Jag har under skrivandets gång kommit till insikt att situationen när en gäldenär avlider under en pågående skuldsanering är mer invecklad än vad jag förmodade när jag läste 2017 års rättsfall. Det var först när en utredning gjordes av ärvdabalkens bestämmelser om dödsboets avveckling, som jag insåg att den ordning som är uppställd inte är lätt att få ihop med skuldsaneringslagen för att nå en annan, realistisk, lösning än Högsta domstolens bedömning. Nedan har jag emellertid redogjort för slutsatser som kan dras av analysen i 7.5.
Tanken bakom skuldsanering är att främja gäldenären ekonomisk rehabilitering samtidigt som detta syfte ska balanseras mot borgenärernas intresse att i så stor utsträckning som möjligt få betalt. För en fungerande kreditmarknad och för att allmänheten inte ska förlora förtroende för skuldsaneringsinstitutet, är det viktigt att borgenärerna erhåller omprövningsrätt när en gäldenär avlider under en pågående skuldsanering. Rätt till omprövning bidrar således till att borgenärernas ställning i skuldsaneringsinstitutet inte undermineras. Omprövningsrätten grundar sig i principen att upprätthålla den allmänna betalningsmoralen i samhället, vilket inte bör bortses vid den omständigheten att en gäldenär avlider under en pågående skuldsanering.
54
Framställningen visar på att det främsta problemet med Högsta domstolens domslut, att avskära borgenärerna omprövningsrätt, innebär att borgenärskollektivet undermineras vilket inte går ihop med syftet bakom skuldsaneringen. Det torde inte anses önskvärt att bortse från sanktioner i det fall dödsboet inte betalar enligt betalningsplanen eller i det fall det framkommer att dödsboet innehar tillgångar som inte redovisats av gäldenären, eftersom det kan skapa rättsosäkerhet. En annan påverkan är att kreditinstituten kan urholkas, vilket inte bör anses vara en önskvärd effekt.
Det kan många gånger visa sig svårt eller rent av omöjligt för en borgenär att få gottgörelse för sitt anspråk, framför allt om gäldenären saknar förmåga att fullgöra sina förpliktelser. I det fall det visar sig, efter gäldenärens frånfälle, att gäldenären besitter tillgångar som inte redovisats under skuldsaneringen, eller i det fall dödsboet inte fullföljer betalningsplanen, talar principen om universalsuccession tyngre än dödsboets avvecklingssyfte. Dessa situationer bör leda till att omprövningsbestämmelserna även gör sig gällande efter gäldenärens frånfälle, för att inte riskera att urholka borgenärernas ställning i en redan påtvingad underlägsen situation, vilket de befinner sig i på grund av skuldsaneringen. Att rätten till omprövning kan bidra till en fördröjning av dödsboets avveckling bör inte vara avgörande vid avvägningen mellan dödsboets avvecklingsintresse och borgenärernas intresse att få betalt för fordringar. En sådan fördröjning kan även förekomma av andra orsaker, till exempel i det fall dödsbodelägarna inte kommer överens och således inte lyckas samförvalta boet, eller på grund av andra tvister till exempel oenighet om huruvida viss tillgång hör till dödsboet. I det fall en fördröjning av avvecklingen sker, föreligger ingen särreglering i ärvdabalken för att ta hänsyn till just avvecklingsintresset. På områden där lagreglering saknas kan det tyckas att rättighetsavskärande regler istället bör stadgas återhållsamt för att inte tumma på viktiga principer eller syften som kan leda till skada för i detta fall borgenärskollektivet, den allmänna betalningsmoralen samt allmänhetens syn på skuldsaneringsinstitutet.
Rättspraxis i 2017 års fall ger vägledning för framtida liknande fall, men då olika fall kan se olika ut på grund av omständigheter i varje fall bör situationen således regleras i lag. Resultatet av denna framställning visar att när en gäldenär avlider under en lagakraftvunnen skuldsanering saknas ett för borgenärer viktigt skydd i lagen. För att undvika stötande resultat och att skuldsaneringsborgenärer missgynnas, är det således rimligt att omprövningsgrunderna i
skuldsaneringslagens utvidgas till att även omfatta borgenärers möjlighet att begära omprövning i två fall:
55
▪ Om det framkommer att tillgångar finns i dödsboet, vilka inte redovisats för när gäldenären beviljades skuldsanering, det vill säga om gäldenären förfarit illojalt under handläggningen av skuldsaneringsbeslutet eller under pågående skuldsanering. Denna grund hänförs till gäldenärens beteende och bör ge borgenärer rätt till omprövning. ▪ I det fall dödsboet inte betalar i enlighet med betalningsplanen och avvikelsen inte är
ringa. Denna grund hänförs till dödsbodelägarnas beteende och bör berättiga borgenärerna rätt till omprövning av skuldsaneringsbeslutet.
Är det möjligt att tillgodose skuldsaneringslagens och ärvdabalkens intressen utan att behöva frångå regleringarnas ändamål eller underminera den ena intressegruppen? Problemet att avbetalningarna är planerade för en avsatt period framåt i tiden, samtidigt som förvaltningen av dödsboet har som ändamål att avsluta den avlidnes förpliktelser genom att avveckla boet gör att situationen blir svår att lösa utan att någon part får ”ta smällen”. I det fall tillgångarna överstiger skulderna när en gäldenär avlider under en pågående skuldsanering finns möjlighet att situationen kan lösas genom:
▪ Frivillig eller lagreglerad uppgörelse, mellan dödsbodelägarna och borgenärerna, att låta dödsboet leva kvar i oskiftat dödsbo för att kunna utge betalning i enlighet med den kvarvarande betalningsplanen efter gäldenärens frånfälle. Denna lösning torde vara möjlig, men knappast en önskvärd lösning för dödsbodelägarna avseende deras eftersträvan att avveckla boet för att i sin tur kunna skifta tillgångarna.
▪ Frivillig eller lagreglerad uppgörelse, mellan dödsbodelägarna och borgenärerna, att utge en totalsumma av de kvarvarande betalningarna enligt betalningsplanen i skuldsaneringsbeslutet. Genom denna lösning frångås inte de olika intressena helt från sina ändamål, med tanke på att dödsboet kan avvecklas samtidigt som borgenärerna får betalt för fordringarna enligt skuldsaneringsbeslutet.
56
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck Propositioner
Prop. 1975/76:50 – Om ändring i ärvdabalken, m.m.
Prop. 1980/81:48 – Om dödsbodelägares ansvar för den dödes skulder m.m. Prop. 1993/94:123 – Skuldsaneringslag
Prop. 1996/97:1 – Förslag till statsbudget för budgetåret 1997, m.m. Prop. 1980/81:48 – Om dödsbodelägares ansvar för den dödes skulder Prop. 2005/06:124 – Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande
Prop. 2015/16:125 – Skuldsanering – förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt
Diskussionspromemoria
D2 2007:6 – Internationell insolvens: en diskussionspromemoria, Justitiedepartementet, Stockholm, 2007.
Statens offentliga utredningar
SOU 1932:16. Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken IV – Förslag till lag om boutredning och arvskifte m. m.
SOU 1973:22. Utsökningsrätt XII – Utsökningsbalk SOU 1988:55. Hushållens skuldsättning
SOU 1990:74. Justitiedepartementet Skuldsaneringslag – Delbetänkande av insolvensutredningen Malmö 1990
SOU 1998:110. Bouppteckningar och arvsskatt: delbetänkande SOU 2004:81. Ett steg mot enklare och snabbare skuldsanering SOU 2013:72. Ut ur skuldfällan
Rättsfallsregister
NJA 1997 s. 341 – Beviljad skuldsanering utan betalningsplan NJA 1997 s. 750 – Beviljad skuldsanering utan betalningsplan
NJA 1999 s. 248 – Tidpunkten för när skuldsaneringsbeslutets rättsverkningar träder in beträffande betalningsansvaret
NJA 2000 s. 97 – Dödsboets ansvar för betalning av skuld efter en proprieborgensmans frånfälle NJA 2011 s. 957 – Omprövning av beslut om skuldsanering på grund av arv
NJA 2017 s. 405 – Omprövning av ett beslut om skuldsanering. Gäldenärens död har inte ansetts inverka på betalningsplanen, men medför att en omprövning av skuldsaneringsbeslutet inte kan ske
57
Litteraturförteckning
Benndorf, Fredrik & Morgell, Nils-Bertil, Skuldsaneringslagarna – En kommentar. Karnov Group Sweden AB, 2017.
Bernitz, Ulf., Heuman, Lars., Leijonhufvud, Madeleine., Seipel, Peter., Vogel, Hans-Henrich., & Warling-Nerep, Wiweka., Finna rätt – Jurstens källmaterial och arbetsmetoder, 11 uppl., Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 2010.
Brattström, Margareta & Singer, Anna, Rätt arv – Fördelning av kvarlåtenskap, 4 uppl., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2015.
Eckhoff, Torstein, Rettskildelære, Tanum-Norli, Oslo, 1971.
Eriksson, Anders, Arv och testamente, Thomson Förlag AB, Stockholm, 2008.
Grauers, Folke, Ekonomisk familjerätt: makars & sambors egendom & bostad : gåva, arv,
testamente & boutredning, 9., ändr. och kompletterade uppl., Karnov Group, Stockholm,
2016.
Hellners, Tryggve & Mellqvist, Mikael, Skuldsaneringslagen – En kommentar till 2006 års
lag, 2 uppl., Nordstedts juridik AB, 2011.
Holm, Anders, & Kjellgren, Jan, Att skriva uppsats i rättsvetenskap – Råd och reflektioner, 1 uppl., Studentlitteratur, 2007.
Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, 10 uppl., Iusté Aktiebolag, 2018.
Malmström, Åke & Saldeen, Åke. Successionsrätt : Arv, boutredning och arvskifte. 8 uppl., Iustus förlag, Uppsala, 1991.
Mellqvist, Mikael, Handbok till skuldsaneringslagen. Norstedts juridik AB, Stockholm, 2007. Mellqvist, Mikael & Persson, Ingemar, Fordran & Skuld, 10 uppl., Iustus Förlag AB,
Uppsala, 2015.
Millqvist, Göran, Sakrättens grunder – en lärobok i sakrättens grundläggande
frågeställningar avseende lös egendom, 8 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018.
Kleineman, Jan: Rättsdogmatisk metod i Juridisk metodlära, Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk Metodlära, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2018.
Peczenik, Aleksander, Juridikens teori och metod – En introduktion till allmän rättslära, 1 uppl. Fritze, Stockholm, 1995.
Peczenik, Aleksander, Vad är rätt?: om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk
argumentation, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1995.
Ramberg, Christina, Malmströms Civilrätt, 25 uppl., Liber AB, Stockholm, 2017. Samuelsson, Joel & Melander, Jan, Tolkning och tillämpning, 2., [utök.] uppl., Iustus,
58
Uppsala, 2003.
Sandeen, Åke, Arvsrätt – En lärobok om arv, boutredning och arvskifte, 3 uppl., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2006.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och
argumentation, 3 uppl., Nordstedts juridik AB, 2015.
Walin, Gösta & Lind, Göran, Kommentarer till Ärvdabalken, Del II (18-25 kap.) –
Boutredning och arvskifte, försäkringar EU:s arvsförordning m.m., 6 uppl., Norstedts Juridik,
Stockholm, 2017.
Welamson, Lars & Mellqvist, Mikael, Konkurs och annan insolvensrätt, 11., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013.
Elektroniska källor
Juridiska tidskrifter
Asp, Petter, Rättsvetenskap och lagstiftningsarbete, SvJT 2002, sid. 311. (https://svjt.se/svjt/2002/311)
(Hämtad 2019-03-07).
Lambertz, Göran, Nyttig och onyttig rättsvetenskap, SvJT 2002, sid. 261. (https://svjt.se/svjt/2002/265)
(Hämtad 2019-03-10)
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, sid. 1. (https://pro-karnovgroup-
se.e.bibl.liu.se/document/621553/1?frt=R%C3%A4ttsdogmatik+som+vetenskap%2C+SvJT+ 2004&hide_flash=1&page=1&rank=1)
(Hämtad 2018-12-20)
Mellqvist, Mikael, 20 år med skuldsanering, Ny Juridik 2014, sid. 23. (https://pro-karnovgroup-
se.e.bibl.liu.se/document/1533498/2?frt=20+%C3%A5r+med+skuldsanering). (Hämtad 2018-11-20)
Mellqvist, Mikael, Svensk rättspraxis: Skuldsaneringsärenden 2007-2013, SvJT 2014, sid. 321.
(https://pro-karnovgroup-se.e.bibl.liu.se/document/1500123/1#SVJT_2014_S_0321) (Hämtad 2018-12-10)
Rosén, Johan, Allmänna villkor för skuldsanering, SvJT 1995, sid. 146.
(https://pro-karnovgroup-se.e.bibl.liu.se/document/810085/1#SVJT_1995_S_0146) (Hämtad 2018-11-20) Myndighetsställningstaganden Kronofogdemyndighetens ställningstagande, 2018-12-19, dnr 840 24217-18/121, Nr 8/16/Skusan. (https://www.kronofogden.se/download/18.447a6c03157f5a7f51a8b5/1547470591280/8_16_
59
skusan_omprovning_av_skuldsaneringsbeslut.pdf) (Hämtad 2019-03-10)
Skatteverket – Rättslig vägledning, Vad innebär skuldsanering,
(https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/$currentEditionId/322267.html#h- Vad-hander-om-galdenaren-avlider) (Hämtad 2018-12-07) Internet Nationalencyklopedin, Kreditinstitut. (http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kreditinstitut) (Hämtad 2019-03-08)
Red.: Th. Westrin, Universalsuccession, Nordisk familjebok. Uggleupplagan 30. Tromsdalstind – Urakami, 1920.
(http://runeberg.org/nfcj/0605.html) (Hämtad 2018-12-01)
Sandgren, Cales, Debatt – Är rättsdogmatiken dogmatisk?, sid. 648 (http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:187098/FULLTEXT01.pdf) (Hämtad 2019-03-09)