Syftet med denna studie var att undersöka om Sveriges ställningstagande inom asyl- och migrationspolitiken har förändrats i EU mot bakgrund till flyktingkrisen 2015. För att
uppfylla syftet med studien ställdes frågan: Har Sveriges ställningstagande i relation till EU:s flyktingpolitik förändrats i samband med flyktingkrisen 2015 (och i så fall, på vilket sätt)?
Ytterligare två frågor har ställts till texten för att kunna besvara huvudfrågeställningen och därmed även syftet: Vilka problem framställer Sverige inom asyl- och migrationsfrågan i EU?
samt vilka åtgärder prioriterar Sverige inom asyl- och migrationsfrågan?
Inbördeskriget i Syrien 2015 medförde att ett stort antal individen försökte ta sig till EU.
Detta ledde till att ett policyfönster öppnades som ett resultat av förändring i
problemströmmen där Sverige valde att förändra inhemsk policy. Det valda materialet omfattar Sveriges ståndpunkt och ligger inom ramen för policy- och problemströmmen. Då dessa ståndpunkter är förslag på åtgärder kännetecknas de som policyförslag.
Sveriges syn på problem har inte förändrats markant efter flyktingkrisen vilket medför att samma typ av åtgärder förespråkas efter krisen. Det har inte skett en förändring av
prioriterade frågor då fokus fortfarande berör rättssäkerhetsaspekter, hållbar asyl- och
migrationspolitik, samarbete samt solidaritet m.m. Detta innebär ytterligare att samma aktörer berörs. Problem är centrerade kring EU, medlemsstaterna och organisationer. Sverige håller samma ton inom asyl- och migrationspolitiken på extern nivå trots en nationell förändring av policy. Detta beror på att förändringarna som skett i form av ståndpunkt är ytterst små och endast en mer ”utvecklad” version av tidigare ställningstagande. Detta innebär att det råder samma mönster av ställningstagande inom migrationsfrågan i EU.
Utgångspunkten för den svenska ståndpunkten är likvärdig. Fokus ligger på ett stabilt gemensamt asylsystem som alla medlemsstater solidarisk ansvarar över. Detta system ska vara hållbart med avsikt att rädda liv, erbjuda effektivt samt humant återvändande genom stöd till ursprungsstat. Vidarebosättning är av samma avsevärda betydelse både innan och efter krisen, trots ett hårdare svenskt ställningstagande på nationell nivå genom fler begränsande asylsökningar. Sverige förespråkar att den enskilda staten kan ha en mer generös uppfattning av flyktingar än den som EU besitter. Sveriges ställningstagande på utrikesnivå kan uppfattas strida mot den politik som praktiseras inrikes. Sverige anses vara mer positivt inställd att ta emot flyktingar på EU-nivå. Exempelvis står det i dokument 2016/17:4760CE att Sverige
förespråkar fler lagliga vägar in till EU för att värna asylrätten, medan policyförändring har skett på nationell nivå för att minska antalet flyktingar.
Mot bakgrund av det som har formulerats ovan drar denna studie slutsatsen att Sveriges ställningstagande inom asyl- och migrationspolitiken inte har förändrats efter flyktingkrisen 2015. Främsta orsaken för detta påstående är Sveriges syn på problem och åtgärder som kvarstår oförändrad, detta innebär även att de prioriterade frågorna är samma under den observerade tidpunkten. Således yttrar Sverige samma typ av ståndpunkter eftersom det inte har skett någon förändring inom någon av strömmarna som leder till policyförändring. Detta innebär att Sverige tar samma ställningstagande både innan och efter flyktingkrisen.
Hallstenssons (2018) studie drar slutsatsen att policyförändring har skett på nationell nivå.
Avvikande för denna studie är att förändring på nationell nivå inte medfört förändring på extern nivå.
Lärdomarna som denna studie tillhandahåller öppnar upp för ytterligare forskning inom området. Denna uppsats har utrönt om Sveriges ställningstagande har förändrats på EU-nivå.
Framtida forskning kan undersöka om varför dessa ståndpunkter inte har förändrats. En annan studie hade varit att undersöka olika policyentreprenörer eller andra aktörer vilket inte tagits upp i detta fall då Sverige som enskild aktör har prioriteras. Detta hade möjliggjort att fler strömmar hade kunnat nyttjas då de inte har haft någon relevans för denna studie. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att titta närmre på en enskild euroepisk stat som exempelvis Ungern eller Polen. Dessa stater uppfattas vara mindre generösa mot flyktingar än Sverige. En studie av Ungern och Polen möjliggör en undersökning om huruvida deras ställningstagande i EU avspeglar sig på nationell nivå eller om en avvikande ton hålls i landet.
KÄLLFÖRTECKNING
Tryckta källor:
Bergström, Göran & Svärd, Per- Anders. 2018. Idé- och ideologianalys. I Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt. Uppl. 4. Lund: Studentlitteratur, 133-176.
Braun, Virginia & Clarke, Victoria. 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3, 77-101. doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bougslaw, Julia. 2012. Svensk invandringspolitik under 500 år: 1512 -2012. Lund:
Studentlitteratur AB.
Cairney, Paul & Jones, D Michael. 2016. Kingdon´s Multiple Streams Approach: What is the Empricial Impact of this Universal Therory? Policy Studies Journal. 44 (1). 37-58.
doi: 10.1111/psj.12111
Esaiasson, Peter et al. 2017. Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. Uppl. 5. Författarna och Wolters Kluwer Sverige AB.
Europeiska Kommissionen. 2014. Ett gemensamt europeiskt asylsystem. Europeiska Kommissionen. doi:10.2837/77393
Hansen, Peo. 2008. EU:s migrationspolitik under 50 år : ett integrerat perspektiv på en motsägelsefull utveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Hernes, Vilde. 2018. Cross-national convergence in times of crisis? Integration policies before, during and after the refugee crisis. West European Politics. 41. 1-25.
DOI: 10.1080/01402382.2018.1429748
Kingdon, John W. 1995. Agendas, alternatives, and public policies. Uppl. 2.
New York : Longman.
Knill, Christoph & Tosun, Jale. 2012. Public policy- a new introduction.Red Globe Press (Hämtad: 24/05- 2020).
Lindgren, William & Sandström, Jonna. 2016. Från öppna hjärtan till stängda gränser-en studie om den svenska migrationspolitiska diskursen. Masteruppsats. Göteborgs universitet.
Lundh, Christer. 2005. Invandringen till Sverige. Stockholm: SNS förlag.
Rönnbäck, Peder. 2008. Den kommunala policyprocessen- strömmar i kollektivtrafiken och politiken. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet.
Tallberg, Jonas. 2020. EU:s politiska system. Uppl. 7. Lund: Studentlitteratur AB.
Zahariadis, Nikolaos. 2007. The Multiple Streams Framework- structure, limitations, prospects. I Sabatier, A Paul (red.). Theories of the policy process. Uppl. 2. Westview Press Inc, 65- 92.
Internetkällor:
Europaparlamentet. 2019.
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20170629STO78630/asyl-och-migration-i-eu-i-siffror (Hämtad: 16/06- 2020)
Frågor och svar om konvertering som asylskäl. Migrationsverket. 2017.
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Vanliga-fragor-fran-journalister/Konvertering-som-asylskal-.html (Hämtad: 14/05- 2020).
Historik. Migrationsverket. 2020.
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html (Hämtad: 29/04- 2020).
Sveriges flyktingkvot. Migrationsverket. 2020.
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Vart-uppdrag/Sveriges-flyktingkvot.html (Hämtad: 29/04- 2020).
Löfven, Stefan. 2014. Regeringsförklaringen
https://www.regeringen.se/contentassets/436960c05f524109b8a020b879efd76b/regeringsfork laringen-3-oktober-2014 (Hämtad: 20/04- 2020).
Protokoll 2011/12:2A5A50. Rådets möte (RIF) den 8-9 mars 2012
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/bilaga-till-dokument-fran-eu-namnden/rif-radspm-gemensamt-asylsystem-dp-3_GZ0N2A5A50
(Hämtad: 18/05- 2020).
Protokoll utskottssammanträde 2012/13:13.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/utskottens-protokoll/protokoll---utskottssammantrade-20121313_H0A12B1B8F
(Hämtad: 18/05- 2020).
Protokoll utskottssammanträde 2013/14:32.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/utskottens-protokoll/protokoll-utskottssammantrade-20131432_H1A1SfU32p
(Hämtad: 18/05- 2020).
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM3. Förordning om att etablera permanent mekanism för omfördelning av personer i behov av skydd.
https://data.riksdagen.se/fil/977B4EC8-8BD3-46C5-8CA2-0C917DC907E1 (Hämtad: 18/05- 2020).
Regeringens skrivelse. Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 Skr. 2015/16:115 . https://www.regeringen.se/494c39/globalassets/regeringen/block/aktualitetsblock/statsradsber edningen/eu-moten/verksamheten-i-europeiska-unionen-under-2015-skr.-201516115.pdf (Hämtad: 19/05- 2020).
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM7. EU:s externa agerande för att bemöta flyktingkrisen i Europa.
https://data.riksdagen.se/fil/BFBAF7FB-6ABE-4E07-BE49-91A6A6553496 (Hämtad: 19/05- 2020).
Protokoll 2016/17:458038. Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 13 – 14 oktober 2016.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/bilaga-till-dokument-fran-eu-namnden/rif---kommenterad-dagordning_H40N458038
(Hämtad: 19/05- 2020).
Protokoll 2016/17:4760CE. Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 27–28 mars 2017.
https://data.riksdagen.se/fil/35B8E385-6C80-4A92-B739-89973777C414 (Hämtad: 19/05- 2020).
Protokoll 2017/18:48CA7F. Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 12–13 oktober 2017.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/bilaga-till-dokument-fran-eu-namnden/rif-kommenterad-dagordning_H50N48CA7F
(Hämtad: 19/05- 2020).
Protokoll 2018/19:4C740A. Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 6–7 december 2018.
https://data.riksdagen.se/fil/8D18CCEA-D6A7-441A-85E7-DF7FC4BC3EF1 (Hämtad: 19/05- 2020).
Protokoll 2018/19:4C5C1E. Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 11-12 oktober 2018.
https://data.riksdagen.se/fil/D4AF8FEF-F89E-44B3-A523-B1F9A038355D (Hämtad: 19/05- 2020).
Protokoll 2018/19:4CD26A. Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 6–7 juni 2019.
https://data.riksdagen.se/fil/4A06C767-80CB-455D-AB73-24C7461E5155 (Hämtad: 19/05- 2020).
Reinfeldt, Fredrik. 2014. Sommartal
https://www.youtube.com/watch?v=8lH2GEvYt7Y (Hämtad: 20/04- 2020).
SOU 2006:61. Betänkande av Asylförfarandeutredningen. Asylförfarandet - genomförande av asylprocedurdirektivet i svensk rätt. Stockholm: Justitiedepartementet.