I detta arbete har jag undersökt vad lärarna i mitt rektorsområde tycker om läxor och hur de använder det i sin undervisning. Jag ville ta reda på hur de definierar en läxa och om deras inställning har ändrats under sina år som lärare. Till följd av detta ville jag undersöka lärarnas attityd mot en läxfri skola. I detta avsnitt tar jag upp de generella slutsatserna och svar på mina frågeställningar. Dessa diskuteras mera i detalj i nästkommande avsnitt.
Samtliga lärare använder begreppet repetition i sina definitioner när de förklarar vad en läxa betyder för dem och varför de använder det i sin undervisning. Matematik- och språklärarna inklusive hemspråkslärarna betonar att det är viktigt med repetition för att befästa kunskap. Här kan man relatera lärarnas definition av läxan till grundläggande lärotyper, kumulativt och assimilativt lärande. I dessa ämnen behöver man träna mekaniskt för att kunna befästa t ex glosor och multiplikationstabellen.
När det gäller frågan om lärarnas attityder och inställning mot läxor, har 78 % av urvalsgruppen angett att de har ändrat sin inställning genom åren. Generellt ser man samma typer av motiveringar som lärarna anger för sin förändrade attityd från att ha gett läxor till inga läxor idag. Faktum att ungdomarna idag har många olika fritidsintressen vilket tar flera timmar av timmarna efter skoldagen, används som största skälen varför man har ändrat sin uppfattning om att ge läxor. Då ungdomarna inte har tid att lägga ner på läxor, uppstår det mycket konflikter hemma. Det leder även till diverse stressmoment för både elever och deras föräldrar. Konflikter med föräldrar lyfts både som negativa och positiva aspekter av en läxfri skola. Lärarna som är emot en läxfri skola signalerar att föräldrarna kommer att ta en strid mot skolan i sådana fall. Medan de som är för en läxfri skola anser att konflikter hemma mellan barn och föräldrar kommer att minska om man eliminerar läxfaktorn. Dessutom kommer likvärdigheten att öka, menar en del.
Dessa kluvna idéer överensstämmer med vad forskningen har rapporterats på senare år. Man har hittat marginella positiva effekter av läxor för elevers inlärning. Att det finns få
bevis innebär inte att effekterna är skadliga för elever. Att elever får repetera det de har lärt sig i skolan är fortfarande viktig. Det optimala är om läxans utformning individualiseras för att möta behovet för varje elev (Wedberg & Löfving 2013). Faktum att individanpassning av läxan gynnar elevers inlärningsbehov, kan få sitt stöd med hjälp av teorin bakom ackommodativt lärande. Ackommodativt lärande karaktäriseras i högsta grad av individuella uppfattningar och specifika förståelsesätt. Detta gör att man under likartade omständigheter kan skapa fram olika resultat. Därför är det viktigt i undervisningen att ta hänsyn till detta fenomen och inse varför elever lär sig olika saker trots samma undervisning.
8. Diskussion
Debatten om läxors inverkan på elevers inlärningsprocess förs vidare på tveksamma grunder. Skolverket avskaffade terminologin från läroplanen 1994 men publicerade ändå ett stödmaterial till lärarna i 2014, där det förklaras att är det viktigt att skolan arbetar systematiskt och genomtänkt om man eventuellt väljer att använda läxor (Skolverket 2014). Det har pågått en långvarig diskussion om att avskaffa läxor. Användning av läxor har på grund av regleringsbrist varit så olika beroende på den enskilda skola och dess rektor att det har skapat ett stressmoment. Elever utsätts idag för ett stort informationsflöde och de lär sig diverse metoder att kunna tillämpa och anpassa ny kunskap i sin vardag. Med hjälp av nationellt uppsatta mål, har lärarna fria händer att förhålla sig till olika undervisningsmetoder. Det medför att undervisningsformen skiljer sig markant i de olika skolorna genom hela landet.
Jag förespråkar läxor själv. Min ideologi härstammar dels från mina egna erfarenheter av min skolgång i Iran och dels från vad jag upplever idag som lärare på grundskolan. Jag valde att utföra en undersökning för att se hur mina kollegor tänker kring läxans betydelse och användning. Eftersom Vellinge kommun toppar SKL:s lista (http://skl.se/) i att vara Sveriges bästa skolkommun samtidigt som den svenska skolan sjunker i PISA mätningarna, var jag nyfiken att se om man kan spekulera om läxorna i detta sammanhang.
Frågeställningarna som togs upp som berör översiktligt hur lärarna definierar begreppet läxor; lärarnas förhållningssätt till läxor; om synsättet är ämnesberoende och i vilken utsträckning använder man läxor i skolvardagen idag samt om inställningen har förändrats under åren man har arbetat i skolan. De data som har genererats är inte statistiskt signifikanta på grund av sitt ringa antal, därmed vore det inte korrekt att dra några generella slutsatser. Arbetet belyser situationen i några skolor i Vellinge kommun.
Det framgår i resultaten att användningsfrekvensen av läxor är både ämnes- och åldersberoende. Lärarna för lägre åldrar värderar läxans betydelse högre än högstadielärarna. Det kan kopplas till Westlunds och Hatties forskning som belyser att de yngre elevernas lärare använder läxor som ett sätt att förbereda eleverna för att ta ansvar för sina studier även utanför sin skoltid (Hattie 2012; Westlund 2004). Vidare menar hon att läxor används för att etablera föräldrakontakt och att de lärare som anstränger sig för att engagera föräldrarna i elevernas läxor också lyckas få med dem oavsett elevernas hemförhållande. Det sist nämnda kan vara en trolig bakomliggande orsak till varför frekvensen av antal läxor i varje ämne påverkas om läraren är en kvinna i min undersökning. Manliga lärare ger färre läxor. Det behöver inte innebära att män generellt ger färre läxor då andelen män som svarade på enkäten var ca 67 % mindre än kvinnor. När man undersöker lärarsvaren utifrån det ämnet de undervisar kan man se en trend när det gäller synen på läxor. Ämneslärare som undervisar ämnen där repetition och färdighetsträning är viktiga för lärandeprocessen, såsom språk och matematik, har en positivare synsätt gentemot läxor jämfört med estetiska och övriga teoretiska ämnen (NO och SO). Det kan kopplas till Piagets teorier att både assimilations och ackommodations processer måste aktiveras för att barnet ska lära sig något nytt. Genom ackommodation omorganiseras tankestrukturerna så att de kan hantera nya situationer. Genom upprepade ackommodationer uppstår det en balans mellan de krav omvärlden ställer och aktuella individens förståelse.
Faktorn som har varit genomgående likartad är läxans definition. Majoriteten är enig om följande resonemang om definitionen och utformningen av läxor;
Repetition Fördjupad förståelse Syfte uppfyllande Stödfunktion Befästa kunskaper Ökat elevansvar Föräldrakontakt Individuellanpassad
Samtliga lärare anser att läxorna ska fylla en specifik funktion. Det rutinmässiga elementet att man ger läxor för sakens skull har tonats ned från skolan. Man är mån om läxans kvalité och ämnar att med hjälp av läxor främja elevens inlärning och kunskapsnivå.
Forskningen rapporterar marginella positiva effekter av läxor för elevers inlärning. Att det finns få bevis innebär inte att effekterna är skadliga för elever. Att elever får repetera det de har lärt sig i skolan är fortfarande viktig men olika mycket och i olika form. Man ska individanpassa läxan för att främja elevers inlärning. Det kan kopplas till ackommodativt lärande som innebär att individuella uppfattningar och specifika förståelsesätt präglar ens lärande. Detta gör att man under likartade omständigheter kan skapa fram olika resultat. Därför är det viktigt i undervisningen att ta hänsyn till detta fenomen och inse varför elever lär sig olika saker trots samma undervisning.
Lärare som förespråkar en läxfri skola på likvärdighets grunder, anser att läxor tar tid från fritidsaktiviteter och skapar familjekonflikter vilket kan vara på grund av föräldrarnas oförmåga att ge stöd i ämnet eller kan det bero på tidsbrist. Enligt dessa hade idealet givetvis varit en helt läxfri tillvaro där allt arbete kunde ske på elevernas skoltid. Men då krävs förändringar som längre dagar, mindre elevgrupper och mer materiella tillgångar vilket inte är möjligt på de flesta skolor där sparkraven snarare gör att resurserna minskar. Några lärare i den ovan nämnda gruppen har ändrat sin inställning till läxor efter att de själva hade fått barn och hade följaktligen behövt ge stöd hemma som förälder. Föräldraskapet gav insyn i övriga föräldrars vardagsdilemma, enligt de och de har valt att inte ge fler läxor.
I läroplanen står det att skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers lärande som sitt största uppdrag. Detta kommer enligt min mening, i konflikt med vad läxfri förespråkarna hävdar. De vill inte involvera hemmet i skolarbete men om eleven på grund av olika skäl inte gör sitt arbete i skolan måste hemmets stöd vara tillgänglig för att eleven ska kunna nå sina mål.
Lärarna som är emot en läxfri skola belyser problemet med dagens ungdomar som inte lärt sig eller inte kan ta eget ansvar för sitt skolarbete. Genom att även avskaffa läxorna tar vi bort det minsta kravet som skolan ställer på eleverna i skolarbete sammanhang. Det överensstämmer med Steinbergs publikationer som hävdar att eleven kan med hjälp av läxor träna sin studieteknik redan i unga åldrar och därmed få en god studievana (Steinberg 1986).
Skolverket hävdar att läraren ska utgå från att elever kan och vill ta sitt ansvar och det låter utmärkt i teori men i praktiken visar verkligheten som man möter varje dag, en mörk bild. Elever vill slippa undan allt ansvar. Som lärare måste man i dagens skolor jaga elever vid olika projektinlämningar. Tidsramar respekteras inte och överskridandet innebär inga konsekvenser heller.
Forskningen varken kan påvisa eller avfärda läxornas effekt för inlärningsprocessen. Det råder samtidigt stor debatt i samhället kring ämnet. Lärarna är fundersamma. Föräldrar är uppdelade i frågan. Elever är generellt inte glada för läxor. Lärarutbildningen undervisar inte sina studenter i hur läxor ska utformas. Då tänker jag, vore det inte intressant och givande att satsa på forskningen och rikta den mot effektivisering av läxor, där klara och tydliga utforskade exempel kan bli främjande verktyg i lärarnas dagliga arbete.
9. Referenser
Arbman, Hans & Lerner, Thomas (2015). Insidan om Läxor. Tillgänglig: www.dn.se/insidan Davidson, Bo & Patel, Runa (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Ewenfeldt, Björn (2013, 14 oktober). Bakläxa för svenska läxor. DN,
Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna (Sjätte uppl.). Stockholm: Liber AB. Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor (2 uppl.). Stockholm: Liber AB. Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 2 nr. 3 s. 205- 220.
Illeris, Knud (2007). Lärande (2a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Lerner, Thomas (2015). Mina barn ska inte ha läxor. Tillgänglig: http://www.dn.se/insidan/mina-barn-ska- inte-ha-laxor/
Lundgren, Ulf-P (2014). Lärarnas historia. Tillgänglig: www.lararanashistoria.se
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94), (1994). Läxor i praktiken, Skolverket, (2014).
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket, (2011). Läroplan för grundskolan (Lgr80). Liber AB, (1980).
Läroplan för grundskolan (Lgr69). Liber AB, (1969). Läroplan för grundskolan. Stockholm, (1962).
Steinberg, John-M (1986). Läxläsning. En handbok för föräldrar, lärare och elever.Solna: Ekelunds Förlag AB.
Sundén, Maria (2015, 12 mars). Få läxor, korta dagar – och ändå i världstopp. SvD NYHETER, TT (2013, 14 oktober). Forskare: Svenska läxor funkar inte. SvD NYHETER,
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskniong, (2002). Wedberg, Kajsa & Löfving, Helena (2013, december). Artikelserie: Läxor. Bohuslänningen, Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser- läxor som tid och uppgift. diss. Linköpings universitet