Slutsatser och implikationer

Tidigare forskning visar att kommunikation med barnen är viktigt för att kunna involvera och förstå barnens intentioner, tankar och känslor. I mitt resultat framgick det som ovanligt att kommunicera med barnen. En implikation är att om förskollärare inte har ett reflekterande, medvetet och lyssnande förhållningssätt är det svårt att veta huruvida barnens behov verkligen möts, om strategierna hjälper och hur barnen mår och trivs på förskolan. Om barnen inte involveras och ges chans att göra sina röster hörda och möjlighet att påverka sin situation, kan förskollärare gå emot läroplanens (Skolverket, 2018) mål. Slutsatsen av detta är att kommunikation av olika former behövs i förskolan, detta för att barnen ska få möjlighet att påverka sin situation och verksamheten för att kunna öka barnens känsla av sammanhang.

6.3.1 Förslag på fortsatt forskning

Det hade varit Intressant att undersöka om kommunikation med barn om gemensamma strategier och om deras mående och trivsel på förskolan sker och om det inte skulle ske skulle det vara intressant att ta reda på orsaken till det.

Referenslista

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promotion International. 11(1), 11-18. https://doi.org.10.1093/heapro/11.1.11

Aspelin, J. (2013). Var är relationell specialpedagogik? I J. Aspelin (red.). Relationell pedagogik: i teori och praktik i förskolan (s. 179-189). Kristianstad: Kristianstad University Press. Från https://www.skolporten.se/app/uploads/2013/09/Relationell-specialpedagogik-i-teori-och-praktik.pdf

Berg, F. (2019). Rummet som hjälpmedel för att främja pedagogiska relationer. I P. Dahlbeck

& K. Westlund (Red.), Relationell pedagogik - i teori och praktik i förskolan (s. 69-87).

Lund: Studentlitteratur.

Brodin, M., & Hylander, I. (2002). Själv-känsla: att förstå sig själv och andra. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bruce, B., Rubin, M., Thimgren, P., & Åkerman, R. (2016). Specialpedagogik i professionellt lärarskap: Synsätt och förhållningssätt (1. uppl.). Malmö: Gleerup.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Edfelt, D. (2019). Utmaningar i förskolan: att förebygga problemskapande beteenden. (2.

uppl.). Stockholm: Gothia Fortbildning.

Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.

Folkman, M. (1998). Utagerande och inåtvända barn: det pedagogiska samspelets möjligheter i förskolan (1. uppl.) Stockholm: Runa.

Greene, R.W. (2016). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hall, C. (2019). I leken med närvarande pedagoger skapar barn relationer. I P. Dahlbeck & K.

Westlund (Red.), Relationell pedagogik - i teori och praktik i förskolan (s. 51-67). Lund:

Studentlitteratur.

Haraldsson, K., Isaksson, P., & Eriksson, M. (2016). “Happy when they arrive, happy when they go home” – focusing on promoting children’s mental health creates a sense of trust at preschools. Early Years, 37(4), 386–399. doi:10.1080/09575146.2016.119144

Hedström, H. (2014). Barn som oroar: bemötande och metoder i förskola och förskoleklass.

Stockholm: Lärarförlaget.

Hejlskov Elvén, B., & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan: Om lågaffektivt bemötande (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Håkansson, J. (2017). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Jelic, M. (2014). Developing a sense of identity in preschoolers. Mediterranean Journal Of

Social Sciences, 5(22), 225. Från

https://www.mcser.org/journal/index.php/mjss/article/view/4331

Johnson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur.

Kadesjö, B. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem.

Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2010-3-6.pdf

Kinge, E. (2014). Bokstavsbarnen. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan - barn i behov av särskilt stöd (s. 103-131). Lund: Studentlitteratur.

Luttrop, A., Norling, M. & Balton, S. (2007). Intervention Practice for preeschool children in need of special support: Comparitive analysis between South Africa and Sweden. South African Journal of Occupational Therapy, 37(3), s. 22-24. Från http://hdl.handle.net/2263/6274

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M.

Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32-43).

Stockholm: Liber.

Nationalencyklopedin b (2019). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-11-15 från https://www.ne.se/uppslagsverk/

Nationalencyklopedin a (2019). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-11-15 från https://www.ne.se/uppslagsverk/

Nationalencyklopedin c (2019). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-11-19 från https://www.ne.se/uppslagsverk/

Palla, L. (2013). Konstruktioner av det behövande barnet. Om “vad”, “vem” och intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext. I J. Aspelin (Red.), Relationell pedagogik : i teori och praktik i förskolan (s. 163-177). Kristianstad: Kristianstad University Press. Från https://www.skolporten.se/app/uploads/2013/09/Relationell-specialpedagogik-i-teori-och-praktik.pdf

Partanen, P. (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. Stockholm:

Skolverket. Från https://www.sk olverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2019/halsa-for-larande---larande-for-halsa Persson, S. (2019). Pedagogiska relationer och det professionella subjektet. I P. Dahlbeck & K.

Westlund (Red.), Relationell pedagogik - i teori och praktik i förskolan (s. 25-35).

Lund: Studentlitteratur.

Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P.

Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Stockholm: Liber.

Rosenqvist, J. (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk forskning i Sverige, 12(2), 109-118. Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-468

Rosenqvist, J. (2013). Relationell dynamik – ett försök till analys av skola i förändring. I J.

Aspelin (Red.), Relationell pedagogik : i teori och praktik i förskolan (s. 27-41). Kristianstad:

Kristianstad University Press. Från

https://www.skolporten.se/app/uploads/2013/09/Relationell-specialpedagogik-i-teori-och-praktik.pdf

Sandberg, A. & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan - barn i behov av särskilt stöd (s. 45-62). Lund: Studentlitteratur.

Sjöman, M. (2018). Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support (PhD dissertation). Jönköping University, School of Education and Communication, Jönköping. Från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38880

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Socialstyrelsen (1987). Allmänna råd från Socialstyrelsen: Pedagogiskt program för förskolan.

Från http://hdl.handle.net/2077/30947

SOU 1967:8. Barnstugor, Barnavårdsmannaskap, Barnolycksfall. Stockholm:

Socialdepartementet. Från https://lagen.nu/sou/1967:8

SOU 1972:27. Förskolan. Del 2. Betänkandet avgivet av 1968 års barnstugeutredning.

Stockholm: Socialdepartementet. Från https://lagen.nu/sou/1972:27

SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och

utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Från https://www.regeringen.se/contentassets/17af10b2a3aa44f9ac54ab19e0096b16/sou-200019-fran-dubbla-spar-till-elevhalsa

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Skriftserie 2/2006.

Stockholm: Svenska Unescorådet. Från http://www.unesco.s e/?infomat=salamanca-deklarationen

Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsobjekt. I G. Ahrne & P.

Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-31). Stockholm: Liber.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 208-219). Stockholm: Liber.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm:

Utbildningsdepartementet & Regeringskansliet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf World Health Organization (1948). Constitution of the world health organization. Från

https://www.loc.gov/law/help/us-treaties/bevans/m-ust000004-0119.pdf

Bilaga 1 - Intervjuguide

1. Hur länge har du arbetat inom förskolan?

2. Vilka strategier använder du dig av för att möta utagerande barns behov?

3. Vilka faktorer skulle du beskriva som viktigast i arbetet med utagerande barn?

4. Är det några särskilda situationer och eller miljöer du lagt märke till som triggar igång utagerande beteende?

5. Hur tänker du om läroplanens formulering om hälsa och välbefinnande?

6. Vad innebär självkänsla för ett barn?

7. Vad innebär självbild för ett barn?

8. Hur arbetar du för att stärka barnens självkänsla och självbild för att främja deras hälsa och välbefinnande?

9. Är det något annat du vill säga?