Utifrån resultatet tillsammans med forskning och teori kan vi dra följande slutsatser: Arbete som sker i linje med barnkonventionens artiklar 2, 3 och 12 kan skapa hälsosamma och pedagogiska miljöer för barn i fotbollsföreningar. Tränare som förhållit sig till artikel 2 i sitt arbete genom att ge stöd åt barn med olika behov kan öka möjligheten för individen att känna hanterbarhet vilket i sin tur skapar förutsättningar för en bättre hälsa enligt hälsoteorin KASAM. Genom att ge
förutsättningar till barn med olika behov stärker tränarna även den pedagogiska miljön. Ett arbete som utgår från denna artikel bidrar även till inkludering där alla får vara med. Genom att utgå från artikel 3 skapas även förutsättningar för barnet att känna meningsfullhet, även detta ett viktigt begrepp i KASAM. Detta genom att meningsfulla och viktiga aspekter för barnet uppmärksammas och tillgodoses. Arbete som sker i linje med artikel 12 där barn får vara med och påverka skapar enligt den frigörande pedagogiken förutsättningar för lärande åt barnen och är även en viktig del i skapandet av pedagogiska miljöer. Genom att låta barnen uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i bland annat träningsupplägg har även kopplingar till begriplighet som är ett av begreppen inom KASAM.
Studien har bidragit med hälsopedagogisk relevans genom att belysa fotbollstränares beskrivning av barnkonventionen i fotbollsföreningar samt hur dessa tillvägagångssätt kan leda till en
hälsosam och pedagogisk miljö för barnen. Resultatet visade en varierad tillämpning av
barnkonventionen, vi ser därför behovet av fortsatt arbete inom fotbollsföreningar för att främja barns rättigheter i samhället. Studien har även bidragit med kunskap kring hur barnkonventionen tillämpas i fotbollsföreningar. Det finns begränsad forskning inom detta område vilket gör studien till en viktig del inom forskningsfältet. Det behövs dock mer forskning inom detta område.
Förslag till vidare forskning
Förslag till vidare forskning är hur samverkan mellan elitsatsande föreningar och
barnkonventionen kan bli bättre då detta kan vara ett problem enligt tränarna. Ett annat förslag till vidare forskning är att studera hur exkluderande barn kan involveras i föreningar. Utifrån
barnkonventionen skall inga barn diskrimineras, hur detta arbete sker i praktiken är svårare att besvara och därför behövs vidare forskning.
8. Referenser
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Barnombudsmannen. (u.å.). Barnkonventionen. Hämtad 2020-05-12 från https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/
Bergenord, M., & Linder, L. (2016). Delakulturens betydelse för utveckling. I L. Linder (Red.),
Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget.
Camire, M., Trudel, P., & Forneris, T. (2012). Examining how model youth sport coaches learn to facilitate positive youth development. Physical Education and Sport Pedagogy, 19(1), 1-17. doi:10.1080/17408989.2012.726975
Casey, M. M., Eime, M. M., Harvey, J. T., Sawyer, N. A., Craike, M. J., Symons, C. M., & Payne, W. R. (2017). The influence of a Healthy Welcoming Environment on participation in club sport by adolescent girls: a longitudinal study. BMC Sports Science, Medicine and
Rehabilitation, 9(1), 1–9. doi:10.1186/s13102-017-0076-y
Centrum för idrottsforskning. (2008). Funktionsnedsättning och fysisk aktivitet. Hämtad 2020-05- 15 från https://idrottsstatistik.se/jamlika-forutsattningar/demokrati-och-makt/
Ekholm, D., Dahlstedt, M., & Rönnbäck, J. (2019). Problematizing the absent girl: sport as a means of emancipation and social inclusion. Sport in Society, 22(6), 1043-1061.
doi:10.1080/17430437.2018.1505870
Eliasson, I. (2019). Child-rearing in public spaces: the challenging dual-role relationships of parent-coaches and child-athletes of coaches in Swedish team sports. Sport, Education and
Society, 24(9), 1006-1018. doi:10.1080/13573322.2018.152821
Eliasson, I. (2017). The gap between formalised children’s rights and children’s real lives in sport. International sociology of sport association, 52(4), 470-496.
doi:10.1177/1012690215608516
Eliasson, I. (2015). “In different sports worlds”: Socialisation among children, coaches, and parents in girls’ and boys’ football teams. European Journal For Sport And Society, 12(2), 187– 214. doi:10.1080/16138171.2015.11687962
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Fahlström, P., Glemne, M., Hedberg, M., & Linnér, S. (2018). Lärande och det pedagogiska ledarskapet. I SISU Idrottsböcker (Red.), Idrottens ledarskap. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Miljöhälsorapport 2017. Hämtad 2020-04-20 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c44fcc5df7454b64bf2565454bbdf0e3/miljoh alsorapport-2017-02096-2016-webb.pdf
Geidne, S., Quennerstedt, M., & Eriksson, C. (2013). The youth sports club as a health-promoting setting: An integrative review of research. Scandinavian Journal of Public Health, 41(3), 269– 283. doi:10.1177/1403494812473204
Hedenborg, S., & Norberg, J. R. (2019). Barnkonventionen och föreningsidrotten- Handbok för
idrottsledare. Malmö: Unicef.
Jacobs, F., Smits. F., & Knoppers, A. (2016). You don't realize what you see!': the institutional context of emotional abuse in elite youth sport. Sport in society, 20(1), 126-143.
doi:10.1080/17430437.2015.1124567
Kohan, W. O. (2018). Paulo Freire and Philosophy for Children: A Critical Dialogue. Studies in
Philosophy & Education, 37(6), 615-629. doi:10.1007/s11217-018-9613-8
Lalonde, M. (1974). Ny syn på hälsa. Ett arbetsdokument. Stockholm: Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund- Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Mossman, J. G., & Cronin, D. L. (2018) Life skills development and enjoyment in youth soccer: The importance of parental behaviours. Journal of Sports Sciences, 37(8), 850-856.
doi:10.1080/02640414.2018.1530580
Nielsen, G., Bugge, A., & Andersen, L. B. (2016). The influence of club football on children’s daily physical activity. Soccer & Society: Football and Health Improvement: An Emerging Field,
17(2), 246–258. doi:10.1080/14660970.2015.1082754
Persson, H., & Thomas, R. (2008). Social Capital and Social Responsibility in Denmark: More than Gaining Public Trust. International Review for the Sociology of Sport, 43(1), 35–51. doi:10.1177/1012690208094655
Riksidrottsförbundet. (2019). En mer välkomnande och inkluderande idrott. Hämtad 2020-05-03 från https://www.rf.se/RFarbetarmed/Inkluderandeidrott
Riksidrottsförbundet. (2018). Idrottsrörelsen i siffror 2018. Hämtad 2020-04-23 från https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-
dokumentbanken/idrottsrorelsen-i-siffror/2018-idrotten-i-siffror---rf.pdf?w=900&h=900
Riksidrottsförbundet. (2017). Idrottens samhällsnytta - En vetenskaplig översikt av
idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. Hämtad 2020-04-21 från
https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/globalassets/riksidrottsforbundet/gamla- rf.se/dokument/idrottens-samhallsnytta/rapport-2017_1.pdf
Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. (2016). Svensk idrott idag- fakta och statistik. Hämtad 2020-04-01 från https://www.strategi2025.se/globalassets/riksidrottsforbundet-
2025/dokument/bilaga_strategi2025faktaochstatistik-utskriftsversion.pdf
Robertson, J., Eime, R., & Westerbeek, H. (2019). Community sports clubs: are they only about playing sport, or do they have broader health promotion and social responsibilities? Annals of
Leisure Research, 22(2), 215–232. doi:10.1080/11745398.2018.1430598
Rosso, E. GF., & McGrath, R. (2012). Beyond recreation: Personal social networks and social capital in the transition of young players from recreational football to formal football clubs.
International Review for the Sociology of Sport, 48(4), 453–470. doi:10.1177/1012690212444409
SCB. (2019). Träning och Idrott. Hämtad 2020-04-02 från https://www.scb.se/hitta- statistik/temaomraden/jamstalldhet_OLD/jamstalld-halsa/traning-och-idrott/
Smidt, S. (2016). Freire – En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Spaaij, R., & Jeanes, R. (2013). Education for social change? A Freirean critique of sport for development and peace. Physical Education and Sport Pedagogy, 18(4), 442–457.
doi:10.1080/17408989.2012.690378
Spaaij, R., Oxford, S., & Jeanes, R. (2016). Transforming communities through sport? critical pedagogy and sport for development. Physical Education and Sport Pedagogy, 21(4), 570-587. doi: 10.1080/13573322.2015.1082127
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Pedagogisk miljö. Hämtad 2020-08-07 från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-
inkludering/tillganglighet/tillganglighetsmodell/pedagogisk-miljo/
Super, S., Hermens, N., Verkooijen, K., & Koelen, M. (2018). Examining the relationship between sports participation and youth developmental outcomes for socially vulnerable youth.
Svender, J., & Nordensky, J. (2020). ”Jämställdhet är en självklarhet” – hur idrottsföreningar
förhåller sig till jämställdhet. Hämtad 2020-05-21 från
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-
dokumentbanken/forskning-fou/jamstalldhet/fou2020_1-jamstalldhet-ar-en-sjalvklarhet.pdf
Temple, V., & Crane, J. (2016). A systematic review of drop-out from organized soccer among children and adolescents. Soccer & Society: The Forgotten Game? Essential Issues for Junior
and Youth Grassroots Football Culture, 17(6), 856–881. doi:10.1080/14660970.2015.1100901
Tjomsland, H. E., Larsen, T., Holsen, I., Ronglan, T. L., Samdal O., & Wold, B. (2015). Enjoyment in youth soccer: its portrayals among 12- to 14-year-olds. Soccer & Society: The
Forgotten Game? Essential Issues for Junior and Youth Grassroots Football Culture, 17(6), 827-
842. doi:10.1080/14660970.2015.1100894
Unicef. (2020). Barnkonventionen. Hämtad 2020-04-20 från https://unicef.se/barnkonventionen
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2020-04-15 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wickman, K., Nordlund, M., & Holm, C. (2018). The relationship between physical activity and self-efficacy in children with disabilities. Sport in Society: Inclusion in Sport - Disability and
Participation, 21(1), 50–63. doi:10.1080/17430437.2016.1225925
Wiklund, L., Lindholm, L., & Lindström, U. (2002). Hermeneutics and narration: a way to deal with qualitative data. Nursing Inquiry, 9(2), 114–125. doi:10.1046/j.1440-1800.2002.00132.x
Winroth, J. (2018). Organisationshälsa: en bok om ett hållbart arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.
Zwolinsky, S., Kime, N., Pringle, A., Widdop, P., & McKenna, J. (2018). Designing programmes of physical activity through sport: learning from a widening participation intervention, ‘City of Football’. BMC Public Health, 18(1), 1-9. doi:10.1186/s12889-018-6049-6
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa
metoder. Stockholm: Liber.
Ørntoft, C., Larsen, M., Madsen, M., Sandager, L., Lundager, I., Møller, A., … Krustrup, P. (2018). Physical Fitness and Body Composition in 10–12-Year-Old Danish Children in Relation to Leisure-Time Club-Based Sporting Activities. BioMed Research International, 2018, 8. doi:10.1155/2018/9807569
Bilagor
Bilaga 1
8/4-2020