Slutligen går det att se att alla företag i studien marknadsför gröna aspekter av sitt varumärke på liknande sätt. De finns vissa skillnader mellan dem men inte några markanta skillnader. Tidigare forskning om grön marknadsföring återspeglas i de flesta fall även i denna studie. Företagen i studien marknadsför gröna aspekter av sina varumärken både genom text och bild. De blandar specifika påståenden med mer vaga. De beskriver både deras produkter, processer, koldioxidutsläpp och mycket mer. Företagen beskriver tydliga mål som de har för framtiden men de beskriver även vad de tidigare har gjort.
De företag som tillverkar växtbaserade produkter har mer likheter med vara dra än vad de har med de företag som tillverkar vanliga mjölkprodukter och vise versa. Alla företag har mycket information om sitt gröna arbete och det är lätt att hitta det på hemsidan.
6.1 Forskningsfrågor
Här kommer forskningsfrågorna från 1.4 att besvaras
6.1.1 Vad framhäver varumärkena främst inom grön marknadsföring online?
Gemensamt för alla varumärken i studien är att alla i en högre utsträckning valt att använda sig av mer specifik och detaljrik information än den mer vaga och utan detaljer. Något som då är intressant är hur lika Evaluation areas samt Concrete och Abstract marketing appeals är. Båda finns med i teorier om grön marknadsföring och betyder nästan samma sak. Under studiens gång har det även gått att se att Concrete marketing appeals används mer frekvent än vad Abstract marketing appeals gör. Samma resultat fick studien under kategorin Evaluation areas då det även där undersöktes om varumärken väljer att använda sig av specifika uttalanden eller att använda sig av vaga uttalanden. Det går att anta att alla varumärken använder detta sätt att marknadsföra sig för att vara så transparenta och tydliga inför sina
konsumenter som möjligt. Även eftersom ett grönt arbete många gånger går att kontrollera av utomstående aktörer. Leonidou et.al (2014) menar att varumärken oftast använder mer specifika och detaljerade beskrivningar när de handlar om just grön marknadsföring. Alltså när det handlar om vad varumärket gör och hur gröna varumärkets produkter är. Även Yang et. al (2015) tar upp att när varumärken använder sig specifika beskrivning så tenderar konsumenter till att komma ihåg det som varumärket sagt och de uppfattas även som mer trovärdiga. En till aspekt är att konsumenterna uppfattar detaljrik och specifik marknadsföring på ett bättre sätt än vad de gör med vag och ospecifik marknadsföring. Teorierna om grön
marknadsföring där det beskrivs vilket typ av grön marknadsföringen som oftast används stämmer i det här fallet ihop med resultaten som framkommit i denna studie. I avsnittet och Concrete och Abstract marketing appeals samt i avsnittet om
Evaluation areas beskrivs det hur just Concrete marketing appeals och hur de tydliga och specifika attributen i Evaluation areas är vanligast och mest förekommande.
Samma resultat har denna studie fått. Varumärkena använde sig av specifika och detaljrika beskrivningar i högre grad vilket teorierna om Evaluation areas och Concrete och Abstract marketing appeals antog. Dock har Yang et. al (2015) sett att Abstract marketing appeals har kunnat fungera bättre för att få självmedvetna konsumenter att köpa gröna produkter. Möjligtvis är det en förklaring till att Oatly inte använder Concrete marketing appeals i samma utsträckning som de andra företagen. Oatly skulle kunna valt att rikta sig till en annan målgrupp. Det är dock inget som med säkerhet kan sägas. Även fast denna studie inte har fokuserat på den gröna marknadsföringen utifrån ett konsumentperspektiv så kan det inte glömmas bort att varumärkena marknadsför sig själva för att konsumenterna ska handla ifrån dem.
6.1.2 Är det någon skillnad mellan olika varumärken?
Det går att se skillnader mellan varumärkena men inte några markanta skillnader. De företagen som säljer växtbaserade produkter fokuserar i högre utsträckning på hur deras produkter är för människan och naturen medan de företag som tillverkar mjölkprodukter fokuserar på korna och bönderna.
Utöver detta så är Arla det enda företaget som använt sig av emotionella aspekter i sin marknadsföring. Arla tillverkar precis som Skånemejerier och Valio vanliga mjölkprodukter men Arla använder betydligt mer bilder än vad de andra två gör. Skånemejerier och Valio använder mer text för att beskriva hur de tar hand om korna och bönderna men Arla är det enda företaget som visar detta i bilder. Varför det bara är Arla som använder detta emotionella marknadsföringssätt går inte att svara på. De har antagligen bara valt att använda sig av mer bilder och skapa mer emotionella band med konsumenter än vad andra företag har valt.
Oatly skiljer sig från de andra företagen då de är det enda företaget i studien som använder sig av Abstract marketing Appeals i högre utsträckning än Concrete marketing appeals. De ger mer vaga beskrivningar på sin hemsida och de beskriver många saker som inte har så mycket med deras produkter att göra utan när hemsidan analyserats känns det nästan som att Oatly försöker berätta en historia. Rigas,
Hussain & Riaz (2017) beskriver hur viktigt det är för varumärken att vara
innovativa för att få kunder att köpa från dem. Möjligtvis är detta något som Oatly praktiserar. De är ute efter att bygga ett starkt varumärke och för att göra det behöver de vara innovativa och utmärka sig. Även Yang et. al (2015) kom i sin studie fram till att ibland passar Abstract marketing appeals bättre. Det beror på vem
konsumenten är.
Sproud skiljer även de sig från de andra varumärkena när de gäller process. De beskriver tydligt hur de använder sig av ärtor för att skapa deras växtbaserade mjölk. Kanske är detta för att det är ett sådant nystartat företag och att ärtor inte är något som används av varken Alpro eller Oatly som har funnits längre än Sproud. Det går dock inte att med säkerhet säga varför dessa skillnader finns.
6.1.3 Används bilder för att framhäva grön marknadsföring?
Bilder används för alla företag men dock i olika grad. Arla är det företag som använder sig mest av bilder. De använder mestadels bilder på kor och natur samt samspelet mellan människa och ko. Skånemejerier och Valio använder ett fåtal bilder och då det gör det är det enkla produktbilder eller bild på natur eller personer som arbetar för respektive företag. Alpro är det företag efter Arla som använder sig av mest bilder. Alpro blandar mellan bilder på sina produkter till bilder på människor och olika sädesslag. Oatly och Sproud använder några bilder på sina produkter men inte mer än så. Varför det är så stora skillnader mellan företagen är antagligen för att de har valt att designa sina hemsidor olika. De företag som inte använder bilder har mer text och de som använder sig av bilder har mindre text. Balansen mellan bild och text på respektive hemsida fungerar bra.
6.2 Vidare forskning
För vidare forskning skulle andra aspekter än bara hemsidor kunna analyseras. Om samma bransch undersöks kan det vara intressant att exempelvis undersöka vad respektive företag skriver på sina förpackningar, hur de marknadsför sig i sociala medier och även hur de marknadsför sig på andra plaster som i kollektivtrafiken. Därefter skulle de resultaten kunna jämföras med hur det har sett ut på deras hemsidor.
Ytterligare skulle det kunna undersökas är varför den gröna marknadsföringen skiljer sig mellan företag som är i samma bransch. Varför har de designat sina hemsidor annorlunda och varför använder de olika marknadsföringsstilar.
Källförteckning
Alpro. (2020). Hämtad 2020-04-20 https://www.alpro.com/se/
Arla. (2020). Hämtad 2020-04-20 https://www.arla.se/
Behera, R.K., Gunasekaran, A., Gupta, S., Kamboj, S & Bala, P.K. (2020). Personalized digital marketing recommender engine. Journal of Retailing and Consumer Services 53 101799
Bernard, H. R & Ryan, G. W. (2003). Techniques to Identify Themes. Sage 15(1) s. 85-109
Bryman, A & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber
Dangelico, R & Vocalelli, D. (2017). “Green Marketing”: An analysis of definitions, strategy steps, and tools through a systematic review of the literature. Journal of Cleaner Production 165 1263-1279
Eren-Erdogmus, İ., Lak, H & Çiçek, M. (2016). Attractive or Credible Celebrities: Who Endorses Green Products Better? Procedia - Social and Behavioral Sciences 235 587-594
Fuentes, C. (2015). How green marketing works: Practices, materialities, and images. Scandinavian Journal of Management 31 192-205
Groening, C., Sarkis, J & Zhu, Q. (2017). Green marketing consumer-level theory review: A compendium of applied theories and further research directions. Journal of Cleaner Production 172 1848-1866
Jaman et. al. (2020). The Adoption of Social Media as Marketing Tools: Case Small and Medium Enterprises in Brunei Darussalam. International Journal of Asian Business and Information Management 11 (2) 28-50
Jean, R-.J & Kim, D. (2020). Internet and SMEs' internationalization: The role of platform and website. Journal of International Management 26 1-14
Kao, T.-F & Du, Y.Z. (2019). A study on the influence of green advertising design and environmental emotion on advertising effect. Journal of Cleaner Production 242 118294
Kumar, V., Rahman, Z & Kazmi, A.A. (2013). Sustainability Marketing Strategy: An Analysis of Recent Literature. Global Business Review 14 (4) 601-625
Leonidou, L.C., Leonidou, C.N., Hadjimarcou, J.S & Lytovchenko, I. (2014). Assessing the greenness of environmental advertising claims made by multinational industrial firms. Industrial Marketing Management 43 671-684
Oatly. (2020). Hämtad 2020-04-20 https://www.oatly.com/se/
Poddar, N & Agarwal, D. (2019). A comparative study of application effectiveness between digital and social media marketing for sustainability of start-ups.
International Journal of Business Insights and Transformation 12 (2) 50-54
Rigas, D., Hussain, H.A & Riaz, N. (2017). Online Branding and Marketing: A User Perspective. International Journal of Sociotechnology and Knowledge Development 8 (2) 27-38
Rowley, J. (2004). Online branding. Online Information Review 28 (2) 131-138 Sasmita, J & Suki, N.M. (2015). Young consumers’ insights on brand equity. Effects of brand association, brand loyalty, brand awareness, and brand image. International Journal of Retail & Distribution Management 43 (3) 276-292
Sinanagić, A., Čivić, B & Muratović, A. (2019). Presence of Internet Marketing and Its Influence of Business Success of Companies in Bosnia And Herzegovina.
Economic Review – Journal of Economics and Business, 17 (1) 77-89 Skånemejerier. (2020). Hämtad 2020-04-20
https://www.skanemejerier.se/ Sproud. (2020). Hämtad 2020-05-11 https://besproud.com/sv/
Sterne, J. (1999), World Wide Web Marketing, 2nd ed., Wiley, New York, NY.
Tseng, S.C & Hung, S.W. (2013). A framework identifying the gaps between customers’ expectations and their perceptions in green products. Journal of Cleaner Production 59 174–184
Valio. (2020). Hämtad 2020-05-11 https://www.valio.se/
Wagner, E.R & Hansen, E.N. (2002). Metodology for Evaluating Green Advertising of Forest Products in the United States: A Content Analysis. Forest Products Journal 52 (4) 17–24
Yang, D., Lu, Y., Zhu, W & Su, C. (2015). Going green: How different advertising appeals impact green consumption behavior. Journal of Business Research 68 2663-2675