• No results found

vsikten med detta kapitel är att utifrån analysen i föregående kapitel redogöra för svaren på våra problemfrågor för att därigenom visa att vi har uppfyllt uppsatsens syfte.

1. Vilka faktorer anser man på företagen generellt vara de främsta källorna till konkurrensfördelar?

Vår studie visar att man på företagen anser att det finns flera såväl externa som interna källor till konkurrensfördelar. Beträffande den yttre omgivningen påverkas företagen främst av den hårda rivaliteten mellan företag samt kundernas krav på lägre priser. Detta leder till att även om man huvudsakligen söker hantera den ökade konkurrensen genom att, med utgångspunkt från sina interna styrkor, differentiera sig i förhållande till sina konkurrenter, är en viktig del i skapandet av konkurrensfördelar även att kunna erbjuda låga priser.

Beträffande inre källor till konkurrensfördelar är en mycket viktig del av dessa företags kärnkompetens, vilken för alla företag i vår studie ses som den kunskap man har inom sitt respektive verksamhetsområde. Vi önskar emellertid påtala att man inte anser kärnkompetensen vara tillräcklig för att skapa värde för kunden och att vi har funnit att det inom företagen finns andra interna styrkor som upplevs som källor till konkurrensfördelar. Alla företag uppvisar ett processtänkande där flera aktiviteter i värdekedjan bidrar till framgång, något som vi hävdar symboliserar en helhetssyn som visar att även förmågor är betydande källor till konkurrensfördelar för dem. Vi anser emellertid att företagen, utöver kärnkompetensen och det som vi benämner förmågor, även besitter andra interna styrkor, vilka kan hänföras till resursbegreppet och som bidrar till denna helhet. Följaktligen har vi funnit att företagens källor till konkurrensfördelar måste ses utifrån ett vidare perspektiv än enbart deras kärnkompetens.

I uppsatsens inledande kapitel efterfrågade vi en integration av teorier som behandlar både det externa och interna synsättet på strategi. På alla företag i vår studie är man av uppfattningen att man främst måste anpassa sig till vad som sker i deras externa omgivning, men samtidigt är företagens interna styrkor mycket framträdande. Vår analys visar således på att man inom företagen anser att det finns flera faktorer som skapar konkurrensfördelar samt att de olika källorna inte existerar oberoende av varandra. Inom teorin återfinns dock många olika uppfattningar om vad som skapar konkurrensfördelar och vi hävdar därför att det finns ett tydligt

A

SLUTSATSER

-94-

behov av en vedertagen begreppsapparat som kombinerar dessa. En lämplig utgångspunkt skulle enligt vår uppfattning kunna vara RBV. Resurser är ett vidare begrepp än, och kan även innefatta, kärnkompetens och förmågor och därmed kan vi med deras hjälp lättare beskriva det som vi funnit varit fallet hos företagen, nämligen att helheten är mycket viktig för skapandet av konkurrensfördelar. Företagen påverkas dock samtidigt till stor del av sin yttre miljö, varvid vår studie visar att såväl interna som externa faktorer är viktiga källor till konkurrensfördelar. Även om vi utifrån RBV kan göra vissa kopplingar till den externa omgivningen, efterfrågar vi en teori som bättre hjälper företag att utvärdera sina interna styrkor gentemot den yttre omgivningen. Utifrån detta anser vi slutligen att det behövs ett verkligt integrerat synsätt på vad som skapar konkurrensfördelar där betydelsen av olika interna styrkor klargörs samtidigt som de sätts i relation till en grundlig analys av den externa omgivningen.

2. Vilka viktigaste argument ligger bakom företagens val att inte outsourca hela eller delar av den fysiska distributionen?

Företagen i vår studie lyfter fram flera olika argument mot att outsourca hela eller delar av den fysiska distributionen. Ett av de mest framträdande av dessa, vilket framförs på en majoritet av företagen, är att anlitandet av en extern distributör skulle inverka negativt på kundrelationen och den erbjudna servicen, bland annat som en följd av försämrad flexibilitet. Vi är av åsikten att detta argument främst baseras på uppfattningen att den externa distributören inte skulle visa samma engagemang för produkten och kunden som den egna personalen och att man, genom outsourcing, skulle förlora kontrollen över verksamheten. Att kontrollfrågan är en viktig faktor att ta hänsyn till vid outsourcing stödjs även av att man på de företag som outsourcar hela eller delar av sina transporter, anser det vara av stor betydelse att man fortfarande styr över verksamheten.

Ytterligare ett tydligt argument mot outsourcing är att man på företagen är tveksamma till om outsourcing av hela eller delar av den fysiska distributionen skulle medföra omfattande kostnadsreduceringar. Dessutom menar man att hög kundservice i de flesta situationer är viktigare än kostnaderna, något som innebär att man är beredd att till en viss gräns acceptera högre kostnader om detta leder till en högre servicenivå. Vidare visar vår studie att även höga sökkostnader är ett viktigt argument mot outsourcing hos flera av företagen. Dessa sökkostnader beror främst på att företagens fysiska distribution ställer krav på specifika tillgångar i form av speciella transporter och/eller lagerhållning, något som gör det svårt att

SLUTSATSER

-95-

finna samarbetspartners som kan utföra arbetet med företagets fysiska distribution på ett tillfredsställande sätt.

Utöver de argument mot outsourcing av den fysiska distributionen som framhölls ovan finns det även andra faktorer som vi menar kan ses som förklaringar till varför företagen har valt att behålla hela eller delar av denna funktion i egen regi. En sådan faktor är frånvaron av en ”outsourcingkultur” hos de studerade företagen, då de endast i mycket begränsad omfattning anlitar externa aktörer för olika aktiviteter och att de dessutom betonar att helheten i verksamheten är viktig för deras konkurrensförmåga. Vidare har en majoritet av företagen i vår studie alltid haft den fysiska distributionen i egen regi, varvid vi hävdar att tradition är ytterligare en förklaring till varför man inte outsourcar denna funktion. En intressant aspekt i detta sammanhang är också att de företag som ser flest problem med att outsourca den fysiska distributionen är de som endast anlitar externa distributörer vid enstaka tillfällen och som därför inte utvecklar en djupare relation med dessa, något som vi menar kan utgöra ett hinder för ett lyckat outsourcingsamarbete. Vi vill också påpeka att med undantag av vissa kostnadsaspekter och ett ojämnt beroendeförhållande mellan tjänsteköpare och tjänsteproducent, skiljer sig inte de mindre och större företagen i vår studie åt i sina argument mot outsourcing.

3. Inverkar valet att inte outsourca hela eller delar av den fysiska distributionen på företagens förmåga att skapa konkurrensfördelar och i så fall hur?

Vår studie visar att valet att inte outsourca hela eller delar av den fysiska distributionsfunktionen kan ge upphov till konkurrensfördelar ur såväl ett service- som kostnadsperspektiv. Mest framträdande av dessa aspekter är att de studerade företagen, genom att behålla hela eller delar av sin fysiska distribution inom företaget, kan skapa ett logistiskt mervärde för kunden i form av förbättrad leveransprecision och förbättrade möjligheter till differentiering. Vidare är vi av uppfattningen att valet att inte outsourca också ger företagen logistiska kostnadsfördelar i form av integrationsvinster och lägre inlärningskostnader. Däremot tyder vår studie på att effekterna på de fasta och rörliga distributionskostnaderna som följer av valet att inte outsourca hela eller delar av den fysiska distributionen varierar mellan företagen. På de företag där valet att behålla den fysiska distributionen i egen regi leder till högre fasta eller rörliga distributionskostnader, har man emellertid totalt sett förhållandevis låga kostnader för denna funktion, varvid dessa kostnader inte torde ha en avgörande inverkan på företagens förmåga att skapa konkurrensfördelar.

SLUTSATSER

-96-

Studien visar också att förmågan att skapa konkurrensfördelar genom ett logistiskt mervärde för kunden för de flesta av företagen är viktigare än att uppnå logistiska kostnadsfördelar. Konkurrensfördelarna som följer av logistiskt mervärde baseras till stor del på att företagen via sin fysiska distribution har direktkontakt med sina kunder. Följaktligen är vi av uppfattningen att vissa av dessa torde vara särskilt svåra att uppnå om man outsourcar denna funktion, eftersom detta innebär att företagets kontakt med kunden då sker via en tredje part. En viktig aspekt beträffande det faktum att logistiskt mervärde prioriteras högre än logistiska kostnadsfördelar är dock att en majoritet av företagen, vilket ovan nämnts, har relativt låga kostnader för sin fysiska distribution, något som torde innebära att man till viss del kan bortse från kostnaderna till förmån för kundservicen. Följaktligen menar vi att om kostnaderna för denna funktion stiger kan detta innebära att företagen måste omvärdera sin syn på outsourcing av den fysiska distributionen för att den inte ska ge upphov till logistiska kostnadsnackdelar som inte uppvägs av det mervärde egen fysisk distribution skapar för kunden. Denna uppfattning stödjs av att i de situationer då kostnaderna har blivit för höga har vissa av företagen i vår studie också valt att outsourca delar av sin fysiska distribution.

Syftet med vår uppsats är att med utgångspunkt från ett fysiskt distributionsperspektiv, utveckla en mer nyanserad bild av debatten kring kärnkompetens och outsourcing med avseende på skapandet av konkurrensfördelar. Vår studie visar att det finns flera starka argument mot outsourcing av hela eller delar av den fysiska distributionen, varav de viktigaste kan sammanfattas med att denna funktion är en källa till konkurrensfördelar för de studerade företagen, även om den inte är en del av deras egentliga kärnkompetens. På företagen ger man dessutom tydligt uttryck för att kärnkompetensen visserligen är viktig, men inte tillräcklig, för deras förmåga att skapa konkurrensfördelar. Då vi anser att vår studie uppvisar en hög grad av tillförlitlighet samt har ett allmänt värde hävdar vi således att det inte är kärnkompetensen som bör stå i fokus vid ett outsourcingbeslut. I uppsatsens inledande kapitel påpekade vi också att det kan vara svårt att urskilja vad som är företagets kärna, något som vi hävdar kan leda till att företagen outsourcar fel aktiviteter. Sammantaget är vi därför av uppfattningen att debatten om outsourcing i stället bör fokusera på vilka faktorer som är källor till konkurrensfördelar för företag, oavsett om dessa är en del av företagets kärnkompetens eller inte.

REKOMMENDATIONER

-97-

Related documents