SLUTSATSER KRING HUR AKTÖRER PÅ OLIKA NIVÅER KAN VERKA FÖR EN FÖRBÄTTRAD SAMVERKAN FÖR BARN OCH UNGA

Erfarenheterna visar att det behövs en tydlighet i samverkansuppdraget. Det har framkommit att det råder oklarheter avseende samverkansuppdraget. Att man skall samverka råder det ingen oklarhet om. Praktiskt taget samtliga kommuner har tecknat samverkansavtal. Det som det råder oklarhet om gäller i vilken omfattning samverkan skall ske och hur den skall organiseras.

Nära kopplat till frågan om samverkansuppdraget är frågan hur ansvaret för samverkan är fördelat mellan de inblandade aktörerna. En helt avgörande del är därför att på ett klart sätt tydliggöra ansvarsfördelningen. Detta är en uppgift för centrala aktörer som stat och SKL. Att ansvarsfördelningen är otydlig kan hänga samman med att det kan råda oklarhet i de olika aktörernas uppdrag. Även om man når fram till en gemensam överenskommelse där de centrala parterna ingår kan otydligheter i arbetet med barns psykiska hälsa föreligga. En inventering av om och i så fall inom vilka områden föreligger en sådan oklarhet bör initieras.

Sammanställningen visar tydligt att det saknas en långsiktig vetenskaplig uppföljning och utvärdering av arbetet med barn och ungas psykiska hälsa inom ramen för SIP. Detta är inget som en enskild FoU-enhet i en kommun eller landsting mäktar med. Det bör vara ett

uppdrag till någon central aktör (t.ex. Myndigheten för Vårdanalys i samarbete med SKL) att initiera sådan forskning. Litteraturgenomgången visar att vi idag i stort helt saknar kunskap om effekterna av samverkan i termer av förändrad psykisk hälsa hos målgruppen. Vi har sett effekter för verksamheten och för relationen mellan myndigheterna och målgruppen, men inte om detta ger effekt i den centrala frågan, den psykiska hälsan. Det är rimligt att tro att en väl fungerande samverkan har sådan effekt men det behövs studier som visar faktorernas relativa betydelse i arbetet. För detta fordras god kompetens vad gäller samverkan och god kompetens vad gäller barn och ungas psykiska hälsa samt resurser och långsiktighet i genomförande av studien.

Behovet av att inkludera samverkanskunskap inom relevanta såväl grundutbildningar som fort- och vidareutbildningar har betonats i flera studier. Idag saknas en sådan

kunskapsuppbyggnad i det svenska utbildningsväsendet. Utbildningsdepartementet i samverkan med Universitetskanslersämbetet skulle kunna aktualisera frågan att tydliggöra samverkanskunskap i olika relevanta utbildningar och på olika sätt stödja

kompetensuppbyggnad inom området.

24

På regional nivå faller ett stort ansvar på kommuner och landsting att tillse att resurser avsätts för noggrann planering och metodutveckling i syfte att finna en stabil struktur för samverkan. Brister i strukturen var det oftast rapporterade hindret för samverkan. Detta är en stor utmaning då de båda aktörernas huvudspelare (socialtjänsten och BUP) är

synnerligen ansträngda. Tillfälliga resurstillskott för att bygga långsiktiga strukturer kan dock på sikt vara lönsamma. Det är också viktigt att krav ställs på lokal uppföljning. Detta gäller såväl hur samverkan utvecklas som om man når uppsatta mål.

På förvaltningsledningsnivå är det av mycket stor betydelse att ledningarna bygger interna incitamentsstrukturer som stimulerar medarbetare att engagera sig i samverkansuppdrag.

Man bör också tillse att resurser finns för att samordningsansvariga med tydliga mandat utses. Det är också en viktig uppgift för ledningarna att själva ha god samverkans

25

REFERENSER

Ahgren, B. & Axelsson, R. (2011) A decade of integration and collaboration. The development of integrated health care in Sweden 2000-2010. International Journal of Integrated Care, 11.

Alvolin, J. & Norberg, Å. (2015) Slutrapport. PSYNK – Ledning och styrning. Landstinget Gävleborg, Hudiksvalls Kommun och Nordanstig, Kommun i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Anderson-Butcher, D., & Ashton, D. (2004). Innovative models of collaboration to serve children, youths, families, and communities. Children & Schools, 25, 39–53.

Brandon, M., Howe, A., Dagley, V,. Salter, C. and Warren, C. (2006). What appears to be helping or hindering practitioners in implementing the Common Assessment Framework and lead professional working? Child Abuse Review. Special Issue: Integrated Children's Services.

Volume 15, Issue 6, pages 396–413.

Brown, K. & White, K. (2006) Exploring the Evidence Base for Integrated Children’s Services, Scottish Executive, Edinburgh.

Browne, G., Gafni, A., Roberts, J., Byrne, C. & Majumdar, B.(2004) Effective/efficient mental health programs for school-age children: a synthesis of reviews. Social Science & Medicine.

Volume 58, Issue 7, Pages 1367–1384.

CEPI (2014) Projekt om stöd till utveckling av integrerade verksamheter inom psykiatrisk öppenvård – en utvärdering.

Clark, C.A. & Smith, P. R. (2009) Promoting Collaborative Practice for Children of Parents with Mental Illness and Their Families. Psychiatric Rehabilitation Journal, Volume 33, No. 2, 95–97.

Danermark, B. (2000) Samverkan. Himmel eller helvete. Gothia förlag Danermark, B. (2004) Samverkan. En fråga om makt. Örebro: LäroMedia AB Danermark, B. (2013) SAMVERKAN: skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. En

kunskapssammanställning. I Samverka för barns bästa - en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Socialstyrelsen. 69-77.

Danermark, B. & Germundsson, P. (2011) Social representation and power. In Education, Professionalization and Social Representations: On the Transformation of Social Knowledge.

London: Routledge

26

Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. (2013) Toward an Instrument for Measuring the Performance of Collaboration across Organizational and Professional Boundaries.

Occasional Papers in Disability & Rehabilitation. 2013:1. Malmö University, Sweden.

Danermark, B. & Germundsson, P. (2014) Samverkan mellan psykiatrin i Stockholm och fyra stadsdelar i Stockholms stad kring Samordnad Individuell Plan. Örebro universitet, Inst. För medicin och hälsa.

Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. och Lööf, K. (2009) Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En formativ utvärdering av samverkan mellan skola,

socialtjänst, polis samt barn- och ungdomspsykiatri. Örebro universitet, Hälsoakademin.

Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. (2010) Skolans arbete med utsatta barn – ett samverkansperspektiv. I SOU 2010:05. Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. Sid 393-465.

Danermark, B., Germundsson, P., Englund, U. (2011) Samverkan för barns psykiska hälsa.

Modellområden – psykisk hälsa, barn och unga. Örebro universitet, Hälsoakademin.

Danermark, B. & Kullberg, C. (1999) Samverkan - välfärdsstatens nya arbetsform.

Lund: Studentlitteratur.

Esbjörnson, S. & Hagqvist, A. (2013) Individuell plan enligt SoL och HSL. Till nytta för brukarna.

Fou Sjuhärad Välfärd.

Germundsson, P. (2011) Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan. Doktorsavhandling, Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research:

Concepts, procedures, and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24:105-112.

Hannu, L. (2014) Rapport. Utvärdering av Gröna kortet, en rutin och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga. Övertorneå kommun.

Hilton, A., Sohani, M., Fellow-Smith, E., & McNeil, T. (2006). Working for inclusion: A CAMHS/education interagency project. Progress in Neurology & Psychiatry, 10, 41–43.

Hodges, S., Ferreira, K., Mowery, D. & Novicki, E. (2013) Who's in Charge Here? Structures for Collaborative Governance in Children's Mental Health, Administration in Social Work, 37:4, 418-432.

KI (2010) Behovet av lokal samverkan kring individer med sammansatta sociala och medicinska besvär. Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2010:24.

27

Lalayants, M. (2013) Multidisciplinary Collaboration in Child Protective Clinical Consultations:

Perceptions of Best Practices, Journal of Public Child Welfare, 7:3, 253-274.

Lindskog Sultan, J. & Lundvall Karlsson, C. (2014) Samverkan för barn och ungas psykiska hälsa. Slutrapport Psynkprojektet 2012-2014. Vänersborg

Melke, A. (2015) Västbus – hur funkar det? Rapport från en undersökning och ett förbättringsarbete om barn och unga i behov av sammansatt stöd. FoU i Väst, Rapport 2015:1.

Mellin, E.A., Bronstein, L., Anderson-Butcher, D., Amorose, A.J., Ball, A. & Green, J. (2010) Measuring interprofessional team collaboration in expanded school mental health: Model refinement and scale development. Journal of Interprofessional Care, 24(5): 514-523.

Myndigheten för Vårdanalys (2014) Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa.

Lägesrapport 2014. Rapport 2014:6.

Person, S. & Hagquist, C. (2015) VISIT I Hagfors – utvärdering av verksamheten 2011-2014.

Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Karlstads universitet.

Person, S. & Hagquist, C. (odat.) SQPM: Resultatsammanställning. Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Karlstads universitet.

Regeringen (2012)PRIO psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa.

Region Jönköpings län (2015) Samordnad individuell Plan (SIP). Slutrapport.

Riksrevisionen. (2011). Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning – Ett (o)lösligt problem? (2011:17). Stockholm.

Ruch, G. & Murray, C. (2011) Anxiety, defences and the primary task in integrated children´s services: Enhancing inter-professional practice. Journal of Social Work Practice Vol. 25, No. 4, pp. 433–449

Sheridan, S.M., Warnes, E.D., Woods, K.E., Blevins, C.A., Magee, K.L. & Ellis, C. (2009) An Exploratory Evaluation of Conjoint Behavioral Consultation to Promote Collaboration Among Family, School, and Pediatric Systems: A Role for Pediatric School Psychologists. Journal of Educational and Psychological Consultation, 19:106–129.

SKL (2012) Modellområdesprojektet – Psykisk hälsa barn och ungdom. Slutredovisning för perioden 2009-2011.

Socialstyrelsen (2007) Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa.

28

Walker, S. (2003) Interprofessional work in child and adolescent mental health services, Emotional and Behavioral Difficulties, 8:3, 189-204, DOI: 10.1080/13632750300507018 Weist, M.D., Proescher, E., Prodente, C., Ambrose, M.G., & Waxman, R.P. (2001). Mental health, health, and education staff working together in schools. Child and Adolescent Psychiatric Clinics of North America, 10, 33–43.

Weist, M.D., Ambrose, M.G., & Lewis, C.P. (2006). Expanded school mental health: A collaborative community school example. Children & Schools, 28, 45–50.

Widmark, C. (2015) Divergent Conceptions. Obstacles to Collaboration in Addressing the Needs of Children and Adolescents. Doktorsavhandling, KI.

Widmark, C., Sandahl, C., Piuva, K. & Bergman, D. (2011) Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International Journal of Integrated Care, 11.

29

BILAGA 1

Sökning i databaser och antal funna artiklar 1. Sociological Abstract (29 artiklar)

2. Social Services Abstract (73 artiklar) 3. PsycInfo (62 artiklar)

4. ERIC (47 artiklar) 5. Cinahl (474 artiklar)

Sökningen gjordes med följande sökord: interprofessional relations, cooperation, evaluation, assessment, "community assessment", vulnerable children, children at risk, youth at risk, adolescents at risk, children with special needs, youth with special needs, adolescents with special needs, child health och child care.

Sökningen genomfördes av doktorand Ulrika Englund, Örebro universitet.

Sökning ”grå litteratur”

1. Webban (Landstingens forskningsdatabas) 2. Psynk-rapporter

3. Utvärdering modellområden

4. Fortes rapport till regeringen om svensk handikappforskning 2001-2010 5. Övrig litteratur: manuell sökning