Syftet med denna uppsats var att undersöka och problematisera relationen mellan dagens förtätningsideal och planeringen av urbana grönområden i en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. Detta undersöktes genom att studera hur Uppsala kommun planerar utvecklingen av grönområden vid stadsutvecklingsprojektet för Eriksberg. Det kan sammantaget slutledas att relationen mellan förtätningsideal och planeringen för grönområden gör sig synlig på ett flertal sätt.
Eriksbergs framtida grönområdens roll och funktion framställs genom en tydlig föreslagen programmering av grönområden för funktioner och aktiviteter samt en parkifiering av naturparker. Det förmedlas även ett narrativ om att urbana grönområden med upplevelsevärden platsar i framtidens stadsdel medan natur föreslås att främst bevaras i områdets utkant. Även det mångfunktionella narrativet och ett tydligt fall av programmering kan uttolkas av planeringen för Ekebydalen. Kommunen uppvisar antydan till en argumentation för ökad kvalitet för grönområden vid förtätningen, vilket kan ses som en del i hur förtätningsidealet påverkar planeringen av grönområden. Det fanns dock svårigheter att skapa en helhetsbild för vad förhöjd kvalitet innebär och vilka grönområden som avses utvecklas.
30
Narrativ om framtidens grönområden i Eriksberg kunde även förstås ur ett grönt platsmarknadsperspektiv. Det kan tolkas som att framtidsvisionen platsmarknadsför stadsdelen utifrån dagens grönska, även om det står klart att en mer urban grön karaktär sammantaget kommer att utvecklas. Det tolkas att kommunen förmedlar ambitionen att bibehålla den naturnära karaktären där omkringliggande naturområdens sammankoppling till stadsdelen förstärks. Den föreslagna stadsdelsparken kan tolkas användas som grön platsmarknadsföring genom att profileras som en levande mötesplats och som en del av Eriksbergs hjärta. Hur dagens gröna planeringsarv ska samexistera med förtätningsidealet lämnas dock i mångt och mycket åt läsarens egna tolkning i planprogrammet. Studien kunde även påvisa diskrepans mellan kommunens ambition att växa inåt och att bevara lokala identiteter, där Eriksbergs utveckling sker i skiljelinjen av dessa, vilket kan förklara den tvetydiga framtidsvisionen som vägleds genom ”tänk urbant och grönt”.
Relationen mellan nutida förtätningsideal och planeringen av Eriksbergs grönområden kan problematiseras av att det fanns en svårighet att undersöka narrativ där värden och funktioner tilldelas grönområden. De konkretiseras sällan, samtidigt som grönområden inte har en tydlig definition. Det kan problematisera vad narrativen egentligen innebär, och hur tanken om grönskan i täta staden faktiskt förstås, planeras och förverkligas. För att läsare av planprogrammet ska förstå utvecklingens omfattning hade det varit en fördel om det tydligare adresserades vad som menas med grönområden, parker och upplevelsevärden. Grönområden kan av planprogrammet exempelvis förstås som allt från naturområden, parker och stråk till gröna inslag vid handelsplatser. Relationen kan även problematiseras av att fråga för vem och varför grönområden förändras.
Denna fallstudie har undersökt och problematiserat en ytterlighet – att förtäta en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. En fallstudie kan kritiseras för att inte erbjuda generaliserbara resultat, men kan ändå exemplifiera komplexa forskningsfrågor (se Stake, 1995). Av denna studie slutleds att förtätningsideal har fäste vid planeringen av Eriksbergs grönområden. Det ska emellertid endast ses som en indikation på hur relationen mellan förtätningsideal och planering för grönområden i en stadsdel med bevarad natur kan se ut. Planeringen för grönområden vid förtätning är en internationell forskningsfråga där olika platsspecifika förutsättningar i form av planeringsideal, politik och övergripande stadsutveckling innebär att relationen torde vara nyanserad. Tillsammans med tidigare forskning kan fallstudien dock stärka bilden av att förtätningsideal påverkar planering för grönområden i svensk planeringskontext.
Den täta staden motiveras baserat på hållbarhetsvinster och därtill tillkommer ideal för hur stadens grönområden ska utformas. Denna studie ämnade att bidra med förståelse och problematisera grönskans karaktär, funktion och variation i den täta staden genom att visa på grönområdens komplexa roll. Jag slutleder att Uppsala kommun förmedlar ett narrativ om att grönområden behöver optimeras för specifika aktiviteter och tillföra samhället en tydlig
31
funktion när urbaniseringen brer ut sig. Framtida studier kan med fördel fortsätta undersöka komplexiteten mellan det täta och gröna, i olika kontexter. Det skulle vara intressant att undersöka hur utvecklingen av grönområden kan förklaras utifrån neoliberalism och privatisering av mark, likväl ur ett miljörättviseperspektiv. Hur påverkas invånare av att grönyta minskar och samtidigt programmeras för särskilda aktiviteter? Vari grundas besluten för vilka aktiviteter som prioriteras och vilka invånargrupper blir deras vinnare och förlorare? Vidare är det intressant att utreda vad planerare faktiskt menar med kvalitet och om det är sociala eller ekologiska värden som prioriteras. Kommer orörda, vilda dungar utan tillskrivna aktiviteter bli ett sällsynt element i framtidens täta och så kallade hållbara städer?
32
REFERENSLISTA
Tryckta källor
Andersson, I., Borén, T. (2019). Strategisk planering som svar på ökad konkurrens. Ingår i:
Samhällsplaneringens teori och praktik, Forsberg, G. (red.), Stockholm, Liber AB, s.
127–135.
Ankre, R., Forsberg, P.L. (2019). Förtätning och gröna kilar - konsekvenser för friluftslivet. Ingår i: Samhällsplaneringens teori och praktik, Forsberg, G. (red.), Stockholm, Liber AB, s. 197–206.
Boverket. (2016). Rätt tätt - en idéskrift om förtätning av städer och orter. Karlskrona, Elanders.
Cope, M. (2016). Organizing and Analyzing Qualitative Data. Ingår i: Qualitative Research
Methods in Human Geography, Hay, I. (red.), Don Mills, Oxford University Press, s.
373-393.
Dahlberg, A. & Borgström, S. (2017). Urbana gröna allmänningar för alla - eller inte? Tillgänglighet och mångfunktionalitet i en föränderlig värld. Ingår i: Urban utveckling
och interaktion. Ymer 2017. Svenska sällskapet för Antropologi och Geografi, Borén, T.
(red.), Ödeshög, Bokpartner, s. 165–187.
Dowling, R. (2016). Power, Subjectivity, and Ethics in Qualitative Research. Ingår i:
Qualitative Research Methods in Human Geography, Hay, I. (red.), Don Mills, Oxford
University Press, s. 29-44.
Gabriel, N. (2016). “No place for wilderness”: Urban parks and the assembling of neoliberal urban environmental governance. Urban Forestry & Urban Greening., Special Section:
Power in urban social-ecological systems: Processes and practices of governance and marginalization, 19 (1), s. 278–284.
Gulsrud, N. (2015). The Role of Green Space in City Branding: An Urban Governance Perspective. Diss., Köpenhamn, Köpenhamn universitet.
Haaland, C. & van den Bosch, C.K. (2015). Challenges and strategies for urban green-space planning in cities undergoing densification: A review. Urban For. Urban Forestry &
Urban Greening, 14 (4), s. 760–771.
Jim, C.Y. (2004). Green-space preservation and allocation for sustainable greening of compact cities. Cities, 21 (4), s. 311–320.
Khoshkar, S., Balfors, B. & Wärnbäck, A. (2018). Planning for green qualities in the densification of suburban Stockholm – opportunities and challenges. Journal of
33
Littke, H. (2016). Planning Practices of Greening : Challenges for Public Urban Green Space.Diss., Stockholm, Kungliga tekniska högskolan.
Littke, H. (2015). Planning the Green Walkable City: Conceptualizing Values and Conflicts for Urban Green Space Strategies in Stockholm. Sustainability, 7 (8), 11306–11320. Sandberg, M. (2019). Grön infrastruktur - ett nytt paradigm. Ingår i: Samhällsplaneringens
teori och praktik, Forsberg, G. (red.), Stockholm, Liber AB, s. 349-359.
Ståhle, A. (2010). More green space in a denser city: Critical relations between user experience and urban form. Urban Design International, 15, s. 47–67.
Stake, R.E. (1995). The Art Of Case Study Research. Thousand Oaks: Sage Publications. Teorell, J., Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara: Samhällsvetenskaplig metod. 1:4. ed.
Liber AB, Stockholm.
Tunström, M., (2009). På spaning efter den goda staden: om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion. Örebro Studies in Human Geography 4 :
Örebro universitet. Alsbjer, M. (red.). Kållered, Intellecta Infolog.
Tunström, M. & Smas, L. (2017). Spänningar på ett fält - stadsplaneringens diskurs och praktik på gränsen mellan innerstad och förort. Ingår i: Urban utveckling och interaktion.
Ymer 2017. Svenska sällskapet för Antropologi och Geografi, Borén, T. (red.), Ödeshög,
Bokpartner, s. 145–164.
United Nations. (2019). World urbanization prospects: the 2018 revision. United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division.
Waitt, G. (2016). Doing Foucauldian Dicourse Analysis-Revealing Social Identities. Ingår i:
Qualitative Research Methods in Human Geography, Hay, I. (red.), Don Mills, Oxford
University Press, s. 288-312.
Winchester, H.P.M. & Rofe, M.W. (2016). Qualitative Research and Its Place in Human Geography. Ingår i: Qualitative Research Methods in Human Geography, Hay, I. (red.), Don Mills, Oxford University Press, s. 3-28.
Plandokument
Uppsala kommun (2017a). Eriksberg och Ekebydalen planprogram 2017. Dnr: PBN 2015-000015. Uppsala kommun, Plan- och byggnadsnämnden.
Uppsala kommun (2017b). Översiktsplan 2016 för Uppsala kommun Del A Huvudhandling. Dnr: KSN-2014-1327. Uppsala kommun, Kommunstyrelsen,
Stadsbyggnadsförvaltningen.
Uppsala kommun (2016). Planprogram för Eriksberg och Ekebydalen
Programrådsredogörelse. Dnr: PBN 2015-000015. Uppsala kommun, Plan- och
34
Uppsala kommun (2013a). Parkplan för Uppsala stad. Uppsala kommun, Gatu- och samhällsmiljönämnden.
Uppsala kommun (2013b). Uppsalas parker - Riktlinjer. Uppsala kommun, Kommunstyrelsen, Stadsbyggnadsförvaltningen.
Elektroniska källor
Boverket (2019a). ”Urbanisering.”, Boverket,
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsforsorjning/flyttni ngar/urbanisering/ [Hämtad den 2020-04-13].
Boverket (2019b). ”Grönska främjar hälsa och välbefinnande.”, Boverket,
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster/naturen/valbefinnande/ [Hämtad den 2020-04-13]. Ekström, A. (2018). ”Beslut fattat om Eriksberg.”, Uppsala Nya Tidning,
https://www.unt.se/nyheter/uppsala/beslut-fattat-om-eriksberg-5168742.aspx [Hämtad den 2020-04-29].
Lantmäteriet. (u.å). Eriksberg. Kartsök och ortnamn. Gävle, Lantmäteriet.
https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?e=645586&n=6636665&z=11 [Hämtad den 2020-05-04] Lindqvist, O. (2017). ”Förtätning planeras för hel stadsdel.”, Uppsala. Nya Tidning,
https://www.unt.se/nyheter/uppsala/fortatning-planeras-for-hel-stadsdel-4490449.aspx [Hämtad den 2020-04-29].
Stark, P. (2017). ”Möte om kritiserade byggplaner.”, Upsala Nya Tidning, https://www.unt.se/nyheter/uppsala/unt-tv-mote-om-kritiserade-byggplaner-4515119.aspx [Hämtad den 2020-04-29]
Uppsala kommun. (2018). ”Historia.”,
https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/eriksberg/om-omradet/historia/ [Hämtad den 2020-02-24].
Uppsala kommun (u.å). ”Uppsala växer.”,
https://bygg.uppsala.se/samhallsbyggnad-utveckling/uppsala-vaxer/ [Hämtad den 2020-04-13].
Uppsala kommun (n.d). ”Eriksberg och Ekebydalen.”,
https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/eriksberg/ [Hämtad den 2020-04-29].
Intervju
35
BILAGA
Intervjuguide vid intervjun med projektledaren vid utformande av planprogrammet, 30 mars 2020
Inledande fråga
• Vad var din arbetsroll i processen när planprogrammet för Eriksberg och Ekebydalen togs fram?
Eriksbergs karaktär
• Eriksberg benämns som en grön stadsdel i planprogrammet – vad innebär det och hur har det påverkat planeringen?
• Vilka aspekter för Eriksbergs utveckling har ni fokuserat speciellt på vid utformningen av planprogrammet?
• Vilket inflytande hade översiktsplanen vid utformandet av planprogrammet?
Grönområden
• Hur var er uppfattning om och vilken grönska som uppskattas av invånarna idag?
• Vad har legat till grund för vilka grönområden som föreslås bevaras och utvecklas?
• Vad var en vision om Ekebydalen? Hur ser ni att den kommer att användas?
• Varför föreslås det att anlägga en stadsdelspark?
• Vad är syftet med att förbättra och komplettera grönstråk?
Planeringsprocessen
• Hur upplever du att samråden gick?