Slutsatser, Implikationer och förslag på vidare forskning

6.1 Metoddiskussion

När det kom till valet av metod för att söka svaret på de frågor som jag arbetade fram föll det sig naturligt att välja kvalitativa intervjuer. Eftersom jag ville undersöka några lärares inställning till användandet av modersmålet i den reguljära undervisningen och vilka metoder de tillämpade för att integrera modersmålet i sin undervisning.

Vid tolkning och analys av intervjusvaren är det viktigt att ta hänsyn till den kontext som intervjupersonen befinner sig i vid undervisningen. Vissa svar kan påverkas av längre eller kortare erfarenhet, genomgången kompetensutveckling eller av skolan beslutade arbetssätt. Min uppfattning är att detta inte påverkat mig i min analys av intervjusvaren eftersom det framgått tydligt att till exempel yrkeserfarenheten inte verkar vara det centrala för lärarnas inställning till integrering av modersmålet i undervisningen utan att det snarare är stödet från ledningen och kompetensutveckling inom arbete med flerspråkighet som gör mest skillnad i om en lärare väljer att aktivt arbete med detta eller inte.

Nackdelen med att använda sig av denna typ av kvalitativ metod för att genomföra undersökningen är att det är tidskrävande att genomföra intervjuerna och sedan bearbeta materialet. Detta gör att det i en studie av denna typ endast går att göra ett begränsat antal intervjuer och att svaret på de frågor som ställs i studien endast är indikationer och inte några allmänna slutsatser (Hjerm et al., 2014).

Risken finns också att då frågorna berör inställningen till något som styrdokumenten gör klart att skolan har ett stort ansvar för att arbeta aktivt med gör att intervjupersonerna kan svara på ett sätt som ligger i linje med det som styrdokumenten säger istället för att redogöra för sin egen åsikt och inställning. För att komma till rätta med det skulle en större enkätstudie kunna genomföras först för att på så sätt få en mer allmänt empirisk bild av inställningen hos en större grupp lärare innan intervjuerna genomförs. Om enbart enkäter

31 skulle använts försvinner möjligheten att ställa fördjupande följdfrågor vilket påverkar djupet i undersökningen. Att lärarna haft tillgång till frågorna som skulle ställas under intervjun innan intervjutillfället ger givetvis en risk att svaren på frågorna kan bli tillrättalagda för att reflektera en mer samstämmig syn på användandet av flerspråkighet som en resurs i den reguljära undervisningen så som styrdokumenten säger. För att kunna avgöra om så varit fallet hade det varit nödvändigt att följa upp intervjun med en serie klassrumsobservationer vilket möjliggjort en mer djupgående analys och gett ett säkrare svar men en sådan studie tar betydligt mer tid i anspråk och påverkar inte det grundläggande syftet för min studie.

6.2 Resultatdiskussion

6.2.1 Lärarnas inställning till flerspråkighet och användandet av olika modersmål som resurs i den reguljära undervisningen.

Alla lärare som intervjuats anser att flerspråkighet är en tillgång som bör utnyttjas i undervisningen för att på bästa sätt ge eleverna med ett annat modersmål så goda förutsättningar som möjligt för att utveckla både det nya språket samt främja kunskaps- och identitetsutvecklingen.

Detta stämmer in bra på ett sociokulturellt perspektiv som varit grunden för denna studie. De intervjuade lärarna är samstämmiga i Vygotskijs tankar att språket utgör grunden för både interaktion, lärande utbyte av tankar och i slutändan förståelse för vår omvärld (Säljö, 2014).

De intervjuade lärarnas inställning till flerspråkighet i klassrummet ligger även i linje med Skolverkets riktlinjer och betoning av vikten av flerspråkighet och dess koppling till utvecklingen av mångfalden i det svenska samhället (Skolverket, 2019).

Alla de intervjuade lärarna delar samma grundinställning att flerspråkighet är något som formar identiteten hos de flerspråkiga eleverna. Detta styrks av Ladberg (2003) som säger att identitetsutvecklingen och självbilden hos en flerspråkig elev är i symbios med språkutvecklingen av både modersmål och andraspråket. Lärarna som intervjuats i studien anser samtidigt att om flera språk används i klassrumsundervisningen; ökar komplexiteten i undervisningen. Inte bara för läraren som måste lägga mer tid på planering och anpassning av undervisningen men också för de flerspråkiga eleverna själva som befinner

32 sig i ett slags vakuum där de kan förstå vad de ska göra men inte kan visa det de kan på grund av bristande kunskaper i det språk som huvudsakligen används i undervisningen. Svensson (2016) lyfter upp att de språkliga resurser som eleverna har med sig hemifrån bäst kan bidra till språk- och ämneskunskapsutveckling om läraren har ett interkulturellt förhållningssätt och ser alla språkliga resurser som en tillgång i undervisningen. Svensson (2009) och Ladberg (2003) visar i sin tur också att kunskapsinlärningen hos elever med annat modersmål än svenska kan bli fördröjd då en sådan elev måste lära sig både basen och utbyggnaden av det nya språket innan de kan tillgodogöra sig undervisning enbart på det nya språket.

6.2.2 Hur ser lärarna på att använda elevernas modersmål som ett komplement till det huvudsakliga undervisningsspråket i den ordinarie undervisningen?

Även om grundinställningen till flerspråkighet ses som något positivt som kan användas i undervisningen för att ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper och utvecklas både som individer och i skolan så framträder det en ganska tydlig gruppering i svaren som lärarna ger. Två av lärarna använder sig aktivt av elevernas modersmål i undervisningen både planerat och genom spontan användning av det medan tre inte använder det i någon större utsträckning. Skolverket (2018) visar på de positiva effekter som användandet av flerspråkighet i undervisningen ger och att användning av flerspråkighet i undervisningen ger bäst effekt om de flerspråkiga eleverna ges möjlighet att arbeta med båda språken parallellt.

De lärare som inte använder sig av modersmålet i den reguljära undervisningen uttrycker allihop farhågan att modersmålet skulle tränga undan svenskan och att detta skulle få negativa konsekvenser för undervisningen. Evaldsson (2003) anser att denna inställning kan bero på lärarnas bristfälliga förståelse och kunskaper om elevernas modersmålstillhörighet samt etniska och kulturella bakgrund vilket hon ser som orsak till denna enligt henne felaktiga slutsats att användningen av flera språk i undervisningen skulle leda till att det egentliga huvudsakliga skolspråket trängs undan. Även Axelsson (2013) påpekar att en monokulturell inställning till användandet av flerspråkighet i undervisningen går emot det uppdrag att erbjuda en likvärdig utbildning oavsett varierande språk, förkunskaper eller erfarenheter som anges i styrdokumenten; viket jag håller med om.

33 De två lärare som använder sig av modersmålet i undervisningen nämner också denna farhåga men understryker att om man arbetar strukturerat och välplanerat samt använder modersmålslärare för att arbeta med eleverna på deras eget språk och samtidigt bedriver undervisningen i klassen på svenska så får det positiva effekter på både elevernas utveckling av svenska språket och inlärningen av kunskap. Detta styrks av Cummins (2017) som beskriver att arbete med språkväxlande strategier leder till utveckling av de flerspråkiga elevernas språkliga och kommunikativa förmågor. Enligt Garcia och Li (2014), Torpsten (2018) och Svensson (2015) leder systematisk, medveten och strategisk användning av flerspråkiga resurser i undervisningen till utveckling av både språk- och ämneskunskaper hos flerspråkiga elever.

6.2.3 På vilket sätt tillämpar lärarna modersmålet i undervisningen och vad beror det på?

Även här finns det tydliga grupperingar i den intervjuade gruppen av lärare. De tre lärare som inte tillämpar modersmålet aktivt i någon större utsträckning i undervisningen använder sig mest av det för att förklara enstaka ord eller vid arbete med värdegrundsfrågor och de skillnader som framträdde på arbetets första fråga blir ännu tydligare. Svensson (2016) förklarar att då det är lärarna som leder undervisningen i klassrummet så är det lärarna och deras inställning till användningen av modersmålet som resurs i den reguljära undervisningen som slutligen avgör om modersmålet används i undervisningen.

De två lärare som systematiskt, medvetet och strategiskt planerar för aktivt användande av modersmålet i den reguljära undervisningen är även de som till störst del försöker att använda sig av modersmålet mer spontant under lektionerna. De talar mycket om elevernas behov av att känna att de får uttrycka sina tankar och kunskaper på ett sätt som känns tryggt för dem och hur detta är positivt för deras språkutveckling av det svenska språket. Lindberg (2005) och Gibbons (2009) menar att det är viktigt att forma en språklig klassrumsmiljö som gynnar flerspråkiga elever om man vill påskynda deras språkutveckling. Då båda lärarna har SVA-kompetens kan detta ligga till grund för deras medvetenhet om språkets betydelse inte bara för utvecklingen av den egna identiteten utan även för språk- och kunskapsutvecklingen för eleverna. De metoder som dessa lärare använder är varierande men båda understryker vikten av noggrann planering av arbetet och att modersmålslärarna används både under lektionstid och i den regelrätta modersmålsundervisningen för att på så sätt dra nytta av modersmålet för utvecklingen av svenska språket och tvärtom samt

34 bygga förståelsen och ämneskunskaperna parallellt på de båda språken. I klassrummet används bildstöd, samtal, dialogisk högläsning och andra pedagogiska verktyg som knyts till användningen av modersmålet i undervisningen. Cummins (2011) förespråkar användning av bildstöd och samtal kring bilder då detta ger goda förutsättningar för eleverna att utveckla sitt ordförråd medan Thomas & Collier (1997) visat att både ämneskunskaper och språkutveckling påverkas positivt om eleverna stöttas parallellt på modersmålet och andraspråket. En tendens som visat sig när man tittar på de svar som getts är att lärare med SVA-kompetens tenderar att mer medvetet använda sig av modersmålet i den reguljära undervisningen för att på det sättet påskynda elevernas språkutveckling i det svenska språket. Om detta beror på en medvetenhet att en kombination av det som Cummins (2011) och Thomas & Collier (1997) lyfter upp i sina texter ökar både språkinlärningen på andra språket och kunskapsinhämtningen är dock svårt att avgöra.

6.3 Slutsatser, Implikationer och förslag på vidare forskning

De intervjuade lärarna är fördelade på flera kommuner och skolor och då vissa skillnader i användningen av modersmålet i den reguljära undervisningen framträder; skulle det vara intressant att i ett nästa steg göra en utökad studie med ett bredare intervjuunderlag följt av observationer av arbetet för varje kommun. De slutsatser som dras är inte säkerställda då det i denna studie endast gjorts ett fåtal intervjuer men skillnaderna i svaren är ändå så tydliga att ett mönster kan urskiljas.

En annan tanke som har väckts då svaren analyserats; är betydelsen av stöd från skolledningen i arbetet med andraspråkselever. De lärare som aktivt arbetar med modersmålet som resurs i den reguljära undervisningen gör det antingen då arbete med

translanguaging implementerats av rektor eller upplever ett stort stöd av rektor i sin vilja

att arbeta integrerande med modersmålet. Detta gäller både faktiskt stöd genom resurstilldelning men att rektor också tar ett större ansvar för att driva utvecklingen av arbetet och kontakterna med vårdnadshavare och resurspedagoger i form av modersmålslärare.

När det gäller modersmålslärarnas möjligheter att arbeta och faktiskt stötta eleverna i sitt skolarbete går det egentligen inte att uttala sig om något men då det i studien framkommit att den skola som arbetar med translanguaging har modersmålslärare med utländsk lärarbehörighet framhävs vikten av modersmålslärarens kompetens. Med detta påstås inte att modersmålslärarna i de övriga skolorna saknar kompetens för sitt arbete men att den

35 pedagogiska förståelse av de processer som sker vid lärande som någon form av lärarutbildning ger kan ha betydelse för slutresultatet gällande elevernas språkutveckling. Kortfattat går resultatet att sammanfatta med att alla lärare både ser nyttan av att arbeta med modersmålet som resurs i den reguljära undervisningen men att graden av användning av detta är avhängigt det stöd som skolledningen ger för att arbeta på detta sätt då det kräver resurser inte bara i form av tid och material utan också samordning av arbetet med modersmålslärarna, vårdnadshavare och att alla lärare i arbetslaget/ på skolan arbetar på samma sätt och planerar sin undervisning med ett gemensamt mål.

36

Referenser

Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. (1. uppl.). Studentlitteratur.

Axelsson, M. (2013) Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. uppl.). Studentlitteratur.

Axelsson, M. (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiks perspektiv. I: Nihad Bunar (red.), Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. Författarna och Natur & Kultur. S. 81-138.

Basaran, H. (2016). Nyanlända elever i mitt klassrum: språkutveckling med digitala

resurser. 1. uppl. Gothia fortbildning

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Liber.

Cruickshank, K. (2006). Teenagers, literacy and school: researching in multilingual

contexts. Routledge.

Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.

Cummins, J. (2007). Rethinking Monolingual Instructional Strategies in Multilingual

Classrooms. Hämtad 21.04.10 från: http://www.aclacaal.org/wp- content/uploads/2013/08/7-vol-10- no2-art-cummins.pdf

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Natur & Kultur.

Damber, U. (2013), Pedagogens roll i klasser och barngrupper där flerspråkiga barn ingår. I Wedin, Å. & Hedman, C. (red.) (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. (1. uppl.). Studentlitteratur

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.). Studentlitteratur.

Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur. Elmeroth, E. (2008) Etnisk maktordning i skola och samhälle. Studentlitteratur Elmeroth, E. (2017). Möte med andraspråkselever. (Upplaga 1). Studentlitteratur.

Evaldsson, A-C (2003): Elevers flerspråkiga aktiviteter och dominerande enspråkiga former för kommunikation. I Aarsæther, F., Cromdal, J. & Evaldsson, A. (2003). Ett

37 García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: a global perspective. New Jersey, USA: Wiley-Blackwell. Talbok

García, O. & Li, W. (2014). Translanguaging: language, bilingualism and education. Gibbons, P. (2009) Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren

György-Ullholm, K. (2010): Flerspråkighet, enspråkighet och etnisk identitet. I Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt

samhälle. (1. uppl.). Studentlitteratur.

Haglund, C. (2004), Flerspråkighet och identitet I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig

analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.). Gleerup.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om

normalitet i den svenska skolan. (1. uppl.). Norstedts akademiska förlag.

Hyltenstam, K. (2007) Modersmål och svenska som andraspråk. I Frykholm, C-U., Hyltenstam, K., Myrberg, M. & Liberg, C. (Red.) Att läsa och skriva – forskning och

beprövad erfarenhet. Skolverket

Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Studentlitteratur.

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.). Natur & Kultur.

Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,

förskola, skola och samhälle. (3. uppl.). Liber.

Lahdenperä, P. (2010) Mångfald som interkulturell utmaning. I Lahdenperä, P. & Lorentz, H. (Red.) Möten i mångfaldens skola – interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Studentlitteratur

Lahdenperä̈, P. & Sundgren, E. (2017). Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i

klassrummet. Liber.

Lindberg, I. (2001). Samtalet som didaktiskt verktyg. I Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på̊ lärande. 1-23. Symposium 2000 - Nationellt centrum för svenska

38 https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.83990.1333706031!/menu/standard/file/200 0_4_Lindberg.pdf

Lindberg, I., & Hyltenstam, K. (2013). Flerspråkiga elevers språkutbildning. In: Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. pp. 28–51.

Lindberg, Inger (2005). Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisningen. Natur och Kultur.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Studentlitteratur

Nygren-Junkin, Lilian. 2006. Modersmål har vi allihopa – här med, och där med. Hämtad

2021-04-20 från

https://www.isof.se/download/18.23e4823c1454b541b98283/1529494110420/Spr%C3% A5kv%C3%A5rd%20nr%203-2006%20junkin.pdf

Otterup, T. (2014). Nyanlända elevers språkutveckling. I: Kästen-Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (red.). _{En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever.} Studentlitteratur.

Otterup T. (2018): Flerspråkighet – från hinder till resurs. In: Kästen-Ebeling G. & Otterup, T. (red.). En god fortsättning. Nyanländas fortsatta väg i skola och samhälle. (pp. 123–139). Studentlitteratur.

Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Studentlitteratur.

SFS 2010:800. Skollagen. Utbildningsdepartement. Hämtad 21.04.16 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skollag- 2010800 sfs-2010-800#K3

Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Elanders.

Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.). Studentlitteratur.

Svensson, G. (2015). Translanguaging - att använda flerspråkighet i undervisningen.

Svenskläraren, 2015(3). Hämtad 21.05.12 från: https://www.svensklararforeningen.se/translanguaging-att-anvanda-flersprakighet-i- undervisningen/

39 Svensson, G. (2016), Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I Kindenberg, B. (red.) (2016). Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. (1. upplagan).

Svensson, G. (2019). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Skolverket.

Sverige. Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på̊

flerspråkighet. (2. uppl.). Skolverket.

Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Skolverket.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning – Grundbok för lärare (251-310). Natur & Kultur.

Taube, K. (2013). Barns tidiga skrivande. (2. uppl.). Studentlitteratur.

Thomas, W. P., & Collier, V. (1997). School Effectiveness for Language Minority Students.

NCBE Resource Collection Series, No. 9.

Torpsten, A-C. (2018). Translanguaging in a Swedish multilingual classroom.

Multicultural Perspectives. 20(2), 104–110. Hämtad 21.05.12 från: https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/15210960.2018.1447100?needAccess =true

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.

Viberg, Å. (1993a). Andraspråksinlärning i olika åldrar. In E. Cerú (Ed.), Svenska som

andraspråk: lärarbok. 2, Mera om språket och inlärningen (pp. 13-45). Natur & Kultur.

Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos Wagner, Å.K.H., Strömqvist, S. & Uppstad, P.H. (2010). Den flerspråkiga människan: en grundbok om

skriftspråkslärande. (1. uppl.). Studentlitteratur.

Wedin, Å. & Musk, N. (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: Skola i ett

föränderligt samhälle (1. uppl.). Studentlitteratur.

Wedin, Å. (2017). Språklig mångfald i klassrummet. Lärarförlaget.

Werndin, M. (2010): Identitetsförhandlingar i det flerspråkiga klassrummet: om

ungdomsspråk, makt och diskurs. I Wedin, Å. & Musk, N. (red.) (2010). Flerspråkighet,

1

Bilaga 1

Hej!

Jag studerar till grundlärare F-3 vid Jönköping Universitet och ska nu skriva mitt examensarbete. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka lärarnas inställning på lågstadiet till och användande av elevernas modersmål i den reguljära undervisningen.

Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att intervjua dig och ställa frågor som du kommer att få i förväg. Intervjun kommer att ta ca 1 timma och ska spelas in med ljud. Mötet kan genomföras via Google Meet eller på annat sätt som passar dig.

Allt inspelat material kommer att avidentifieras och materialet kommer att förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga kan komma åt det. Materialet kommer bara att användas i

forskningssyfte och raderas efter arbetets slutförande.

Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig. Med vänlig hälsning

Kontaktuppgifter

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen. Accepterar du att delta i studien?

1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien. Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information.

Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information.

Namnteckning: Namnförtydligande:

2 Bilaga 2

Frågeformulär:

1. Hur länge har du jobbat som lärare i åk1-3?

2. Vilken pedagogisk examen har du och mellan vilka år studerade du?

a) Har du sedan din examen fått eller genomgått någon fortbildning om flerspråkighet? 3. Hur många elever har du i din klass?

4. Hur många elever i din klass har ett annat modersmål än svenska. Om några; vilka språk talas i klassen?

5. Har du några nyanlända elever i din klass? Om Ja, hur många?

6. Hur ser du på̊ elevernas modersmål, som en tillgång eller ett hinder i undervisningen av individen? Varför?