. & Jenkins, Sharon R. (2011). “No place to call home: Cultural homelessness, self-esteem and cross-cultural
identities”. International Journal of Intercultural Relations. 35(1): 17 – 30.
30 Förklaringsmodellerna är inte menade att ge generell bild utan är anpassade utefter vad som är relevant för studien.
31 Trots att vissa av dessa texter är relaterade till andra länder anser jag att de är överförbara till resonemangen som görs i denna analys då de
8
gemenskap som utvecklas även tenderar att intensifieras vid hot.32 I likhet med detta
resonemang presenterar Mayer begreppet urbant medborgarskap vilket hon menar baseras på en lokal anknytning till plats. Denna slags lokalism, menar hon, utvecklar en förståelse för och en vilja att hantera problem som uppstår lokalt.33
När det kommer till civilsamhällets roll finner vi några skiljaktigheter. Kings och Mayer är någorlunda överens om att förorternas position som underfinansierade har lett till att lokala initiativ och organisationer har behövt mobiliseras för att förbättra levnadsvillkoren.3435 Ett
kontrasterande perspektiv är att det är upp till lokala politiker att agera utefter
omständigheterna. Denna bild förmedlas av en grupp forskare som menar att lokalpolitiker, istället för lokala föreningar och initiativ, kan skapa lösningar och gemenskap i utsatta områden.36
Sammanfattningsvis kan dessa bidrag sägas förmedla olika förklaringsmodeller för hur gemenskap och organisering skapas i utsatta förorter. För enkelhetens skull kan vi summera bidragen och de särdrag jag destillerar fram som följande:
1) Välfärdsstatens tillbakadragande tvingar lokala föreningar och organisationer att bidra. Ett lokalt civilsamhälle, utanför politiska grenar, utvecklas.
2) Välfärdsstatens tillbakadragande tvingar lokala politiker att agera för lokala intressen.
3) Lokalism, förankring till plats, skapar gemenskap och incitament att bidra till lokalt välbefinnande.
2.3.2 Idealistiska förklaringsmodeller
Denna modell kommer att särskiljas av postkoloniala tänkares reflektioner kring identitet, utanförskap och gemenskap. Ena delen av denna förklaringsmodell kännetecknas av tankar kring strukturer och diskriminering medan vi i den andra framför en bild av hur
identitetsbaserad gemenskap kan utvecklas. På ett övergripande plan kan gemensamma nämnare som idéer om en vithetsnorm och kritiska förhållningssätt gentemot eurocentrism nämnas. Vidare finner vi två tänkare som framför att det är i olikheter och utanförskap som gemenskap och nya tillhörigheter kan skapas.
32 Kings, Lisa. (2011). Till det lokalas försvar: civilsamhället i den urbana periferin. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2011. s. 142,
157.
33 Eseverri Mayer, Cecilia. (2019). “Linking suburban youth in Madrid and Paris. The role of civil society structures in the integration of
children from Muslim backgrounds”. Urban Studies. 56(13): 2616-2634. s. 2618.
34 Kings, Lisa. (2011). s. 93.
35 Eseverri Mayer, Cecilia. (2019). s. 2628.
36 Phelps, Nicholas A., Tarazona-Vento, Amparo & Roitman, Sonia. (2015). “The suburban question: grassroots politics and place making in
9
Sara Ahmed menar att en vithetsnorm, som både kännetecknas av ett arv i livsvillkor men som även reproduceras och upprätthålls, har intagit världens rum och resulterar i att icke-normativa kroppar blir ”stoppade”, ifrågasatta och exkluderade.37 Att vithet uppnår privilegier är en reflektion som ofta återfinns inom det postkolonialistiska perspektivet.38 Exempelvis Charles Mills menar att det genom fantiserat eurocentriskt historieberättande skapats ett kontrakt, en hierarki mellan människor, där människor som besitter vithet än idag uppnår privilegier.39 I dessa bemärkelser presenteras en bild av hur diskriminerande och rasistiska
strukturer obehindrat lever vidare i samhället.
En annan aspekt i denna förklaringsmodell är hur en eurocentrisk världsbild och medföljande orättvisor kan motverkas genom att bejaka nya sätt att se på tillhörighet och gemenskap. Vi kan bland annat urskilja detta i Édouard Glissants begrepp kreolisering, vilket, kortfattat, presenterar en idé om att människor med olika bakgrunder försöker finna förhållanden och samhörighet i varandras skillnader.40 Detta fenomen, menar Glissant, resulterar i ett
hybridiserande av språk och kulturer då influenser från olika delar av världen möts och skapar nya gemenskaper.41 Även Homi Bhabha diskuterar sådana möjligheter när han presenterar begreppet third space, eller ett tredje rum. Bhabha accentuerar människors olikheter och unikheter och menar att det i en globaliserad värld uppstår allt fler möjligheter för kulturer och identitetspositioner att hybridiseras.42
Sammanfattningsvis kan dessa bidrag sägas förmedla olika förklaringsmodeller för hur identitet, utanförskap och gemenskap kan förstås utifrån icke-normativa positioner. För enkelhetens skull kan vi summera bidragen och de särdrag jag destillerar fram som följande:
1) En rådande vithetsnorm gör att icke-normativa människor inte ”passar in” och blir ifrågasatta eller exkluderade.
2) Människor finner gemenskap i sina olikheter och/eller till följd av ett gemensamt utanförskap.
3) Gemenskap kännetecknas av kreoliseringar eller hybridiseringar av kulturer och språk.
37 Ahmed, Sara. (2010). ”Vithetens fenomenologi”. Tidskrift för genusvetenskap. 1–2: 48 – 69. Se även: Ahmed, Sara. (2011). Vithetens hegemoni. Hägersten: Tankekraft.
38 Förutom de författare som uppmärksammas i denna uppsats, se bland annat Frantz Fanon, Gayatri Spivak och Edward Saïd. 39 Mills, Charles W. (1997). The Racial Contract. Ithaca, NY: Cornell University Press. s. 19, 27.
40 Glissant, Édouard. (2011). Relationens filosofi: omfångets poesi. Göteborg: Glänta. s. 61. Se även: Glissant, Édouard. (1990). Poétique de la relation. Paris: Gallimard. Glissant, Édouard. (1997). Poetics of relation. Ann Arbor: Univ. of Michigan Press. (Engelsk översättning). 41 Glissant, Édouard. (2011). s. 55 – 56.
10
2.3.3 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter
Materialistisk förklaringsmodell Idealistisk förklaringsmodell
Välfärdsstatens tillbakadragande tvingar lokala föreningar och organisationer att bidra. Ett lokalt civilsamhälle, utanför politiska grenar, utvecklas.
En rådande vithetsnorm gör att
icke-normativa människor inte ”passar in” och blir ifrågasatta eller exkluderade.
Välfärdsstatens tillbakadragande tvingar lokala politiker att agera för lokala intressen.
Människor finner gemenskap i sina olikheter och/eller till följd av ett gemensamt
utanförskap.
Lokalism, förankring till plats, skapar
gemenskap och incitament att bidra till lokalt välbefinnande.
Gemenskap kännetecknas av kreoliseringar eller hybridiseringar av kulturer och språk.
I tabellen ovan finner vi en sammanfattning av de särdrag som abstraheras ur
förklaringsmodellerna. Vid första anblick märker vi att det finns tydliga skillnader mellan modellerna. Medan den materialistiska antyder att begränsade möjligheter och resurser är anledningen till att gemenskap alstras, menar tänkare inom den idealistiska modellen att exkluderande normer och strukturer tvingar människor att finna nya gemenskaper. Vidare kan vi även urskilja att den materialistiska förklaringsmodellen delvis attribuerar tillhörande till plats och civilsamhälle, medan den idealistiska snarare lyfter fram identitet och kultur som enande faktorer. Det är ur dessa teoretiska utgångspunkter som jag vidare härleder två kontrasterande hypoteser för att klargöra vad jag förväntar mig att finna i materialet:
1) Att det inte finns något offentligt intresse för utsatta områden och att
välfärdsinstitutioner retirerar från dessa, genererar en kollektiv vilja att agera för gemensamma intressen.
2) En vithetsnorm och rasistiska strukturer skapar utanförskap och stigmatiserade icke-normativa identiteter i utsatta områden, vilka i sin tur genererar gemenskap i varandra.
Utifrån förklaringsmodellerna som de är presenterade ovan är detta vad jag bör och förväntar mig att finna i materialet. Det är utifrån dessa hypoteser och de särdrag som extraherats ur modellerna som jag kommer att utvärdera om förklaringar i de teoretiska ramverken återfinns i det empiriska materialet.
11
3. Metod
3.1 Forskningsansats
Metoden jag har valt att använda är kvalitativ och baseras på hypotesprövning. En hypotetisk-deduktiv metod syftar till att härleda konsekvenser ur en redan formulerad hypotes för att därefter pröva konsekvenserna mot erfarenheten.43Med andra ord undersöks om verkligheten stämmer överens med de valda teoretiska antagandena och uppfattningarna forskaren
härleder. Denna studie kommer däremot inte att följa ramen för en hypotesdriven, teoritestande metod till fullo, utan jag kommer istället att spåra inslag av de olika
förklaringarna med hjälp av ett metodologiskt ramverk som är baserat på hypotesprövning.
Ovan har jag presenterat två kontrasterande förklaringsmodeller och hypoteser för att jämföra och undersöka om det kan finnas spår av någon av de två teorierna i utfallen vi finner i materialet. Tanken är att de kontrasterande modellerna prövas på empiriskt material för att urskilja vilken av dem, om någon, som passar bäst som förklaringsmodell. Anledningen till att jag har valt fler än en förklaringsmodell är därmed för att få tydligare svar i analysen.
3.2 Analysverktyg
3.2.1 Kvalitativ innehållsanalys
Det metodologiska verktyget som uppsatsens analys kommer att använda är kvalitativ innehållsanalys. Metoden syftar till att systematiskt analysera, i många fall, stora
textmaterial.44 Vidare är metodens huvudfokus att tolka och konstruera mening i material.45 I denna bemärkelse är det även centralt att man med kvalitativ innehållsanalys väljer att fokusera på utvalda aspekter av materialet och inte strävar efter att framföra en
helhetsöversikt.46 Margrit Schreier menar att metoden karakteriseras av tre viktiga
egenskaper: att den är systematisk (systematic), flexibel (flexible) och reducerar data (reduces
data). Kvalitativ innehållsanalys är systematisk på så sätt att man analyserar materialet i sin
helhet, kodar utefter granskningen och följer de steg som krävs för att upprätta en
forskningsdesign.47 En annan aspekt är att metoden är flexibel, i det att kodningsschemat
43 Føllesdal, Dagfinn, Walløe, Lars & Elster, Jon. (2001). Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. Tredje upplagan. Stockholm:
Thales. s. 60.
44 Drisko, James W. & Maschi, Tina. (2016). Content analysis. New York: Oxford University Press. s. 82. 45 Schreier, Margrit. (2012). Qualitative content analysis in practice. Los Angeles: SAGE. s. 2.
46 Schreier, Margrit. (2012). s. 3 – 4. 47 Schreier, Margrit. (2012). s. 5 – 6.
12
anpassas efter materialet och kan förändras, om nödvändigt, under studiens gång.48 Slutligen, då metoden syftar till att fokusera på utvalda aspekter, är en viktig egenskap att man
reducerar data till det som är relevant för frågeställningen.49
Vidare är ett av fokusområdena inom kvalitativ innehållsanalys beskrivningar (deduktion).50 Däremot skulle det kunna argumenteras för att mitt tillvägagångssätt både är deduktivt och
induktivt. Medan deduktion syftar till att pröva hypoteser utifrån tidigare forskning, syftar
induktion till att skapa egna teorier och hypoteser utifrån empiri.51 Denna uppsats kommer att
se inslag av båda angreppssätten, då hypoteser extraheras från teoretiska ramverk fast prövas på empiri från ett annat område för att generera ny kunskap. Att både inkludera teoriprövning och teoriutveckling är inte ovanligt, utan snarare fördelaktigt, när det kommer till liknande samhällsvetenskaplig forskning.5253
3.2.2 Kodning
Då analysen använder sig av kvalitativ innehållsanalys kommer jag att uträtta ett
kodningsschema utifrån en systematisk process. Jag kommer däremot även att inkludera ett metodologiskt verktyg som finner inspiration i hypothesis coding, eller hypoteskodning, eftersom studien försöker efterlikna en hypotesprövande metod. Verktyget kommer alltså se inslag av både mer generell deskriptiv kodningsmetod och hypoteskodning. Kodning som generellt metodologiskt ramverk syftar till att identifiera och definiera kategorier. Med en systematisk kodningsprocess söker man efter meningar eller uttryck som beskriver ett fenomen på liknande sätt. Därefter kategoriseras koder utifrån huvud- och underkategorier som är relevanta för studiens analytiska del.54 När det kommer till just hypoteskodning så
väljer man att angripa materialet med ett förutbestämt kodningsschema. Tanken är sedan att anteckna fall ur materialet som överensstämmer med kodningen.55 I detta fall är det däremot möjligt att kodningsschemat förändras under studiens gång, då jag även förlitar mig på en systematisk kodningsprocess, enligt det metodologiska ramverket kvalitativ innehållsanalys, och att nya upptäckter kan göras vid granskning av materialet.
I denna uppsats planerar jag att härleda de övergripande kategorierna i kodningsschemat ur förklaringsmodellernas särdrag och mina hypoteser, som de är framställda i avsnitt 2.3.3.
48 Schreier, Margrit. (2012). s. 7. 49 Schreier, Margrit. (2012). s. 7 – 8.
50 Drisko, James W. & Maschi, Tina. (2016). s. 82 – 83.
51 Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Andra upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
52 Moses, Jonathon W. & Knutsen, Torbjørn L. (2012). s. 143. 53 Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997).
54 Saldaña, Johnny. (2013). The coding manual for qualitative researchers. Second edition. Los Angeles: SAGE. s. 5 – 6, 9. 55 Saldaña, Johnny. (2013). s. 147.
13
Därefter anpassas koderna efter vad jag förväntar mig att finna spår av utifrån hypoteserna och materialet. Kodningen kommer däremot även att anpassas utefter granskningen av materialet, då detta är en central aspekt av kvalitativ innehållsanalys. Nedan följer kodningsschemat med kort beskrivning av kod. Därefter följer en kort utläggning om kategorierna och koderna i förhållande till det teoretiska ramverket och materialet.
3.2.2.1 Kodningsschema
Kategori Kod Beskrivning av kod
Utanförskap Rasism Personen upplever orättvis
behandling på grund av dennes utseende.
”Vi och dem” Personen upplever att det finns en bild av två åtskilda grupper i samhället.
Segregation Personen upplever en rumslig åtskiljning mellan grupper.
Identitet Nationalitet Personen reflekterar kring frågor
om nationalitet och tillhörande. Tredje kultur (third culture) Personen upplever en frihet att
forma sin egen identitet. Mellanförskap Personen upplever att den inte
tillhör en särskild kultur.
Välfärd Brist Personen upplever att det råder
en brist på välfärd.
Svek Personen upplever att människor i ett område har blivit svikna av politiker eller myndigheter som sköter frågor om välfärd.
Gemenskap Civilsamhälle Människor agerar tillsammans
för gemensamma intressen. Plats Personen upplever en
plats-baserad gemenskap. Innanförskap Personen upplever en
gemenskap inom ett utanförskap.
Tredje rum (third space) Personen upplever en
gemenskap inom hybridiserade identitetspositioner eller
14
I schemat ovan presenteras kategorier och koder i två olika färger utifrån det teoretiska ramverket. Grön färg representerar den idealistiska förklaringsmodellen medan den blå representerar den materialistiska. I enlighet med modellerna, de särdrag jag destillerat och de hypoteser jag härlett, är det dessa teman jag förväntar mig finna i materialet. De rader som presenteras i röd färg har lagts till i samband med granskning av materialet. Dessa ska inte ses som helt skilda från förklaringsmodellerna men är snarare relevanta i den specifika kontext som förmedlas i materialet.
3.3 Metodreflektion
3.3.1 Kritisk granskning av metoden
Då vi utför en kvalitativ innehållsanalys bör vi diskutera studiens pålitlighet (reliability), validitet (validity) och överförbarhet (transferability). När det kommer till pålitlighet så strävar man, bland annat, efter att utvärdera kodningsschemats kvalitet.56 Vidare, när man
talar om validitet i detta sammanhang, syftar man på hur väl analysverktyget fångar de
koncept som är relevanta för studien.57 I detta fall har jag utfört en provkodning (trial coding) på ett urval av mitt material och anpassat kodningsschemat där det funnits behov. Utöver detta har jag även bett en person med insikt i studien och materialet att utvärdera kodningen.
Således har jag vidtagit åtgärder för att utvärdera det metodologiska verktyget och garantera högsta möjliga pålitlighet samt validitet.
Fortsättningsvis bör vi även diskutera möjligheterna kring generalisering och överförbarhet. På grund av studiens ansatser bör vi vara försiktiga med att göra alltför breda generaliseringar. Däremot ska det sägas att denna studie, till viss mån, strävar efter att generalisera potentiella resultat i den kontext som undersöks. Då materialet anses vara representativt bör vi kunna förutsäga vad vi borde finna om vi avsevärt utökar materialet.I denna bemärkelse kan vi därmed påpeka att överförbarhet bör uppnås inom den kontext som studien behandlar. Om resultaten är överförbara till en annan kontext är dock inte intressant för denna studie, utan är upp till nästa forskare att utvärdera.58
Till sist, då studien är inspirerad av en hypotesprövande metod, kan vi även väcka en reflektion kring Karl Poppers vetenskapliga ideal och vilka möjligheter som finns att styrka eller bekräfta tolkningarna här. Särskilt intressant är Poppers kritik av verifikation då han
56 Schreier, Margrit. (2012). s. 166 – 167. 57 Schreier, Margrit. (2012). s. 175.
15
menar att detta i praktiken inte är möjligt.59 Med detta i åtanke bör vi vara medvetna om att potentiella resultat i denna studie kan sägas stärka hypoteserna men inte bevisa dess riktighet.
3.3.2 Objektivitet
När man utför en vetenskaplig studie är det viktigt att förhålla sig objektivt, att inte låta sig påverkas av ens subjektiva lins. Detta är vad jag kommer att sträva eftermen jag är samtidigt medveten om att fullständig objektivitet är mycket svårt att uppnå, om inte omöjligt.60 I och med att jag valt material och förlänger egna hypoteser ur teoretiska ramverk så finns det en etablerad ”mall”för studien. Med andra ord bär jag med mig förutfattade meningar och idéer om vad materialet kan tillföra och vilka resultat jag förväntar mig. Även när det kommer till kodningsprocessen är det i princip omöjligt att förhålla sig fullständigt objektivt då vi uppfattar den sociala världen annorlunda och därmed även tolkar och analyserar den annorlunda.61
3.3.3 Alternativa metoder
Studien hade istället kunnat ta formen av en kvantitativ innehållsanalys genom att räkna ord och samband som uppkommer ofta i materialet. Detta hade däremot överskuggat syftet med studien då vår utgångspunkt är att mening ofta är komplex och kontextuell. Med ett sådant verktyg skulle vi därmed riskera att se förbi potentiellt meningsfullt innehåll. En annan möjlighet hade varit att utföra en hypotesprövning fullt ut. Detta hade däremot inte heller passat in med forskningsansatsen, då studien nödvändigtvis grundar sig i specifika kontexter.
Ett metodologiskt verktyg som hade kunnat fungera väl i denna studie är någon form av diskursanalys. En sådan metod syftar snarare till att undersöka hur ”språket spelar en roll i konstruerandet av verkligheten”.62 Jag valde däremot bort denna metod då jag analyserar en stor mängd textmaterial och snarare undersöker hur situationer och kontexter beskrivs av människor. Vi är därmed inte lika intresserade av språkets betydelse vilket hade blivit mer centralt om en diskursanalys hade applicerats. Om vi istället hade velat analysera, till exempel, medias bevakning och rapportering av förorten hade denna metod däremot blivit mer aktuell.Till sist bör det nämnas att studien även hade kunnat se annorlunda ut om egna intervjuer hade utförts. Detta diskuteras vidare i nästkommande avsnitt (material).
59 Moses, Jonathon W. & Knutsen, Torbjørn L. (2012). s. 40. 60 Moses, Jonathon W. & Knutsen, Torbjørn L. (2012). s. 155. 61 Saldaña, Johnny. (2013). s. 39.
16
4. Material
Som mitt material har jag valt att inkludera personliga berättelser och skildringar. Detta görs utifrån intervjuer, berättelser, reaktioner, antologier och skönlitteratur i syfte att ge en bild av hur personer med relevanta erfarenheter i förhållande till studien upplever sin verklighet. Med andra ord strävar jag efter att komma åt förstahandsberättelser. Då jag var intresserad av fenomen karakteristiska för utsatta områden var plats ett första steg i mitt urval av material. Genom detta filter har ett flertal bidrag med koppling till förorter i Sverige valts ut. Efter ett första urval och granskning av materialet upplevde jag att det empiriska materialet kunde utökas. Utöver avgränsningen till plats har jag inkluderat material som förmedlar närliggande teman som är relevanta för studien och resterande material.63 Vad som förekommer ofta i skildringarna, som även är aktuellt i förhållande till det teoretiska ramverket, är reflektioner kring plats, kultur och identitet. Urvalet har därmed även skett utifrån ett sådant kriterium, i syfte att få en fördjupad bild av dessa teman. Vidare har jag även valt att avgränsa mig till material som publicerats de senaste 10 åren för att få en samtida bild av fenomenen. Sammantaget bidrar materialet med konkreta bilder av verkligheten, personliga berättelser med anknytning till utsatta förorter i Sverige och reflektioner som rör dessa områden.
Som tidigare nämnt var även en genomgående faktor i processen att bidragen kom så nära förstahandskällor som möjligt. Det empiriska materialet hade dock alternativt kunnat bestå av intervjuer jag utfört själv. Då jag hade behövt förlita mig på personliga intervjuer i stor omfattning för att kunna genomföra en analys, kändes detta däremot inte lämpligt med tanke på den rådande situationen. Med covid-19 och följande restriktioner i åtanke hade jag med stor sannolikhet stött på problem dels i urvalet av intervjupersoner, dels i själva
genomförandet av intervjuerna. Studien saknar därmed empiri där jag själv varit inblandad och tagit del av intervjupersoners svar. Jag skulle däremot inte kategorisera materialet som traditionella andrahandskällor, då de bidrag jag analyserar förmedlar personliga skildringar som inte blivit ändrade eller censurerade. Å andra sidan kan jag inte vara säker på om det i bidragen skett något bortfall. Detta innebär att materialet till viss del redan kan ha genomgått en urvalsprocess och att aspekter som hade varit intressanta för mig sållats bort. Däremot anser jag inte att studien begränsas avsevärt av detta faktum. Genom att kunna förlita mig på andra former av material erhåller jag möjligheten att analysera ett bredare spektrum av
63 Det ska dock sägas att två av böckerna som valts utifrån detta kriterium kan ses som komplement till resten av materialet. Böckerna det
17
berättelser och mötasav röster som jag annars inte hade kunnat. Detta val gör att jag till exempel kan få en klarare bild av specifika historiska kontexter men även bredare
uppfattningar om hur människor upplever sin verklighet. Jag är däremot medveten om att egna intervjuer hade kunnat gynna studien. Med en sådan metod hade jag bland annat kunnat komma åt odokumenterad information och ”färskare” skildringar.
4.1 Husbykravallerna
I rapporten Bilen brinner … men problemen är kvar64 och efterföljande bok Bortom
kravallerna: Konflikt, tillhörighet och representation i Husby65 har forskare från ett flertal
olika vetenskapliga discipliner utfört intervjuer med boende i Husby i samband med kravallerna 2013. Detta material bidrar medallt från historier om Husbys historia och ”samhälleliga förfall”till skildringar av Husbyhändelserna i fråga, agerandet av polisen och invånarnas reaktion på det hela. Sammantaget förmedlar intervjusvaren konkreta skildringar av situationen i Husby, såväl som i andra utsatta förorter i området.
Jag hade fördelaktigt velat ta del av intervjumaterialet som helhet men detta var inte möjligt med tanke på hur det hade utformats. Författarna till dessa verk hade dels ej fått tillåtelse att använda intervjumaterialet till annat än boken, dels var det ej tillräckligt anonymiserat. Jag har ändå valt att använda de delar av intervjuerna som blivit citerade i boken och föreliggande rapport som del av mitt empiriska material. Urvalet från dessa intervjuer är därmed mindre än det hade kunnat vara men fortfarande tillräckligt för att besitta relevans för studien. Något jag däremot behöver vara medveten om när det kommer till boken Bortom kravallerna: Konflikt,
tillhörighet och representation i Husby, är att empiri här varvas med teoretisk kontext. Mitt
förhållningssätt till detta är att endast fokusera på det empiriska materialet och bortse från de teoretiska ramverk som presenteras i samband med intervjusvaren. Jag kommer även att först och främst fokusera på rapporten Bilen brinner … men problemen är kvar i min analys, då denna förmedlar intervjusvar utan någon teoretisk kontext.
4.2 Om Mellanförskap & Third Culture Kids
Ett flertal verk faller under dessa två kategorier. I Third Culture Kids66 finner vi berättelser från ett 40-tal personer med koppling till kulturella sammanhang och icke-normativa
64 de los Reyes, Paulina m. fl. (2014). "Bilen brinner... men problemen är kvar": Berättelser om Husbyhändelserna i maj 2013. [Elektronisk
resurs]. Stockholm: Stockholmia förlag.
65 Hörnqvist, Magnus & de los Reyes, Paulina (red.). (2016).
18
uppväxter. Bidragen är många men i denna uppsats kommer berättelser och utsagor från Silvana Imam, Erik Lundin, Barakat Ghebrehawariat, Siduri Poli, Fatima Jelassi, Imenella Mohamed och Milad Mohammadi att analyseras. Dessa har valts ut utifrån kriterierna som finns beskrivna i inledningen av detta avsnitt. Efter att ha granskat samtliga bidrag fann jag att dessa var särskilt relevanta då de antingen, eller både och, bidrog med skildringar av utsatta förorter eller förmedlade konkreta reflektioner kring plats och blandad identitet. Genom dessa texter tillförs uppsatsen konkreta skildringar och exempel på upplevelser som en TCK kan erfara. Till sist bör det även nämnas att denna bok inte presenterar någon teoretisk kontext, utan endast personliga skildringar. Anledningen till att samlingsverket är döpt efter termen TCK är för att författarna identifierar sig som sådana.
Utöver detta samlingsverk finner jag även personliga berättelser under det närbesläktade temat mellanförskap i Om ras och vithet i det samtida Sverige67. I denna bok varvas
personliga skildringar av hur det är att leva i ett mellanförskap och hur ens identitet formas utefter detta, med relevant vetenskaplig teori samt högaktuella och konkreta exempel på rasifiering i Sverige. Här befinner jag mig alltså i en liknande situation som med boken
Bortom kravallerna: Konflikt, tillhörighet och representation i Husby. I detta fall har jag dock
valt att inkludera både teori och empiri eftersom boken, förutom personliga berättelser, bidrar med unik forskning om mellanförskap och rasifieringsprocesser i Sverige. Utöver detta passar de personliga skildringarna väl i mitt urval då de återger upplevelser av mellanförskap och identitetsreflektioner. Jag behöver däremot även här förhålla mig på ett sådant sätt att jag inte påverkas av de teoretiska ramverk som presenteras när jag granskar det empiriska materialet.
Sammantaget kommer dessa två bidrag att förmedla olika bilder av uppväxter bland och mellan olika kulturer samt identiteter som utvecklas ur dessa positioner. Många av
skildringarna har även koppling till hithörande förorter vilket gör dem särskilt relevanta för denna studie.
4.3 Ungdomars framtidsvisioner
I antologin I våra röster finns krafter från Berättarministeriet68, får vi ta del av åtta ungdomars reflektioner kring samhället och deras framtidsvisioner. Dessa skildringar är fullständigt personliga och boken innehåller inte något teoretiskt ramverk. Även här kommer urvalet att begränsas till berättelser som återspeglar närliggande teman som är relevanta för studien. I
67 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). 68 Abrahamsson, Mattias m.fl. (red.). (2019). I våra röster finns krafter. Berättarministeriet.
19
detta fall kommer därmed texter som berör ämnesområdena identitet, jämställdhet och gemenskap att inkluderas.
4.4 Skönlitterär skildring
Slutligen inkluderar vi även Jonas Hassen Khemiris roman Jag ringer mina bröder69 i materialet. Khemiri illustrerar en persons upplevelser och tankar efter att en bil exploderat i Stockholm. Boken förmedlar en skildring av strukturer och normer som utesluter eller till och med misstänkliggör personer som befinner sig utanför dem.
Att skönlitteratur inkluderas i materialet kan tyckas märkvärdigt men är ett väl avvägt tillägg till studien. Detta eftersom den sortens litteratur inte är kopplad till någon särskild teori utan är en direkt åsikt eller skildring av hur verkligheten ser ut eller upplevs. Då vissa delar av materialet delvis varvas med relevant teori blir skönlitteratur därmed ett bra komplement och tillskott till undersökningen. Hassen Khemiris bok återspeglar en samhällskommentar och fungerar i detta sammanhang som en personlig skildring av hur författaren uppfattar det samtida samhället.
4.5 Materialreflektion
Med detta material i åtanke, bör vi även fundera på hur pass uttömmande det är. Värt att nämna är att materialet främst rör förorter i Stockholmsområdet. Projektet som utfördes i samband med Husbykravallerna, exempelvis, behandlar förstås det dithörande området nordväst om Stockholm. Resterande material är inte lika uppenbart associerat med Stockholm utan mer generellt, men det förekommer även här ett flertal berättelser som är förankrade till staden. Det hade därmed kunnat vara gynnande att inkludera material som behandlar andra områden i Sverige då fler perspektiv hade tillförts. En bok med liknande upplägg som Husbyprojektet är Förorten – ett samhällsvetenskapligt reportage av Peter Esaiasson. I båda verken utför forskarna intervjuer i syfte att ge utrymme åt människor från utsatta områden. Esaiassons projekt berör förorter i Göteborg och hade således kunnat bidra med andra
perspektiv. Jag har däremot valt att inte inkludera denna bok då den blivit starkt kritiserad för, bland annat, bristande metod och representation, sedan den publicerades år 2019. Då projektet inte anses representera åsikter från dessa områden väl, finner jag att det inte besitter lika mycket relevans för min studie. Vidare tror jag inte heller att resultaten hade blivit nämnvärt
20
annorlunda om material koncentrerade på andra områden hade inkluderats. Eftersom, till exempel, Husbykravallerna spred sig till flera förorter runt om i Sverige kan vi anta att det råder liknande föreställningar i andra delar av landet.
5. Analys/resultat
Analysen är indelad i fyra olika avsnitt utifrån studiens teoretiska ramverk, hypoteser och kodningsschema. I de två inledande avsnitten bearbetar vi de delar av materialet som
kännetecknas av uppfattningar om utanförskap, marginalisering, diskriminering och missnöje. Vi ser sedan närmare på hur gemenskap ser ut och utvecklas i de två avslutande avsnitten.
• 5.1: Här analyserar vi materialet utifrån den materialistiska förklaringsmodellen. Kategorin som behandlas är ”Välfärd” med koderna ”Brist” och ”Svek”.
• 5.2: Här analyserar vi materialet utifrån den idealistiska förklaringsmodellen.
Kategorierna som behandlas är ”Utanförskap” och till viss del ”Identitet”. Koderna är följaktligen ”Rasism”, ”Vi och dem”, ”Segregation” samt ”Nationalitet” och
”Mellanförskap”.
• 5.3.1: Här analyserar vi gemenskap utifrån den materialistiska förklaringsmodellen. Koderna som blir relevanta är ”Civilsamhälle” och ”Plats” under kategorin
”Gemenskap”.
• 5.3.2: Här analyserar vi gemenskap utifrån den idealistiska förklaringsmodellen. Koderna som blir relevanta är ”Innanförskap” och ”Tredje rum” under kategorin ”Gemenskap” och ”Tredje kultur” under kategorin ”Identitet”.
5.1 Övergivna: välfärdsinstitutioner retirerar
Inledningsvis bör vi undersöka om det förekommer uppfattningar om att det råder en brist på välfärd i de bostadsområden materialet behandlar. I denna bemärkelse finner vi snabbt ett genomgående tema i de personliga skildringarna, nämligen att välfärdsinstitutioner retirerar och att bostadshyror höjs utan konkreta anledningar. En person som intervjuades i samband med Husbykravallerna beskriver bostadssituationen som följande:
21
”Du betalar alltså en högre hyra för en lägenhet som redan är hälsofarlig. Det är mögel, det är kackerlackor i. Det är inte okej. […] ” 70
En annan intervjudeltagare poängterar att man bett om förbättringar i området men inte blivit hörda. Det har istället tagits beslut om renoveringar och stambyten, vilket anses vara ett ihåligt sätt att höja hyror utan att faktiskt åtgärda aktuella problem:
”Vi har aldrig begärt renovering, vi har begärt underhåll av husen genom lokala hyresgästföreningen. […] Jag vet inte vem som har suttit och bestämt allt det här. Det syns att det inte är folk som har bott här, som vill bo kvar, som har suttit och bestämt det.” 71
I denna bemärkelse berör vi ett annat genomgående tema i materialet, nämligen uppfattningen av att det är människor utanför området som tagit, eller inte tagit, besluten. I flera fall finner vi tolkningar där man upplever att offentliga institutioner och bostadsföretag tar beslut utan något genuint intresse för platsen. Det förmedlas en allmän syn av Husby som en övergiven eller bortglömd plats, något som kan associeras med politisk apati eller likgiltighet:
”Detta har dom svikit, dom vuxna, och det spelar ingen roll vad det var för politiker. Det var allihop som hjälptes åt och svek […] ” 72
I detta sammanhang finner vi även en känsla av att man försöker skapa förändring men blir ignorerad av beslutsfattare:
” […] Och den förhandlingen var så här; ’ja men nu har vi bestämt att ni ska flytta’. […] Vårdcentralen var ju en sak också, när dom stängde den. Då samlade vi in 2600 namn för att ha vårdcentralen kvar. Den flyttade dom i alla fall till Akalla. […] Det är mycket lögner i hela spelet. Man nonchalerar människor alltså. […] ” 73
Likt det tidigare nämnda fallet kring underhåll av bostäder har man även här försökt förmedla invånarnas åsikter om området och dess välmående. Engagemanget har dock i många fall resulterat i att man blivit ignorerad och att välfärden successivt försämrats. Många av dessa bidrag karakteriseras därmed av ett missnöje eller rent av ilska kring hur frågor har hanterats i området:
”Dom bestämmer om våra hyror ska höjas. Dom väljer att ta bort vårdcentralen. Dom ville ta bort apoteket. Dom väljer att stänga ner skolor, och nu efter allt frågar
70 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 25. 71 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 24. 72 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 33. 73 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 26.
22
man: ’Hur kan man förebygga det här?’ Jo, genom att inte ta bort allt ni precis tog bort. Mycket starkt, mycket enkelt, det är så det funkar.” 74
Sammantaget konstaterar vi att de boende i Husby75 upplever en brist på välfärd och resurser samt att detta upplevs vara ett resultat av externa aktörers tveksamma beslut. Man känner sig således marginaliserade, svikna eller till och med bortglömda, vilket överensstämmer väl med de grundläggande antagandena som görs enligt den materialistiska förklaringsmodellen. Slutligen, när det kommer till offentliga institutioner, är det även värt att nämna att vi finner uppseendeväckande berättelser om skolor och hur lärare förhåller sig skeptiska mot elever och deras potential.76 Trots att dessa skildringar ligger i linje med detta avsnitts innehåll, har jag
dock valt att uppmärksamma dessa i nästa avsnitt, då de snarare karakteriseras av diskriminerande och rasistiska föreställningar.
5.2 Utanförskap: diskriminering & identitetskris
Utöver den brist på välfärd och förtroende gentemot statliga aktörer som analyserades ovan, urskiljer vi att många av personerna som är inkluderade i materialet upplever att de utsätts för rasism och annan diskriminering. Vidare förekommer även reflektioner kring identitet och mellanförskap, vilka bland annat kan ses som effekter av rasifieringsprocesser som äger rum i Sverige. Mellanförskap kan i denna bemärkelse ses som ett resultat av, bland annat,
diskriminerande strukturer och är en uppfattning av att inte känna sig tillhörande. Vi kommer därmed i detta avsnitt att granska materialet i förhållande till delar av den idealistiska
förklaringsmodellen.
Till att börja med kan vi betrakta föreställningar om diskriminering såsom de skildras av personerna som intervjuades i samband med Husbykravallerna. En framstående aspekt här är hur nedvärdering och rasism återfinns i och produceras av institutioner. Detta påträffas bland annat i skolan, där vissa lärare ifrågasätter elevers förmågor:
” […] jag har hört många historier där från ungdomarna, de kommer och säger « jag har varit i skolan, jag gick till studievägledaren och sa ’jag vill bli läkare’, ’ja men är det inte bättre, vill du inte jobba i någon butik istället?’»” 77
74 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 34.
75 Detta avsnitt behandlar endast material med anknytning till Husby då det är i dessa delar vi finner spår av den materialistiska modellen. 76 Se: Hörnqvist, Magnus & de los Reyes, Paulina (red.). (2016). s. 58 – 59. Azarmi, Babak. (2017). Erik Lundin. [Ej sidnumrerad].
Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 109.
23
I andra delar av det empiriska materialet hittar vi berättelser där personer mötts av rasistiska påhopp av lärare:
” […] jag minns en gång när jag och några klasskamrater pratade under en
historielektion och läraren tyckte jag borde vara extra tacksam som fått privilegiet att vara där. Som om jag inte fötts här. Som om inte alla människor som bor här borde visa samma tacksamhet.” 7879
Även i dessa sammanhang förekommer upplevelser av att känna sig sviken av offentliga myndigheter, dock i detta fall med grund i diskriminering och rasism. Dessa företeelser är inte heller begränsade till skolan utan återfinns även i polisens agerande och behandling av
människor. Enligt många Husbybor var detta tydligt under kravallerna 2013, men anses heller inte vara någonting nytt:
” Man känner den här orättvisa behandlingen. Alltså, att polisen behandlar dig annorlunda bara för att du ser ut som du gör.” 80
” Man säger att det är spontana val eller att det är stickprov. Hur kommer det sig att stickprovet alltid är en arabisk muslim?” 81
Fortsättningsvis urskiljer vi också en samstämmig bild av att rasismen även uttrycker sig i vardagen. Denna sorts diskriminering upplevs, med andra ord, även vara inbäddad i strukturer på ett sätt som gör den mindre tydlig och svårare att ta på. Följaktligen blir rasismen en ”konstant”, trots att den inte nödvändigtvis behöver uttryckas med ord eller handling:
” Jag har sett den blicken hon gav mig många gånger förut. Hon ville hålla ett extra öga på mig. Varför? Jo, för att jag ser misstänkt ut. För att jag är svart? För att jag är muslim? […] Trött på att min reflex är att jag tar händerna ur fickan när det inte är jag som gjort något fel. Trött på att min reaktion är att bevisa min oskuld på grund av fördomar.” 8283
I egentligen alla skildringar i detta avsnitt finner vi likheter med Ahmeds och Mills resonemang kring hur vita människor innehar privilegier och icke-vita blir ifrågasatta och diskriminerade (som beskrivna i avsnitt 2.3.2), vilket man i Om ras och vithet i det samtida
78 Azarmi, Babak. (2017). Erik Lundin. [Ej sidnumrerad].
79 En liknande skildring går att hitta i: Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 109. 80 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 35.
81 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 40.
82 Abrahamsson, Mattias m.fl. (red.). (2019). s. 95 – 96.
83 Det förekommer flera exempel på liknande tankar: Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.).
24
Sverige även konstaterar är ett utbrett faktum i landet.84 Citatet ovan visar tydligt på hur personen ifrågasätts samt förlorar sin rörelsefrihet och är ett exempel på ”att inte förlängas av rummet man befolkar”.85 Denna företeelse urskiljer vi även i tidigare berättelser i
bemärkelsen av att personerna upplever sig bli ifrågasätta, att de inte smälter in utan istället sticker ut i förhållande till resterande befolkning av ”rummen”. Dessa uppfattningar
kännetecknas vidare av upplevelser av exkludering och åtskiljning, dels genom konstruerad gruppindelning (vi-och-dem), dels i rumslig bemärkelse (segregation):
”Det finns medborgare och det finns medborgare och tydligen är jag andra gradens medborgare, kvasi-medborgaren. Jag började förstå vem jag är. Jag kommer aldrig bli vit på något sätt och det finns ingen anledning för mig att sträva efter det.” 8687
” […] Man byter ord från ’segregation’ till ’utanförskap’. Det ska vara fina ord här och där men man är fortfarande inte en del utav landet liksom. Man är fortfarande den glömda förorten.” 88
Sammantaget uppvisar dessa berättelser upplevelser av social utfrysning och av att inte tillhöra det ”omgivande samhället”. Det blir vidare tydligt att det tillkommer ännu en aspekt av att inte känna sig inkluderad när vi beaktar skildringar om mellanförskap. I detta
sammanhang upplever människor att de hamnar i ett utanförskap i dubbel bemärkelse. Ett genomgående tema i dessa berättelser är nämligen att man inte känner sig hemma någonstans, varken i Sverige eller i föräldrarnas födelseort:
”Jag är svensk men också assyrier, här i Sverige är jag inte svensk då är jag assyr men i hemlandet så är jag inte assyr då är jag svensk i bästa fall.” 8990
Dessa resonemang kännetecknas av att individer besitter en blandad kultur och identitet men grundar sig nödvändigtvis även i exkluderande normer som gör att man inte känner sig hemma. Personerna är födda och uppväxta i Sverige men upplever sig ändå inte vara tillhörande landet och kulturen. Vi kommer att återkomma till liknande reflektioner och dess konsekvenser i avsnitt 5.3.2.
84 Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.). (2012). s. 20. 85 Ahmed, Sara. (2010). s. 63 – 64.
86 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 35.
87 Det förekommer flera exempel på liknande tankar. Se bland annat: Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León
Rosales, René (red.). (2012). s. 83. Azarmi, Babak. (2017). Erik Lundin. [Ej sidnumrerad]. Hassen Khemiri, Jonas. (2013). s. 53. Abrahamsson, Mattias m.fl. (red.). (2019). s. 16, 99.
88 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 49.
89 Azarmi, Babak. (2017). Siduri Poli. [Ej sidnumrerad].
90 Exempel på liknande tankar återfinns i: Azarmi, Babak. (2017). Erik Lundin, Imenella Mohamed. [Ej sidnumrerade]. Hübinette, Tobias,
25
5.3 Gemenskap i utanförskap
5.3.1 Civilsamhälle & plats
Utifrån de föreställningar om övergivenhet och ignorans som presenterades under rubrik 5.1 ska vi i detta avsnitt undersöka om vi, som följd av dessa upplevelser, finner spår av den materialistiska förklaringsmodellen i form av organisering, gemenskap och civilsamhälle. Vi har redan delvis funnit spår av detta i form av, till exempel, namninsamlingar, men ska nu vidare undersöka om vi kan finna inslag av en bredare sammanhållning.
Till att börja med bör vi åter konstatera att det i empirin förekommer ett flertal skildringar som beskriver ett misstroende gentemot statliga myndigheter. Det är även ur denna föreställning som vissa idéer om gemenskap och civilsamhälle väcks. Då personer ur
materialet reflekterar en bild av att externa aktörer inte går att lita på, väcks även en tanke av att invånarna själva behöver lösa problem:
”Vi är folk som är uppväxta härifrån och vi backar varandra. Det går inte att lita på samhället, för vi vet ju hur det funkar, så vi får göra det själva. Behövs det sådant, vi har sådant. Behövs det sådant, vi har sådant. Behövs det prata, vi har det också. Vi löser det själva.” 91
Vidare beskrivs organiseringen som ett medel för att bekämpa nedrustningar. I denna kontext framförs lokala organisationers och lokalt engagemangs utstående roll:
”Så att det har hela tiden varit sådana här saker som har fört samman folk från olika organisationer. Det har varit lätt att bygga allianser mot olika försämringar.” 9293
Den form av civilsamhälle som målas upp här kan sägas karakteriseras av lokala
sammanhållningar, utan politisk inblandning. I denna kontext kan vi därmed utesluta det teoretiska ramverk som beskriver lokalpolitikers framstående roll, då vårt material snarare skildrar civil organisering och ett förakt mot politiker. Att man inte förlitar sig på politiker verkar bero på att förtroendet för statliga aktörer blivit skadat, vilket vi urskilde tidigare i analysen. På grund av detta faktum förefaller lokal organisering som ytterst nödvändig och en fråga om överlevnad.
Fortsättningsvis urskiljer vi även platsbaserade identiteter som en anledning till att gemenskap utvecklas. Som vi såg tidigare i detta avsnitt beskrev en av intervjupersonerna att ”[v]i är folk
91 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 33. 92 de los Reyes, Paulina m.fl. (2014). s. 36.
