Läxor- en studie ur lärarperspektiv

Fakulteten för lärande och samhälle

VAL-projektet

Examensarbete

Läxor- en studie ur lärarperspektiv

Homework- a study based on teachers' standpoint

Ghazal Zaboli

VAL-Utbildningen Handledare: Ange handledare

Slutseminarium 2015-06-11

Examinator: Hilma Holm Handledare: Nils Andersson

Abstrakt

Läxor är ett het och omdebatterade ämne i media och det berör nästan alla hushåll. Det råder tyvärr inte mycket forskning kring läxor. Begreppet förekommer inte i läroplanen och därmed finns det inga anvisningar till undervisande lärare. Elever brukar inte vara förtjusta i att göra läxor. Däremot är åsikten är olika hos både föräldrar och lärare. Det finns med andra ord inte en enhetlig mening om läxornas funktion och inverkan på inlärningsprocessen.

I detta arbete undersöker jag hur lärarna i en av Sveriges bästa skolkommuner, Vellinge, uttrycker sig om läxor och vilken roll det spelar i undervisningen. Arbetet karaktäriseras som ett induktivt arbete då man förutsättningslöst går på en upptäcktsresa för att undersöka en arbetsplats och sedan försöka formulera en mer generell teori. Med detta ändamål har ett anonymt och digitalt formulär har skickats ut till 50 valda lärare och svaren har samlats och analyserats både kvalitativt och kvantitativt utifrån kön, arbetslivserfarenhet, undervisande åldersgrupp och ämne.

Utifrån de 64 % som svarade på frågorna kan man se en trend hos kvinnliga lärare som är starkare än män när det gäller att delge läxor som en rutinerad process i sin undervisning. Antal läxor och frekvensen påverkas av genus, undervisande grupp och ämne. Att förespråka för en läxfri skola är inte något som är aktuellt i denna urvalsgrupp oavsett om man använder sig av läxor eller inte. Samtliga lärare är även enig om att det krävs mer och djupare diskussioner om läxor och på vilket sätt man kan formulera en effektiv läxa.

Nyckelord:

Innehållsförteckning

4.3FORSKNING KRING LÄXOR ... 12  

4.4TEORETISKT PERSPEKTIV ... 15   4.4.1 Inlärningsprocesser ... 15   4.5SAMMANFATTNING ... 17   5. METOD ... 18   5.1FÖRSTUDIE ... 18   5.2VAL AV METOD ... 20   5.3ENKÄTENS UTFORMNING ... 21   5.3.1 Enkätens karaktär ... 21   5.3.2 Enkätens upplägg ... 22   5.4URVAL ... 23  

5.5DATAINSAMLING OCH BEARBETNING ... 24  

6. DATAANALYS & RESULTAT ... 25  

6.1KVANTITATIVA ANALYSER ... 25  

6.1.1 Urvalsanalys baserad på kön, undervisningsgrupp och erfarenhet ... 25  

6.1.2 Urvalsanalys baserad på kön och undervisningsämnen ... 26  

6.2KVALITATIVA ANALYSER ... 28  

6.2.1 Lärarnas syn på läxors betydelse ... 28  

6.2.2 Lärarnas rutiner kring läxor ... 29  

6.2.3 Lärarnas inställning gentemot läxor ... 31  

6.2.4 Läxans definition hos matematik- och NO-lärarna ... 33  

6.2.5 Moderna språk, svenska och SO lärare; åk 7-9 ... 35  

6.2.6 Estetiska ämnen; åk 7-9 ... 36  

8. DISKUSSION ... 39  

9. REFERENSER ... 43   10. BILAGA ... 44  

1. Inledning

I skolan, där jag arbetar fylls kafferasterna ständigt med spännande diskussioner som alltid kan länkas till skolreformen. Ett omdebatterat ämne i dessa forum är förhållningssätten gentemot läxor.

Jag är själv uppvuxen med läxor, massvis med läxor. Jag har gått sju år i skolan i Iran. Där har man inte humana mängder av läxor. Man får till och med ett tjockt läxhäfte dagen innan nyårsledigheterna, noga planerat så det räcker till varje dag och lite till. Läxa för mig har varit ett mekaniskt uppdrag som man bara gör för att man måste, annars följer konsekvenser i form av icke godkänt betyg, samtal med föräldrar, avstängning, kvarsittning eller värst av allt ännu fler läxor!

Mötet med svenska skolan var en stor chock för mig. Det kändes fel att komma hem och inte ha något att göra. Det tog mig ett bra tag att anpassa min studieteknik och skola in mig på nytt med det svenska systemet. Och nu när jag själv står i lärarposition, känner jag hur min konservativa iranska sida kompletteras med mitt moderna svenska nytänkande. Det råder en generell konsensus att läxor har historiskt varit en del av lärarverktygen och att det fortfarande lever nyanserad i skolvardagen. Läxor nämndes i svenska texter redan på 1500-talet och gällde främst elevernas beting i form av läsestycken. Läxor har sällan betraktats som något positivt i undervisningen. Ofta skildras de som en typ av extra hemuppgifter som ska genomföras efter skoltid. Än idag ingår läxor i skolvardagen i någon form och många anser att mycket läxor kan kopplas till en framgångsrik skola hos både föräldrar och skolpersonal. Generellt ges inte mycket läxor i den svenska skolan idag. Det finns inte heller några specifika bestämmelser om läxor i styrdokumenten sedan 1994 (Skolverket 2014). Med tanke på att det inte finns bestämda regler i styrdokumenten är det upp till lärare och rektorer i olika skolor att avgöra läxors innebörd och omfattning som en del i den pedagogiska verksamheten (Skolverket 2014). Detta medför att läxor får olika mycket tyngd, betydelse och utformning i olika skolor. Att ge läxor eller inte ge läxor? – Den frågan ställs och diskuteras om och om igen av och i media. Hur lyder formuleringen av läxor egentligen? Tänker jag och min kollega på samma sätt och från samma utgångspunkt när vi delger läxor till våra elever?

2. Syfte

Syftet med mitt arbete är att ta reda på och lyfta fram läxors innebörd ur ett lärarperspektiv i Vellinge kommun där jag arbetar sedan november 2012 samt undersöka hur frekventa läxorna är i skolvardagen.

3. Frågeställningar

Dessa fyra frågor beskriver syftets ändamål generellt. Hur definierar lärarna begreppet läxor?

Vilket förhållningssätt har lärarna i Vellinge kommun till läxor? Är synsättet ämnesberoende?

4. Litteraturgenomgång

I följande avsnitt har jag valt att först titta på fenomenet läxor i historisk bemärkelse för att skildra var läxor härstammar ifrån och hur de har nämnts i de olika läroplanerna i Sverige genom åren. Vidare tar jag upp aktuella debatter och publikationer i media som diskuterar läxor ur olika synvinklar. Jag har begränsat mig till tidningar publicerade två år tillbaka i tiden för att utmärka hur högaktuellt ämnet är. Med hjälp av dessa artiklar och deras nyanserade diskussioner önskar jag visa hur mina resultat är associerade till tveksamheter som råder ut i det allmänna samhället.

Den generella uppfattningen om forskningen kring läxor är att det inte finns någon forskning! I avsnittet om forskning kring läxor har jag valt att ta upp de få men stora undersökningarna som har gjorts om läxor. De litteraturer som finns tillgängliga handlar om elevens perspektiv; om hur stressande och påfrestande läxor kan bli för eleven; om hur stor inverkan läxor har på elevens inlärningsprocess samt hur relationen mellan föräldrar och barn drabbas i samband med genomförandet av läxor i hemmet. Det pratas både negativt och positivt om dess influenser på inlärningsprocessen. Dock saknas det litteraturer som definierar och redogör för hur läxor ska utformas.

4.1 Läxor i historien

Den fundamentala grunden för utbildning är att skola demokratiska medborgare. Denna grundtanke formades först efter 1946 års skolkommission. Behovet av en medborglig bildning blev alltmer påtagligt efter andra världskriget och följder av tyranni och erfarenheter av diktaturer (Lundgren 2014). Grundtanken om den humanistiska bildningsformen som hade vuxit fram under Antiken och hade levt kvar till mitten av 1900-talet, kom att skrivas om. Krav för jämställdhet ställdes och det gjordes stora satsningar på effektiv utbildning. Numera kännetecknas läroplanstänkandet av tre grunder och det är den humanistiska, den demokratiska och den ekonomiska (Gustavsson 2009). Idag står skollagen (2010:800) på demokratiska grunder och menar att skolan ska låta varje individ utvecklas till sin unika egenart. Samtidigt ska skolan främja förståelse för

andra människor och forma individerna till ansvarstagande samhälleliga medborgare (Skolverket 2011).

Idag har de olika skolformerna (grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan) var sin läroplan som bygger på skolans värdegrund, övergripande riktlinjer för utbildningen samt kursplaner. I den senaste läroplanen får eleven ta större ansvar och vara delaktig i utbildningen för att nå de demokratiska principerna, vilket framgår i avsnittet om Elevers ansvar och inflytande (Skolverket 2011). Det står att

”skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö” och att

”läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan”.

Vidare har skolan ett stort ansvar att se till att alla elever har samma förutsättningar att nå målen för utbildningen. Men det finns inga bestämmelser för hur arbetet ska genomföras och ifall läxor bör förekomma i skolarbetet eller inte. Ordet ”läxa” har sedan 90-talet försvunnit helt ur skolans styrdokument (SKOLFS 1994) men förekom i läroplanen under 60- och 80-talet, först som en form av arbetsfostran som utvecklades vidare till att vara frivillig och omvandlades till hemuppgifter som en del av skolans arbetssätt (Skolöverstyrelsen 1962; Skolöverstyrelsen 1969; Skolöverstyrelsen 1980).

4.2 Läxor i media

Läxor är ett omdebatterade ämne i media då det berör alla. Det är något som dyker upp för eller senare hemma hos varje familj och kan ställa till med konflikter. Läraren som delar ut dem lägger ner mycket tid på att planera dem och kan få anmärkningar av både föräldrar och elever på utformningen och storleken. Eleven som måste fullfölja dem berörs oavsett mängden och utsätts enligt många för stress vid genomförandet. Föräldrar som hjälper sina barn berörs av formen och storleken och föräldrar som inte ställer upp

beskylls för dem. Detta har medfört att det skrivs bloggar och tidningsartiklar, det görs TV-program och inte minst politiker använder ämnet i sina debatter.

Det talas om att det är tråkigt, det är för mycket och att familjen gärna hade sluppit läxorna. Det propageras mycket för  att läxor som ges är för dåliga och diverse tips och

råd följer i media för hur en ”bra” läxa ska se ut. Mycket av det som tas upp i media inslagen känns riktad mot lärarna.

”Forskare: Svenska läxor funkar inte”, (TT 2013).

”Det som behövs är mer genomgångar på lektionerna, mer kateder- undervisning, säger utbildningsminister Jan Björklund” (Ewenfeldt 2013).

Sverige jämförs mycket med grannlandet Finland då finska elever presterar höga värden på PISA undersökningar. Det talas om få läxor jämfört med Sverige men ändå framträder de som bäst i Europa (Sundén 2015).

Tidningen Bohusläningen har under december 2013 gett ut en artikelserie med temat läxor, där författarna har bland annat format en webbenkät som har riktats till föräldrar, elever och lärare med anpassade frågor för varje grupp (Wedberg & Löfving 2013). Svaren som har kommit in målar en kluven bild. Det finns föräldrar som har en negativ inställning mot läxor, vissa på grund av konflikter som det skapar hemma och vissa andra endast av principiella skäl att skolarbete ska göras i skolan. Men det finns föräldrar som uppskattar läxor och ser dem som en del av det traditionella dagliga skolarbetet. Elever som har svarat på frågan om hur en bra läxa ser ut, har i flesta fall beskrivit en läxa som går snabbt att göra. Tidsbrist verkar vara ett mycket påtalat hindersmoment. Några hävdar att det finns inga bra läxor och några tycker om matte läxa men inte en skrivarläxa. Med andra ord, är även bilden här ger en delad mening. Några av lärarna som har lämnat svar på enkäten vill gärna måla en mysig bild där läxor kan bli en trevlig familjestund, där man kan föra diskussioner och umgås (Wedberg & Löfving 2013).

Så sent som i maj 2015, har dagstidningen DN publicerat en serie debattartiklar om läxor vilket har lästs och kommenterats av flera tusen läsare via sociala medier under hela månaden (Arbman & Lerner 2015). Den högaktuella serien talar om läxor ur flera olika

perspektiv. Skribenterna har intervjuat generaldirektören på Skolverket för att få svar på läsarnas frågor om läxor. Till frågan om läxor behövs, får man svaret att lärarna har kompetensen att själva avgöra vad som är bäst i den aktuella situationen (Arbman & Lerner 2015). I en annan artikel möter man en förälder som har anmält sina barns skola till skolinspektionen på grund av meningslösa läxor som skapade konflikter hemma (Lerner 2015). Det sägs vidare att

”Läxor kan vara jobbiga men också roliga”,

och att

”Alla på skolan är eniga om att det behövs mer samtal om läxor och om hur de i så fall ska utformas” (Arbman & Lerner 2015).

Det medior är överens om är att lärare och rektorer inte har samsyn gällande läxors vara eller inte vara. Skolverket tar inte heller någon ställning och lämnar ansvaret till de enskilda lärare att fatta beslutet som passar situationen bäst.

4.3 Forskning kring läxor

Forskningen kring läxor är för liten trots att det är så många som är berörda. Forskaren Martin Karlberg, lektor i specialpedagogik hävdar att man har hittat marginella positiva effekter av läxor för elevers inlärning. Att det finns få bevis innebär inte att effekterna är skadliga för elever. Att elever får repetera det de har lärt sig i skolan är fortfarande viktig. Det optimala är om läxans utformning individualiseras för att möta behovet för varje elev (Wedberg & Löfving 2013).

En förespråkare för läxor är John Steinberg som har publicerat många böcker om skolan. Han har i slutet av 80-talet skrivit en handbok för läxläsning. Enligt Steinberg kan eleven med hjälp av läxor träna sin studieteknik redan i unga åldrar och därmed få en god studievana. Detta hjälper även föräldrarna att få en inblick i skolans värld och sitt barns vardag (Steinberg 1986).

En av de få forskare som har arbetat med frågeställningar kring läxor är J-O Hellsten som har genomfört en litteraturstudie med syftet att undersöka läxans perception hos allmänheten och vilka begrepp det förknippas med. I sin artikel ”Läxor är inget att orda om” skriver han att läxan är ett begrepp som inte har någon betydande roll i pedagogisk litteratur och inte heller i granskande texter, och att den problematiseras inte som den borde (Hellsten 1997). Hellsten har synliggjort att det finns en genomgående trend där man inte problematiserar läxans innehåll utan behandlar den som en självklarhet i undervisningen. Han anser att forskarna inte har reflekterat över utbytet av de befintliga diskussionerna som fullföljts och vad dessa förmedlat. I en motsägelsefull mening har man absolut velat ha läxan kvar utan att egentligen veta vad det innebär. Han anser att det inte ingår i lärarutbildningen att lära ut lärare att ge läxor och kan därmed medföra tveksamma effekter när de ges. Läxan eller hemarbetet involverar enligt honom även elevernas familjer, då arbetsuppgifterna begränsar deras fritid och/eller umgänge med familjen. Samtidigt påstår han att det även kan främja föräldrakontakten, att läxorna ger föräldrarna inblick i skolarbetet och att det skulle vara lättare att hålla kontakt med lärarna om man vet vad eleverna håller på med i skolan.

Vidare är det hans uppfattning att det är viktigt för elevens hälsa att de liksom vuxna, får vara lediga när deras arbetsdag är slut. Flera utländska forskningsstudier visar en associationen mellan läxor och formativ bedömning där man relaterar lärarens formativa feedback och elevens prestationer med läxa till något positivt. Men det finns inga klara bevis om mängden läxa kan ha någon positiv påverkan. Hellsten vill hellre förlänga skoldagen och avskaffa läxor från elevers fritid.

Ingrid Westlund, en före detta lärare och rektor och numera forskare har också undersökt fenomenet läxor (Westlund 2004). Hon uppger att många föräldrar och lärare ser läxor som något bra för eleverna. Det som skiljer dem åt är skälen till varför de har läxor. De yngre elevernas lärare ser inte läxor enbart som kunskaps- och färdighetsträning utan mer som ett sätt att förbereda eleverna för att ta ansvar för sina studier även utanför skoltid. Vidare i sin forskning kopplar Westlund ihop lärareffektivitet med läxor och skriver att det finns studier som visar att lärare upplever att mycket läxor ger signaler till föräldrarna att skolan håller en hög status och kvalitet. Hon skriver också att läxor används för att etablera föräldrakontakt och att de lärare som anstränger sig för att engagera föräldrarna i

elevernas läxor också lyckas få med dem oavsett elevernas hemförhållande.

Hon hävdar att elever kan ha nytta av läxor men anmärker samtidigt att forskningen måste tolkas med försiktighet. Man kan inte ta för givet att läxor är av godo men de kan bland annat öka engagemanget för olika uppgifter samt lära elever att ta eget ansvar och utveckla sin studieteknik. Hon är inte emot läxor med förutsättningen att läraren medvetet ger läxor som barnen klarar av att göra på egen hand hemma och att läxornas utformning, när det gäller karaktär och svårighetsgrad, är viktigt för lärare att diskutera (Westlund 2004).

John Hattie, professor i utbildningsvetenskap vid universitetet i Melbourne är en annan omtalad forskare då hans syn på inlärning och läxor har fått ett internationellt genomslag. Han har genomfört en metastudie i syftet att söka efter ett mönster vilket har summerats i hans bok, Synligt lärande (Hattie 2012). Han delar in faktorer som påverkar läxans effekter i några kategorier såsom elevens ålder, övriga skolprestationer, läxans typ och föräldrarnas delaktighet. Han menar att ju yngre elever desto mindre positiva effekter har läxor för elevers lärande. Läxor kan ha en positiv effekt på en högpresterande gymnasieelevs lärande. När det gäller föräldrars medverkan, de som får hjälp med läxan kan utveckla sin förmåga att utvärdera sina prestationer, vilket har allra högst effekt på lärandet. Han påstår att en öppen, otydlig och ostrukturerad läxa utmärker en sämre läxa som inte har positiv påverkan på elevens inlärning däremot en bra läxa bör vara tydligt avgränsad, kort och leda till en återkoppling mellan elev och lärare.

4.4 Teoretiskt perspektiv

I detta avsnitt tar jag upp teorier som beskriver hur ett läroförlopp äger rum och vilka läroprocesser måste aktiveras och via vilka tillämpningar vi lära oss saker. Detta ska bygga ett teoretiskt stöd för läxornas roll i undervisningen och förklara varför läxor används fortfarande.

4.4.1 Inlärningsprocesser

Ett läroförlopp vanligen börjar med impulser som en individ fångar upp via sina sinnen. Impulserna rör sig oftast om samtidiga händelser vilka sker i individens omvärld som t ex en händelse som man ser samtidigt som man uppfattar ljud ifrån. Dessa impulser ger upphov till bilder och avtryck som skapas av individens sinnen vilka förmedlas vidare till hjärnan. För att vi ska lära oss något av dessa impulser måste två skilda processer som är lärandets grundläggande processer vara aktiva. Den ena är samspel mellan individen och omgivningen och den andra är den påverkan som ligger i samspelet eller med andra ord

tillägnelsen av impulserna (Illeris 2007). Den senare innebär att nya impulser knyts

samman med resultaten från tidigare relevant lärande. Tillägnelseprocessen grundar sig på två pelare, drivkraft och innehåll. Att det man ska lära sig måste omfatta ett innehåll är givet. Innehållet är något som lärs och kan vara en kunskap, färdighet, insikt, attityd eller dylikt. Vidare måste det finnas en drivkraft för att tillägnelseprocessen ska kunna ske. Drivkraft associeras alltid med energiförbrukning och i samband med läroprocesser talar man om psykisk energiförbrukning. Detta innebär att tillägnelseprocessen kräver psykisk energi för att sätta igång inlärningsprocessen. Drivkraften eller den psykiska energin kan vara lust och intresse men även nödvändighet och tvång. Med vardagsspråk kan man beteckna drivkraft med motivation, känslor och vilja. Genom dessa krafter strävar individer efter att nå en kroppslig och mental balans för att släcka ens nyfikenhet och otillfredsställda behov efter ny kunskap. Man skaffar sig större kunskap, djupare förståelse eller lär sig nya färdigheter och på så vis återskapar man balansen mellan kropp och sinne (Illeris 2007).

Ovannämnda processer måste vara aktiva för att man ska lära oss något nytt. Hur man tillämpar dessa processer kan ske på olika sätt då det finns tre huvudkategorier av lärande när man studerar människans läroprocesser upp till vuxenålder. Dessa är kumulation,

assimilation och ackommodation. Dessa associeras med lärandets tillägnelseprocess och

förhåller sig olika till vårt minne och vår förståelse. Genom kumulativt lärande lär man sig saker mekaniskt som t ex glosor och ramsor. Assimilativt lärande är ett additivt lärande, det vill säga man bygger ut en redan etablerade kunskap, stabiliserar och färdighets tränar som t ex när man lär sig ett nytt räknesätt på matematiklektionen som grundar sig på utbyggnad av tidigare kunskap. Detta skiljer sig markant med ackommodativt lärande på så sätt att i det sist nämnda omstrukturerar man redan etablerade kunskap och karaktäriseras av individuella uppfattningar.

Assimilation och ackommodation som berör själva tillägnelseprocessens beskaffenhet är Piagets grundläggande lärotyper. Jean Piaget var en schweizisk psykolog (1896-1980) som bland andra utvecklade teorier om adaptation och nyskapande. Han menade att genom assimilation införlivar barnet alltmer vetande med sina tankestrukturer utan att tankestrukturerna själva förändras. Men genom ackommodation omorganiseras tankestrukturerna så att de kan hantera nya situationer. Genom upprepade ackommodationer uppstår det en balans mellan de krav omvärlden ställer och aktuella individens förståelse (Forssell 2011). Det är mer energikrävande att bryta ner en redan uppbyggd förståelse men å andra sidan har ackommodativt lärande bättre hållbarhet och mer användbarhet än assimilativt lärande. Trots att ackommodativt och assimilativt lärande skiljer sig teoretiskt i grunden, fungerar de mer integrerad i praktiken. Det är svårt att särskilja var gränsen går i verklighetens lärandeprocess då de är beroende av varandra (Illeris 2007).

Dessa typer av lärande sätts i rörelse i olika sammanhang och medför olika sorters lärande med skilda tillämpningar. Om individen ska kunna utveckla sitt lärande krävs det att han eller hon kan använda sig av relevant lärotyp i rätt sammanhang.

4.5 Sammanfattning

Skolans läroplan bygger på skolans värdegrund, övergripande riktlinjer för utbildning samt kursplaner. Ett av skolans största ansvarsområden är se till att alla elever har samma förutsättningar att nå målen som är uppsatta i läroplanen och därigenom få en gedigen utbildning. Ett ämne som inte nämns i styrdokumenten är läxor, medan det är ett mycket omdebatterat ämne i media. Det är ett ämne som berör alla och något som dyker upp för eller senare hemma hos varje familj och kan ställa till med konflikter. Det talas mycket om att det är tråkigt att göra läxor, det är för mycket och att familjen gärna hade sluppit läxorna. Mycket av det som tas upp i media känns riktad mot lärarna. Det publiceras många artikelserier och diverse allmänna undersökningar i olika tidningar som är oftast riktade mot elever och föräldrar och hur de upplever skolans läxor. Svaren som har kommit in målar en kluven bild då det finns både positiva och negativa åsikter om läxors varande, dess utformning och kvantitet. Det enda medior är överens om är att lärare och rektorer inte har samsyn gällande läxors vara eller inte vara. Skolverket tar inte heller någon ställning och lämnar ansvaret till de enskilda lärare att fatta beslutet som passar situationen bäst.

För att man ska lära sig något nytt behöver tre lärandeprocesser vara aktiva och dessa förhåller sig olika till vårt minne och vår förståelse. Att läxor kan gynna inlärningsprocessen är något som inte är bevisat än. Forskningen kring läxor är för liten trots att det är så många som är berörda. Faktum som belyses av många forskare är att man problematiserar inte läxans innehåll utan behandlar den som en självklarhet i undervisningen. Förespråkarna för läxor hävdar att läxor kan hjälpa yngre elever utveckla sin studieteknik och få en god studievana. Det hjälper föräldrarna få en inblick i skolans vardag och kan främja familjekontakten. Flera utländska forskningsstudier visar en association mellan läxor och formativ bedömning där man relaterar lärarens formativa feedback och elevens prestationer med läxa till något positivt. Det finns dock inga klara bevis att mängden läxa kan ha någon positiv påverkan. Men det finns studier som visar att en öppen, otydlig och ostrukturerad läxa utmärker en sämre läxa som inte har positiv påverkan på elevens inlärning däremot en bra läxa bör vara tydligt avgränsad, kort och leda till en återkoppling mellan elev och lärare.

5. Metod

5.1 Förstudie

Jag har inlett en förstudie kring mina frågeställningar som täcker ett stort område för att kunna begränsa mitt arbete mot ett mer uppfyllande syfte. Min ursprungliga tanke var egentligen en studie ur lärarnas perspektiv som sträckte sig över hela grundskolans spektrum. Men jag var tveksam om studiens fokuseringspunkter. Jag var osäker om studien ska fokuseras på olika åldersgrupper eller om jag ska styra det mot en ämnesgruppering i högre åldersgrupper. Därför valde jag genomföra ett stickprov av fem lärare från åk 1-9 på skolan där jag arbetar och ställde allmänna frågor om läxans innebörd och betydelse i deras undervisning.

Jag valde att ställa fyra allmänna frågor om läxor till fem undervisande lärare i åk 1, 3, 5, 7 och 9 för att få en bättre bild om hur lärarna tänker i de olika åldersgrupperna. Frågorna ställdes enskilt enligt medgivande av den utfrågade läraren på skolan. Val av lärare skedde med hänsyn till passande schema och arbetstid. Frågorna lät enligt följande:

Ø Vad har du för åsikter om läxor?

Ø Hur använder du läxan i din undervisning? Ø Hur många läxor ger du i veckan?

Ø Hur förhåller du dig till läxhjälpen i skolan?

Generellt tycker samtliga lärare att elever behöver repetera nya kunskaper för att öka sin inlärning. Lärare i högstadiet känner att de behöver mer tid i skolan för att repetera med eleverna och de finner läxhjälpen vara till stor hjälp. Lärarna för de yngre barnen verkade vara nöjda med sin tidsdisponering och fann inget behov att ge hemläxa för mesta av tiden.

Det som fångade min uppmärksamhet efter sammanställningen var faktum att högstadielärarna undervisar ämnesspecifikt och det utmärker deras förhållningssätt

gentemot läxor. De utfrågade lärarna i årskurs 7 respektive 9 undervisar i svenska och matematik. Lärarnas inställning till läxor skilde sig markant mellan låg- och högstadieundervisande lärare. De senare måste tänka på sina bedömningsunderlag vilket de övriga i lägre åldrar inte hade behov av. Matematikläraren understrykte starkt betydelsen av läxor i repetitionssyfte och färdighetsträning i diverse matematiska metodinlärning.

Dessa observationer har lett mig att ta bort mitt fokus från årskurs 1-3. Jag kommer att koncentrera mig på årskurs 4-6 och 7-9 lärare som två huvudgrupper i mitt fortsatta arbete. Jag finner att det vore mer intressant och spännande att undersöka hur olika ämneslärare förhåller sig till läxor och vilken påverkan anser de läxor har i deras undervisning.

5.2 Val av metod

Denna uppsats karaktäriseras som ett induktivt arbete då man förutsättningslöst går på en upptäcktsresa för att undersöka en arbetsplats och sedan försöka formulera en mer generell teori (Davidson & Patel 2011). Den insamlade informationen i denna uppsats bygger på ett frågeformulär som har skickats ut digitalt. Då alla lärare är hårt pressade i sitt arbete och tiden är alltid knappt, valde jag att skicka ut ett digitalt frågeformulär istället för att boka tid för en personlig intervju. Grundtanken är att samla in fler svar än vad personliga intervjuer skulle generera. Individerna kan på detta vis själva välja den tid de vill satsa på att svara på enkätfrågorna.

Frågeformulär är en empirisk teknik för att samla information baserade på frågor vilket betyder att man är hänvisad till individernas villighet att svara på frågorna. Då måste man först och främst klargöra syftet med enkäten och försöka relatera syftet även till deras egna mål. Man måste även betona värdet av deras ärliga svar och hur det kan påverka arbetets resultat (Davidson & Patel 2011).

När man bedriver en undersökning som involverar försökspersoner är det viktigt att nödvändigt att skydda deltagarna mot eventuella risker i form av negativa konsekvenser. Därför har vetenskapsrådets etikkommitté satt upp riktlinjer som ska följas oavsett projektets storlek och omfattning. Dessa riktlinjer sätter fyra allmänna huvudkrav som sammanfattas som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002) I och med detta har syftet med enkäten framgått

tydligt i e-posten som har skickats tillsammans med enkäten till samtliga utfrågade lärare för att fylla informationskravet. Det har även framgått av e-posten att formulären är anonyma för att fylla konfidentialitetskravet. På så sätt får individerna en känsla av absolut frihet att svara ärligt utan att riskera bli dömda på något sätt för sina tankar, rutiner och arbetssätt. Vetenskapsrådet menar vidare att deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan och det får de här genom att själva kan välja om de vill svara på frågorna eller inte. Det fjärde kravet nämligen nyttjandekravet, uppfylls genom försäkran som lämnas i samband med e-posten till deltagarna att deras svar används endast för detta examensarbete.

5.3 Enkätens utformning

5.3.1 Enkätens karaktär

Enkäten består av 14 frågor och karaktäriseras av en hög grad av standardisering med en blandad grad av strukturering.

Hög standardisering kännetecknas av frågor som är utformade i en specifik ordning och att identiska frågor ställs i exakt samma ordning till samtliga individer. Hur fritt individerna kan tolka och svara på frågorna i egna ord bestämmer graden av strukturering av ett frågeformulär. Svaren är totalt påverkade av individernas tidigare erfarenheter och personliga inställningar gentemot frågeställningarna (Davidson & Patel 2011).

Frågeformulären består huvudsakligen av två delar utan att fysiskt utmärkas på något sätt i enkäten. Första delen (Fråga 1-7) styrs av en hög grad av strukturering. Varje person kommer att besvara på likalydande frågor i samma ordning. Utmärkande är fasta relevanta svarsalternativ där man kryssar för passande alternativ.

Frågorna 7b-14, det vill säga enkätens andra del är baserad på en låg grad av strukturering då det finns öppna frågor och följdfrågor att besvara med egna ord. Dessa typer av frågor karaktäriseras som kvalitativa då de ger utrymme att framföra och redogöra för personliga uppfattningar kring ämnet, som i det här fallet läxor, dess betydelse och influens i den egna undervisningen.

5.3.2 Enkätens upplägg

Den här enkäten fyller en undersökande funktion. Lärarnas arbete är präglat av individuella arbetssätt och det innebär att de lägger upp sitt arbete på diverse olika sätt beroende på sitt undervisande ämne, ålder, arbetslivserfarenhet och arbetsmetod. Med denna grundtanke ville jag få en bild av hur lärarna i Vellinge kommun arbetar med läxor. Därför designade jag en del frågor som skulle dels måla upp en bild av vilken typ av lärare som svarar på frågorna och dels ge ett fritt utrymme till lärarna att med egna ord beskriva hur de definierar läxor och vilken funktion det fyller i deras dagliga undervisning.

Första delen består av frågor som berör genus och åldersrelaterade erfarenhet bland de utvalda lärarna (Fråga 1-4). Det är för att kartlägga om det finns en korrelation mellan kön/ålder och om det påverkar hur man tänker kring läxor. Man får även specificera vilken årskurs de undervisar i. Frågorna 5-7 ger en bild av vilket ämne de undervisar mest i och en uppskattning på hur många gånger de ger läxor till sina elever. Sista frågan anger i en skala av ett till fem (fem: mycket viktig) hur viktig läraren tycker läxor är för elevens inlärningsprocess.

Genom att svara på de öppna frågorna som följer i andra delen (Fråga 7b-14), kan lärarna motivera sina val och förklara hur de förhåller sig till läxor i sitt arbete. De öppna frågorna kan översiktligt räknas upp enligt nedan:

§ Läxans definition

§ Läxans funktion i den individuella undervisningen § Förändringar i lärarens syn på läxa

§ Lärarens läggning gentemot en läxfri skola

§ Lärarens positiva och negativa infallsvinklar om en läxfri skola

Frågan om förändringarna i lärarens syn på läxor vill få fram om läraren har ändrat sin inställning mot läxor under sin karriär och i samband med förändringarna i samhället samt skolvärlden. Syftet är att generera information för att se om man kan dra slutsatser om läxans roll hos de olika ämnena och åldersgrupperna.

5.4 Urval

Denna studie omfattar undervisande lärare i de olika ämnesgrupperna svenska, moderna språk, samhällsorienterande ämnen (SO), naturorienterande ämnen (NO), matematik, hemspråk samt estetiska ämnen (musik, bild, slöjd). 50 lärare i Vellinge kommun kontaktades via e-post där jag angav en kort beskrivning av mitt arbete och syftet av undersökningen. Antalet 50 är ekvivalent med antalet lärare som jag känner. Eftersom jag har arbetat som lärare i endast två år, alla lärare jag känner arbetar antingen på min skola eller jag har mött dem på olika event och workshop i Vellinge kommun. Därför skickade jag formulären till samtliga 4-9 lärare på min skola och de övriga jag har lärt känna under dessa två år. I begäran att få en större urvalsgrupp har jag även bett dessa lärare att referera mig till andra lärare som kan tänka sig delta men fick tyvärr ingen respons, vilket redovisas nedan.

Samtliga 50 fick en e-post, där syftet med innehållet framgick med en kort presentation av examensarbetet. Genom samma e-post bjöds lärarna till att besvara det digitaliserade frågeformuläret anonymt med två veckors tidsram. Av samtliga 50 som fick e-posten, svarade 32 på frågorna vilket läggs ihop i en extern bortfallsanalys i tabell 1.

Tabell 1.

Sammanfattning av den externa bortfallsanalysen.

Ur tabellen framgår antal lärare som har svarat på formulären och genom den externa bortfallsanalysen ser man att mer än hälften, drygt 64 % har svarat på frågorna. Detta innebär att 36 % av de tillfrågade har valt att inte besvara frågorna. Det kan bero på olika faktorer. Jag spekulerar att den höga arbetsbelastningen och lärarnas hektiska arbetsmiljö

Antal utfrågade Antal svar Andel svar Urvalsgruppen 50 32 0,64 Kvinnor 33 (0,66) 24 0,72 Män 17 (0,34) 8 0,47

kan vara den betydande faktorn. Dessutom har jag i min urvalsgrupp inkluderat lärare utanför det egna nätverket vilket kan förklara en del av bortfallen.

Av de 32 som svarade är andelen kvinnor 53 % högre än män vilket kan bero på att andelen kvinnor som tillfrågades var 94 % högre än andelen män. Anledningen är den generell hög förekommandet av kvinnliga kollegor. Att majoriteten som svarade är kvinnor kan innebära att resultaten får ett vinklat kvinnligt perspektiv som kan skilja sig från hur manliga kollegor tycker och tänker.

5.5 Datainsamling och bearbetning

Den här typen av frågeformulär genererar både kvantitativt och kvalitativt resultat. Första delen som karaktäriseras av hög strukturering med fasta svarsalternativ ger möjligheten att kvantitativt analysera de insamlade informationen. Det vill säga, man kan använda sig av statistiska metoder för att bearbeta information och presentera dem i numerisk form för att skapa en generell bild för tolkning av textmaterialen. Den här typen av analys går under namnet deskriptiv statistik.

Den andra låg strukturerade delen av formulären alstrar ett spektrum av varierande svar vilka är svårare att presentera i numerisk form. Det finns sällan enkla procedurer att tillämpa för de kvalitativa samlingsdata. Varje frågeställning kräver sin unika tillämpning för att kunna ge läsaren en bra helhetsbild av problematiken (Davidson & Patel 2011).

6. Dataanalys & Resultat

6.1 Kvantitativa analyser

6.1.1 Urvalsanalys baserad på kön, undervisningsgrupp och erfarenhet

Av de 50 tillfrågade svarade 32 på enkäten, vilket motsvara 64 % av urvalsunderlaget. En sammanställning av andelen som svarat på enkäten, könsfördelningen samt hur stor andel av dessa som ingår i varje grupp, framgår av tabell 2.

Större delen av de som har svarat är kvinnor vilket motsvarar 75 % av urvalsgruppen och majoriteten av dem, det vill säga 92 % har arbetat med undervisning i mer än tio år. Cirka 71 % av dessa kvinnliga lärare undervisar i högstadiets senare del, det vill säga årskurs sju till nio. Resterande 25 % av de som svarade består av män som motsvarar åtta stycken lärare. Samtliga har mer än tio år undervisningserfarenhet och undervisar de äldre eleverna. En sammanfattning av detta framgår i tabell 2 vilket visar urvalsgruppens könsfördelning samt deras arbetslivserfarenhet i antal år och undervisningsgrupper.

Tabell 2.

Sammanställning av könsfördelning, antal år i undervisningserfarenhet samt fördelning mellan åldersgrupper bland svarande lärare.

Svarat Erfarenhet Undervisningsgrupp

Totalt 32 5-10 år > 10 år åk 4-6 åk 7-9

Antal kvinnor (st.) 24 2 22 7 17

Andelen kvinnor 0,75 0,08 0,92 0,29 0,71

Antal män (st.) 8 - 8 - 8

6.1.2 Urvalsanalys baserad på kön och undervisningsämnen

Samtliga lärare som undervisar i åk 4-6 är kvinnor och det framgår av enkäten att de inte är ämneslärare (förutom hemspråkslärarna). Däremot är samtliga högstadielärare, ämneslärare och man kan se en markant skillnad i ämnesfördelningen mellan könen som sammanställs i diagram 1 och 2.

Urvalsanalysen visar att den naturvetenskapliga sektionen domineras av män. Det rapporteras att 75 % av ämnen som undervisas av män är matematik och naturorienterande ämnen (NO), där 50 % utgörs av NO ämnena, fysik, kemi, biologi och teknik medan 25 % utgörs av matematik. En sammanfattning visas i diagram 1. Moderna språk och ämnet svenska verkar inte vara de manliga kollegorna favorit. Dessa utgör tillsammans för 25 % av undervisningsämnena.

Diagram 1.

Diagrammet visar vilka ämnen och i vilken utsträckning de undervisas av de manliga kollegorna.

När man undersöker de kvinnliga lärarnas undervisningsämnen, finner man en mer homogen fördelning mellan de olika skolämnena men vissa ämnen undervisas av fler kvinnliga lärare än andra.

25%  

50%   12%  

13%  

Ämnesfördelningen  bland  manliga  lärare  

Matematik   NO   Språk   Sv  

Teoretiska ämnen som SO, moderna språk och svenska samt estetiska ämnen är de ämnena med flest antal kvinnliga lärare, vilket framgår av diagram 2. Endast en fjärdedels av de undervisande ämnena är matematik och NO.

Diagram 2.

Uppdelningen i diagrammet visar vilka ämnen och i vilken utsträckning de undervisas av de kvinnliga kollegorna. 12%   12%   12%   17%   17%   18%   12%  

Ämnesfördelningen  bland  kvinnliga  lärare  

Matematik   NO   Språk   Sv   SO   Estetiska/praktiska  ämnen   Hemspråk  

6.2 Kvalitativa analyser

I denna kvalitativa del av analysen där de utfrågade har svarat på frågorna med egna ord, har samtliga svarande fyllt i hela formulären. Med andra ord det finns inget att rapportera för den interna bortfallsanalysen. Samtliga frågor har besvarats av alla deltagare.

6.2.1 Lärarnas syn på läxors betydelse

Ett av analysområdena i min studie är att undersöka om det finns skillnader på hur 4-6 lärare ser på läxor jämfört med lärare i högre åldrar. Därför gjorde jag en grov indelning i två delar med 4-6 respektive 7-9 lärare. Som det framgår i tabell 1 ligger andelen 4-6 lärare som har svarat på enkäten på 29 % vilket är ekvivalent med 59 % mindre än 7-9 lärarna. En jämförelse mellan grupperna för att dra generella slutsatser vore inte statistiskt hållbart. Detta arbete ger endast en bild av ett specifikt rektorsområde.

Årskurs 4-6 lärarna där samtliga råkar vara kvinnor, är antingen ämneslärare i SO, svenska, hemspråk eller är klasslärare och undervisar i samtliga skolämnen. Den här gruppen är ganska enig om hur de definierar läxan. Samtliga uppger att de ser läxan antingen som ett repetitionsverktyg eller ett redskap som ska hjälpa elever att ta igen det de har missat eller inte förstått i skolan. De anser att eleven kan förstärka den process som är påbörjat i skolan med hjälp av läxorna. Svarsanalysen uppger att läxans relevans ligger på 3,7 i en skala av 1-5, där 5 visar högst relevans. Relevansen syftar till hur viktig läraren finner läxans roll i elevens inlärningsprocess.

Majoriteten av svaren har kommit från lärare i årskurs 7-9 som motsvarar 53 %. Den här gruppen består av både kvinnliga och manliga kollegor vilka har mer än 10 års undervisningserfarenhet (utom två lärare). Uppskattningsvis ligger deras syn på läxor i inlärningsprocessen på 3,12 i skalan. Det är ca 16 % lägre än vad 4-6 lärarna skattar men skillnaden kan eventuellt bero på antalet lärare som medverkat.

Lärarnas syn på läxor i denna undersökning kan kopplas till kumulativt och assimilativt lärande. Att lärarna för de yngre barnen har starkare syn på läxor i inlärningsprocessen kan relateras mer till det kumulativa lärandet då det är mer aktuellt till situationer där tankestrukturerna i hjärnan inte har hunnits bygga ut sitt nätverk och man inte har tidigare kunskap att relatera till. Barnen behöver kanske mer rutinerade upprepningsövningar för att befästa nya kunskaper vare sig de utförs i skolan eller hemma.

6.2.2 Lärarnas rutiner kring läxor

Lärarna blev tillfrågade om hur ofta de ger läxor till sina elever. Det fanns fem olika svarsalternativ för att lättare kunna sammanställa resultaten. Alternativen var en gång/vecka, två gånger/vecka, en gång varannan vecka, en gång/månad och den femte var en tom rad att fylla i eget alternativ.

Samtliga 4-6 lärare anger att de ger läxor till sina elever minst en gång i veckan oavsett om de är klasslärare, hemspråkslärare eller ämneslärare. En av lärarna som har arbetat mer än tio år med att undervisa SO ämnen försöker lära sina elever en effektiv studieteknik med hjälp av ”fundera kring”-läxor. Hon ser en trend hos elever som saknar studietradition då många av dessa memorerar sina ”vanliga” läxor och därmed med stor sannolikhet misslyckas vid andra tillfällen då de måste svara på analytisk formulerade frågor. Därför finner hon det ytterst viktigt att träna elever i att fundera kring ”hur” och ”varför” med sina läxuppgifter.

När det gäller åk 7-9 lärarna ser bilden mycket annorlunda ut. Här förekommer en variation och skillnaderna är stora mellan de kvinnliga och manliga lärarna. En översiktsbild sammanfattas i diagram 3.

Diagram 3.

En översiktsbild av hur ofta läxor förekommer i skolan, där man kan se tydliga trendskillnader mellan manliga och kvinnliga lärare.

Generellt ger de manliga kollegorna mycket mindre läxor. Drygt 40 % av lärarna i den här gruppen, dominerat av kvinnliga lärare (32 %), ger läxa en gång i veckan till sina elever. Alternativet att ge läxor två gånger i vecka ligger på 8 % och det gäller ämnet svenska och moderna språk. Kvinnliga lärare arbetar mer rutinerad med läxor än män. Antingen ger de läxor till sina elever en gång i veckan eller är de hårda motståndare mot läxor och ger det endast vid behov, vilket framgår av sista alternativet.

Den femte kategorin var en tom rad med rubriken ”övrigt” för de som inte hittar passande alternativ att kryssa i. Åtta lärare som motsvarar 32 % valde detta alternativ med diverse beskrivningar på hur ofta de ger läxor, där fem av dessa hade angett att de ger läxor vid behov av till exempel en längre sjukfrånvaro eller åtgärdsprogram. Dessa olika svar har sammanfattats till ”vid behov/övrigt”.

Vid  behov/övrigt   1  gång/månad   1  gång/2  veckor   2  gång/vecka   1  gång/vecka   0   10   20   30   40   50   %   Hur  ofta  ger  du  läxa  till  dina  elever?  

Samtliga  lärare   Kvinnor   Män  

6.2.3 Lärarnas inställning gentemot läxor

Jag har funderat om lärare som har arbetat i över 10 år har haft samma syn och arbetat på samma sätt med läxor under sin karriär eller om synen har förändrats. Av det som framgår i enkäten, är svaren väldig olika i gruppen.

50 % av lärarna i de lägre åldrar anger att de har ändrat sin inställning mot läxor och inte ger läxor i samma utsträckning som tidigare. Trots denna inställning tror samtliga (utom en) inte på en läxfri skola. Den enda läraren som förespråkar en läxfri skola tycker det är

”Positivt att eleverna kan koppla av skolan när de är hemma… skolarbetet blir mer positivt… de måste arbeta hårdare när de väl är på plats”.

Oavsett inställning för en läxfriskola, är lärarna i denna grupp överens om att läxor ska fylla en funktion, inte ta för långt tid att göra och betonar att elever får arbeta hårdare i skolan istället.

Bland 7-9 lärarna förekommer en annan bild. Totalt är det sju stycken lärare (22 %) av de samtliga 32 som ingår i urvalsgruppen, som svarat att de inte ändrat sin inställning mot läxor alls. Två stycken av dessa är matematik- och NO-lärare som uppger att de inte har förändrat sin syn sen de har arbetat som lärare för 10 år sen.

Resterande 78 % anger att de har ändrat sin inställning under sina år om lärare. Dessa menar att i och med skolans utveckling har det skett förändringar i läxans utformning hos dem. De ger inte en läxa rutinmässig längre, utan känner att en läxa ska fylla en funktion för elevens inlärning.

”Det har blivit viktigare att det ska tjäna ett faktiskt syfte och jag ger de mindre rutinmässig”.

”Ja, har insett att det kan vara väldigt svårt för vissa elever av olika anledningar”. ”Använde läxor mer förr. Då för fördjupning som inte hanns med på lektion. Också för att kunna ge oförberedda läxförhör. Detta kan dock göras ändå. Eleverna idag har så mycket andra aktiviteter efter skolan att hemarbete leder till än mer stress. Skapar konflikter i hemmet”.

”Jag gav mer läxor innan jag själv fick barn. Såg inte klart att föräldrarna behöver ge sina barn mkt stöd för att det ska fungera i rätt många fall. Tänker också att de barn som presterar bäst i skolan sköter läxorna bäst också, d v s klyftan kan växa”. ”Jag gav mycket läxor mina första tio år i skolan”.

”Jag har gått från att från början tyck det var en självklarhet till att tycka att det skulle vara läxfritt till att återigen tycka att man bör ha läxor. Innan jag läste till lärare tyckte jag läxor var en självklarhet, troligtvis eftersom jag själv var uppväxt med läxor och det skulle vara som jag hade det. Sedan började jag läsa till lärare och där fick vi lära oss att läxor inte var bra. Man skulle inte ha läxor var budskapet ungefär. Sedan när jag kom ut i verkligheten och har arbetat ett tag har jag insett att det kan vara bra. Jag har även läst mig till att just i matematik verkar det ha ganska stor positiv effekt”.

Generellt ser man samma typer av motiveringar som lärarna anger för sin förändrade attityd från att ha gett läxor till inga läxor idag. Då dagens ungdomar är mycket upptagna av diverse fritidsaktiviteter och idrottar mycket, har de inte tid att göra sina läxor vilket leder till konflikter hemma och på sikt stressar eleverna i skolan. Drygt en fjärdedel anser att utan läxor förväntas elever klara repetitionen på egen hand vilket de oftast inte klarar av.

Lärarnas motiveringar till varför de har bytt sina åsikter mot läxor kan ses samtidigt på som drivkraften inom inlärningsprocessen. Som det nämndes tidigare under avsnitt 4.4.1 krävs det motivation, vilja och känslor för att ena pelaren i inlärningsprocessen ska stå stabilt. Lärarna ser förändringen i samhället om hur aktiva dagens ungdomar är och hur mycket tid de satsar på sina fritidsaktiviteter med vilja, motivation och positiva känslor. Det är där det mesta satsningen på utveckling av hjärnans tankestrukturer sker. Hjärnan har en stor del plasticitet och om man ägnar mycket tid och energi åt vissa aktiviteter kan dessa ta upp större områden av hjärnan (Illeris 2007). Då är det försåtligt att det inte finns motivation och energi kvar för att göra läxor efter att man har spenderat all sin drivkraft åt andra aktiviteter.

6.2.4 Läxans definition hos matematik- och NO-lärarna

I frågan om att definiera läxan finner man nyckelorden repetition och förförståelse. Det finns ingen märkbar skillnad ur genusperspektiv i hur lärarna definierar läxor. Generellt anses läxor som en del i inlärningsprocessen. Majoriteten definierar läxan som något elever kan göra hemma, utanför ordinarie skoltid för att förstärka ett inlärt moment eller en förberedelse inför en lektion i skolan där kortare tid behövs för arbetet och där eleven klarar uppgiften själv utan föräldrars hjälp. Det förklaras även som något eleven gör för att ta igen missade lektioner. Det är mycket betoning på att läxa ska vara något rimligt för elever att klara på egen hand och utan föräldrars hjälp.

Alla är dock inte eniga om definitionen av läxor. Det förekommer även paradoxala kommentarer. En kvinnlig lärare undervisande i åk 4-6 med mindre än fem år undervisningserfarenhet definierar läxor som,

”Hemuppgift, läsa, räkna, befästa kunskaperna”.

Medan en manlig kollega med fler än 10 år i skolvärlden tycker läxan bör definieras som

”Upprepad inlärning, jag tror att matematik handlar om förståelse, att repetera in kunskaper i form av läxor tror jag inte på”.

Om man analyserar frågan om hur viktig läxan är på en skala ett till fem för elevens inlärningsprocess i ämnet matematik och NO ligger medelvärdet på 3,5. Det vill säga, lärarna tycker läxan spelar en relativ viktig roll för elevens inlärningsprocess, vilket speglas även i frågan om skolan borde vara läxfri. Några hävdar i och för sig att läxfritt kan skapa negativa känslor hos vissa föräldrar som förknippar läxor med lyckad undervisning. Däremot röstar cirka 80 % av matematik- och NO-lärarna emot en läxfri skola med motiveringen att läxor hjälper eleven att befästa kunskaper. De menar även att tiden i skolan inte räcker till att täcka för repetition. Det finns även synpunkter om att en läxfri skola signalerar kravlöshet och kan föra med sig negativa konsekvenser för elevernas inlärning. Nedan följer ett citat av en av NO lärarna med fler än 10 år i arbetsfältet som tycker en läxfri skola leder till

”Att det blir mer och mer kravlöst. Det känns som allt blir mer och mer på barn/ungdomars villkor. Vi vrider världen så att de ska bli glada/nöjda. Förr formades ungdomar för att komma in i vuxenvärlden/samhället Nu formar vi samhället enligt ungdomarnas krav. Det är en björntjänst. En av de negativa effekterna kan bli att ungdomar inte lär sig studieteknik, att de blir sämre i matematik och språk”.

Konflikter med föräldrar lyfts både som negativa och positiva aspekter av en läxfri skola. Det överensstämmer med vad Steinberg har publicerat i sina artiklar. Han påpekar att läxor kan hjälpa föräldrarna att få en inblick i skolans värld och sitt barns vardag (Steinberg 1986). Lärarna som är emot en läxfri skola signalerar att föräldrarna kommer att ta en strid mot skolan i sådana fall för att de vill ha en insyn i skolans och sitt barns vardag. Även Hellsten tar upp dessa punkter i sin forskning att läxor kan främja föräldrakontakten, att läxorna ger föräldrarna inblick i skolarbetet och att det skulle vara lättare att hålla kontakt med lärarna om man vet vad eleverna håller på med i skolan (Hellsten 1997). Han menar samtidigt att då familjen involveras i att hjälpa barnen med läxor kan det skapa konflikter och även begränsa fritidsaktiviteter. Detta gynnar de lärare som propagerar för en läxfri skola. De anser att konflikter hemma mellan barn och föräldrar kommer att minska om man eliminerar läxfaktorn. Det medför att stressen elever känner inför skolan och skolarbete kommer att avta. Dessutom kommer likvärdigheten att öka, menar en del.

6.2.5 Moderna språk, svenska och SO lärare; åk 7-9

Jag har valt att analysera moderna språk, svenska och SO ämnena tillsammans på grund av få antal medverkande lärare inom varje ämneskategori. Den här gruppen skattar läxans betydelse för elevens inlärning till 3,75 och definierar läxans innebörd med nyckelord som hemuppgift, förstärkning och repetition. Även den gruppen är enig om att läxor är till för att befästa lektionsinnehållet och få en fördjupad förståelse samt bör kunna genomföras av eleven själv i hemmets lugna miljö utan att föräldrar ska behöva ingripa. Samtliga lärare ger läxor minst en gång i veckan utom en lärare som arbetar med beting, där elever får en tidsram att bli klara med ett bestämt moment.

Den här gruppen har visat sig vara den som har ändrat sin syn på läxor mest under loppet av sin karriär. Alla utom en uppger att de har reflekterat kring läxans innebörd, betydelse och funktion. De formar sina läxor annorlunda idag jämfört med tidigare. Tre citat följer här:

”Det var viktigare med läxor tidigare, skolan har förändrats och idag ligger inte samma krav på föräldrar. Idag erbjuder skolan fler tillfällen att klara av läxorna inom ramen för skoldagen”.

”Jag ifrågasätter läxor alltmer och ger därför själv färre läxor nu jämfört med tidigare. Jag funderar mycket över syftet med läxor. På högstadiet blir eleverna mer och mer stressade över skolarbetet och det beror delvis på läxor. Varför är deras arbetsdag inte slut när de lämnar skolan?”

”I min tidiga karriär gav jag ofta läxor som innebar att eleverna skulle tillgodose sig av ny kunskap i hemmet vilket ledde till att alla eleverna inte hade förmågan till. Med åren har jag ändrat till att ge läxor som utgår från det jag redan gjort i klassrummet - mestadels i någon form av repetition”.

När det talas om en läxfri skola är samtliga emot förslaget utom en lärare. Resonemanget motiveras genom att lyfta ansvarskänslan hos elever vilket kommer enligt dem att försvinna med en läxfri skola. Trenden idag är att eleven inte jobbar i onödan. Många

saknar drivkraft och vill göra så lite som möjligt för maximal utdelning. Samhället med sociala medier i spetsen lockar tyvärr med mer spännande saker än skolan.

Man talar även om tidsbrist i skolan vilket inte tillåter elever och lärare att hinna med repetitioner på skoltid. Läxor är även ett bra sätt att öva och utveckla sin personliga och individuella studieteknik.

Det som lyfts som positiva aspekter med en läxfri skola är återskapandet av den lugna hemmiljön för vissa familjer som annars strider om och för läxor. Elever kommer att vara mindre stressade och ha mer tid för fritidsaktiviteter. Ett mer likvärdigt stöd kan ges till alla som saknar föräldrar som kan hjälpa till hemma med läxorna.

6.2.6 Estetiska ämnen; åk 7-9

Totalt tre av svaren kom från lärare som undervisar i estetiska ämnen. Samtliga ser ingen betydelse av läxan i inlärningsprocessen men de förespråkar inte heller för en läxfri skola. Det gynnar inte stödbehövande elever. De ger sällan läxor själva. Endast vid behov och tycker det mesta är planerat att genomföras under lektionstid. I de fall läxa ges beror det till exempel på att eleven ska hinna bli klar med ett beting eller för att återvinna lektionstid.

7. Slutsatser

I detta arbete har jag undersökt vad lärarna i mitt rektorsområde tycker om läxor och hur de använder det i sin undervisning. Jag ville ta reda på hur de definierar en läxa och om deras inställning har ändrats under sina år som lärare. Till följd av detta ville jag undersöka lärarnas attityd mot en läxfri skola. I detta avsnitt tar jag upp de generella slutsatserna och svar på mina frågeställningar. Dessa diskuteras mera i detalj i nästkommande avsnitt.

Samtliga lärare använder begreppet repetition i sina definitioner när de förklarar vad en läxa betyder för dem och varför de använder det i sin undervisning. Matematik- och språklärarna inklusive hemspråkslärarna betonar att det är viktigt med repetition för att befästa kunskap. Här kan man relatera lärarnas definition av läxan till grundläggande lärotyper, kumulativt och assimilativt lärande. I dessa ämnen behöver man träna mekaniskt för att kunna befästa t ex glosor och multiplikationstabellen.

När det gäller frågan om lärarnas attityder och inställning mot läxor, har 78 % av urvalsgruppen angett att de har ändrat sin inställning genom åren. Generellt ser man samma typer av motiveringar som lärarna anger för sin förändrade attityd från att ha gett läxor till inga läxor idag. Faktum att ungdomarna idag har många olika fritidsintressen vilket tar flera timmar av timmarna efter skoldagen, används som största skälen varför man har ändrat sin uppfattning om att ge läxor. Då ungdomarna inte har tid att lägga ner på läxor, uppstår det mycket konflikter hemma. Det leder även till diverse stressmoment för både elever och deras föräldrar. Konflikter med föräldrar lyfts både som negativa och positiva aspekter av en läxfri skola. Lärarna som är emot en läxfri skola signalerar att föräldrarna kommer att ta en strid mot skolan i sådana fall. Medan de som är för en läxfri skola anser att konflikter hemma mellan barn och föräldrar kommer att minska om man eliminerar läxfaktorn. Dessutom kommer likvärdigheten att öka, menar en del.

Dessa kluvna idéer överensstämmer med vad forskningen har rapporterats på senare år. Man har hittat marginella positiva effekter av läxor för elevers inlärning. Att det finns få

bevis innebär inte att effekterna är skadliga för elever. Att elever får repetera det de har lärt sig i skolan är fortfarande viktig. Det optimala är om läxans utformning individualiseras för att möta behovet för varje elev (Wedberg & Löfving 2013). Faktum att individanpassning av läxan gynnar elevers inlärningsbehov, kan få sitt stöd med hjälp av teorin bakom ackommodativt lärande. Ackommodativt lärande karaktäriseras i högsta grad av individuella uppfattningar och specifika förståelsesätt. Detta gör att man under likartade omständigheter kan skapa fram olika resultat. Därför är det viktigt i undervisningen att ta hänsyn till detta fenomen och inse varför elever lär sig olika saker trots samma undervisning.

8. Diskussion

Debatten om läxors inverkan på elevers inlärningsprocess förs vidare på tveksamma grunder. Skolverket avskaffade terminologin från läroplanen 1994 men publicerade ändå ett stödmaterial till lärarna i 2014, där det förklaras att är det viktigt att skolan arbetar systematiskt och genomtänkt om man eventuellt väljer att använda läxor (Skolverket 2014). Det har pågått en långvarig diskussion om att avskaffa läxor. Användning av läxor har på grund av regleringsbrist varit så olika beroende på den enskilda skola och dess rektor att det har skapat ett stressmoment. Elever utsätts idag för ett stort informationsflöde och de lär sig diverse metoder att kunna tillämpa och anpassa ny kunskap i sin vardag. Med hjälp av nationellt uppsatta mål, har lärarna fria händer att förhålla sig till olika undervisningsmetoder. Det medför att undervisningsformen skiljer sig markant i de olika skolorna genom hela landet.

Jag förespråkar läxor själv. Min ideologi härstammar dels från mina egna erfarenheter av min skolgång i Iran och dels från vad jag upplever idag som lärare på grundskolan. Jag valde att utföra en undersökning för att se hur mina kollegor tänker kring läxans betydelse och användning. Eftersom Vellinge kommun toppar SKL:s lista (http://skl.se/) i att vara Sveriges bästa skolkommun samtidigt som den svenska skolan sjunker i PISA mätningarna, var jag nyfiken att se om man kan spekulera om läxorna i detta sammanhang.

Frågeställningarna som togs upp som berör översiktligt hur lärarna definierar begreppet läxor; lärarnas förhållningssätt till läxor; om synsättet är ämnesberoende och i vilken utsträckning använder man läxor i skolvardagen idag samt om inställningen har förändrats under åren man har arbetat i skolan. De data som har genererats är inte statistiskt signifikanta på grund av sitt ringa antal, därmed vore det inte korrekt att dra några generella slutsatser. Arbetet belyser situationen i några skolor i Vellinge kommun.

Det framgår i resultaten att användningsfrekvensen av läxor är både ämnes- och åldersberoende. Lärarna för lägre åldrar värderar läxans betydelse högre än högstadielärarna. Det kan kopplas till Westlunds och Hatties forskning som belyser att de yngre elevernas lärare använder läxor som ett sätt att förbereda eleverna för att ta ansvar för sina studier även utanför sin skoltid (Hattie 2012; Westlund 2004). Vidare menar hon att läxor används för att etablera föräldrakontakt och att de lärare som anstränger sig för att engagera föräldrarna i elevernas läxor också lyckas få med dem oavsett elevernas hemförhållande. Det sist nämnda kan vara en trolig bakomliggande orsak till varför frekvensen av antal läxor i varje ämne påverkas om läraren är en kvinna i min undersökning. Manliga lärare ger färre läxor. Det behöver inte innebära att män generellt ger färre läxor då andelen män som svarade på enkäten var ca 67 % mindre än kvinnor. När man undersöker lärarsvaren utifrån det ämnet de undervisar kan man se en trend när det gäller synen på läxor. Ämneslärare som undervisar ämnen där repetition och färdighetsträning är viktiga för lärandeprocessen, såsom språk och matematik, har en positivare synsätt gentemot läxor jämfört med estetiska och övriga teoretiska ämnen (NO och SO). Det kan kopplas till Piagets teorier att både assimilations och ackommodations processer måste aktiveras för att barnet ska lära sig något nytt. Genom ackommodation omorganiseras tankestrukturerna så att de kan hantera nya situationer. Genom upprepade ackommodationer uppstår det en balans mellan de krav omvärlden ställer och aktuella individens förståelse.

Faktorn som har varit genomgående likartad är läxans definition. Majoriteten är enig om följande resonemang om definitionen och utformningen av läxor;

Repetition Fördjupad förståelse Syfte uppfyllande Stödfunktion Befästa kunskaper Ökat elevansvar Föräldrakontakt Individuellanpassad

Samtliga lärare anser att läxorna ska fylla en specifik funktion. Det rutinmässiga elementet att man ger läxor för sakens skull har tonats ned från skolan. Man är mån om läxans kvalité och ämnar att med hjälp av läxor främja elevens inlärning och kunskapsnivå.

Forskningen rapporterar marginella positiva effekter av läxor för elevers inlärning. Att det finns få bevis innebär inte att effekterna är skadliga för elever. Att elever får repetera det de har lärt sig i skolan är fortfarande viktig men olika mycket och i olika form. Man ska individanpassa läxan för att främja elevers inlärning. Det kan kopplas till ackommodativt lärande som innebär att individuella uppfattningar och specifika förståelsesätt präglar ens lärande. Detta gör att man under likartade omständigheter kan skapa fram olika resultat. Därför är det viktigt i undervisningen att ta hänsyn till detta fenomen och inse varför elever lär sig olika saker trots samma undervisning.

Lärare som förespråkar en läxfri skola på likvärdighets grunder, anser att läxor tar tid från fritidsaktiviteter och skapar familjekonflikter vilket kan vara på grund av föräldrarnas oförmåga att ge stöd i ämnet eller kan det bero på tidsbrist. Enligt dessa hade idealet givetvis varit en helt läxfri tillvaro där allt arbete kunde ske på elevernas skoltid. Men då krävs förändringar som längre dagar, mindre elevgrupper och mer materiella tillgångar vilket inte är möjligt på de flesta skolor där sparkraven snarare gör att resurserna minskar. Några lärare i den ovan nämnda gruppen har ändrat sin inställning till läxor efter att de själva hade fått barn och hade följaktligen behövt ge stöd hemma som förälder. Föräldraskapet gav insyn i övriga föräldrars vardagsdilemma, enligt de och de har valt att inte ge fler läxor.

I läroplanen står det att skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers lärande som sitt största uppdrag. Detta kommer enligt min mening, i konflikt med vad läxfri förespråkarna hävdar. De vill inte involvera hemmet i skolarbete men om eleven på grund av olika skäl inte gör sitt arbete i skolan måste hemmets stöd vara tillgänglig för att eleven ska kunna nå sina mål.

Lärarna som är emot en läxfri skola belyser problemet med dagens ungdomar som inte lärt sig eller inte kan ta eget ansvar för sitt skolarbete. Genom att även avskaffa läxorna tar vi bort det minsta kravet som skolan ställer på eleverna i skolarbete sammanhang. Det överensstämmer med Steinbergs publikationer som hävdar att eleven kan med hjälp av läxor träna sin studieteknik redan i unga åldrar och därmed få en god studievana (Steinberg 1986).