Kvalitet i fritidshem
En studie om pedagogers tankar kring kvalitet på en skolas fritidshem
Quality in Youth Leisure Centers
A study about pedagogue’s thoughts concerning the quality at their school’s youth leisure center
Rebecka Hallberg
Humaniora och samhällskunskap
Lärarprogrammet, Uteliv, hälsa och identitet 15 poäng
Linda Harkman Anders Broman 2013-06-05 Löpnummer
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers syn och tankar kring kvalitet inom fritidsverksamheten. I arbetet har det gjorts en litteraturstudie där olika författares tankar kring fritidshem har sammanfattats samt Skolverkets riktlinjer för fritidshemmets uppdrag
presenterats. Sex stycken pedagoger på en och samma skola har intervjuats för att ta reda på deras tankar kring ämnet kvalitet på fritidshem. Resultatet av intervjuerna visade att
pedagogerna på vill höja kvaliteten på fritidshemmen, men att resurserna är små. Framför allt saknas ändamålsenliga lokaler och barngrupperna är för stora till den personaltäthet som finns. Slutsatsen från de intervjuer som gjordes ger en uppfattning om att kvaliteten på olika avdelningar kan skilja inom en och samma skola.
Nyckelord: kvalitet, fritidshem, fritidspedagoger och barngrupper.
Abstract
The purpose of this paper is to examine recreation pedagogue’s views and thoughts about the quality of youth leisure activities. In the process, a literature review has been conducted, where the thoughts of different writers concerning youth leisure centers have been summarized, and the National Agency for Education’s guidelines for the youth leisure center’s assignment has been presented. Six pedagogues at the same school have been interviewed in order to find out their thoughts on the subject of quality at youth leisure
centers. The results of the interviews showed that the pedagogues want to improve the quality of youth leisure centers, but that the resources are too small. Above all, suitable premises are lacking and the children’s groups are too large for the available staff. The conclusion from the interviews that’s been done gives a hint that the quality can vary a great deal within the same school.
Keywords: quality, youth leisure centers, recreation instructors and children’s groups
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte ... 5
1.2 Frågeställningar ... 6
2. Teoretiska utgångspunkter ... 7
2.1 Precisering av kvalitet ... 7
2.2 Fritidspedagogik ... 7
2.3 Vad är kvalitet på fritidshem ... 8
3. Litteraturgenomgång ... 13
3.1 Fritidshemmets historia ... 13
3.2 Fritidshemmets uppdrag ... 14
3.3 Styrdokument ... 15
3.4 Skolinspektionens kommentarer ... 16
4 Metod ... 19
4.1 Val av metod ... 19
4.2 Urval ... 20
4.3 Presentation av informanterna ... 21
4.4 Genomförande ... 22
4.5 Validitet och reliabilitet ... 23
5 Resultat ... 25
6 Diskussion ... 29
7 Egna reflektioner ... 32
8 Slutsatser ... 34
Referenslista ... 35 Bilagor
Bilaga 1 Bilaga 2
1. Inledning
Vi kan dagligen läsa i tidningar och höra på nyheterna att personal och föräldrar kritiserar de stora barngrupperna som finns på de olika fritidshemmen i vårt land. Kvaliteten minskar då personalen inte hinner med alla barnen menar de. Andra faktorer som också diskuteras i media är vikten av det finns utbildad personal inom skolans verksamhet. Vad är det som påverkar kvaliteten på våra fritidshem där våra barn spenderar sin tid efter skolan? Föräldrar som arbetar eller studerar lämnar över ansvaret för sina barn till människor och verksamheter som ska säkerställa att barnen är i en trygg och utvecklande miljö, där de ska få meningsfull och stimulerande sysselsättning. Jag är lärare med inriktning mot fritidshem och har under min verksamhetsförlagda utbildning varit på två olika ställen. På dessa två ställen har jag upplevt att kvaliteten på fritidshemmen har skiljt sig avsevärt mellan varandra. I skollagen står att fritidshemmet ska erbjuda eleverna meningsfull fritid samt stimulera deras utveckling och lärande. Min uppfattning är att det finns skillnader mellan olika skolor. På min senaste verksamhetsförlagda utbildning såg jag att denna skillnad även kan vara stor inom samma skola. Utifrån det som står i skollagen samt Skolinspektionens rapport började jag fundera över hur fritidspedagogerna uppfattar kvalitet på fritidshemmet och vad de ansåg vara viktiga faktorer som borde finnas för att god kvalitet ska uppnås. För att kunna göra en djupare undersökning har jag i litteraturen tagit reda på olika bakgrunder som är viktiga att förstå för att kunna på ut den information jag ville ha genom de intervjuer jag gjorde på skolan. För att kunna diskutera kvalitet måste man reda ut först vad fritidspedagogik står för samt innebörden av vad just ordet kvalitet är. Barngruppens sammansättning har en stor påverkan på hur miljön för barnen på fritidshemmet är.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilka tankar pedagogerna på en skolas fritidshem har om kvalitet i verksamheten. Jag vill få reda på pedagogernas olika eller lika funderingar kring vad kvalitet innebär för dem i deras arbete. I mina intervjuer, som metod, vill jag få en djupare förståelse för pedagogernas upplevelser och deras erfarenheter de har kring ämnet. Ett delsyfte är att studera om möjligheterna för att eventuellt öka kvalitet på fritidshemsavdelningarna finns.
1.2 Frågeställningar Mina frågeställningar är:
Vad säger litteraturen om vad kvalitet på fritidshem innebär?
Vilka tankar har pedagogerna kring begreppet kvalitet på fritidshemmet?
Vill pedagogerna förändra något för att nå bättre kvalitet på fritidshemmet, och i så fall vad?
2. Teoretiska utgångspunkter
2.1 Precisering av kvalitet
Ordet kvalitet kan tyckas vara en tolkningsfråga. Kvalitet kan ha olika betydelser för olika personer och i olika sammanhang. I boken Från kvalitet till meningsskapande sammanfattar författarna Dahlberg, Moss och Pence (2006) hur olika experter inom området definierar innebördet av ordet kvalitet. Man kan i boken läsa att Edward Deming menar att kvalitet står för tillförlitlighet, pålitlighet, förutsägbarhet och följdriktighet. Joseph Juran talar om kvalitet som lämplighet för användningen eller syftet. Konformitet med kraven betecknar Philip Crosby kvalitet som, medan William Conway anser att kvalitet står för lågkostnadsprodukter och – tjänster som stämmer överrens med vad kunden söker eller behöver. American Society for Quality Control, som anses vara ledande auktoritet på kvalitet, menar att kvalitet är en term som är subjektiv då varje person har en egen definition på innebörden. Dock menar de att det inom tekniskt språkbruk finns det två innebörder där det dels kan betyda att kvalitet står för det som kännetecknar en bra tjänsts förmåga att uppfylla ett behov samt att en vara eller tjänst är fri från brister (Dahlberg, Moss & Pence, 2006).
Skolverkets definiton av vad kvalitet innebär inom utbildningsväsendet är en
samlingsbeteckning för hur väl verksamheten uppfyller de nationella målen. Hur väl de svara för de nationella kraven och riktlinjerna, hur de uppfyller andra uppsatta mål och krav för verksamheten som stämmer med de nationella och hur väl verksamheten strävar efter förnyelse och förbättringar efter de förutsättningar som finns (Skolverket, 2012).
Slår man upp ordet kvalitet i Nationalencyklopedins ordlista är betydelsen ”grad av goda egenskaper” (NE, 2000). I SAOL, Svenska akademiens ordlista, har ordet kvalitet betydelsen
”värde; egenskap; sort, beskaffenhet; god beskaffenhet (SAOL, 1998).
2.2 Fritidspedagogik
Vad fritidspedagogik är för något är svårt att förklara, menar forskare enligt forskning.se.
Fritidspedagogik handlar ofta om att informellt lärande och formellt lärande sker i samspel
med varandra. Det man kan förklara fritidpedagogik är genom tre definitioner. Den första är att utveckla barns sociala kompetenser och hantera konflikter. Fritidspedagogens roll är då att vara en handledare och observera och hjälpa barnen när det behövs. Andra definitionen om fritidspedagogik handlar om att möta barnen där de är och ta tillvara på deras erfarenheter och intressen. I barnens fria lek kan pedagogerna utveckla sociala kompetenser samt föra in kunskaper i till exempel matematik, språk och svenska, beroende på vad de aktiverar sig med.
I så kallat situationsstyrt lärande tar pedagogen vara på lärandesituationen som barnen själva skapar efter sina behov. Den tredje beskrivs genom att se och bekräfta barnen för vad de är och inte vad de presterar. På fritidshemmen får eleverna ofta kunskaper som en biprodukt till skillnad från skolan där det formella lärandet sker. Vid utflykter kan fritidspedagogens syfte vara att lära om naturen men även att träna barnen på att arbeta i grupp och samarbete.
(forskning.se).
I Fritidshemmet- en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling,(2011) skriver Skolverket att fritidspedagogikens hörnstenar är att förena god omsorg och pedagogisk verksamhet som bygger på arbetsätt där relationer barn emellan och mellan barn och vuxna är redskap som hjälper barnen att utveckla förståelse för omvärlden. Där finns även ett fokus på identitetsutveckling och social kompetens. Leken och skapande arbete är inslag inom
verksamheten och där det informella lärandet dominerar. Det gäller att skapa situationer där barnens intresse fångas och utmanas i sitt lärande. Pedagogik och omsorg ska integreras och varje barns utveckling ska ses som en helhet (Skolverket, 2011).
2.3 Vad är kvalitet på fritidshem?
I skriften Fritidshemmet- en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling som är utgiven genom Skolverket kan man läsa hur Skolverket definierar begreppet kvalitet utifrån hur väl verksamheten på fritidshemmet uppfyller strävansmål för en god kvalitet. De tittar på hur väl de uppfyller de nationella målen, svarar på nationella krav och riktlinjer och andra uppsatta mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella. Även kännetecknas god kvalitet av en strävan till förnyelse och förbättringar efter de förutsättningar som finns (Skolverket, 2011).
För att arbeta med god kvalitet på fritids finns det från Skollagen krav på att verksamheten kontinuerligt och systematiskt följer upp verksamheten, analyserar sina resultat i jämförelse till de nationella målen och utifrån dessa planera och utvecklar verksamheten. Dessa
uppföljningar skall vara skriftliga så att de kan gå att gå tillbaka och stämma av ifall att förändringar från tidigare dokumentationer har lett till utveckling mot målen. Målet med utvärdering är att utveckla ett professionellt förhållningssätt och arbetssätt som leder till att verksamheten hela tiden utvecklas. Utifrån den dokumentationen kan pedagoger utvärdera och analysera verksamheten och kommun och ledning kan vidta återgärder för att förbättra eller utveckla verksamheten (Johansson & Holmbäck Rohlander, 2007). Genom att ge tydliga signaler och återkoppling från ledningen och kommunen till personalen på fritidshemmet leder det till att behålla engagemang i kvalitetsarbetet. Regelbundna uppföljningar och
utvärderingar är viktiga för att kommunen ska kunna fördela resurser efter de olika behov som finns i området (Skolverket, 2012).
Uppgiften för fritidshemmet är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barnen en
meningsfull fritid där stöd för den individuella utvecklingen ska ingå, samt den omsorg som barnet behöver så att föräldrarna kan förena föräldraskap med arbete. För att kunna bedriva denna verksamhet på ett tillfredställande sätt krävs att personalen har en sådan utbildning eller erfarenhet som behövs för att kunna tillgodose varje barns behov av omsorg och stöd för sin individuella utveckling. Det behövs också ändamålsenliga lokaler som ger möjlighet att bedriva en utvecklande pedagogisk verksamhet i samt ska barngrupperna vara av den storlek och sammansättning som anses lämplig med den personaltäthet som behövs (Skolverket, 2010).
Enligt Skolverket har gruppstorlekarna på fritidshemmen sedan 1990-talet fördubblats och personaltätheten halverats. År 2010 fanns det 38 barn i genomsnitt per avdelning och på varje årsarbetare fanns det 21 barn. Orsaken är enligt Skolverket att pedagogerna lägger sina resurser och arbetstider för att täcka upp i skolan vilket leder till att pedagogernas arbetstid inte räcker till eftermiddagen då fritids har sin verksamhet vilket gör att personaltätheten blir då mindre (Skolverket, 2011).
Fritidshemmets verksamhet bygger på att barnens utveckling och socialisation sker i grupp.
Barnen utvecklar även sin självkänsla och identitet tillsammans med andra barn och vuxna. I Skolverkets Allmänna råd menar de att om barngrupperna är för stora och personaltätheten för låg riskerar de positiva effekterna av att vistas i en grupp att bli negativa. I en för stor
barngrupp blir relationerna även svåra att överblicka och risken för känslan av anonymitet och otrygghet uppstår vilket kan leda till att aggressiva beteenden och negativa yttringar få
utrymme. Storleken på barngruppen är en viktig kvalitetsfaktor och sammansättningen av
barnen har betydelse för möjligheten för barnen att hitta kamrater som de tycker är inspirerande och roligt att vara med (Skolverkets, 2010).
Maltén (1992) förklarar i sin bok om Grupputveckling självbildens betydelse för individens vidareutveckling. Han menar att varje individ i en grupp har behov som måste tillfredställas för att utveckling av självbilden ska bli positiv. Genom att få utrymme för sin personlighet skapas en socioemotionell trygghet. Gruppstorlekar över femton personer gör enligt Maltén att individens möjlighet till personliga frågor minskar och så även återkopplingen från gruppmedlemmarna. (Maltén, 1992).
Det finns dock faktorer enligt Skolverkets Allmänna råd som påverkar när det gäller gruppstorleken. En av dessa faktorer är barnens ålder. För yngre barn är det viktigt med en barngrupp som har färre antal individer, då de yngre barnen är i stort behov av vuxenkontakt.
Andra faktorer som spelar in är om det finns barn i gruppen som är i behov av särskilt stöd samt barn som ännu inte behärskar det svenska språket (Skolverket, 2010).
I gruppsammansättningar menar Andersson att det är de pedagogiska övervägandena som styr sammansättningen i barngrupperna. Variationen på hur många barn som ingår i
fritidshemsgruppen och hur de är åldersmässigt fördelade blir därför varierande mellan olika verksamheter (Andersson, 2011).
En faktor som är viktig för fritidshemmets kvalitet är att verksamheten bedrivs i
ändamålsenliga lokaler Det innebär att lokalerna ska ha en storlek och utformning samt att utemiljön ska göra det möjligt för en pedagogisk verksamhet som utgår från barnens intressen och behov. Vanligt är idag att fritidsverksamheten håller till i skolans lokaler, vilket inte alltid är ändamålsenliga. (Skolverket, 2010). Problemet med lokalerna för fritidshemmen är något som Andersson påpekar i sin bok Vägledning, pedagogiskt förhållningssätt. Han menar att det är viktigt att lokalerna är tillräckligt stora och diponerade på ett sådant sätt som passar
verksamheten. Då det i lokalerna håller till olika verksamheter under olika tidpunkter på dagen måste det oftast möbleras om eller plockas undan, beroende på vilken aktivitet som ska bedrivas. Detta anser han påverka barnen på det sätt att de blir splittrade och saknar
uthållighet, de får inte möjligheten att göra klart. Byggen och lekar kan inte sparas till dagen efter då en ny verksamhet ska in i lokalen (Andersson, 2011).
Utemiljön runt fritidshemmet har stor betydelse för barnens utveckling och lärande (Skolverket, 2010). Utemilön är något som även Sandberg anser vara viktigt för barnens
utveckling. Utemiljön kan erbjuda platser som är spännande att vara på och där barnens fantasi utmanas. Barn skapar specifika platser där de själva får bestämma. Där tränar barnen på viktiga sociala kunskaper som att förhandla om vilka regler som ska gälla i leken och klara av att följa de regler de har bestämt. Sandberg poängterar också att barn lär genom leken. I leken ingår många komponenter som påverkar barnens utveckling både känslomässigt, motoriskt, socialt och intellektuellt. Dessa komponenter är förutsättningar för utveckling av barnets jaguppfattning, begreppsbildning, kommunikationsförmåga och lärande (Sandberg, 2008).
Personalens kompetens och utbildning är också viktiga delar till att utveckla och behålla kvalitet inom fritidshemmet. Personalens kompetens och högskoleutbildning är avgörande för kvaliteten i fritidshem. Fritidshemmet verksamhet bygger på att barnen i grupp utvecklar socialisation och utveckling. Det är då viktigt att personalen har den kunskap och erfarenhet för att kunna arbeta i enlighet med läroplanen att de vet och förstår sig på barns utveckling och lärande (Skolverket, 2010).
För att skola och fritidshem ska kunna ge elever och barn den kunskap de behöver måste pedagogerna hela tiden uppdatera sig och följa med i aktuell forskning. För att kommunen och ledningen ska kunna tillhandahålla rätt kompetensutveckling i förhållande till verksamheten på fritidshemmen behöver det fortlöpande kartläggning och analyser om
kompetensutvecklingsbehovet (Skolverket, 2010). Skolledningen skickar ofta enskilda pedagoger från fritidshemmet på olika föreläsningar och kortare fortbildningar. Det ses som utvecklande för verksamheten på fritidshemmet. Att fortbilda personal på detta sett ser Lars.
Andersson inte ge något hållbart resultat i verksamheten. De pedagoger som skickats iväg på fortbildning har ofta svårt att få med sig sina arbetskamrater till att pröva ny utveckling av verksamheten menar han. Den gynnsammaste lösningen, enligt Andersson (2011) är att skicka hela arbetslaget eller så många som möjligt på samma fortbildning. (Andersson, 2011)
I och med att barngrupperna ser olika ut från år till år, så måste hela tiden verksamheten utvecklas och följa de barn som finns i verksamheten för tillfället. Pedagogerna behöver skaffa sig en djupare kunskap om sin verksamhet för att kritiskt kunna granska sitt arbete. Det pedagogiska arbetet behöver ett detaljerat kunskapsunderlag där den lokala dokumentationen om verksamheten finns med.
Det yttersta ansvaret för kvaliteten på fritidshemmen har huvudmannen, kommunen och dess ansvariga politiker. De ska se till att det finns de förutsättningar för genomförandet av
utbildningen och att det bedrivs ett kvalitetsarbete som säkerställer kvaliteten och
likvärdigheten. För enhetens kvalitetsarbete är rektor ansvarig. Förutsättningar för att varje enskilt barn ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till målen ansvarar personalen på avdelningen. (Skolverket, 2012).
3. Litteraturgenomgång
3.1 Fritidshemmets historia
Vid jämförelse med skolans historia är fritidshemmets betydligt kortare. Tillkomsten av den moderna svenska skolan brukar räknas att den tillkom 1842. Fritidshemmets historia börjar i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Fritidshemmets rötter innebär att barn och ungdomar ska finna sig tillrätta i samhället genom två fundament som social fostran och betydelsen av disciplinerat arbete. Föregångare till dagens fritidshem är arbetsstugor och eftermiddagshem. Arbetsstugor var den första institutionsformen för omsorg av barn.
Kvinnans förändrade ställning på arbetsmarknaden var en stor bidragande orsak till barnormsorgens utveckling (Johansson, 2012).
1887 öppnades den första arbetsstugan i Sverige och låg i Stockholm. Arbetsstugornas syfte innebar att barnen skulle ha en fast punkt i tillvaron att gå till, förutom hemmet. Där skulle de lära sig arbetes betydelse för deras framtida liv. De skulle genom arbete fostras till egenskaper som självdisciplin, ärlighet och flit. Staten gick in med särskilda bidrag till verksamheten och 1944 ändrades namnet från arbetsstugor till eftermiddagshem. Nu var inte inriktningen på arbete och hantverk längre gällande utan verksamhetens innehåll var läxläsning och rekreation. För att kunna prestera framgångsrikt i skolan behövdes goda
rekreationsmöjligheter och detta skulle eftermiddagshemmen erbjuda. Omsorgsaspekten som hade funnits i arbetsstugorna där tillsyn var dominerande hade nu tonats ned. Ytterligare mål som eftermiddagshemmen hade, förutom rekreation och vila, var att stimulera barnens hobbyintressen. Fritiden skulle användas på ett meningsfullt sätt (Johansson, 2012).
Den industriella utvecklingen under 1960-talet gjorde att fler människor behövs i arbetslivet vilket innebar att fler kvinnor behövs på arbetsplatserna och barnomsorg och tillsyn utanför skoltid ökade. Vid denna tid utbildas en ny arbetsgrupp, fritidspedagoger som skall arbeta inom fritidshemmen (Johansson, 2012). Fritidshemmen började under denna tid kunna erbjuda tillsyn för barn både före och efter skoldagen. Verksamhetens pedagogiska innehåll utvecklades i nära anslutning till förskolepedagogiken och fritidhemmet skulle vara ett komplement till hemmet (Skolverket, 2011).
Det stora steget för fritidshemmet kom år1996 respektive 1998 då tillsynsansvaret gick över från Socialstyrelsen till Skolverket och det andra steget när huvudmannaskapet gick från
Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Läroplanen för de obligatoriska
skolformerna reviderades samtidigt och fritidshemmets verksamhet inkluderas som en del av skolan. Fritidshemmets arbete skall nu utgå från läroplanen och följa samma mål och
principer som skolan (Johansson, 2012). Uppgiften för fritidshemmet är nu att erbjuda barn en meningsfull fritid och ge dem stöd i den individuella utvecklingen samt fungera som ett komplement till skolan (Skolverket, 2011). Fritidshemmen har enligt Andersson
huvudsakligen fått anpassa sig till skolan efter sammanslagningen och fått ta hårda
nedskärningar vad det gäller personaltäthet, gruppstorlek samt personalens utbildning. Det är faktorer som fortgått och följderna är att kvaliteten blir sämre på grund av att det blir svårare att bedriva en pedagogisk verksamhet (Andersson, 2011).
3.2 Fritidshemmets uppdrag
Idag är cirka 80 procent av alla skolelever mellan sex och nio år inskrivna i
fritidsverksamheten. Andelen inskriva har tenderat att öka för varje år och orsaken till detta är att fler och fler föräldrar arbetar eller studerar samt att fritidshemmet har integrerats med förskoleklass och skola. Detta har bidragit till att det är en naturlig plats för både omsorg och utbildning (Skolverket, 2011).
I Skolverkets bok som heter Fritidshemmet- en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling (2011) står det tydligt vilka uppdrag som förväntas att fritidshemmen ska ha. På fritidshemmet tränar barn sig att ingå i sociala sammanhang och de utvecklar sin identitet.
Utifrån ålder och mognad tränar och lär de sig att ta ansvar, både för sig själva och för andra.
Verksamheten arbetar utifrån läroplanens mål och barnen utvecklar sina sociala, relationella, tekniska, praktiska och etiska kompetenser. Fritidshemmets grunduppdrag är att förena god omsorg och pedagogisk verksamhet för barnen (Skolverket, 2011).
Uppgiften som är mest fundamental på fritidshemmen är att stödja barnen i deras utveckling och lärande till sociala, demokratiska och empatiska medlemmar i gruppen samt i samhället i stort. Fritidshemmets arbete med barns välbefinnande och identitetsutveckling i gruppen är en viktig del i skolans elevvårdsarbete och förebyggande arbete mot trakasserier, mobbning och kränkande behandling (Skolverket, 2011). Även i Skolverkets Utveckling pågår- om
kvalitetsarbete i fritidshem (2010) står uppdragen för vad fritidshemmen ska erbjuda barnen.
Fritidhemmet ska erbjuda barnen en meningsfull fritid där verksamheten ska vara trygg, lärorik och stimulerande. Barnens intresse, behov och erfarenheter ska forma och påverka verksamhetens innehåll. Det ska finnas ett inflytande både från barnen och föräldrarna på verksamheten och de ska känna sig delaktiga i det som sker på fritidshemmet (Skolverket, 2010). Verksamheten ska bygga på balans mellan barnens egna val och aktiviteter som är planerade och presenterade av personal.
Fritidshemmets uppdrag att ge barn en meningsfull fritid ser Rohlin (2012) i sin bok Fritidshemmets historiska dilemma som en diffus och hittar ingen tydlig förklaring på vad innebörden av det kan vara. Hon ser ändå att den kan försiggå vart som helst, som i
bostadsområdet eller i föreningslivet. Det Rohlin förklarar är att en meningsfull tid innebär att en seriös ansats har gjort för att inte tiden ska betraktas som slöseri eller meningslös (Rohlin, 2012).
Pedagogernas uppdrag, enligt Johansson och Holmbäck Rolanders mening, är att lägga stor vikt på att planera och genomföra verksamheten så att barn utvecklar sin förmåga att
samarbeta i grupp och lösa konflikter samt att förebygga mobbning, öka förståelsen för olika kulturer och stärka barnens självkänsla. (Johansson & Holmbäck Rolander, 2007).
I boken Miljöer för lärandet som är sammanställd av Carlgren sammanfattar Klerfelt
fritidshemmens uppdrag med att förklara att fritidshemmet har inga formella krav på att lära barnen något som ska kunna utvärderas genom exempelvis betyg. Uppgiften för
fritidshemmen är att genom en förening av omsorg och pedagogik stötta barnets utveckling i centrum (Carlgren, 1999).
3.3 Styrdokument
Verksamheten på fritidshemmet styrs av olika lagar och planer. Fritids ingår i den nya skollagen som kom 1 juli 2011 där fritidshemmet har ett eget kapitel (14kap) om sin verksamhet och ett förtydligande om sitt uppdrag. Fritidshemmet skall även följa skolans läroplan, Lgr11, med de nationella målen och skolans värdegrund (Skolverket, 2010). I Lgr11 finns dock, enligt Andersson, inga preciserade anvisningar för just fritidshem, utan det
formuleras som ”skolan skall” och ”läraren skall” men gäller även fritidshem och pedagogerna (Andersson, 2011).
Andra grundläggande bestämmelser som gäller fritidshem är förordningen (1997:72) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet samt diskrimineringslagen (2008:567). Skolverket har sammanställt dessa bestämmelser i Allmänna råd med skolverkets kommentarer. Det är Skolverkets Allmänna råd om att främja likabehandlingsplanen och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och Skolverkets Allmänna råd för kvalitetsredovisning inom skolväsendet (Skolverket, 2010).
3.4 Skolinspektionens kommentarer
I skolinspektionens rapport 2010:3 redovisas hur deras granskning har gått till och resultatet av den. Granskningen omfattade 77 fritidshem inom 17 kommuner över hela landet. Syftet med skolinspektionens granskning var att bidra med en förbättrad kvalitet på de granskade fritidshemmen. Resultatet som kom fram hoppas kunna bidra till en spridning till landets övriga fritidshem och ge dem en utgångspunkt till förbättringsarbete över landet generellt.
Skolinspektionens granskning av de 77 fritidshemmen var att se i vilken mån de ger barnen en meningsfull fritid, omsorg och stöd i sin utveckling. Skollagen och läroplanen som
fritidshemmen måste utgå ifrån har varit utgångspunkten i granskningen. Allmänna råd för kvalitet i fritidshem som är rekommendationer från Skolverket har också legat som grund för undersökningen. Det övergripande resultat som Skolverket kom fram till var att
fritidshemmen inte lever upp till sin fulla kapacitet. Den största delen av de granskade fritidhemmen skulle i större utsträckning kunna stimulera mer i barnens utveckling och lärande. Fritidshemmen behöver ge barnen de redskap som barnen har nytta av när de slutar på fritidshemmet. En hög kvalitet i fritidshemmens verksamhet gynnar enligt
Skolinspektionen troligen elevernas kunskapsutveckling i grundskolan (Skolverket.se).
Fritidshemmets pedagogiska ansvar behöver tas mer på allvar. Verksamheten på eftermiddagarna är ofta oplanerade och sker mest på rutin. Särskilde de utbildade pedagogerna lägger mycket kraft och tid i skolan och har då inte kvar någon ork eller ambition för fritidshemmet. På de granskade fritidshemmen fanns det en för liten kunskap från andra grupper inom skolan om fritidsverksamhetens uppdrag. De ser inte att
fritidshemmen har ett lärande uppdrag. Bland över hälften av de granskade fritidshemmen hade även ledningen en undermålig insikt i verksamhetens uppdrag samt den dagliga verksamheten. Barnen på fritidshemmen behöver få mer stöd i sin utveckling, både den
emotionella och intellektuella. Personalen behöver utmana barnens utveckling genom att erbjuda dem mer kunskapsområden där de kan utveckla sin personliga identitet och skaffa sig kunskap om världen och göra den begriplig för dem. Inslag av skapande uttryck är aktiviteter som fritidshemmen behöver utöka i verksamheten. Det finns för lite dans, drama och musik enligt Skolinspektionen. För att kunna stimulera alla barn måste verksamhetens innehåll vara mer varierande. I majoriteten av de fritidshem som granskades tas det för liten hänsyn och verksamheten anpassas inte efter de barn som finns i barngruppen. Verksamheten går ofta på gamla rutiner och man utgår inte från de barn man har i stunden. Barnens intressen, behov och erfarenheter är saker som man inte lyssnar och tar hänsyn till. Man lyckas genom detta inte nå alla och kan bara i en begränsad omfattning nå de barn som befinner sig i svårighet av olika slag (Skolverket.se).
Verksamheternas lokaler är oftast inte ändamålsenliga. Lokalernas utformning har för barnen stor betydelse för det fysiska välbefinnandet och resultatet av det är att både barn och vuxna reagerar på den höga ljudnivån, stress och trängsel samt att det inte finns utrymmen i lokalen att får dra sig tillbaka i lugn och ro (Skolverket.se).
Skolinspektionens slutsatser och rekommendationer är att majoriteten av de granskade fritidshemmen skulle i högre grad kunna verka för goda villkor för barnens uppväxt. En hög och jämn kvalitet på fritidshemmen gynnar elevernas kunskapsutveckling i skolan.
Fritidshemmen behöver i högre utsträckning stimulera barnens lärande och hela utvecklingen.
Personalen behöver kännedom om uppdraget och ha kompetens inom fritidspedagogik och det ligger på kommunen att säkerställa detta. Organisationen behöver organiseras så att det
gynnar den pedagogiska verksamheten i form av god omsorg och god pedagogisk kvalitet.
Det som fram för allt behöver säkerställas är att gruppstorleken är lagom stor och att det finns personal i för hållande till gruppstorleken samt att verksamheten har en god fysiks miljö med lokaler som är ändamålsenliga och utemiljö som stimulerar till utmaningar. De statliga styrdokumenten behöver förtydligas så att fritidshemmets uppdrag blir mer synligt (Skolverket.se).
Sammanfattningsvis säger litteratur och forskning att för att uppnå kvalitet på fritidshemmen så finns det vissa faktorer som är betydelsefulla. Dessa är att lokalerna ska vara
ändamålsenliga, gruppen ska ha en sammansättning som är genomtänkt, personaltätheten ska vara tillräcklig för barngruppen, utbildad personal och att verksamheten kontinuerligt
dokumenteras och utvärderas. Med denna kunskap som bakgrund vill jag lyfta vikten av fritidshemmens verksamhet och synliggöra pedagogernas arbete och deras tankar kring kvalitet i verksamheten. Jag har genom litteraturen inte kunna hitta pedagogernas egna
upplevelser och erfarenheter om hur det fungerar på fritidshemmen. Det litteraturen tar upp är främst riktlinjer och mål som fritidshemmen ska uppfylla och som är satta av skolverket.
4. Metod
Jag kommer under denna del att beskriva vilken metod jag har använt mig av i min
undersökning och varför jag valde denna. Hur jag gjorde urvalet kommer också att tas upp samt en beskrivning av genomförandet.
4.1 Val av metod
Jag valde att använda mig av intervjuer. Då jag genom dessa får djupare förståelse där informanten svarar med egna ord och inte välja bland förbestämda svar, som i en enkät.
Utifrån mitt syfte har jag formulerat intervjufrågor som jag anser vara relevanta för att kunna besvara mina frågeställningar (se bilaga 1). Genom mina frågeställningar ville jag undersöka hur pedagogerna på denna skola tänker kring kvalitet på fritidshem och en intervju ger dem möjligheten att svara fritt. En intervju ger, för mig, ett personligt möte med den jag intervjuar än om jag skulle intervjuat via dator eller telefon. Frågorna i intervjun var strukturerade. Det innebär att frågeområdena och frågorna var bestämda i förväg. Svaren blir då vanligen öppna men det kan även förekomma fasta svarsalternativ, som till exempel bakgrundsfrågor
(Johansson & Svedner, 2010). Varje informant fick samma frågor och i samma ordningsföljd.
För min egen del var det en trygghet att ha frågorna bestämda och nedskrivna innan intervjun.
Jag var annars rädd att missa något och att jag skulle komma ifrån de områden som tanken var att undersöka genom intervjun. Under intervjun valde jag att anteckna ner svaren. Detta bidrog till att en naturlig paus uppstod efter varje svar vilket gav möjlighet för informanten att få tillfälle att fortsätta och utveckla sitt svar. Johansson och Svedner menar att använda tystnaden är en frågemetod. I pausen kan informanten tänka efter om det finns något mer att säga (Johansson & Svedner, 2010). Under intervjuerna valde jag att inte spela in dessa. Enligt Patel & Davidson (2011) är en nackdel med ljudinspelningar att dessa kan bli lite ”stela” samt att informanten tänker sig för vad och hur de kan och bör svara. Då kan risken finnas att man inte får de där spontana svaren. Valet av mina intervjufrågor (bilaga 1) gjorde jag för att jag ville få en fördjupning och beskrivning på hur pedagogerna uppfattar kvalitet på sina avdelningar i just denna skola. Från de intervjufrågor jag valde att ställa i intervjuerna ville jag få fram pedagogerna uppfattar hur lokalerna är anpassade för verksamheten, vikten av pedagogernas utbildning, hur barnens inflytande synliggörs, hur dokumentationen görs, om ledningens engageman finns, betydelsen av gruppstorlekarna och hur pedagogerna ser på fritidshemmens uppdrag i sitt arbete. På den skolan som jag har gjort intervjuerna arbetade alla informanterna som fritidspedagoger. Några har arbetat på skolan i fyra år och den som
varit där längst har nitton års anställning. På de fem avdelningar som finns på skolan är antalet barn i barngruppen från 35 till 39 stycken och antalet pedagoger två. Förutom på en avdelning där det finns ett barn som behöver extra resurs, på den avdelningen är det fyra vuxna. Barnen på avdelningarna är från förskoleklass till trean. De flest slutar på fritids efter trean men några fyror finns kvar.
Jag är medveten om, men vill ändå förtydliga, att utifrån mina intervjuer kan inte
pedagogernas svar generaliseras. Tankarna gäller dessa pedagoger och om möjligheten hade funnits skulle en större grupp pedagoger, på fler skolor och inom andra kommuner intervjuats.
Alternativet hade då varit att göra en enkät där fler individer hade deltagit, men fördelen med en intervju är att svaren blir deras egna.
I frågorna kring barnens inflytande och påverkan får jag fram pedagogernas uppfattning om detta. Det hade varit intressant att få barnens uppfattning i hur de känner sig delaktiga i verksamheten. Det jag inte kunde få fram i undersökningen är om tankarna kring kvalitet skiljer sig mellan kvinnliga och manliga pedagoger, men syftet var ju att höra pedagogers tankar. Ett önskemål hade varit om det var hälften kvinnor och hälften män i undersökningen, men som verkligheten ser ut så är fler kvinnor anställda inom denna yrkeskategori.
4.2 Urval
Jag valde att intervjua sex pedagoger som arbetar på fem olika avdelningar som ligger på samma skola. Valet av skola gjordes för att min verksamhetsförlagda utbildning har gjorts där och jag känner pedagogerna. Min tanke var att intervjua fem pedagoger så att varje avdelning på skolan hade blivit representerade. I denna studie är en av avdelning representerade av två pedagoger. Anledningen till det är att denne stod med när den andre pedagogen frågades om hon ville vara med i min intervju och då ville den icke tillfrågade också delta. Detta ser jag inte ha påverkat resultatet. Studien innebar att undersöka pedagogers tankar och det var tankarna som jag ville få fram, inte hur olika avdelningar arbetar kring kvalitet. Jag ville ändå få svar från alla avdelningar därför strävade jag efter att få en pedagog från varje. De som blev utvalda till intervjuerna är de pedagoger som har haft längst anställning på den avdelningen som de arbetar på. Fördelen var också att alla som intervjuades var av olika åldrar. De äldre hade med sig kunskaper och erfarenheter om hur fritidshemmen fungerade
förut och de yngre bidrog med en mer uppdaterad kunskap då de under sin utbildning har fått ta del av mer nyare forskning.
4.3 Presentation av informanterna
Den skola som jag valt att göra mina intervjuer ligger i ett litet samhälle med cirka 4000 invånare. I skolan går det runt 400 elever i årskurserna F till 6 och det arbetar cirka 50
pedagoger där. Av de 400 eleverna är 182 stycken av dessa inskriva i fritidsverksamheten som är uppdelad på fem avdelningar. Tre av avdelningarna ligger i skolans huvudbyggnad och två av dem ligger i var sitt fristående hus. Antalet inskrivna barn på avdelningarna ligger ganska jämt fördelat och är mellan 33 till 39 stycken. På fritidsavdelningarna jobbar två pedagoger, förutom på en avdelning som har ett barn i behov av stöd. På den avdelningen är de fyra pedagoger fram till mellanmålet som är vid halv tre, efter det är det två pedagoger kvar.
Skolan har närhet till havet samt tillgång till skogsmiljö. Samhället har många idrottsföreningar och ett rikt kulturliv.
På skolans hemsida kan man läsa deras ledord, vilka är:
Kamratskap- skolan arbetar med attityder, värderingar, empati och språkbruk.
Kunskap- skolan arbetar med att ge eleverna allsidiga kunskaper. Hälsa och god matkultur är något de betonar och har ett bra samarbete med skolans kök. Utemiljön runt skolan lockar och inspirerar till utevistelse.
Kultur- musik, dans, teater, film och konst är aktiviteter som skolan aktivt arbetar med. I skolan ligger biblioteket integrerat som ger möjligheter till
litteraturupplevelser.
Min första informant är en kvinna som har arbetat på skolan i 19 år och är utbildad
fritidspedagog. Den andra informanten är också en kvinna med fritidspedagogsutbildning.
Hon har arbetat i verksamheten i 13 år. Dessa två pedagoger arbetar på samma avdelning. Den ligger i ett fristående hus på skolans område. I byggnaden finns tre klassrum för årskurserna 1-3. Förskoleklassens lokal är ett stort rum med hemtrevlig och lekvänlig miljö. I förskolans lokaler och två rum i bottenvåningen bedrivs fritidsverksamheten. Det finns tillgång till kök, utrymme för kreativverksamhet, lekytor samt olika krypin där barnen kan dra sig undan.
Tredje pedagogen jag intervjuade är en kvinna med 8 år som anställd på skolan. Hennes
utbildning är Lärare mot de yngre åldrarna med inriktning mot förskoleklass, skola och fritidshem. Den avdelning hon jobbar på ligger i skolans huvudbyggnad och består av ett stort lekrum samt finns det tillgång till tre stycken klassrum. Dessa klassrum är möblerade med bänkar som är placerade som små öar, där man kan spela spel och pyssla på eftermiddagarna.
I ett av klassrummen finns spis och rinnande vatten så det finns möjlighet till att till exempel baka. Den fjärde informanten även hon en kvinna examinerades 1978 till fritidspedagog. Hon har arbetat inom yrket i sammanlagt 23 år och de sista fem åren har det varit på denna skola.
På den avdelningen hon arbetar på ligger verksamheten även här i skolans huvudbyggnad. De har ett stort rum med ett litet grupprum där det finns ett pentry. Avdelningen har även under eftermiddagen tillgång till två klassrum. Den femte som jag intervjuade har arbetat i
verksamheten i fyra år. Det är en man och hans utbildning är fritidspedagog. Avdelningen som han jabbar på ligger i en fristående byggnad på skolans område. Det är en gammal villa där det har funnits tre lägenheter där lärarinnorna bodde i förr i tiden. Avdelningen har åtta små rum och i ett av rummen är ett hemtrevligt kök. I byggnaden finns även små utrymmen mellan rummen där barnen kan dra sig undan i. Min sista informant är kvinna och hon har arbetat på skolan i fyra år. Hennes utbildning är lärare grundskolans tidiga åldrar, förskola och fritidshem. Hennes avdelning ligger i huvudbyggnaden och består av ett ganska liten rum samt har de tillgång till fyra klassrum.
Utemiljön där de avdelningar som ligger i huvudbyggnaden ligger består av skolgården samt ett stort skogsområde med staket runt där barnen får vara. Ett av de fristående husen där fritidhemmet har sin verksamhet i har en ganska torftig skolgård samt en stor fotbollsplan.
Runt huset växer en del buskar vilket är mycket populära tillhåll för barnen enligt
pedagogerna. Det andra fristående huset har en lummig gammaldags trädgård med fruktträd och syrenberså. De har även tillgång till den stora skolgården som tillhör mellanstadiet. Låg- och mellanstadiet har var sin skolgård där skolans huvudbyggnad ligger emellan.
4.4 Genomförande
När jag utformade och planerade mina intervjufrågor (se bilaga 1) utgick jag från mitt syfte, mina frågeställningar samt från den bakgrundskunskap jag fått från litteraturen. Där
litteraturen menar att de största faktorerna för kvalitet på fritidshem är personaltäthet, barngruppens storlek och sammansättning, att lokalerna är ändamålsenliga och att
pedagogerna har rätt utbildning. Därefter tog jag kontakt med skolan som jag tänkt undersöka och deras pedagoger på de olika avdelningarna. Jag informerade om vilket ämnesområde intervjuerna handlar om, på vilket sätt deras svar kommer att användas och att deras och skolans namn kommer att vara helt anonyma. Det är viktigt att informera informanterna hur deras bidrag till undersökningen kommer att hanteras (Patel & Davidson, 2011).
Genomförandet av intervjuerna gick till på så sätt att informanten och jag satt ensamma i ett rum. Jag upprepade för dem på vilket sätt deras svar kommer att hanteras i mitt arbete och att de och skolan är anonyma i texten. Det innebär att varken pedagogernas namn eller namn på skolan går att identifiera (Patel & Davidson, 2011). Under intervjuerna förde jag anteckningar och upprepade svaren efter intervjun till informanten och säkerställde att jag uppfattat deras svar rätt. I och med att jag förde anteckningar under intervjun gav det tillfällen för naturliga pauser där den intervjuade kunde få tillfälle för att fortsätta och utveckla sitt svar (Johansson
& Svedner, 2010). Direkt efter intervjuerna skrev jag rent mina anteckningar. Detta gjorde jag på skolan så att jag hade möjlighet att kontakta informanten igen om det skulle finnas några otydligheter. I arbetet har jag sammanfattat informanternas svar under varje fråga och därefter gjort en sammanställning (bilaga 2) på svaren för att kunna jämföra skillnader och likheter mellan hur avdelningarna arbetar.
4.5 Validitet och reliabilitet
Undersökningen handlade om pedagogers tankar kring kvalitet på en skolas fritidshem och genom mina intervjufrågor fick jag fram detta. Då det handlar om pedagogerna på den här skolans tankar kan man inte genom undersökningen säga att resultatet jag fick fram är
generellt och gäller alla pedagoger överlag. Patel & Davidsson menar att undersökningar som handlar om människors upplevelser och känslor ses som abstrakta fenomen och då kan inte svaren ses som generell fakta. (Patel & Davidsson, 2011). En styrka för resultatets validitet är att informanterna hade erfarenheter och kunskaper samt var av olika åldrar vilket gav bredd och trovärdighet i svaren på intervjuerna. Jag tror att det i undersökningen hade varit en fördel om män och kvinnor hade varit jämt fördelat, men som det ser ut i verkligheten finns fler kvinnor representerade inom yrket.
Då alla informanter fått samma frågor och dessa har ställts i samma ordning ser jag reliabiliteten som säker. Det som kan ha på verkat svaren kan ha varit att jag känner
informanterna sedan tidigare men deras sätta att agera gav mig ändå en övertygelse om att det inte påverkat svaren. Patel & Davidson säger att vid intervjuer kan en intervjueffekt uppstå, vilket betyder att informanten medvetet eller omedvetet svarar vad de tror att de förväntas svara. Detta är dock något som jag inte tror hände under mina intervjuer. Jag fick känslan av att de ville ge mig så uttömliga och sanningsenliga svar som möjligt för att hjälpa mig i min undersökning.
5 Resultat
Jag kommer här att redogöra en sammanställning för vad informanterna har sagt under intervjuerna.(Intervjufrågor, se bilaga 1)
När det gäller vad kvalitet står för på fritidshemmet var tankarna olika bland skolans pedagoger. Det som två av pedagogerna tänker på är; en medveten tanke i allt man gör och sträva mot målen i läroplanen. De andra tänker i första hand på att kvalitet står för att barnen ska må bra. Tankar som också kom fram var att personalen måste vara engagerad i sina arbetsuppgifter och att hinna se alla barnen. En fungerande ledning ses också som en viktig del. Samt att ta till vara på barnens intresse.
Faktorer för kvalitet enligt pedagogerna
Bland de faktorer som dessa pedagoger ser som viktiga för kvaliteten var det tre stycken som nämndes oftare än andra och det var att de vill ha tätare med personal, mindre barngrupper samt att lokalerna ska vara ändamålsenliga. När det gäller lokalerna kom dessa svar från personal som jobbar på fritidsavdelningar där verksamheten bedrivs i klassrum. Personal som har gemensam planering ses som en faktor som påverkar kvaliteten positivt. Flera av
pedagogerna nämner att fokus ska vara på barnen och att deras intressen ska synas. Det kan finnas en grundplanering, men den ska vara flexibel och kunna ändras på för att stämma med barnens vilja och intressen. Därför bör det finnas ett brett utbud av aktiviteter att erbjuda barnen. Det ska finnas en god tanke i allt man gör och personalen måste vara engagerad.
Engagemang från ledning och kommun
I frågan om man känner att fritidshemmet är en viktig verksamhet ur kommun och rektors synvinkel så känner de flesta att rektor är engagerad i verksamheten. Rektorn på skolan gör ofta besök på avdelningarna och har förståelse för deras verksamhet. Personalen känner att hon är lyhörd för vad personalen önskar eller ber om. Dock menar någon att fritidshemmet aldrig nämns i det veckobrev som rektor skickar ut. Det handlar bara om skolans verksamhet och då fokuserat på skoldagen. Från kommunen känner personalen att deras verksamhet inte får kosta något genom att de inte får de resurser som de anser att de behöver. En pedagog menar att kommunen gör kanske så gott de kan efter de ekonomiska förutsättningar som finns men att större delen av resurserna läggs på skoltid. Personalen på fritidshemmen uppfattar att ledningen anser att skolans verksamhet är viktigare än fritidshemmen i och med att
fritidshemmen har lägre krav på barnen och svårare att synligöra barnens lärdomar och utveckling de får från fritids.
Utvärdering och dokumentation
På en av avdelningarna som intervjuades sa personalen att de gör sina utvärderingar kontinuerligt. De har med barnen i utvärderingarna och dokumenterar hela tiden. Övriga avdelningar medgav att de var dåliga på att dokumentera. Någon avdelning gjorde en muntlig utvärdering varje dag, personalen emellan, men det dokumenterades inte. ”Dokumentationen är obefintlig” som en pedagog uttryckte sig. Att utvärdera med barnen fanns som önskemål.
Den dokumentation som gjordes är bara den stora rapporten som görs en gång om året.
Förklaringen till att de var dåliga på att dokumentera var att det fanns liten tillgång till datorer.
Lärarna hade fått egna men fritidspersonalen hade bara fått en per avdelning.
Fortbildning
Erfarenheten av utbildning och fortbildning var varierande bland skolans pedagoger. Fyra av sex informanter sa att de fick den utbildning och fortbildning de behövde, fast de var dåliga på att utnyttja detta. De menade att utbildningspengen de fick inte räckte till. På en heltid rör det sig om 1000 kronor per år och att den ska räcka till både fortbildningen samt vikarie. Någon menade också att orken inte riktigt fanns då de har egna små barn hemma och det är svårt att åka iväg på kvällarna. Rektorn är trots allt villig att skjuta till extra pengar för att personalen ska uppdatera sig. Pedagogerna hade önskemål att få kunna spara sin utbildningspeng för att kunna ha dubbel pott året där på. På så sätt skulle hela arbetslaget kunna gå samma kurs samtidigt. Fördelen med det är att alla får samma information och lättare att arbeta åt samma håll. Det kan vara svårt att förmedla vidare den kunskap man får om man bara går en eller två.
De bland pedagogerna som sa sig ha en negativ erfarenhet av hur fortbildningen fungerar menar att de sköter sin utbildning och uppdatering själva. Någon av pedagogerna läser själv i böcker, ser på dokumentärer om ämnen som hon anser ha nytta av samt letar hon kunskap på nätet. En annan av pedagogerna hade själv bekostat sin fortbildning. De menar också att skolan erbjuder kurser på samverkansdagar, men då får man ta den föreläsning som bjuds.
Ofta är det då lärarna som har haft önskemål på föreläsningens innehåll.
Gruppstorlek
Synen på barngruppens storlekar varierade också mellan avdelningarna. De flesta hade önskat fler personal och tyckte att femton barn per vuxen är ganska lagom. Det som var viktigt var
att sammansättningen av gruppen var genomtänkt. En pedagog tyckte gruppen var alldeles för stor och att det var svårt att bedriva någon pedagogisk verksamhet, utan att det mest handlade om barnförvaring. På en avdelning fanns önskemål om färre i barngruppen, men att lokalerna var så bra för verksamheten så det fungerade bra ändå.
Bekräfta barnen
I frågan om alla barnen blev sedda menade en pedagog att det var svårt att veta. Vad är att bli sedd? Behoven kan vara olika och för vissa kan de räcka med att bli hälsad på för att ha blivit sedd. Några tyckte att det var svårare att se alla barn på hösten när det hade kommit nya.
Pedagogerna känner att de får koncentrera sig på dem så att de kommer in i gruppen och verksamheten. På våren är det betydligt lättare. Barnen är mer självgående och de nya har lärt sig rutiner och behöver inte samma stöd i lika stor utsträckning. I samlingarna anser en pedagog att hon kan bekräfta och se alla barnen medan en annan inte anser att hon hinner ge den tid som hon hade velat. Över lag menar pedagogerna att de barn som pockar på
uppmärksamhet mer än andra får detta och att alla får kontakt med någon vuxen någon stund under dagen.
Lokaler
Då avdelningarna ligger i olika byggnader på skolan så anser hälften av pedagogerna att deras lokaler är ändamålsenliga. Deras lokaler ligger inte i huvudbyggnaden utan är i fristående hus på skolområdet. Där finns små rum, plats för kreativt skapande. Lokalerna har en hemtrevlig känsla och det finns plats för rekreation. De avdelningar som ligger i skolans huvudbyggnad, tre till antalet, har ett rum som hemvist där det är möblerat för fritids samt har de tillgång till ett visst antal klassrum.
Inflytande
Barnens inflytande finns fullt ut på ett av skolans fritids. De har barnintervjuer där barnen får komma med egna förlag och idéer på aktiviteterna. De är med och planerar sina egna
aktiviteter och barngruppen utvärderar varje aktivitet. Utvärderingen sker i barnintervjuerna som pedagogerna gör under barnens utevistelse som de har varje dag. De har även fritidsråd en gång i månaden. På de övriga fritidshemmen förekommer fritidsråd. För övrigt är det de vuxna som presenterar aktiviteterna under dagarna och barnen väljer vad de vill göra. Deras eget inflytande ligger i att de själva väljer vad de vill göra.
Planeringstid
Pedagogerna anser inte att de har tillräckligt med planeringstid. Det var bara en avdelning som ansåg att de hann med planering, utvärdering och dokumentation under sin planeringstid.
De övriga tyckte att tiden var för liten. På en 75 procentig tjänst har man sex timmar i veckan till planering. Då ska det ingå med en och halv timma vardera till fritidshemsmöte och
arbetsplatsträff. Den övriga tiden ska räcka till dokumentation, barnprat, månadsbrev och planering. De finns även pedagoger som är med i olika grupper, bland annat
trygghetsgruppen, så planeringtid går åt till möten för detta.
Önskemål om förändringar
Det som personalen skulle vilja ändra på, för att öka kvaliteten på fritidshemmen, är i första hand vara en vuxen till i verksamheten. Man anser att det är sårbart med bara två personal. Är en sjuk så sätts det in en vikarie och det är svårt att genomföra det planerade. Något annat de skulle vilja ändra på är miljön, både inne och ute. De som har verksamheten i klassrum vill ha mindre rum och utemiljön ska vara mer spännande och utmanande. Den höga ljudnivån skulle de vilja få ljudisolering för att göra innemiljön lugnare. Då vissa av fritidshemmens
avdelningar delar lokaler med andra verksamheter skulle pedagogerna vilja ha ställen där barnen kan spara sina byggen, lekar och kreativa projekt. Det finns inte möjlighet till det nu.
För att kunna öka kvaliteten skulle de även vilja öka antalet timmar för gemensam planering på avdelningen.
6 Diskussion
Att diskutera kvalitet kan vara komplicerat. Det som är god kvalitet för en person behöver inte betyda samma för någon annan. Det har att göra med vilken tidigare erfarenhet man har och vilka krav man ställer. För att fritidshemmen ska kunna erbjuda barnen en verksamhet som har god kvalitet finns det olika faktorer som påverkar detta. Det är, enligt Skolverket (2010), bland annat yttre förutsättningar som personaltätheten, lämpliga gruppstorlekar där
sammansättningen ska vara genomtänkt, ändamålsenliga lokaler som ger möjlighet att bedriva utvecklande pedagogisk verksamhet samt personal med rätt utbildning för att kunna tillgodose varje barns behov av omsorg och stöd för sin utveckling. Fritidshemmen ska enligt Skolverket följa läroplanen, men Andersson (2011), Johansson och Holmbäck Rolander (2007) menar att fritidshemmets uppdrag inte är preciserat. Det står att ”skolan skall” och ”läraren skall”. Det kan då uppstå oklarheter bland personalen vilket uppdrag de har. Dessutom menar Skolverket att verksamheten kontinuerligt måste utvärderas och diskuteras så att verksamheten utvecklas och erbjuder barnen en meningsfull tid. Från mina intervjuer har jag sett att pedagogernas tankar kring vad kvalitet på fritids innebär är mer fokuserade på andra kriterier som att man ska ha en medveten tanke i sina aktiviteter och att tankarna hela tiden är framåt. De lägger även ett stort fokus på barnen och deras intressen. Pedagogerna anser, utifrån intervjuerna, att kvalitet är välmående barn som får uppmärksamhet av engagerad personal. Så att kvalitet har olika betydelser för olika personer i olika sammanhang som Dahlberg, Moss och Pence (2006) menar ser man tydligt här. Skolverkets tankar om verksamheten och pedagogernas tankar i verksamheten har olika betydelser. Pedagogerna nämner att det som behöver tas hänsyn till för att uppnå kvalitet och välmående barn är att personaltätheten är lagom för barngruppen och att lokalerna är ändamålsenliga. Men barnet i fokus är det viktigaste.
På den skola som jag gjorde intervjuerna är nästan all personal som jobbar på fritids utbildade. Det var endast en utan utbildning och den arbetade assistent. Pedagoger med rätt utbildning är enligt Skolverket (2010), en förutsättning för en god kvalitet i verksamheten.
Fritidshemmet bygger på att barnens samspel i grupp och det är i grupp som de utvecklar självkänsla och identitet samt tränar sin socialisation. Det är då viktigt att personalen har kunskap och erfarenhet för att enligt läroplanen kunna arbeta på ett lämpligt sätt och förstår sig på barns utveckling och lärande.
För att arbeta med god kvalitet och utveckling framåt för verksamheten menar Skolverket (2012) att det krävs en kontinuerlig och systematisk uppföljning av fritidshemmen.
Dokumentationerna behöver vara skriftliga för att man ska kunna gå tillbaka och jämföra med
tidigare rapporter för att kunna se om utveckling och förbättring har skett. Detta är något som pedagogerna i den skola jag intervjuat är mindre bra på. Fast det skiljer mycket mellan
avdelningarna. En avdelning har kontinuerlig dokumentation och några dokumenterar bara till den stora rapporten som ska lämnas till kommunen. Kontinuerlig dokumentation gör att den aktuella verksamheten speglas av pedagogernas upplevelser över vad som skett på
avdelningen.
För en god kvalitet på fritidshemmen behöver pedagogerna hela tiden uppdatera sig och följa aktuell forskning (Skolverket.2010). Pedagogerna som intervjuades säger sig ha svårt att utnyttja utbildningspengen som de får varje år. På en heltid ligger den på 1000 kronor och ska räcka till både utbilningen och vikariekostnader. Flera av pedagogerna menar att, precis som Andersson (2011), för att få ut så mycket som möjligt av fortbildningen behöver hela
arbetslaget gå samtidigt. Det är svårt att delge vad man fått ut av utbildningen annars och de andra som inte fått fortbildningen tappar lätt motivationen. Det är från rapporterna som kommunen kan erbjuda och arrangera kompetensutveckling som är relevant till vad som behövs i verksamheterna. Ser kommunen dessutom att flera skolor har samma behov av fortbildning kan man göra den ihop och på så sätt minska kostnaderna.
De stora barngrupperna är en fråga som kan ses från olika håll. Pedagogerna skulle vilja ha mindre grupper eller fler personal. Femton barn per pedagog ansågs vara lagom. Enligt skolverket är det idag vanligt med 21 barn per pedagog. Orsaken till att det blivit så är enligt Skolinspektionen att pedagogerna lägger sina resurser och arbetstider på skolan och tiden räcker då inte till för fritidsverksamheten (www.skolinspektionen.se). Risken med stora barngrupper är att alla barns behov inte blir tillgodosedda. En pedagog ser
fritidsverksamheten med stora grupper som barnförvaring istället för pedagogisk verksamhet.
Som det ser ut idag anser pedagogerna på skolan att de skulle vilja ha samma antal barn men en vuxen till. De hinner inte se barnen just nu. Det som några pedagoger anser vara bra med en större barngrupp är att möjligheten till att hitta lekkamrater är bredare.
Gruppsammansättningen har stor betydelse. Sammansättningen är som Andersson (2011) säger ett pedagogiskt övervägande. Det behövs ta hänsyn till barnens ålder och barn i behov av särskilt stöd. Yngre barn och barn i behov av stöd påverkar gruppens storlek då yngre barn behöver mer vuxenkontakt och stöd. Det som har visat sig från intervjuerna är att på den här skolan är barngruppernas antal jämt fördelade över avdelningarna.
Skolverket menar att det är vanligt att fritidsverksamheten bedrivs i skolans lokaler och då i klassrum. Så såg det ut på denna skola som jag undersökte också. Två av fem avdelningar ansåg att de hade lokaler som var anpassade för fritidsverksamheten. Pedagogerna saknar, på de övriga avdelningarna, möjligheter till att kunna spara barnens lekar och byggen. De vill kunna ha framme kreativa arbeten för att kunna fortsätta jobba vidare på dessa under en längre period. Idag finns inte den möjligheten och som Andersson (2011) menar ger det splittrade barn som saknar uthållighet. Rummens möblering är inte anpassad för fritids verksamheter anser pedagogerna. På två av de andra avdelningarna fanns det en hemtrevlig miljö där barnen kunde spara arbeten och hitta lugna ställen för vila. Kvaliteten skiljer, i fråga om lokalerna, stort mellan avdelningarna på denna skola om man utgår från de som blivit intervjuade.
För att barnen ska vara med och påverka verksamheten utefter sina egna erfarenheter och intressen så har avdelningarna fritidsråd en gång i månaden. Där kan eleverna komma med förslag på aktiviteter och rösta om hur de vill ha det på fritids. Från en avdelning berättades det att de kontinuerligt gör barnintervjuer. Under intervjuerna kunde varje barn få fram sin personliga önskan utan att bli påverkad av någon annan. I intervjuerna skedde också utvärdering av verksamheten. En annan avdelning menade att barnen hade inflytande på verksamhetens innehåll. Hon berättade att personalen presenterar aktiviteterna och barnen väljer.
För att kunna bedriva en pedagogisk verksamhet behövs det planering. Varje aktivitet måste vara genomtänkt och följa läroplanen. Detta tar tid. Det är då viktigt att pedagogerna tar väl vara på sin planeringstid de har för att kunna planera en genomtänkt och pedagogisk
verksamhet. Som skolverket skriver, lägger många av fritidspedagogerna sin tid och sitt engagemang till att täcka upp för skolans verksamhet. Tiden och orken räcker då inte till för fritidsverksamheten (Skolverket, 2011). Vissa av pedagogerna ansåg dock att de hade lagom med tid. Det var samma personal som gjorde utvärderingar genom sina barnintervjuer. De flesta andra menade att planeringstiden var för liten. De förklarade att på 75 procents tjänst har de sex timmar i veckan för planering. Tre av dessa gick till fritidshemsmöte, där alla avdelningar träffas och planerar gemensamma aktiviteter eller aktuella frågor som sommar schema till exempel, och till arbetsplatsträff. Kvar fanns tre timmar. Detta ansågs vara för lite.
Av dessa tre timmar lägger en pedagog tid till möte för skolans olika grupper, som trygghetsgrupp och miljögrupp till exempel.
7 Egna reflektioner
I frågan om personalens utbildning och kompetens för sitt yrke ser jag det som positivt från skolans ledning att den personal som är anställd har den utbildning som krävs. Jag anser att det höjer statusen på fritidshemmet och gör verksamheten betydelsefull och viktig för andra arbetskategorier inom skolan, ledningen och för föräldrarna.
När det gäller barngruppernas storlekar kan jag tycka att det är bra att det är jämt fördelat mellan avdelningarna, men frågan är om man verkligen har tagit hänsyn till barnens ålder och barn i behov av stöd. Det är något som Skolverkets Allmänna råd och kommentarer (2010) poängterar som viktiga aspekter att ta hänsyn till i gruppsammansättningen. Förskoleklassens barn går till exempel på samma avdelning som elever från årskurs fyra gör, samt att barn i behov av stöd ingår i lika stor grupp som alla andra.
När det kommer till barnens inflytande på verksamheten arbetar avdelningarna på skolan väldigt olika. Genom barnintervjuer som en avdelning ofta gjordes har barnen stor påverkan på sin dag där pedagogerna lyssnar och förverkligar varje barns önskan, efter de
förutsättningar som finns på avdelningen. Andra avdelningar menar att barnen har inflytande när de får välja aktivitet. I just detta kan jag inte hålla med efter vad jag fick ut av intervjun.
Jag anser inte att barnen har inflytande om pedagogerna kommer med alternativ på aktiviteter och barnen väljer vad de vill göra. I själva valet har barnet påverkat men inte i innehållet av vad de kan välja på. Det blir då pedagogens intressen som erbjuds, inte barnens intressen. Den avdelning som gjorde barnintervjuer och var flitiga med att planera, dokumentera och
utvärdera var även de som ansåg att de hade lagom med planeringstid. Problemet är kanske inte att man har lite timmar för planering, utan hur man disponerar dessa.
Dokumentationen anser jag att det är viktigt att den sker kontinuerlig. Annars är det svårt att sammanställa hela årets verksamhet och en rättvis och sanningsenlig verklighet är då svår att ge. Dokumenterar man en gång om året finns risken att man missar många viktiga bitar i sin verksamhetsberättelse. Risken är också att man förskönar sin verksamhet och minns bara det som gått bra, men hade kontinuerlig dokumentation skett hade brister framkommit mer.
Pedagogerna anser att fritidsverksamheten inte ses som en viktig verksamhet för kommunen och anledningen till den känslan kan kanske vara att i fritidshemmens rapporter inte
framkommer tydligt vilka brister och önskemål pedagogerna har.
Några pedagoger berättade att de skaffade sig sin egen utbildning ser jag tecken på en som engagerad personal. Samtidigt behöver det ligga mer på ledningen att försöka påverka
förutsättningarna för att kunna skaffa sig vidareutbildning på arbetstid och inte på sin egen fritid. Här kommer vikten av dokumentation in igen då den skickar signaler till kommunen om vad det är för utbildning som behövs. Kommunen kan då genomföra fortbildning för all personal som jobbar på fritidshemmen inom kommunen och ha dessa fortbildningsdagar på stängningsdagar.
En reflektion efter att ha läst litteratur och gjort mina intervjuer är; om man utgår från
Skolverkets kriterier för kvalitet, hur man kan på samma skola hinna med och genomföra sina uppdrag på så olika sätt. Där någon avdelning får med dokumentation, barninflytande och planering medan andra inte hinner detta. Det måste vara svårt som rektor att sammanställa verksamhetsrapporten som ska skickas till kommunen för att de ska kunna tilldela den resurs och ordna med den fortbildning som behövs när det ser så olika ut.
8 Slutsatser
Mina slutsatser är att det finns en stor vilja att driva en pedagogisk verksamhet som följer läroplanen. Pedagogerna på skolan är väl medvetna om vad kvalitet på fritidshem innebär och de har viljan att nå dit. Det som hindrar är främst bristen på personaltäthet till barngrupperna samt att lokalerna inte är ändamålsenliga, eftersom olika verksamheter måste dela på dem och ha olika aktiviteter i dem. Det jag har sett är att och enligt vad jag har kunnat få fram genom litteraturen på vad kvalitet på fritidshem är, så fanns det en avdelning som hade hög kvalitet.
De andra avdelningarna har den kvalitet som är den bästa som pedagogerna kan göra efter de förutsättningar som finns, med tanke på att de har sina verksamheter i icke ändamålsenliga lokaler till exempel. Flera tankar som har kommit till mig under denna undersökning och som jag tar extra till mig och kommer att arbeta för i mitt yrke, är bland annat olika sätt att få barens inflytande i verksamheten synliga. Mina frågeställningar anser jag att jag har fått svar på genom intervjuer och från litteraturen. Vad innebär kvalitet på fritidshemmet? Både litteratur och pedagogerna som intervjuats menar att kvalitet är att det finns tillräckligt med personal till den barngrupp man har och att barngruppen är lagom stor, att lokalerna som fritids bedrivs i är ändamålsenliga vilket de oftast inte är. Pedagogerna lyfter också att barnen ska trivas och må bra. Tankarna kring kvalitet på fritidshem menar dessa pedagoger att de vill att kommun och rektor behöver lägga mer resurser och förbättra förutsättningarna för
fritidshemmen så att de kan utföra uppdraget som fritidshemmen genom att kunna erbjuda varje barn en meningsfull fritid efter varje barnens behov. Förändringarna som pedagogerna vill genomföra på den här skolan för att höja kvaliteten på fritidshemmen är framför allt att vara fler vuxna i verksamheten. Det skulle göra att barnen hinns med och för deras behov tillfredsställda.
Referenslista
Andersson. Lars. 2011. Fritidshem. Vägledning, pedagogiskt förhållningssätt. Natur &
Kultur, Stockholm.
Carlgren. Ingrid. 1999. Miljöer för lärande. Studentlitteratur, Lund.
Dahlberg. Gunilla, Moss. Peter & Pence. Alan. 2006. Från kvalitet till meningsskapande.
HLS Förlag, Stockholm.
Johansson. Bo & Svedner. Per Olov. 2010. Examensarbetet i Lärarutbildningen.
Kunskapsföretaget AB, Uppsala.
Johansson. Inge. 2012. Fritidshemspedagogik. Idé-ideal-realitet. Liber AB, Stockholm.
Johansson. Inge & Holmbäck Rolander. Ingrid. 2007. Vägar till pedagogiken i förskola och fritidshem. Liber AB, Stockholm.
Maltén. Arne. 1992. Grupputveckling. Studentlitteratur, Lund.
Nationalencyklopedins ordbok. 2000. Bra Böcker AB, Höganäs.
Patel. Runa & Davidson. Bo. 2011. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB, Lund.
Rohlin. Malin. 2012. Fritidshemmets historiska dilemman. En nutidshistoria om
konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skola. Stockholms universitets förlag,
Stockholm.
Sandberg. Anette. 2008. Miljöer för lek, lärande och samspel. Studentlitteratur AB, Lund.
Skolverket. 2010. Allmänna råd och kommentarer- Kvalitet i fritidshem. Davidsons tryckeri, Stockholm.
Skolverket.2012. Allmänna råd och kommentarer- Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Edita Västra Aros, Stockholm.
Skolverket.2011. Fritidshemmet- en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling.
Elanders Sverige AB, Stockholm.
Skolverket.2010. Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Danagårds grafiska, Ödeshög.
SAOL. 1998. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Svenska Akademien.
Näthämtningar:
www.forskning.se Hämtat 2013-05-07 www.skolverket.se Hämtat 2013-04-26.
Intervjuer:
Fritidspedagoger 2013-04-24. Tre intervjuer Fritidspedagoger 2013-04-25. Två intervjuer Fritidspedagog 2013-04-26. En intervju
