Mina slutsatser är att det finns en stor vilja att driva en pedagogisk verksamhet som följer läroplanen. Pedagogerna på skolan är väl medvetna om vad kvalitet på fritidshem innebär och de har viljan att nå dit. Det som hindrar är främst bristen på personaltäthet till barngrupperna samt att lokalerna inte är ändamålsenliga, eftersom olika verksamheter måste dela på dem och ha olika aktiviteter i dem. Det jag har sett är att och enligt vad jag har kunnat få fram genom litteraturen på vad kvalitet på fritidshem är, så fanns det en avdelning som hade hög kvalitet.
De andra avdelningarna har den kvalitet som är den bästa som pedagogerna kan göra efter de förutsättningar som finns, med tanke på att de har sina verksamheter i icke ändamålsenliga lokaler till exempel. Flera tankar som har kommit till mig under denna undersökning och som jag tar extra till mig och kommer att arbeta för i mitt yrke, är bland annat olika sätt att få barens inflytande i verksamheten synliga. Mina frågeställningar anser jag att jag har fått svar på genom intervjuer och från litteraturen. Vad innebär kvalitet på fritidshemmet? Både litteratur och pedagogerna som intervjuats menar att kvalitet är att det finns tillräckligt med personal till den barngrupp man har och att barngruppen är lagom stor, att lokalerna som fritids bedrivs i är ändamålsenliga vilket de oftast inte är. Pedagogerna lyfter också att barnen ska trivas och må bra. Tankarna kring kvalitet på fritidshem menar dessa pedagoger att de vill att kommun och rektor behöver lägga mer resurser och förbättra förutsättningarna för
fritidshemmen så att de kan utföra uppdraget som fritidshemmen genom att kunna erbjuda varje barn en meningsfull fritid efter varje barnens behov. Förändringarna som pedagogerna vill genomföra på den här skolan för att höja kvaliteten på fritidshemmen är framför allt att vara fler vuxna i verksamheten. Det skulle göra att barnen hinns med och för deras behov tillfredsställda.
Referenslista
Andersson. Lars. 2011. Fritidshem. Vägledning, pedagogiskt förhållningssätt. Natur &
Kultur, Stockholm.
Carlgren. Ingrid. 1999. Miljöer för lärande. Studentlitteratur, Lund.
Dahlberg. Gunilla, Moss. Peter & Pence. Alan. 2006. Från kvalitet till meningsskapande.
HLS Förlag, Stockholm.
Johansson. Bo & Svedner. Per Olov. 2010. Examensarbetet i Lärarutbildningen.
Kunskapsföretaget AB, Uppsala.
Johansson. Inge. 2012. Fritidshemspedagogik. Idé-ideal-realitet. Liber AB, Stockholm.
Johansson. Inge & Holmbäck Rolander. Ingrid. 2007. Vägar till pedagogiken i förskola och fritidshem. Liber AB, Stockholm.
Maltén. Arne. 1992. Grupputveckling. Studentlitteratur, Lund.
Nationalencyklopedins ordbok. 2000. Bra Böcker AB, Höganäs.
Patel. Runa & Davidson. Bo. 2011. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB, Lund.
Rohlin. Malin. 2012. Fritidshemmets historiska dilemman. En nutidshistoria om
konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skola. Stockholms universitets förlag,
Stockholm.
Sandberg. Anette. 2008. Miljöer för lek, lärande och samspel. Studentlitteratur AB, Lund.
Skolverket. 2010. Allmänna råd och kommentarer- Kvalitet i fritidshem. Davidsons tryckeri, Stockholm.
Skolverket.2012. Allmänna råd och kommentarer- Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Edita Västra Aros, Stockholm.
Skolverket.2011. Fritidshemmet- en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling.
Elanders Sverige AB, Stockholm.
Skolverket.2010. Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Danagårds grafiska, Ödeshög.
SAOL. 1998. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Svenska Akademien.
Näthämtningar:
www.forskning.se Hämtat 2013-05-07 www.skolverket.se Hämtat 2013-04-26.
Intervjuer:
Fritidspedagoger 2013-04-24. Tre intervjuer Fritidspedagoger 2013-04-25. Två intervjuer Fritidspedagog 2013-04-26. En intervju
Bilagor Bilaga 1
I denna bilaga finns mina intervjufrågor som jag använde mig av i mina intervjuer.
1. Hur länge har du arbetat på fritidshemmet?
2. Vad har du för utbildning?
3. Hur många barn och vuxna finns det på avdelningen?
4. Vad är kvalitet på fritids för dig?
5. Vilka är de viktigaste faktorerna för att uppnå god kvalitet på fritidshemmet?
6. Anser du att rektor och ledning ser fritidshemmen som en viktig verksamhet?
7. Hur ofta utvärderar ni verksamheten?
8. Får ni den fortbildning och kompetensutveckling som ni behöver och är aktuell för er?
9. Upplever du att barngruppen är lagom stor på fritidsavdelningen?
10. Känner du att du kan se och bekräfta varje barn efter barnets behov?
11. Tycker du att lokalerna som verksamheten är i är ändamålsenliga?
12. Vilken utbildning har din arbetskollega/kollegor?
13. Hur arbetar ni med barnens och föräldrarnas delaktighet och inflytande i verksamheten?
14. Känner du att ni som pedagoger får tillräckligt med tid för planering, dokumentation och uppföljning?
15. Vad är det som du skulle vilja ändra på för att höja kvaliteten på fritidshemmet?
Bilaga 2
Jag kommer här att sammanfatta informanternas svar på mina intervjufrågor. Istället för att bli nämnda med namn, då de är informerade om att de kommer att vara anonyma, kommer de att bli kallade A, B, C, D, E och F.
1. Hur länge har du arbetat på fritidshemmet?
A: 19 år.
C: Lärare mot de yngre åren med inriktning mot förskoleklass, skola och fritidshem.
D: Fritidspedagog med examensår 1978.
E: Fritidspedagog.
F: Lärare grundskolans tidiga åldrar, förskola och fritidshem.
3. Hur många barn och vuxna finns det på avdelningen?
A: 38 inskrivna barn, tre pedagoger två dagar i veckan de övriga dagarna är det två.
B: 38 inskrivna barn, tre pedagoger två dagar i veckan de övriga dagarna är det två.
C: 37 inskrivna och två pedagoger.
D: 33 barn och stundtals fyra vuxna. Mellan klockan ett och halv tre är det tre till fyra pedagoger och efter klockan halv två är det två pedagoger.
E: 2 stycken fritidspedagager och en assistent till ett barn i behov av stöd och det är 35 barn inskrivna.
F: 39 barn och 2 vuxna.
4. Vad är kvalitet på fritids för dig?
A: Kvalitet är att ha ett medvetet arbete i det man gör. Synliggöra det man gör för rektor och föräldrar. Känna sig stolt över det man gör.
B: Att ha ett mål och ett syfte i med allt man gör. Hela tiden ha en tanke framåt och mål att sträva mot. Utvärdera sitt arbete så att man kan se hur man ska förbättra sig.
C: Att alla barn mår bra och har något att göra oavsett vilken ålder. Kvalitet är när jag som pedagog hinner prata med varje barn.
D: Glada och friska barn. Det ska finnas utrymme att leka på, material att leka med och en utmanande utemiljö. Vuxna som är engagerade i barnen.
Ledningen ska fungera.
E: En verksamhet som håller en hög standard. Att barnen trivs och vill vara här. När föräldrarna känner att de kan lämna sina barn med gott samvete och de inte känner oro eller ångest.
F: När man tar tillvara på barnens intressen, hjälper dem att utveckla idéer samt att få dem att komma på nya idéer och startar egna lekar.
5. Vilka är de viktigaste faktorerna för att uppnå god kvalitet på fritidshemmet?
A: Planering av verksamheten och då gemensamt med den man arbetar med. Ha en medvetenhet i det man planerar så det finns syften och mål med aktiviteterna. Skriva LPP (Lokal pedagogisk planering) Där man blir medveten om tanken och det tydligt står vilka mål man vill uppnå utifrån läroplanen. Göra en plan. Vad gör vi? Och svara med Därför att…
Grundtanke som är flexibel. Den ska kunna ändas på efter barnens intressen och behov.
B: Planering tillsammans. Möta barnen där de är och efter deras intressen.
Barnens intresse ska vara i fokus. Barninflytande. Barnen är med och planerar, genomför och utvärderar. En styrka är att vi fritidspedagoger ser barnen hela dagen och kan ha med oss dagens tidigare händelser och se samband med hur eftermiddagen blir. Då kan man förhindra många konflikter.
C: Att ha fler än två pedagoger på avdelningen för att kunna göra aktiviteter med kvalitet. Färre barn i barngruppen.
D: Rummens planering har stor vikt i kvaliteten. Det behöver finnas kök och vatten för kreativs arbete. En spännande och bra utemiljö med fotbollsplan.
E: Det ska finnas ett brett utbud av aktiviteter för de som har smala intressen. De barn som är enkelspåriga tvingas in i olika aktiviteter för att vidga sina intressen. De får pröva något nytt. Det ska vara kvalitet på aktiviten, alltså måste aktiviten ha ett syfte. Engagerad personal. Ändra på regler i lekar för att främja utvecklingen. Få med alla barn. Fritidstiden ska vara meningsfull. En god tanke ska finnas med i det man gör. Låta barnen aktivera alla sinnen, man lär genom hela kroppen.
F: Tillräckligt med personal. Mindre barngrupper. Bra lokaler både inne och ute.
6. Anser du att rektor och ledning ser fritidshemmen som en viktig verksamhet?
A: Inte av kommunen alla gånger. Resursfördelningen är skev.
Verksamheten får inte kosta. Nätverksträffarna som kommunen ordnar är däremot bra. Där kan vi utbyta tankar och idéer med andra fritidshem inom kommunen.
B: Rektorn ger oss bra respons. Hon är insatt och intresserad. Det finns förståelse. Hon ger stöd och respons. Feedback. Vill lösa problem. Från kommunens håll ligger fritidshemmet under skolan. Vi ses alltid i förhållande till skolan. Det gamla lever kvar, när fritids gick under socialförvaltningen och inte skolförvaltningen.
C: JA, av rektorn. Vi får ofta besök av henne i verksamheten. Hon ser och lyssnar. Hon är lyhörd för vad fritidshemmet tycker och tänker. Engagerad.
D: Ja, de gör det bästa de kan efter de ekonomiska förutsättningar som råder i dagens samhälle.
E: I rektorns veckobrev som skickas ut till skolans personal nämns aldrig fritidshemmens aktiviteter. De skickar signaler att skolan är viktigare.
Lärare anser att fritidspedagoger är en stark grupp. Fritids och förskoleklass har lägre prioritet, vi har ju lägre krav.
F: Rektor ser verksamheten som viktig. Kommunen lyssnar inte till kritik mot för stora barngrupper och för lite personal. Det borde finnas ett max
tak. Det är svårt att få extra resurser till skolan. Många barn har resurs i skolan men den följer sällan med till fritids. Verksamheten får inte kosta.
7. Hur ofta utvärderar ni verksamheten?
A: Löpande. Efter varje större aktivitet.
B: Kontinuerligt.
C: Inte så ofta som vi borde. En på ett helt läsår.
D: Varje dag, muntligt arbetskamrater emellan. Dokumentationen är i det stora hela obefintlig. Den dokumentation som görs är via kamera.
E: En gång per år. ”Stora rapporten”. Vi är bra på att utvärdera men sämre på att dokumentera. Lärarna fick var sin dator medan fritids fick en per avdelning. Svårt att komma åt datorer när små stunder finns för
dokumentation.
F: Vi är dåliga på att dokumentera och att utvärdera. Jag önskade att man hade kunnat göra det med barnen i större utsträckning.
8. Får ni den fortbildning och kompetensutveckling som ni behöver och är aktuell för er?
A: Ja, men vi är slarviga på att använda fortbildningspengen. Den ligger på 1000: - för en heltid och läsår. Den ska räcka till både kursens kostnad och vikarie. Det gör den inte.
B: Vi har ju nätverksträffarna där vi träffar andra fritidshem från
kommunen. Sedan har vi samverkansdag, då hela skolan har tillsammans.
Då får vi föreläsningar men de är ofta riktade till skolan. När man har egna små barn hemma finns inte riktigt orken att åka iväg på kvällar till
föreläsningar.
C: Vi får den fortbildning och utveckling vi behöver. Trots att pengarna är slut fixar ledningen så att fortbildning kan gås på. Ledningen vill att personalen uppdateras.
D: Nej! Det sköter jag själv genom att göra egen forskning på nätet och tv-program. Det vi har här på skolan är en bokcirkel där det finns nyttig litteratur.
E: Nej! Jag betalade min föreläsningsavgift själv. Utbildningspeng räcker bara till vikarie.
F: Vi får erbjudande att gå, men det är svårt att få ihop. Det ska sättas in vikarie och då kanske bara för två timmar. Det gör man inte. Då blir det att man inte går.
9. Upplever du att barngruppen är lagom stor på fritidsavdelningen?
A: Färre barn hade varit att föredra, men vi går inte på knäna. Hellre lite fler barn och en vuxen till. För få barn är inte heller bra.
B: 15 barn per vuxen tycker jag är lagom. Hellre en vuxen till. Många av de äldre barnen går hem och då kan det vara svårt att hitta lekkamrater. Det viktiga är kanske inte antalet barn man har, utan vilken sammansättning gruppen har.
C: Den är för stor i förhållande till antal pedagoger. Det känns som barnförvaring istället för pedagogisk verksamhet. Det är svårt att få hjälp från andra avdelningar, alla har fullt upp.
D: Den är lagom, just nu.
E: Barngruppen skulle kunnat vara mindre, men lokalen gör att det funkar.
För att få kvalitet hade en vuxen till varit att föredra.
F: Nej! Jag skulle vilja ha färre barn i gruppen, men det är inget som jag kan påverka.
10. Känner du att du kan se och bekräfta varje barn efter barnets behov?
A: Både och. Det är lättare nu på våren då barnen har funnit sig tillrätta och man inte hela tiden behöver vara extra stöd för de nya sex-åringarna.
B: På hösten känner jag inte att jag kan det. Det nya barnen behöver komma in i verksamhetens olika moment så de äldre barnen kommer lite i andra hand. Ett önskemål hade varit att man var fler personal under den perioden. På våren känner jag att jag kan det. Dels går flera av de äldre barnen hem samt att alla har kommit till rätta.
C: Nej! Det hinner man inte. Jag hinner inte prata med alla barnen.
D: Nej! De som måste bli sedda ser till att bli det och tar den tid de behöver, på bekostnad av de lite mer tillbakadragna barnen. I samlingen blir alla sedda.
E: Nej! Eller vad är att bli sedd? Jag kanske inte ser alla barnen, men de jag inte ser har kontakt med den andra pedagogen. Alla får någon kontakt med en vuxen. Om jag är engagerad i lekar det risken finnas att barn går hem utan att jag har sett det. Då krävs det att man har byggt upp en tillit med
barnen så att jag kan lita på dem att de verkligen blir sedda när det är dags för dem att gå.
F: Det är svårt att veta. Alla har olika behov av bekräftelse. Jag tror att man oftast kan det, men det beror på barnet. Jag kan nog inte bekräfta barnen så mycket som jag skulle vilja.
11. Tycker du att lokalerna som verksamheten är i är ändamålsenliga?
A: Ja, det tycker jag. Vi har bra utrymmen att bedriva pedagogisk och kreativ verksamhet i.
B: Ja. Det jag vet att barnen saknar är en klätterställning utomhus.
C: Nej. Vi skulle behöva fler små rum. Ett rum för kreativ verksamhet skulle vi också behöva, där sakerna kan få stå framme och man kan spara.
Vi har nu ett stort rum och tre klassrum. Vi måste visa hänsyn till varandra, skola och fritidshem. Det går bra, men det har tagit ett tag. Möbleringen fungerar bra i klassrummen. Borden står i öar, så vi kan använda dessa när vi spelar spel och pysslar.
D: Ja, det tycker jag att vi har. Vi har kök där vi kan baka och rinnande vatten som är nödvändigt när vi målar. Lokalen är stor så barnen har god överblick över vad som händer.
E: Ja! Vi har små rum som är hemtrevliga och inbjuder till lugn. Det är nödvändigt med en annorlunda miljö efter en hel skoldag. Det jag saknar är ett stort rum att ha samlingar i och där man kan ha teaterframträdanden.
F: Nej, det har vi inte. Vi skulle behöva fler rum som är fritidsmöblerade.
Vi har nu ett litet rum som är ganska hemtrevlig sedan har vi fyra klassrum.
I vissa klassrum kan fritids påverka möbleringen, men inte i alla. Sedan är det inte lätt att möblera för fritids eftersom det inte köps in nya möbler.
12. Vilken utbildning har din arbetskollega/kollegor?
A: Hon är fritidspedagog.
B: Fritidspedagog.
C: Barnskötare men går just nu och utbildar sig till fritidspedagog.
D: En är lärare, en är fritidspedagog och assistenten har ingen utbildning alls.
E: Fritidspedagog F: Fritidspedagog
13. Hur arbetar ni med barnens och föräldrarnas delaktighet och inflytande i verksamheten?
A: Barnen har stort inflytande på verksamheten. De planerar verksamheten med egna teman. På fritidrådet kommer de med önskemål på vad de tycker att fritids ska köpa in för material. På hösten styr vi i personalen mer
eftersom det är nya barn och de behöver lära känna verksamheten. På våren är det mycket mer barnstyrt. Åsikter och idéer från föräldrarna tas gärna emot, men det kommer sällan några. Vi kan få respons när barnen har berättat något kul de varit med om.
B: Vi har barnintervjuer här på fritids där de kan komma med förslag på aktiviteter. Dessa aktiviteter får de sedan vara med att planera, genomföra och utvärdera. Nya barn måste styras lite mer, då de inte riktigt vet hur verksamheten funkar. Vi personal är ibland inne och styr i barnens
aktiviteter som de planerat för att få in dem på nya tankebanor. Föräldrarna hörs inte så mycket. Kanske man kan tolka det som ”tysta föräldrar är nöjda föräldrar”?
C: De är dagligen delaktiga. De bestämmer vilka leksaker som ska vara framme och vilka som ska vara i förrådet. De röstar på fritidsrådet som vi har en gång i månaden om verksamhetens utformning. De är ansvariga för boden. De lär dem att ta ansvar. Föräldrarna syns nästan aldrig. Barnen blir skickade eller går själva. Det finns nästan ingen direkt föräldrakontakt.
D: Deras egna val vad de gör på fritids. Vuxna presenterar aktivitet och barnen väljer. Fast det är den vuxna som bestämmer nar man ska vara ute eller inne. Från föräldrarna kommer det aldrig några åsikter.
E: De påverkar aktiviteterna, de blir lyssnade till och genomför det de har önskat. Omröstningar kan inte utesluta någon aktivitet, röstningen
bestämmer bara vilken ordning man gör aktiviteterna. Pedagogerna bestämmer aktivitet och barnen väljer. Barnen kan i aktiviteter få uppdrag att ändra regler i lekar. Detta görs för att nå ett syfte. Det kan handla om att få in mer rörelse i leken, samarbete eller något annat som är aktuellt att jobba med. Det vi får från föräldrarna är positiv respons. De kommenterar barnens reaktioner på verksamheten.
F: Barnens inflytande finns i fritidsrådet. Där kan de komma med önskemål på olika aktiviteter. Föräldrarna lägger sig inte i verksamheten. Ett
önskemål från mig är att man hade stationer med olika aktivitet där föräldrarna kunde få prova på det som deras barn gör under dagarna.
14. Känner du att ni som pedagoger får tillräckligt med tid för planering, dokumentation och uppföljning?
A: Ja. Vi dokumenterar mycket i arbetslaget.
B: Ja, det tycker jag att vi har.
C: Inte tillräckligt. Mycket av tiden går åt till att planera aktiviter man gör i skolan. Sammanlagt har min kollega och jag en och en halv timma
tillsamman. Den tiden ska räcka till dokumentation, månadsbrev, barnprat och verksamheten framåt.
D: Nej! Inte för min del. Jag är med i trygghetsgruppen så mycket av min planering går till det.
E: Vi har för lite. Det är inte mycket tid vi har tillsammans att planera verksamheten. Mycket av planeringen sker på min egen fritid. Det blir en efterkonstruktion när det är dags att skriva rapporten och utvärderingen.
Man har mycket av planeringen i huvudet, men lite dokumenterat.
F: Inte tillräckligt. På en 75 % tjänst har man sex timmar i vecka. En och en halv timma går till APT och förtroendetid och en och en halv timma går till fritidsmötet. Där kan inte avdelningens planering ske, utan där tas de stora frågorna upp.
15. Vad är det som du skulle vilja ändra på för att höja kvaliteten på fritidshemmet?
A: En vuxen till, i alla fall tre dagar i vecka. Det är bra om den personalen kunde vara med på planeringen också. Kanske fler barn i gruppen, så man kunde få en vuxen till. Det är sårbart med bara två pedagoger.
B: Mer fortbildning. Man skulle kunna spara sin fortbildningspeng så att man kan får ut något vettigt av det. Det hade varit bra om hela arbetslaget fick fortbildning samtidigt så att alla blir uppdaterade och man skulle kunna komma vidare.
C: Miljön- lokalerna. De är inte ändamålsenliga. En pedagog till. Då skulle man kunna erbjuda varje barn aktivitet efter deras förutsättningar. Man måste se till verkligheten. Det är många barn på fritidshemmen idag och mindre grupper finns det inte lokaler till. Däremot kan man sätta in fler vuxna så det blir personaltätare.
D: Jag skulle vilja ljudisolera. Det är så hög ljudnivå. Sedan skulle jag vilja att vi hade mindre rum. Ett ställe där man kunde ha kvar aktiviteterna så de slapp att alltid börja om. Utveckla utemiljön och säkerhetsställa den.
E: Mer tid för planering. Mer mötestid för oss i personalen. Bättre förutsättningar genom att ha mer personal.
F: Mer personal. Tre personal på fyrtio barn känns ganska lagom. Då hade man kunnat göra smågrupper. Inte blanda åldrarna för mycket. Vi har fyror
F: Mer personal. Tre personal på fyrtio barn känns ganska lagom. Då hade man kunnat göra smågrupper. Inte blanda åldrarna för mycket. Vi har fyror