Nedan presenteras de slutsatser som kan dras av denna studie.
▪ Det är möjligt att stabilisera en komplex konstruktion i trä men då är det extra viktigt att förstå hur lasterna fördelas i byggnaden.
▪ Beräkningsgången kan förenklas och lasterna minskas genom att delvis dimensionera det vertikala systemet i förväg.
▪ En stor påverkan av det stabiliserande systemet i detta projekt är snedställningen då den ger en ökning på horisontallasten med 57%. ▪ Denna konstruktion är inte optimalt utformad för trä då det behövs
28
7 Förslag till fortsatta studier
Nedan beskrivs några funderingar som skulle kunna undersökas vidare.▪ I rapporten har KL-träskivorna dimensionerats med vanlig balk- och pelarteori utifrån Martinsons framräknade värden. Dessa värden togs fram innan KL-trähandboken fanns. Det öppnar upp för frågan, hur stor skillnad är det mellan
Martinsons framräknade styvhets- och hållfasthetsvärden och de värden som kan beräknas med KL-trähandbokens formler?
▪ Får byggnaden ett vridande moment av vindlasten? I rapporten har det
stabiliserande systemet utförts så symmetriskt som möjligt men om den är hundra procent symmetriskt är svårt att veta.
▪ Vilka infästningar behövs för att stabiliserande systemet ska se ut som det gör i rapporten? Om man beaktat infästningar mellan elementen, hade det
förändrat den stabiliserande stommen?
▪ Vad kan man dra för slutsatser genom att jämföra det stabiliserande systemet i trä med byggnadens stabiliserande system i stål? Vad är egentligen bäst med avseende på miljö, kostnad och materialåtgång?
▪ Det är stora krafter som påverkar Minerva Gymnasium och i denna rapport har inte bruksgränstillstånd beräknas. Skulle denna utformning av det
stabiliserande systemet fungera om man tog hänsyn till bruksgränstillståndet?
▪ Skulle bruksgränstillståndet eller brottgränstillståndet vara dimensionerande för det stabiliserande systemet?
▪ Hur ska man beräkna snedställning och hur kommer det sig att det skiljer sig så mycket vid beräkning av snedställningslasten i de olika versionerna av limträhandböckerna?
▪ Snedställningslasten på Minerva gymnasium blev väldigt stor. Varför blev det så
Referenser
[1] Regeringskasliet, ”Agenda 2030 - Handlingsplan,” Finansdepartementet, 15 06 2018. [Online]. Available: https://www.regeringen.se/rapporter/2018/06/handlingsplan-agenda-2030/. [Använd 03 04 2020].
[2] Finansdepartementet, ”Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland,” 16 03 2020. [Online]. Available: https://www.regeringen.se/artiklar/2018/04/sverige-ska-bli-ett-fossilfritt-valfardsland/. [Använd 03 04 2020].
[3] Tillväxtverket, ”Tillväxtresan: Det svenska träbyggandets återuppståndelse,” 04 03 2019. [Online]. [Använd 20 04 2020].
[4] Näringsdepartementet, ”Inriktning för träbyggande,” 12 03 2020. [Online]. [Använd 03 04 2020].
[5] Svenskt trä, Dimensionering av träkonstruktioner Del 1, Projektering av träkonstruktioner, 2:2016 red., E. Borgström, Red., Stockholm: Skogsindustrierna, Svenskt Trä, 2016.
[6] T. Isaksson, A. Mårtensson och S. Thelander, Byggkonstruktion, 2:4 red., Lund: Studentlitteratur, 2010.
[7] Svenskt Trä, ”Om trä,” [Online]. Available: https://www.traguiden.se/om-tra/. [Använd 22 04 2020].
[8] Svenska Institutet för Standarder, ”EN 1995-1-1 Dimensionering av träkonstruktioner,” SIS Förlag AB, Stockholm, 2004.
[9] Svenskt trä, Dimensionering av träkonstruktioner Del 2, Regler och formler enligt Eurokod 5, 2:2016 red., E. Borgström, Red., Stockholm: Skogsindustrierna, Svenskt trä, 2016.
[10] A. Gustafsson, R. Crocetti, A. Just, P. Landel, J. Olsson, A. Pousette, M. Silfverhielm och B. Östman, KL-trähandboken, Fakta och projektering av KL-träkonstruktioner, Första Utgåvan red., E. Borgström och J. Fröbel, Red., Stockholm: Skogsindustrierna, Svenskt trä, 2017. [11] Martinsons Såg AB och H. Risberg, ”KL-trä, Massivträ för Byggsystem,” 02 05 2017. [Online].
[Använd 13 05 2020].
[12] E. Serrano, R. Klinger, E. Frühwald Hansson, R. Crocetti, H. Danielsson, A. Mårtensson, M. Johansson, A. Just, M. Piazza och B. Östman, Limträhandbok Del 2, Projektering av
limträkonstruktioner, Femte upplagan red., E. Borgström och J. Fröbel, Red., Stockholm: Skogsindustrierna Svenskt trä, 2016.
[13] B. Johansson och F. Svensson, ”Kulturhuset Sara blir ett av världens högsta trähus,” svt NYHETER, 2019 09 25. [Online]. Available:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/kulturhuset-sara-blir-ett-av-varldens-hogsta-trahus. [Använd 24 04 2020].
[14] ”Vi projekterar Sveriges högsta trähus!,” TK Botnia, 26 06 2019. [Online]. Available: http://tkbotnia.se/nyheter/vi-projekterar-sveriges-hogsta-trahus/. [Använd 24 04 2020]. [15] Svenska Institutet för Standarder, ”EN 1990 - Grundläggande dimensioneringsregler för
bärverk,” SIS Förlag AB, Stockholm, 2002.
[16] Svenska Institutet för Standarder, ”EN 1991-1-3: Allmänna laster - Snölast,” SIS Förlag AB, Stockholm, 2003.
[17] Svenska Institutet för Standarder, ”EN 1991-1-4: Allmänna laster - Vindlast,” SIS Förlag AB, Stockholm, 2005.
[18] Boverket, ”EKS 11,” Yvonne Svensson, 2019.
[19] T. Isaksson och A. Mårtensson, Byggkonstruktion Regel- och formelsamling, 3:1 red., Lund: Studentlitteratus, 2011.
[20] P. Johannesson och B. Vretblad, Byggformler och tabeller, 11:3 red., Stockholm: Liber, 2014. [21] A. Almssad och G. Lindberg, Betongkonstruktion, Polen: Författarna och Studentlitteratur,
[22] H. Risberg, Interviewee, Konstruktör med träkompetes på SWECO och även handledare. [Intervju]. 11 05 2020.
[23] B. Källsner och U. A. Girhammmar, ”Horisontalstabilisering av träregelstrommar, Plastisk dimensionering av väggar med träbaserade skivor,” Sp Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Forskninsrådet Formas, Stockholm, 2008.
[24] Svenska Institutet för standarder, ”EN 1991-1-1: Allmänna laster - Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader,” SIS Förlag AB, Stockholm, 2002.
[25] Olle Carling Ingenjörsbyrå AB, Limträhandbok, H. Gross och Gross Produktion AB, Red., Stockholm: Svenskt Limträ AB, 2008.
[26] GlasLindberg, ”Minervaskolan,” [Online]. Available:
https://www.glaslindberg.se/referensprojekt/aktuella/mineveraskolan. [Använd 05 04 2020].
[27] SWECO, ”Minerva Gymnasium Umeå,” [Online]. Available: https://www.sweco.se/vart-erbjudande/arkitektur/projekt-utbildning/minerva-gymnasium-umea. [Använd 05 04 2020].
[28] Martinsons såg AB, ”Martinsons handbok i KL-trä,” 04 2016. [Online]. [Använd 13 05 2020]. [29] U. Söderberg och H. Kjellberg, ”TRÄ Byggnadsmaterial förr och nu,” Riksantikvarieämbetet,
Bilagor
Bilaga 1. Vertikala laster
Bilaga 2. Vertikala bärande systemet i StatConStructure
Nedan ses beräkningen av den vertikala balken som utförts med hjälp av Statcon. Nedan finns också en bild på det dimensionerande lastfallet för det vertikala bärande systemet och tvärsnittet på balken.
Bilaga 3. Vindlast
Nedan beräknas vindlasten på byggnaden.
Bilaga 4. Snedställningslast
Bilaga 5. Beräkning Fasad
Bilaga 6. Laster till bjälklag
Bilaga 7. Jämförelse - Flera tvåstödsbalkar
Bilaga 8. Stödvikelmetoden Bjälklag B – kontinuerlig balk
Bilaga 9. Lastuppställning bjälklag
Nedan visas bilder på hur lastuppställningen av de horisontella lasterna på bjälklaget ser ut.
Bilaga 10. Lasteffekt Bjälklag B
Här beräknas lasteffekten på bjälklaget.
Bilaga 11. Bärförmåga Bjälklag C
Bilaga 12. Last till Vägg C
Bilaga 13. Lasteffekt Vägg C
Bilaga 14. Bärförmåga Vägg C
Bilaga 15. Bärförmåga skjuvförband
Nedan följer dimensioneringen av skjuvförbandet och en bild över dess utseende. Skjuvförbandet dimensioneras utefter de skjuvkrafter som uppstår i vägg C.