I den här slutsatsen ställs vårt resultat mot studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att ta reda på hur lärare ser på elevernas attityd gentemot matsvinn och hur kan lärare få eleverna att se sambandet mellan matsvinn och miljöpåverkan samt på vilka sätt arbetar lärare med matsvinn i hemkunskapssalen. Studiens tre frågeställningar besvaras var för sig i den sammanfattande slutsatsen.
6.1.1 Attityder
Överlag var det olika svar från de intervjuade lärarna om elevers attityder till matsvinn på olika skolor. Även attityder på olika årskurser varierar. Elevernas attityder till matsvinn var oftast bra, de anpassar mängder i recepten när de ska laga maträtter till hur mycket de äter. Eleverna
försöker att undvika att kasta överbliven mat. Det fanns några skillnader årskursvis i attityder och attityderna kommer även från hemmet.
De intervjuade lärarna tolkade elevernas inställning till att de helst lagade mycket mat och sedan inte åt upp den. Många av främst de äldre eleverna åt gärna med ögonen, var de dessutom hungriga lagade de mer än de sedan orkade äta upp. Det som såg lite ut i kastrullen hade kanske räckt för att inte det skulle bli mat över. Elever i årskurs 9 smög med sitt matsvinn och kastade i tron att deras lärare inte såg det. Precis som Bohm (2016) skrev så var valet av livsmedel
avgörande för hur mycket eleverna tog upp på tallriken efter tillagning. När de äldre eleverna fick laga kött kastade de mat på grund av att de tagit för mycket från början. Där anpassade de inte sina mängder korrekt. Men vid den vegetariska tillagningen slängdes det även då mat men då var attityden att eleverna på förhand bestämt att det de lagat inte var gott (Bohm 2016:9).
Grupptryck har en stor betydelse i hur attityden är i en klass. I ett klassrum, vilket som helst egentligen men i hkk-salen i synnerhet, kan grupptryck i form av ”vi mot dem” känsla uppstå.
32
Några elever tycker om den lagade maten medan andra inte gör det, då bildas gärna grupper där det gäller att hitta sin roll. Här kommer återigen den vegetariska tillagningen in. Det fanns elever som tyckte om maten men vågade inte säga något till de andra i gruppen. Grupptryck har en stor betydelse i hur attityden är i en klass. Det är enklast och bekvämast att ligga lågt, att inte synas eller höras (Dahlkwist 2012:105).
I Hkk-köken är det viktigt att skapa en vi-känsla. Det gäller för läraren att sätta samman grupper där eleverna kompletterar varandra med kunskap, kompetens och personlighet (Dahlkwist 2012:106). På så vis dämpas attityderna som kan uppstå kring maten och dess innehåll och elevernas fokus kommer på de praktiska momenten som ska genomföras, inte på vem som tycker vad. Det underlättar om läraren känner sina elever väl och kan vara den ledaren som behövs, genom att visa och förklara och ligga steget före. Genom att ge eleverna kunskap kring matsvinn Många av gruppmedlemmarna vågar inte sticka ut av rädsla för att bli utsatta.
Andra aspekter som måste belysas och tränas på är att eleverna lär sig att ta så pass mycket att de äter upp det de lagat. Vid matlagning behöver man inte följa receptet till punkt och pricka. Man ska kunna våga byta ut livsmedel man inte tycker om till något liknande alternativ.
Hem-och konsumentkunskap handlar inte om att lära eleverna vad som är rätt och fel matval, det handlar om att synliggöra de normer som finns i klassrummet och medvetandegöra eleverna om sina attityder till matsvinn.
6.1.2 Sammanfattande slutsats-Attityder
Sammanfattningsvis i studien fann lärarna att attityderna oftast var bra men det fanns skillnader i attityder bland äldre elever i årskurs 9 och elever i årskurs 6. De äldre eleverna äter mycket med ögonen och vill gärna laga mat men inte äta upp den Elever i årskurs 9 kastade mat i smyg bakom läraren i tron att läraren inte skulle notera. Grupptryck påverkar attityderna negativt och beroende på vad det är för livsmedels som ska lagas påverkas attityderna. Genom att läraren använder sig av sociokulturella perspektivet mediering att lära av vararandra delge kunskaper och kompetens kan attityderna i hemkunskapssalen minska och därmed kan mängden matsvinn minska. Genom att läraren ger kunskap om hållbarhet i deras närområde kan elevernas attityd förbättras och eleverna får en bättre förståelse att slänga mat.
33
6.2.1 Samband matsvinn miljöpåverkan
Eftersom lärarna till viss del är med och påverkar mängden mat är det ett effektivt sätt att få eleverna att se att ju mer tid de lägger på att väga mat innan tillagning, samt att de endast tar upp den mängd mat de ämnar äta upp desto mindre blir miljöpåverkan. Skolverkets undersökning (2004:44) stämmer väl överens med de resultat vi fick i vår undersökning. Eleverna gör som de lärt sig hemifrån, så som deras föräldrar gör och tänker kring matsvinn. Om ingen pratar om matsvinn och miljöpåverkan, att de går hand i hand ser inte eleverna själv sambandet. De gör så som de alltid har gjort eller blivit lärda att göra. Genom samarbete med andra ämnen så som No eller So kan eleverna ges möjlighet till att se att sambanden mellan matsvinn och hållbar
utveckling ger en påverkan på jorden.
Kunskaperna kring bäst-före-datum och hur man kan använda sig av matrester för att skapa nya måltider är viktiga komponenter att ständigt prata med eleverna om (Hjalmarson, Sjöholm, Arvidsson, 2016). Som lärare kan hen begränsa matsvinnet genom att i förväg väga upp och fördela deras ingredienser, men vad lär sig eleverna då? Det är bättre att låta dem göra detta och få en diskussion kring valen och hur de kan tänka inför uppdelningen och användandet. Vi hänvisar till Skolverkets centrala innehåll ”Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa”. Samt ”Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel” (Skolverket, 2019).
6.2.2 Sammanfattning av samband matsvinn miljöpåverkan
Eleverna får kunskaper hemifrån och gör som föräldrarna har lärt dem om ingen pratar om matsvinn hemma kan eleverna inte se sambandet mellan matsvinn och påverkan. Lärarna kan beräkna mängden mat till eleverna men eleverna lär sig inte så mycket av det. Genom att lärarna använder sig av Learning by doing i undervisningen vid receptanvändning och träna på att själva beräkna mängden mat. Eleverna lär sig att beräkna och blir bättre på att veta hur mycket mat som kommer att konsumeras och mängden matsvinn minskar med elevernas ökade kunskaper att se sambandet matsvinn och miljöpåverkan i det korta perspektivet. Genom att arbeta
ämnesövergripande i fler ämnen kan lärarna synliggöra sambandet matsvinn och miljöpåverkan genom att skapa förståelse i flera ämnen.
34
6.3.1 På vilka sätt arbetar lärare med matsvinn
Deweys Learning by doing (1916/2015) fungerar i hemkunskapen eftersom eleverna väger sina livsmedel och ingredienser, anpassar mängden samt sedan lagar maten. Den aktiva handlingen ger kunskap till eleverna hur de ska gå tillväga. Läraren ger eleverna möjlighet att bli
självständiga genom praktiska moment i hemkunskapen.
För att få eleverna att se hur det sitter samman matsvinn och miljöpåverkan bör läraren enligt Redman (2013) fokusera på att göra uppgifter som är relevanta för närområdet och ämnet. När eleverna får se sambandet kommer de att utveckla kunskap och färdigheter som gör att de på ett naturligt sätt lär sig om matsvinn och hållbarhet.
Desto fler tydliga instruktioner i sin kommunikation som lärarna ger till eleverna i sin
undervisning desto enklare blir det för eleverna att förstå och ta till sig av kunskaperna för att nå målen Mineur (2007:10) d.v.s. kunskapskraven (indikatorn)
Vid de praktiska lektionerna bör läraren använda sig av olika redskap så som vågen för att visa mängder på ett tydligt sätt. Plocka fram livsmedel som väger lika mycket men ser olika mycket ut, för att tydliggöra mängder. Efter att läraren visat låta eleverna själv göra och prova, genom att de själv får arbeta med mängderna klämma och känna så blir det enklare för eleverna att förstå. Läraren kan gå ner till stranden med eleverna och laga mat samt plocka skräp. Tillsammans med NO kan de undersöka havsvattnet. Genom mediering kan läraren använda sig av olika kulturella redskap som t.ex. filmer och affischer på teoretiska lektioner för att förbättra och öka elevers förståelse och utvecklas i ämnet.
Genom att använda datorer och annan teknisk utrustning kan eleverna själv söka information på nätet.
Relevant kunskap med en gynnsam balanspunkt mellan miljö och hushåll är en stor utmaning för hem-och konsumentskapslärare. En annan utmaning är att utbilda barn och ungdomar till att bli medvetna konsumenter i hushållet. Det gäller på bästa sätt skaffa sig kunskap och lära sig
bemästra vardagsperspektiven i hushållet och lära sig att fatta gynnsamma beslut om konsumtion, miljö och hushåll. Inlärningsteoretiska mål är bra för att fatta förnuftiga och bra beslut men det krävs även reflekterande erfarenheter (Åbacka, 2008:98).
35
6.3.2 Sammanfattning av på vilka sätt arbetar lärare med matsvinn
För att synliggöra matsvinn i undervisningen arbetar lärarna med sociokulturella redskap.
Redskapen används för att utveckla elevers förståelse för att minska matsvinnet i undervisningen. De redskap som används i teoretiska lektioner är filmer, affischer, datorer och annan teknisk utrustning. I den praktiska undervisningen används Learning by doing i form av våg för att eleverna ska väga sina livsmedel. För att eleverna ska få hjälp med att få rätt mängd av
livsmedlen och för att det inte ska bli så mycket mat över. Vid praktisk handling ökar kunskapen. Vid praktisk matlagning gör läraren relevanta uppgifter för närområdet i ämnet för att lättare visa sambandet matsvinn och miljöpåverkan.
36