1 Lärande och samhälle
Vidareutbildning av lärare
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Matsvinn i Hem-och
konsumentkunskapssalen
I ämnet hem-och konsumentkunskap
Food waste in home economics
On the subject of home economics
Stina Andersson
Jens Karlberg
Ämneslärarexamen i hem-och konsumentkunskap180 hp
Slutseminarium: 2020-06-08
Examinator: Lars Hansson
2
Förord
Examensarbetet ingår som en avslutande kurs i vår utbildning till att bli behöriga ämneslärare i hem-och konsumentkunskap. Under examensarbetet har ansvaret fördelats jämnt mellan oss och alla beslut har fattats gemensamt. En av oss har fokuserat mer på teoretiska perspektiv medan den andra har fokuserat på tidigare forskning. Val av metod och resultat har vi gemensamt arbetat fram. Vi vill framföra ett varmt tack till våra kollegor för att ni tog er tiden att låta oss intervjua er angående vår studie. Tack för att ni delade med er av era åsikter och erfarenheter vilket var en nödvändighet för studiens genomförande.
Till sist vill vi även rikta ett tack till varandra för gott och lärorikt samarbete som har lett till denna studie.
3
Innehåll
Sammanfattning ... 5 Abstract ... 6 1.Inledning ... 7 1.1 Bakgrund ... 81.2 Syfte och frågeställningar ... 9
2.0 Tidigare forskning ... 11
2.1 Tidigare internationell forskning ... 14
3.0 Teoretiska perspektiv ... 16 3.1 Sociokulturell teori ... 16 3.2 Mediering ... 17 3.3 Learning by doing ... 18 3.4 Hållbar utveckling ... 19 4.0 Metod ... 20 4.1 Metodval ... 20 4.2 Urval ... 21 4.3 Etiska aspekter ... 22 5.0 Resultat ... 23
5.1 Elevers attityder till matsvinn i HK-salen ... 23
5.2 Sammanfattning elevers attityder till matsvinn i HK-salen ... 24
5.3 Påverkan i undervisningen ... 25
5.4 Sammanfattning påverkan i undervisningen ... 27
5.5 Hur undervisningen går till ... 27
5.6 Sammanfattning av hur undervisningen går till ... 30
6.0 Analys ... 31
6.1 Slutsatser ... 31
6.1.1 Attityder ... 31
6.1.2 Sammanfattande slutsats-Attityder ... 32
6.2.1 Samband matsvinn miljöpåverkan ... 33
6.2.2 Sammanfattning av samband matsvinn miljöpåverkan ... 33
6.3.1 På vilka sätt arbetar lärare med matsvinn ... 34
6.3.2 Sammanfattning av på vilka sätt arbetar lärare med matsvinn ... 35
4
7.1 Diskussion-attityder ... 36
7.1.2 Diskussion påverkan i undervisningen ... 36
7.1.3 Diskussion hur undervisningen går till. ... 37
7.2 Metoddiskussion ... 38
8.0 Slutsats ... 39
9.0 Fortsatt forskning ... 40
10. Referenser ... 41
5
Sammanfattning
Matsvinn är den mat som slängs i onödan, livsmedel som hade konsumerats eller säljas om det hade hanterats annorlunda. I hem-och konsumentkunskapssalen (hkk) slängs dagligen mat som eleverna lagat men inte ätit upp. Att slänga mat är att slösa på resurser vilket drabbar miljön och ekonomin negativt. Det finns forskning på hur mycket mat som slängs och hur det påverkar miljön, men det finns inte så mycket forskning kring matsvinn i hem-och
konsumentkunskapssalen. Vår forskning har fokuserat på attityder som elever kan ha kring matsvinn, på vilket sätt lärare använder undervisningen till att eleverna ska se sambandet mellan matsvinn och miljöpåverkan. Men också på vilka sätt lärarna arbetar med matsvinn på hkk-lektionerna. Genom att intervjua hkk-lärare på skolor i våra respektive kommuner har vi fått fram svar på våra frågeställningar. Det visade på att lärarna var uppfinningsrika gällande
lektionsplanering och samtliga lärare tyckte matsvinn var en viktig aspekt att ta upp och prata kring matsvinn. De använde sig av olika metoder så som filmvisning och uppgifter som att laga mat på rester som fanns i kylen, eller laga mat på endast fem l vatten. Vågen var ett bra redskap för att förtydliga hur mycket som faktiskt slängs. Attityderna hos eleverna skilde sig en del skolorna emellan enligt de lärare vi intervjuade. De yngre var försiktigare än de äldre eleverna med att kasta mat.
De äldre eleverna frågade inte så mycket om lov utan de bara lagade maten utan en tanke på miljön och hållbarheten. De kastade sedan sin mat de lagat utan att fråga någon om vad de skulle göra med det som blivit över. Attityden hos de äldre eleverna var ganska tuff när det gällde den vegetariska matlagningen. Helst ville eleverna ha kött för det hör enligt dem fortfarande till varje måltid. Köttet hade en central roll hos eleverna, då det kunde markera status genom manlighet i proteinintaget.
Nyckelord: Attityder, Hem -och konsumentkunskap, Hållbarhet, Hållbar utveckling, Matsvinn, Miljömedveten,
6
Abstract
Food waste is the food that is unnecessarily thrown away, food that would have been consumed or sold if it had been handled differently. In the classroom of home economics daily food that students have cooked but not eaten is thrown away. Throwing food is wasting resources, which affects the environment and the economy. There is research on how much food is thrown away and how it affects the environment, but there is not so much research on food waste in the home and consumer knowledge room. Our research has focused on attitudes that students can have about food waste, in what way teachers get to students to see the relationship between food waste and environmental impact, also in what ways the teachers work with food waste on the home and consumer knowledge lessons. By interviewing home and consumer knowledge teachers at
schools in our respective municipalities, we have obtained answers to our questions. It showed that teachers were inventive about lesson planning and all teachers thought food waste was an important aspect to address and talk about food waste. They used various methods such as film screening and tasks such as cooking on leftovers in the fridge or cooking on only five liters of water. The scale was a good tool for clarifying how much actually is thrown away. The attitudes of the students differed in some schools according to the teachers we interviewed. The younger ones were more cautious than the older students in throwing food.
The older students did not ask so much about praise, they just cooked the food without a thought of the environment and sustainability. They then threw their food they cooked without asking anyone what to do with what was left. The attitude of the older students was quite tough when it came to vegetarian cooking. Ideally, the students wanted meat because, according to them, they still belong to every meal. The meat played a central role in the students, as it could mark status through masculinity in the protein intake.
Keywords: Attitudes, Home economics, Sustainability, Sustainable Development, Food Waste, Environmental Awareness,
7
1.Inledning
Att arbeta för att minska mängden matsvinn har stor betydelse när det kommer till att öka tillgången till mat och motverka klimatpåverkan. Därför borde alla sträva efter att hålla
matsvinnet så lågt som möjligt. Till matsvinn hör bland annat matrester som inte äts upp, samt frukt och grönsaker som slängs för att de blivit dåliga eller mögliga. Men det finns även oundvikligt matsvinn såsom kaffesump, fisk och kycklingben och skalrester. Eftersom oundvikligt matsvinn är svårt att minska på, bör fokus ligga på den ätliga maten som faktiskt slängs. I Sverige slängdes 2016 nästan 1,3 miljarder ton mat. Matrester från skolor, skolkök, fängelse, äldreboenden och sjukhus stod för den tredje största andelen av det totala matsvinnet (Naturvårdsverket, 2018).
På skolorna där vi arbetar jobbar köket ständigt med att göra elever och lärare medvetna om hur mycket mat som faktiskt slängs varje dag. I hem-och konsumentkunskapssalen är det inte alltid lika tydligt framställt. I hem-och konsumentkunskapens kursplan står det att kunna värdera val och handlingar samt kunna göra medvetna val i hemmet och som konsument utifrån perspektivet hållbar utveckling (Skolverket, 2019a). I det centrala innehållet belyser Skolverket hållbar utveckling med flera punkter:
• ”Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
• Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet”
Det blir en del matsvinn i hem-och konsumentkunskapssalen också. Ibland kastar eleverna delar av grönsaker som är ätbara, ibland har de lagat mat med ögon och magen mer än med känslan av mängd. Även om läraren är med och fördelar och styr upp mängden av mat och ingredienser, blir det ofta så att eleverna lagar mer mat än vad som äts upp. Det kan också bero på hur läraren uttrycker sig om rätten eller hur hen lagt upp råvarorna som är avgörande. Som ämneslärare i hem- och konsumentkunskap finns möjlighet till påverkan. Genom rätt utbildning får våra elever
8
bra grunder och kunskaper att ta till sig gällande matsvinn. I arbetsboken, Hem- och
konsumentkunskap (Hjalmarsson, Sjöholm & Arvidsson, 2016) belyser författarna inte detta ämnet med matsvinn särskilt tydligt. Det finns ett par sidor i ett kapitel ”Arbeta i köket” som mer tar upp vilka livsmedel är bra att använda ur ett miljöperspektiv. Det är också en viktig tanke och i förlängningen hjälper det att minska matsvinnet om man använder sig av råvaror som håller längre samt inte hunnit bli oätliga i transporten.
Ingela Bohm (2016:13) skriver i sin avhandling om hur man som lärare väljer att betona vad man ska laga på lektionen. Det svåra är att få eleverna att tänka utanför sin bekvämlighetszon. Att laga mat tycker de allra flesta är roligt. Men att laga och sedan äta upp allt är ett stående argument i hem-och konsumentkunskapssalen. Både hem- och konsumentkunskapen och skolorna i stort måste prata mer om hållbar utveckling och matsvinn. Det är precis lika dåligt att kasta mat i matsalen som i hkk-salen. Lärarna måste bli bättre på att prata kring livsmedlen, lära dem att använda alla delar och sedan prata med varandra i köken. Vad kan man dela på innan man tar en ny. Inte bara ta för sig utan att tänka efter om man egentligen behöver mer eller man bara tar utan anledning. Men också att våga laga och prova nya rätter, även om man inte följt receptet fullt ut kan det bli goda rätter av andras ätbara delar.
1.1 Bakgrund
Lotta Gelinder menar att hem- och konsumentkunskap eller huslig ekonomi som ämnet hette när det infördes i slutet av 1800-talet, har alltid haft ett fokus på människor och deras relationer med varandra och sina omgivningar (Gelinder, 2020:20). I skolans undervisning behöver frågor om hållbar matkonsumtion bearbetas och undervisas utifrån att vi lever i ett konsumtionssamhälle. Vi är ständigt omgivna av mat, reklam om mat och matvaror vilket gör att konsumtionen har ökat. Undervisningen i hem-och konsumentkunskap ska enligt kursplanen utbilda barn och unga till att tänka självständigt och kritiskt kring sina matval och hur de i sin tur kan påverka jordens resurser. Matsvinn är de livsmedel som hade kunnat konsumeras eller säljas om det hade hanterats
annorlunda. Matsvinnet är olika beroende på vem i kedjan man pratar med. Privatpersoner tänker på matvaror som man slänger när det passerat ”Bäst-före” eller när man får mat över som man förvarat i fel temperatur eller för länge i kyl eller frys. I skolan är det matrester som slängs av
9
elever och lärare i matsalen, men också det som slängs i hemkunskapssalen vid praktiska moment. Bristande kunskap om råvarorna gör att många elever kastar delar av grönsaker och andra livsmedel utan att tänka på varför eller att de delarna också är ätbara. Det kan vara att de lagat för mycket mat och kastar mat som inte blivit uppäten. Matsvinnet uppstår i alla led därför måste ett samarbete till mellan olika delar av kedjan för att kunna nå målen.
Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket ska samarbeta med att hitta framtida bra lösningar på minskat matsvinn (Livsmedelsverket, 2018b:2). En handlingsplan är framtagen med ett antal punkter som de sedan ska arbeta mot. Bland annat är en av punkterna att försöka ändra konsumenternas beteendemönster samt göra dem mer medvetna om sina val och
handlingar. Här kommer hem- och konsumentkunskapen in och gör de unga konsumenterna medvetna redan från början om vilka effekterna blir av att göra bra och medvetna val, men även konsekvenserna av att slänga ätbar mat. Dessutom belyser man hur det påverkar miljö, hälsa och hållbarhet.
För några år sedan drev Hushållningssällskapet och Mindrematsvinn.nu (2016) ett arbete
gentemot skolkök och andra offentliga kök i att minska matsvinnet. Media har ett stort intresse i dessa frågor och många skolor och kommuner arbetar aktivt med att informera och tydliggöra för konsumenterna vad det är de egentligen kastar. Matsvinn ingår också i de 17 globala
hållbarhetsmålen som FN tagit fram 2015 (Livsmedelsverket, 2013:13). I detta mål finns ett etappmål där Sverige ska mellan 2015-2030 halvera sitt globala matsvinn per person både i butik men också i konsumentleden. Matsvinn finns i restaurangkök, hemma i vardagsköken,
skolmatsalen samt även i Hem- och konsumentkunskapssalen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte är att ta reda på vilka attityder eleverna har till att kasta mat, som dessutom ofta är ätbar. Vi vill även ta reda på om eleverna kan se samband mellan matsvinn och miljöpåverkan. Hkk-lärare är medvetna om matsvinn så vi vill ta reda på hur de arbetar mot eleverna för att de ska få kunskap och förståelse för matsvinn och dess påverkan på miljön.
10
Eftersom hem-och konsumentkunskapen bidrar med matsvinn i form av mat från eleverna som de dessutom själv lagat anser vi att det är ett viktigt ämne att fördjupa sig i.
Våra frågeställningar är:
• Hur ser lärare på elevernas attityd gentemot matsvinn?
• Hur kan lärarna få eleverna att se sambandet mellan matsvinn och miljöpåverkan?
11
2.0 Tidigare forskning
Ingrid Cullbrand & Monika Pettersson (2004) har gjort en undersökning om vad eleverna lär sig på hemkunskapslektionerna, samt om de har användning för kunskaperna både nu och i
framtiden. En övervägande del av eleverna anser att de fått lära sig göra medvetna val i form av att välja närodlade livsmedel, att källsortera och återvinna samt på ett aktivt sätt lära sig minimera användningen av råvaror och på så vis få mindre matsvinn (Skolverket, 2004:44).
Det eleverna kan och hur de hanterar matsvinn, gör de som de lärt sig hemifrån eller i skolan vilket har stor påverkan på handling och beteende. Eleverna behöver bli medvetna om och ta till sig av kunskaperna, det måste finnas ett intresse för ämnet. Matsvinn och miljöpåverkan ingår som ett moment i hållbar utveckling. I det centrala innehållet (Skolverket 2011:3) finns det skrivet att
• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
Hållbar utveckling är en viktig aspekt som finns med i varje ämne. Somliga ämnen har med det som en del av kursplanen, som hkk. Eleverna ska enligt kursplanen få kunskaper i hur de ska tänka kritiskt och självständigt kring sina matval och hur dessa påverkar jordens resurser
(Skolverket, 2019). Lotta Gelinder har kommit fram till att kursplanen i hkk har handlat om mat och hälsa och fokus på den enskilda elevens behov av kost och hälsa, till att nu involvera även måltidsordning och social gemenskap samt hållbar matkonsumtion (Gelinder, 2020:32). Fokus har gått från den enskilda individens behov till mer komplexa dimensioner av matrelaterade kunskaper.
Vad som händer i naturen vid för mycket matsvinn har eleverna svårt att se ur ett stort och ett globalt perspektiv. Philip Erikson (2016) menar att eleverna har bristande kunskaper i miljöfrågor vilket gör att de har svårt att se sambandet mellan kastad mat och vad det blir för miljöpåverkan av det. De slänger mat och tänker inte så mycket mer på det vad det innebär (Erikson 2016:24). Martin Jansson (2004:39) menar att barn och unga är medvetna om vilken typ av mat som är ”bra” och vilken som är ”dålig”. Men de kopplar ”bra” och ”dålig” till kroppen inte till hållbarhet för miljön. (Jansson 2004:39)
12
Det finns inte mycket forskning kring endast matsvinn men finns en del kring matsvinn och dess påverkan på naturen. Det finns även forskning om matsvinn som ett globalt problem.
Kunskaperna kring matsvinn och hur det ser ut i olika delar av världen är väldigt olika. Sverige, som ett medvetet land, har kommit långt med sin forskning och medvetenhet. Andra länder inte är lika långt komna. Mängden matsvinn ser också olika ut var i världen man befinner sig (Food and Agriculture Organization of the United Nations, 2019). Därför bör vi börja med att arbeta med matsvinn lokalt för att sedan på sikt se hur det ser ut globalt. Livsmedelsverket (2013a) skriver i sin rapport ”Att minska matsvinnet i kommunen” om hur skolor kan minska matsvinnet. Tonvikten har då lagts på personalen i skolbespisningen. De har involverat hem-och
konsumentkunskapen som ämne för att på ett pedagogiskt sätt nå ut till eleverna kring hur mycket mat som läggs upp på tallriken.
Erin Redman (2013:6) menar att grundskoleelever har god kontroll över sin kost och hur mycket de konsumerar (Redman 2013:7). Hon har i en undersökning valt specifika strategier för att få eleverna att förändra sina matsvinnsbeteenden, samtidigt som de reflekterade över vilka effekter de kunde få för dem själva. Redman (2013:7) menar vidare att eleverna behöver få olika
alternativ och strategier för att de ska kunna utgå och fokusera från dem själv först och främst. Om de kan öka sitt eget kunnande leder det till ökat självförtroende och på sikt kan detta leda till en bestående förändring i beteendet.
Ingela Bohm (2016) har observerat fem olika skolor och 26 hem- och
konsumentkunskapslektioner där hon upptäckte att attityden bland eleverna var olika beroende på vilket livsmedel som skulle tillagas. Många ansåg att de blev bedömda av läraren beroende på vilken grönsak de valde. Vid vegetariska val blev det mer matsvinn då attityden till den typen av mat inte var positiv. Den maten sågs som bristfällig av eleverna. Vegetarianer ansågs annorlunda och många tyckte det var besvärligt att anpassa matlagningen så att alla kunde ta del av den. Köttet däremot var en viktig del för att lyckas med matlagningen. Det hörde till de flesta rätter ansåg eleverna. Kött ger de viktiga näringsämnena samt hade en viktig aspekt, status, som var kopplat till manlighet och styrka (Bohm, 2016:9). Eleverna håller sig till en mängd normer när de lagar mat samtidigt som de ska bli bedömda av en lärare vilket gör att de inte tar det på så stort allvar. Gällande just norm och attityd i hkk-salen är den vanligaste förklaringen att de inte tycker
13
maten de lagar är på riktigt. Bohm (2016) menar att man kan utmana synen på normalitet och försöka göra måltiderna och matlagningen mer socialt inkluderande.
Matts Dahlkwist (2012) som arbetar som lärare på gymnasiet, menar att gruppdynamiken har en stor betydelse för vilka normer och sociala aspekter som kommer fram under en hem- och
konsumentkunskapslektion (Dahlkwist 2012:93). När man ingår i en grupp tränar man de sociala förmågorna, vi övar oss i att behålla vänner och utveckla relationer. I en grupp med kränkande jargong kan den sociala träningen upphöra eller bli negativ. Dahlkwist (2012:97) menar vidare att i olika grupper råder olika normer. I en klass kan det vara en norm att bara äta kött i en annan är det en norm att vara vegetarian.
EmmaleeGisselvik (2018:35) har gjort en kartläggning av hållbar utveckling i hkk, där hon kom fram till att eleverna har väldigt olika förutsättningar för att delta i undervisningen. Det finns luckor hos lärarna om matlagning och hållbarhet. Men även hur eleverna ska förhålla sig till ämnet. Hon har intervjuat fem hem-och konsumentkunskapslärare för att få deras uppfattning kring undervisningen i hållbar utveckling vid de matrelaterade lektionstillfällena. Dessa lärare menar Gisselvik (2017) att de inte inom rådande ramar kan genomföra undervisning för hållbar utveckling i den utsträckning kursplanen visar.
Lotta Gislander menar att vid undervisning för hållbar matkonsumtion används nästan alltid den hemlagade måltiden som innehåll och då ska den stå för hållbarheten (Gislander, 2020:35). Philip Erikson (2016) har gjort en pilotstudie på Rotskärsskolan om beteendet spelar någon roll för att få eleverna att minska på matsvinnet. Studien visar att eleverna kastar en del mat utan att tänka sig för, det gör de enbart av vana. Erikson (2016:22) menar att bristande kunskaper i miljöfrågor och vad som händer med naturen vid för mycket matsvinn gör att eleverna har svårt att se kopplingen mellan kastad mat och miljöpåverkan. De slänger sin mat och tänker inte på de konsekvenser som uppstår. Men med mer utbildning i skolan inom hållbar utveckling kan man få eleverna medvetna om kopplingarna som finns och på så vis få dem att kasta mindre mat.
Livsmedelsverket (2020) har släppt ”Handbok för minskat matsvinn”, en bok om hur offentliga kök kan minska sitt matsvinn. Den fungerar som stöd för lärare och annan personal som dagligen arbetar med mat och matsvinn. I boken beskrivs också lösningar på olika åtgärder som har
14
fungerat. Samarbete i alla led, från de som lagar maten, de som ansvarar för maten och även pedagoger och annan personal till de som är med och äter.
Håkan Loxbo (2011) har skrivit en rapport där det framkommit att bäst före datum i hög grad bidrar till onödigt matsvinn, i rapporten kom det även fram att konsumenter tycker det är svårt att beräkna mängden mat det går åt, samt även hur man kan ta tillvara på rester (Jordbruksverket, 2011:20).
2.1 Tidigare internationell forskning
Tidigare internationell forskning inom området finns från Finland har gjorts av Gun Åbacka, (2008:19) där elevers uppfattningar om kost, hälsa, konsumtion, ekonomi samt hushåll och miljö behandlas. Forskningen tittar på hur eleverna lär för livet i skolan och även i hemmet. Syftet med forskningen är att undersöka effekterna av undervisning i huslig ekonomi i årskurs 7 i kost och hälsa konsumtion och ekonomi och miljö. Huslig ekonomi i Finland är motsvarigheten till
Sveriges hem-och konsumentkunskap. Studien genomfördes med intervjuer före lektioner i huslig ekonomi och intervjuer efter lektioner i huslig ekonomi. Eleverna var 30 personer till antalet och i två studiegrupper. Datainsamlingen analyserades och tolkades enligt en flerstegsmodell och resultaten presenterades både kvantitativt och kvalitativt.
Studien visade att relevant undervisning i huslig ekonomi i områdena kost och konsumtion samt en fostran i hemmet leder till mer medvetna och kunniga konsumenter d.v.s. eleverna.
Utvärderingen visade därmed att föräldrar och ämneslärare i huslig ekonomi har väldigt goda möjligheter att uppfostra och undervisa barn så att de tar ansvar för kost, hälsa och miljö. Metoden är medveten fostran och undervisning. Utvärderingen visade även att undervisningen i huslig ekonomi behöver vara stark och med medvetet fokus annars tenderar följderna att
hushållet och livsstilen blir ohållbar. I studiens sammanfattning ska eleverna i huslig ekonomi utveckla färdigheter så att de kan bemästra hushållets olika delar och uppövar kompetens i att fatta egna beslut i hushållet om konsumtion hushåll och miljö. I skolan är det en utmaning att undervisa relevant och giltig kunskap, undervisningen ska tillgodose ett överlevnadsperspektiv och säkerställa att inte förstöra jorden (Åbacka 2008:82).
15
I Norge har man på gjort forskning på hållbarhet i undervisning i hem-ekonomi motsvarigheten till hem - och konsumentkunskap i Sverige. Forskningen tittar på hur lärare i hem-ekonomi i norska skolor implementerar hållbarhet i sin undervisning. Det är Else Marie Övrebo på the Arctic University of Norway som har gjort forskningen. I ämnet hållbarhet undervisar lärarna i hem-ekonomi både teoretiskt och praktiskt. Studien gjordes på 30 stycken lärare i varierade åldrar och kön och lärarna intervjuades om sin hållbarhetsundervisning på skolorna som de arbetade på(Övrebo, 2015:75). I den teoretiska undervisningen genomfördes till viss del undervisning i hållbar utveckling bland lärarna. Under den praktiska undervisningen i
matlagningen förekom det ingen eller minimal undervisning om hållbar utveckling på lektionen. Att det var så lite fokus på hållbarhet berodde på en alldeles för låg budget och att lärarna inte kunde köpa in hållbara produkter. Majoriteten av lärarna visade en låg medvetenhet i hållbarhet och praktisk tillämpning i ämnet, vilket gjorde att eleverna inte lärde sig så mycket på
lektionerna. Ekonomin och budgeten hade förmodligen en stor inverkan på lärarnas undervisning i ämnet på den praktiska delen vilket gjorde att man inte lyckades med att nå fram i
undervisningen till eleverna. Slutsatsen var att lärarens inställning och attityder till hållbarhet påverkar undervisningen. Den undervisning eleverna fick i hållbarhet var i den teoretiska undervisningen. Lärarna hade inte relevant kunskap i tillämpandet av livsmedel i den praktiska undervisningen inom hållbarhet (Övrebo, 2015:82).
16
3.0 Teoretiska perspektiv
3.1 Sociokulturell teori
Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande, Lev Seminovitch Vygotski (1978) menar att detta perspektiv stödjer att utformningen av lärandet måste ta hänsyn till såväl barnets befintliga nivå som begynnande utvecklingsnivå (Vygotskij, 1978:86). Vygotskij (1978:86) menar att lärandet drivs framåt i samspelet, vilket Roger Säljö (2014:307) förtydligar genom att beskriva att sociokulturella synsätt sätter lärande som kommunikativ aktivitet i fokus. Det sociokulturella perspektivet kan därför appliceras på våra frågeställningar och för att analysera intervjusvaren, för att i sin tur ta reda på elevernas attityder till matsvinn i hem- och konsumentkunskap. Detta utifrån hur begreppen tolkas i vår studie, då vi inte behöver ta hänsyn till kognitiva aspekter som annars är en begränsning i teorivalet.
Vi har intervjuat lärare i hem-och konsumentkunskap och ställt frågor kring hur elevers attityder är till matsvinn. På intervjuerna frågade om lärarna ser någon skillnad på attityder till matsvinn beroende på ålder, och om det fanns någon skillnad och vad det berodde på. Finns det något speciellt sätt som lärarna påverkar elevers attityder eller använder de några speciella kulturella redskap i undervisningen?
Ulf P Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (2017) säger att lärande elev är beroende av stöd av någon som är mer kunnig än de själva, här kommer läraren och andra barn in i bilden.
Inledningsvis ger läraren mycket stöd, utan att ta över hela arbetet för att så småningom göra eleven helt självständig tills eleven behärskar förmågorna helt och hållet. (Lundgren, Säljö, Liberg 2017:218). Vi kommer att ta reda på hur läraren arbetar med de olika kulturella redskapen i undervisningen t.ex. vilka olika redskap och språk används i undervisningen. Resultatet av processen kan visa på en viktig princip på hur man i ett sociokulturellt perspektiv ser på samspel och lärande och vilka redskap som används i undervisningen. Den lärande eleven behöver ta små och egna steg i utvecklingen för att komma vidare. Läraren måste ha kompetens och god
17
Säljö (2000:155-157) behandlar i boken Lärande i praktiken, lärandets villkor i institutionella miljöer. Här är utgångspunkten att lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet och att det är ett av människans mest utmärkande drag att kunna ta vara på erfarenheter och använda dessa i framtida sammanhang, vilket sker på kollektiv- och individnivå. Säljö (2000:206-207) beskriver att det inte endast är vad och hur mycket vi lär oss som är centralt, utan även det sätt som vi lär oss på, vilket är beroende av kulturella omständigheter. Med andra ord så måste det tas med i beräkningen hur vår omgivning ser ut, samt vilka resurser som finns och vilka krav som ställs. För att analysera lärande, utveckling och färdigheter, används en beskrivningsnivå som kallas sociokulturell (Säljö, 2000:17). I detta perspektiv ligger fokus på samspelet mellan kollektivet och individen. Inom den sociokulturella teorin är redskap/verktyg den dominerande termen, vilket innebär de resurser, språkliga, och intellektuella och fysiska, som vi har tillgång till och använder när vi förstår och agerar i vår omvärld (Säljö, 2000:17-19). Resurserna som finns hos individen hamnar under samlingsnamnet kultur, kultur är följaktligen något som skapas av människor och finns mellan oss och vår omvärld. I detta sammanhang innebär det den
uppsättning av idéer, kunskaper, värderingar och andra resurser som vi utvecklar i samspel med vår omvärld (Säljö, 2000:29).
3.2 Mediering
Enligt Säljö (2000:66) är mediering det mest centrala begreppet inom sociokulturellt perspektiv att människan skapar och använder redskap för att agera och förstå omvärlden i ett större perspektiv. Det finns två typer av medierande redskap, materiella och psykologiska hjälpmedel. Materiella redskap, så kallade artefakter, är tillverkade av människan, så som penna och dator (Säljö, 2000:74-76). Säljö (2014:298-301) beskriver att vi använder de psykologiska hjälpmedlen för att kommunicera och tänka, med till exempel alfabet och siffersystem. De medierande
redskapen förklaras av André Jakobsson (2012:153) som de verktyg som får tänkandet och handlingen att drivas framåt. Enligt Jakobsson blir det i det sociokulturella perspektivet intressant att studera hur den lärande integrerar med de tillgängliga medierande redskapen och hur de driver lärprocessen framåt. I intervjuerna ställde vi frågor till lärarna vilka medierande redskap som användes i undervisningen för att få svar på frågeställningarna. Vygotskij (1978:52-53) beskriver lärandeprocessen som en kunskap som bildas i en process från extern till intern förändring, denna
18
process benämner Vygotskij (1978:52-53) som en internaliseringsprocess där den nyvunna kunskapen blir individens egen.
3.3 Learning by doing
John Dewey var en amerikansk filosof, pedagog, psykolog och forskare (Säljö, 2014:239). Deweys kunskapssyn bygger på pragmatismen som är en teori som utgår ifrån att kunskaper förvärvas genom handling. Enligt pragmatismen, är kunskap sådant som människor har
användning av i vardagen för att kunna hantera de situationer och problem som de ställs inför. I denna teori särskiljer man inte på teori och praktik, utan teori och praktik är enligt pragmatismen integrerade aspekter av människors handlingar (Säljö, 2014:289). Begreppet ”Learning by doing” utgår ifrån en av Deweys mest kända teorier, som innebär kunskap i handling. Deweys syn på kunskap fokuserar på det aktiva handlandet som han anser leder till ökad kunskap (Säljö, 2014:239).
I Sven Hartman, Claes Roth, & Niclas Rönnström, (2003:96) refererar man till Dewey där de lyfter fram att utbildningen i skolan ska syfta till att elever lär sig hantera och lösa aktuella och möjliga problem för att på så sätt bli mer medvetna om problemen och dess förutsättningar för att lösa dem. Dewey (1916/2015:103-104) anser att meningen med undervisning handlar om att förbereda elever för vuxenlivet, för att på det sätt ska kunna ta ansvar för sig själva och den omgivning de lever i. Dewey (1916/2015:313) menar att problemet, ligger i att ungdomar sällan motiveras att göra aktiva val när ett problem uppfattas ligga för långt fram i tiden. Dessutom menar han att ungdomar gärna lever i nuet för att det bjuder in till äventyr, som för stunden upplevs som roligare för dem. För att ungdomar skall motiveras lättare, krävs att de vet att det finns en belöning eller konsekvenser av deras handlande i nuet, men det kan vara svårt att förutse konsekvenser i framtiden och därför kan undervisningen bara förbereda eleverna till en viss del
(Dewey, 1916/2015:93). I vårt arbete använder vi Learning by doing i hur undervisningen går till
samt även hur undervisningen påverkas.
Att få utforska och testa på saker för att få erfarenheter om hur saker och ting ter sig uppger Dewey (1916/2015:259) är viktigt för elever. Dewey (1916/2015:259-260) förklarar att “To learn from experience is to make a backward and forward connection between what we do to things
19
and what we enjoy or suffer from things in consequence”. Dewey (1916/2015:260) förklarar att erfarenheter är en underlig kombination mellan aktivitet och passivitet. Aktivitet är när någon gör något medan det passiva är genomgående, alltså det är när vi först upplever något och agerar utifrån det. Vi får information, kunskaper eller en produkt, när vi erfar saker. Sedan gör vi något med det som i sin tur resulterar i en påverkan eller konsekvens. Dewey menar att det visar på den aktiva och passiva kombinationen, då vi gör något med det och det i sin tur gör något med oss. Dessa två “faser” sammanlänkande utgör grunden för erfarenhet. Men han poängterar vidare att det inte enbart är aktivitet som utgör erfarenhet i den bemärkelsen att vi har lärt oss något, utan att vi först lär oss något när vi ser resultatet av agerandet (Dewey, 1916/2015:260).
3.4 Hållbar utveckling
Det finns inget universalt sätt att definiera begreppet hållbar utveckling eller mäta hållbarhet eller olika hållbara framsteg. Hållbar utveckling är samhällsutveckling utan att göra slut på jordens resurser så att nästa generation kan ta del av resurserna. Enligt Johanna Liljenfeldt och Carina Keskitalo (2011) finns det olika aspekter att arbeta mot. Det är att hållbar utveckling måste vägas samman i olika dimensioner i första hand sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner. Tiden är en viktig aspekt det som görs idag ska även vara hållbart i framtiden. Den sista dimensionen som används mycket i våra skolor är delaktighet. Hållbar utveckling bör vara förankrad i den breda allmänheten som i skolan för att fler ska bli delaktiga och inte bara en beslutsfattare enligt Johanna Liljenfeldt och Carina Keskitalo (2011:5). Enligt Eva Mineur (2007) finns det fyra hållbarhetsindikatorer varav vi i vår studie har arbetat med 1 av
hållbarhetsindikatorerna. En indikator kan vara till hjälp för att fastställa mål i undervisningen för att utveckla lärandet i hållbarhet och matsvinn. För att ta reda på hur läraren synliggör sambandet mellan matsvinn, miljöpåverkan och hållbarhet kan läraren med kommunikation till elever och med hjälp av olika redskap främja och synliggöra sambandet i matsvinn och hållbarhet. Detta gör man för att höja medvetenheten och utbildningen. Förhoppningen är att fler skall vilja engagera sig i samhällets framtida utveckling även på längre sikt Mineur (2007:10).
20
4.0 Metod
4.1 Metodval
Vi har intervjuat hkk- (hem och konsumentkunskap) lärare, och då vi att använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Sonja Kihlström skriver om att den kvalitativa metoden handlar om att identifiera och bestämma företeelser och dess struktur (2007:229). Det handlar även om att identifiera och hitta kännetecken och strukturer, finns några samband eller likheter? Det gäller att hitta egenskaper hos de olika intervjuade samt vad som skiljer de olika individerna åt. Vi ska få fram vad vi vill undersöka men också att den som läser rapporten ska förstå resultaten. Validitet handlar om att studera det man tänkt undersöka. I vårt fall är redskapen intervjuer som bör vara väl förberedda för den tänkta undersökningen.
Att vi var två observatörer som vi var i detta arbete, gav större tillförlitlighet än om man varit ensam (Kihlström, 2007:232). Vid intervjuerna fokuserade vi på olika detaljer och olika perspektiv vilket gav oss en bra grund och vi fick ett brett innehåll i intervjuerna. Sonja Kihlström (2007:233) beskriver det som att i de kvalitativa studierna utgår man från varje människa och hens erfarenheter. Det blir inte den generella i sig utan generaliseringsprincipen kan ses som betydelsefull. Betydelsefull på det sätt att man utifrån en iakttagelse kan sätta in andra perspektiv än den närmaste eller den största. Genom att göra på detta sätt kan man både känna igen sig men också få en ökad förståelse både för sin egen situation och andras.
Innan intervjuerna ägde rum hade vi också sökt relevant litteratur för området. Vi hade bland annat använt vetenskapliga artiklar och böcker. Litteraturen har hjälpt oss att orientera inom vårt område, gett oss relevant fakta och gjort oss inlästa för att kunna ställa relevanta följdfrågor i samband med våra intervjuer. Genom att ha läst in litteratur kan man synliggöra problem utifrån något annat perspektiv än ens egna eller upptäcka att andra redan studerat samma fråga
(Kihlström 2007:233). Inför intervjuerna hade vi delat in frågorna i olika områden. Det första handlade om allmänna frågor som information, rutiner och hur mycket de hunnit prata om matsvinn med de olika åren. Frågorna därefter handlade om medvetenheten kring eleverna och
21
attityden kring matsvinnet. De sista frågorna behandlade tidigare erfarenheter inom ämnet och tankar kring att lyfta matsvinn som ämne i hkk. Samt om lärarna hade konkreta tips och idéer som de var villiga att dela med sig av. Vi inledde varje intervju med att berätta om syftet samt att vi fick ett samtycke till intervjun. Intervjuerna utfördes till största del i respektive hemklassrum. Det kunde komma en del uppföljningsfrågor för att vi skulle få en djupare förståelse eller om det fanns något vi tyckte var oklart.
4.2 Urval
Vi arbetar som hkk-lärare på olika skolor i olika kommuner. Vi har intervjuat kollegor dels på våra arbetsplatser dels kollegor på kringliggande skolor i våra respektive kommuner.
Vårt val blev våra hkk-kollegor då de grundar sig i att de har ett intresse av våra frågeställningar. Vi började med att mejla ut en fråga om ett deltagande, därefter bokade vi möte med dem. Vi strävade efter att så långt som möjligt intervjua dem en och en. Till de som var hemma av olika anledningar, ringde vi istället upp dem för en intervju via Skype eller teams. Intervjuerna
spelades in för att vi inte skulle missa relevant information, samt vid transkriberingen skrev vi ner svaren samt hittade olika teman. Innan själva intervjun började pratade vi med dem och
förklarade mer djupgående vårt syfte samt fick dem att känna sig bekväma. Inför intervjuerna sammanställde vi våra frågor som berörde våra frågeställningar och syfte i första hand. Vi fick ett brett innehåll då vi arbetade i olika kommuner i olika delar av Skåne, och på så vis täckte vi in en stor del av olika hkk-lärares syn på matsvinn.
Arbetslivserfarenheten hos kollegorna var mellan 5-25 år. Svaren skiljde sig en del då de gått utbildningen vid olika tillfällen. Medelåldern låg på ca 52 år. Majoriteten var kvinnor.
Intervjufrågorna återfinns i bilaga 1. Att registrera och anteckna från intervjuer är krävande så vi använde oss av stickord och förkortningar. Förkortningarna använde vi till de ord som återkom ofta och kunde vara lite längre. Vi använde oss av olika egna tecken som underlättade i
intervjuerna. Förkortningarna användes som hjälp i våra intervjuer när vi skrev ner
intervjusvaren. Efter intervjuerna transkriberade vi dem, och skrev rent anteckningarna så som de var inspelade, därefter letade vi mönster i svaren och sedan slutligen sammanställde vi svaren. Därefter skapades en berättelse med svaren som en röd tråd i texten. Att jag visade ett genuint
22
intresse och lyssnade var det viktigaste för mig som intervjuare. Jag intervjuade fyra kollegor i min kommun och kurskamrat intervjuade fyra. Men vi hade någon intervju där vi kände att det inte var relevant för undersökningen, så vi tog bort den.
4.3 Etiska aspekter
Etik finns som en grund i snart alla områden av mänsklig aktivitet. Inför intervjuerna följde vi de etiska regler som finns för att skriva rapporter. De finns och är viktiga för att reglera förhållandet mellan forskare och forskningsobjekt. De är formulerade som principer och ska utgöra riktlinjer (Björkdahl, Ordell, Susanne 2007:27). De är fyra stycken. Informationskravet, vi lämnade information om observationen till respektive kollega som skulle intervjuas.
Samtyckeskravet, intervjuarens ja till att delta. Vidare ska det vara framgå att deltagandet bygger på frivillighet och om så önskar hade de rätt till att hoppa av Konfidentialitetskravet innebar att man använde inga namn på lärarna, ingen fakta som kunde utmärka någon på något sätt. Nyttjandekravet- det resultat vi fått fram kommer enbart att användas i vår rapport
(Vetenskapsrådet, 2017). Respondenterna tillfrågades om samtycke till inspelning av intervju. Ljudfilen från inspelning efter intervjun och under transkriberingen förvarades så att ingen utomstående kunde komma åt den. Efter uppsatsens godkännande kommer samtliga ljudfiler att förstöras. Dessa är principer och ska vara som en form av riktlinjer, och det är forskarens (vårt) ansvar att se till att de följs och inte plockas bort. Denna rapport ska också vara till nytta för samhället och vara relevant och handla om kan vara utvecklande för samhället i stort.
23
5.0 Resultat
I detta kapitel kommer vi att redovisa våra resultat från våra intervjuer. Resultatet kommer att tolkas och analyseras utifrån våra frågeställningar om elevers attityder och skillnader i olika årskurser till matsvinn. Hur synliggör läraren sambandet mellan matsvinn och miljöpåverkan i undervisningen och hur arbetar läraren med matsvinn i undervisningen? I analysen kommer vi koppla våra resultat till presenterade teorier. Alla lärare som vi har intervjuat kommer att vara anonyma. För att veta vilken person som har sagt vad har vi numrerat intervjupersonerna med siffror.
5.1 Elevers attityder till matsvinn i HK-salen
Vi började med frågor som kopplades till vår första frågeställning som handlar om attityder kring matsvinn. Majoriteten av de intervjuade tar fram den mängd livsmedel som behövs till den specifika lektionen. En lärare är noga med att påpeka att de ska laga mat efter hur hungriga de är och inte för att det ser gott ut (Lärare 3,4). Matsvinnet blir mindre då det inte finns så stora mängder att välja på. På två av skolorna menar de lärare att eleverna är duktiga på att ta hand om sitt matsvinn. Den mat de får över frågar de sin lärare om det ska kastas eller det ska sparas. Hen menar att de äldre eleverna är ganska nonchalanta. Det är bara att kasta maten, anser de. Lärare 4 upplever att eleverna tycker det är roligare att laga maten än att äta upp den.
Lärare 4: Några elever har svårt att säga till när de inte tycker om maten, vilket gör att de lagar för att sedan kasta direkt.
Alla hade gemensamt att de yngre eleverna delade grönsakerna och rotfrukterna i generösa bitar, vilket gjorde att stora delar kastades i onödan. När lärare 4 påpekade detta för dem hade de svårt att se sambandet, någon elev uttryckte att den delen de kastat var äckligare än den andra delen. Samtliga respondenter upplevde också skillnader i attityd beroende på ålder på eleverna. De yngre eleverna i årskurs 6 var mer försiktiga, det kan bero på okunskap och osäkerhet i köket samt kring matsvinn och matlagning. En av lärarna upplever att de yngre eleverna i årskurs 6 är
24
mer engagerade och har en större medvetenhet och insikt till varför man inte bör slänga maten. En av de intervjuade menade att hen lägger mer fokus på de äldre eleverna, att de ska få
kunskaper kring matsvinnets betydelse än årskurs 6 (Lärare 1). Den intervjuade menade att tänket kring matsvinn kommer hemifrån till stor del. Det är familjens tänk och synsätt som speglar elevernas tankar kring matsvinn. Lärare 2 berättar att elever i årskurs 9 smyger med kastandet av maten. De kastar när de tror att läraren inte ser eller märker det. De vet att de har för mycket mat kvar men orkar inte äta upp. Två lärare menar att de äldre eleverna gärna äter med ögonen. De önskar större portioner i tron att de orkar äta upp allting. När eleverna ifrågasätter varför de inte får mer mat att laga förstår de inte att det då blir för mycket som sedan kastas.
Lärare 9: Eleverna generellt ser inte matsvinnet som ett stort problem eftersom de inte ser eller förstår konsekvenserna av det.
Det kom fram att några lärare upplever skillnader på årskurserna, de tycker att årskurs 6 är mer engagerade än årskurs 8 och 9 (Lärare 1, 3,4,5). Varför det var så hade de inga direkta svar på utan hänvisade till att det var en bra årgång av elever som var mer intresserade och engagerade i ämnet. Samt att hkk är ett nytt och spännande ämne för årskurs 6 att ta till sig av.
Lärare 1: Jag upplever emellertid att de äldre eleverna har större kunskaper om hur matsvinn påverkar vår miljö. För de yngre eleverna är mat som slängs bara mat som försvinner sen händer inget mer.
Årskurs 9 har blivit bättre på att anpassa recepten och därmed har attityden blivit bättre med erfarenhet i ämnet, menar hen. Läraren undervisar om ekonomi, ekologi och hur de kan påverka attityderna till matsvinn både som individ och familj.
5.2 Sammanfattning elevers attityder till matsvinn i HK-salen
Samtliga lärare i intervjuerna upplevde att det fanns skillnader i attityden till matsvinn beroende på elevernas ålder. De yngre eleverna som går i årskurs 6 är mer försiktiga och känner osäkerhet i köket kring matsvinn och matlagning. Samtidigt är eleverna i årskurs 6 mer intresserade och25
engagerade i ämnet. Tänket kring matsvinn kommer till stor del hemifrån och en lärare väljer att lägga mer undervisning om matsvinn på de äldre eleverna än på eleverna i årskurs 6. Samtidigt försöker elever i årskurs 9 dölja att de slänger mat för lärarna och några lagar maten och kastar direkt. En lärare tycker att årskurs 9 har blivit bättre på att anpassa recepten och blivit mer erfarna i ämnet (Lärare 1). Attityderna varierar från skola till skola och i olika åldrar. I våra intervjuer framkommer att elever i årskurs 9 slänger mycket mat, detta är inget som pedagogerna gör och således lär ut. Detta beteende kan komma ifrån grupptryck av andra elever, från hemmet då vårdnadshavarna kanske inte påpekar matsvinnet eller då vårdnadshavarna själv slänger mat. Därmed är det extra viktigt att eleverna med hjälp av stöttning och kommunikation ifrån pedagogerna, utvecklar nya kompetenser kring matsvinn för att på så sätt ta tillvara på erfarenheterna och använda dessa i framtida sammanhang.
5.3 Påverkan i undervisningen
När det kommer till att som lärare påverka elevernas attityder med kunskaper ser det likadant ut för de flesta lärarna (Lärare 2,5,6,7,8). En av lärarna kan ibland börja lektionen med att prata om vad de ska göra med de matrester som blir över, till exempel halva löken eller gräddskvätten (Lärare1). Hen kan ställa frågor till eleverna för att väcka deras nyfikenhet och medvetandegöra dem om vikten av att laga lagom med mat trots att man är hungrig. De flesta lärarna pratar mycket om hela kedjan från vem, hur och vad som producerats till att även prata om själva produktionskedjan ”från jord till bord”. Lärare 1 tror att kunskap är den stora faktorn till
förändring. Utan kunskap vet inte eleverna varför de ska göra på ett visst sätt och vad som händer om de inte gör så. Genomgående är att alla pratar mycket om och kring varför det är viktigt att tänka på matsvinnet. Det är viktigt att få eleverna att förstå och inse vilka resurser som krävs för att tillverka livsmedlet, då först förstår man också vilket slöseri det är att kasta livsmedlet. Lärare 5: Att kasta en avokado är som att kasta 200 liter vatten.
De intervjuade pratar mycket om att påminna och även där ge konkreta tips och exempel på hur man tar tillvara på livsmedlen. Man skapar uppgifter som är direkt kopplade till matsvinn och hållbar utveckling. Exempel på detta är att göra menyer på gamla rester och sedan laga det och
26
göra menyn så säljande och god som möjligt. En av lärarna ger eleverna en uppgift att skapa en ny hamburgare som är hållbar både för plånbok men också för miljön (Lärare 5).
. Lärare 5: Mycket av människans klimatpåverkan kan härledas till vår attityd och hantering av mat och att det därmed också är vi konsumenter som också kan vara med och ändra på detta och gemensamt ändra riktning på den pågående utvecklingen.
De får motivera sina val och sedan göra en reklamskylt där de ska sälja in denna nya hamburgare. En annan lärare har en praktisk lektion där eleverna endast får fem liter vatten att använda
(Lärare 2). De får tvätta händerna i rinnande vatten sedan ska inte kranarna användas. Vattnet ska räcka till matlagning och disk. Det blir en tankeställare för eleverna gällande vattenförbrukning. Fyra av de vi intervjuat har även lektionen kylskåpsrensning. Där får eleverna ett antal råvaror som är halvor av något, eller på väg att gå ut i datum eller blivit över vid annan lektion, för att sedan konstruera nya rätter de kan äta. Lärare 3 har genomskinliga glasburkar där eleverna får slänga sitt avfall, då ser man tydligt om de slängt sådant som går att använda. När de hittar sådant pratar de kring varför de slängt och vad man kan göra annorlunda till nästa gång. Någon gång kan klasserna tävla om vilken klass som får minst matsvinn. De lyfter vikten av begreppet Bäst före, att maten ofta är bra även efter bäst före datum. Eleverna uppmanas att använda sinnena för att se om livsmedlet blivit dåligt eller om det luktar härsket. De ska våga känna och lukta och titta på livsmedlet om det går att äta trots att datumet gått ut. Lärare 1 och 3 pratar om vad som händer med den bruna avfallspåsen. Ofta lagas mat som gått ut eller har kort datum, då vill eleverna gärna slänga det innan de vet om det är ätbart eller inte.
Lärare 3: Jag tror jag kan påverka deras attityder genom att lyfta nackdelarna med att slänga mat. Jag kan också visa respekt för råvaran och hur den har producerats.
Två av de intervjuade lärarna pratar om sambandet mellan matsvinn och ekonomi (Lärare 5,6). Genom att synliggöra dessa två blir det enklare för eleverna att se sambandet. Eleverna får gissa vikt och kostnad på livsmedel, för att sedan se hur mycket det faktiskt blir i pengar när de kastar fullt ätbar mat. På detta viset vill läraren skapa diskussioner eleverna emellan om vad som är relevant att kasta vid matlagning, vilka tips de har på vad de kan göra med mat som blir över. Tre
27
av de intervjuade lärarna påpekar att de alltid har med miljötänk under lektionerna och har med reflektioner och diskussioner kring detta (Lärare 1,2,5). De har en lektion i miljötänk där eleverna ska visa och förklara skillnaden mellan matavfall och matsvinn. Matavfallet kan man inte
använda till någon ytterligare matlagning utan går till annat. Matsvinnet kan användas till att göra om till andra maträtter.
5.4 Sammanfattning påverkan i undervisningen
På det stora hela kan det vara svårt för eleverna att se helheten och sambandet mellan matsvinn och miljöpåverkan. Samtliga lärare upplever att eleverna ser bara det som händer i skolan och inte den globala påverkan på miljön. Istället är det de lite mindre handlingarna lärarna använder sig av för att synliggöra sambandet mellan matsvinn och påverkan på miljön. Lärarna undervisar på många olika sätt för att synliggöra detta genom diskussioner, reflektioner och genom olika praktiska uppgifter. Exempel på det senare kan vara att laga mat på endast fem liter vatten och även ha lektioner med kylskåpsrens. En av de intervjuade lärarna hävdar att det blir lättare för eleverna att förstå helheten om man blandar in ekonomi i undervisningen för att synliggöra hur mycket svinn det blir. Eftersom eleverna har svårt att förstå vad som händer globalt när det gäller matsvinn och miljöpåverkan, behöver lärarna synliggöra detta genom praktiska moment. Genom att jobba ämnesövergripande kan man skapa större förståelse för eleverna i ämnet matsvinn.
5.5 Hur undervisningen går till
Vår tredje frågeställning om hur lärare arbetar med matsvinn i undervisningen visade på stora olikheter på de olika skolorna. All undervisning sker i hkk-salen. De är utformade på helt olika vis och alla har olika förutsättningar. En skola är nybyggd med åtta moderna kök i en stor sal, en annan skola har fyra små kök i en liten gammal och svårarbetad sal. Lärarna behöver hitta egna vägar och förutsättningar för att nå fram på bästa sätt till eleverna. Vid en praktisk lektion görs en utvärdering av måltiden där eleverna kan reflektera över bland annat mat som blir över, vad de gjorde med den maten samt vad de kunnat göra annorlunda. Samtliga lärare betonar vikten av att sammanfatta vid lektionens slut, att reflektera över vikten av att inte kasta mat. Även tävlingar där eleverna måste använda samtliga framställda livsmedel brukar vara uppskattade.
28
Lärare 5: Mycket av människans klimatpåverkan kan härledas till vår attityd och
hantering av mat och att det därmed också är vi konsumenter som tillsammans kan vara med och ändra på det.
Som tidigare nämnt var en annan populär lektion, som de flertalet av de intervjuade brukade göra, så kallad kylskåpsrens. Där får eleverna utan recept laga mat på det som finns kvar i kylen. De får några minuter på sig att se över livsmedlen och sedan i gruppen bestämma sig för vad de vill laga. Några basvaror finns alltid med för att underlätta något för eleverna.
En bra bok att ta till i undervisningen är Livsmedelsverkets handbok om matsvinn
(Livsmedelsverket, 2020). I den finns konkreta tips och stöd för hur man på ett pedagogiskt sätt kan få eleverna mer medvetna. Resultatet från våra intervjuer visar att även vi hkk-lärare behöver få mer kunskaper i framförallt hur vi kan på bästa sätt nå ut till eleverna. Samtliga lärare menar att det är enkelt att vara med och påverka matsvinn i undervisningen, det svåra är att få med samtliga elever på tåget. De fortsätter med att säga att eleverna själva tycker att närmiljön är enklare att förstå och ta in.
Lärare 1: Jag tror när det gäller miljöfrågan så måste man visa exempel som kan påverka dem, som finns i deras närmiljö. Exempel hur havet som ligger i närheten påverkas.
För att få fram exakta siffror använder eleverna en köksvåg. Lärarna kan märka bland de äldre att det är svårt att uppskatta mängder (Lärare 1,2,3,4). Vid uppgifter där eleverna ska göra inköp är det viktigt att de vet att det kan skilja på samma livsmedel från samma påse eller kartong.
Samtliga av de intervjuade har affischer på väggarna i sina salar som visar matsvinnets påverkan på miljön. Genom att de bakar banankakor med havregryn, banan och vaniljpulver, då banan är ett livsmedel som ofta hinner bli gammal, ger en av de intervjuade exempel på hur de illustrerar matrester. Chips av potatisskal är ett annat sätt att visa exempel. På en teorilektion använde sig samtliga lärare av olika typer av filmer med tillhörande diskussionsfrågor.
29
lagat/bakat med ”rester” för att vissa att det går att minska matsvinnet på det sättet. Ex pyttipanna, wook, bakat med bruna bananer, gjort nya rätter på överbliven mat.
Matsvinn och hållbar utveckling ligger i tiden och det finns mycket bra material att hämta från nätet. En av lärarna låter årskurs 6 göra egna restaurangmenyer med enbart matrester och eller mat i säsong, samt använder även hkk-boken och tycker att den ger en bra bild av vad eleverna själv kan göra för att minska på matsvinnet (Lärare 1). Samtliga betonar att det är viktigt att få eleverna att förstå att de själva är en del av lösningen, att lärarna tillsammans med dem har ett ansvar. En variant som var vanlig var att hen kan skriva en fråga på tavlan som är kopplad till matsvinn, sedan delas klassen in i mindre grupper där de får diskutera fram olika svar. Läraren menar att det finns många kloka tankar bland eleverna när de själv får spåna fritt (Lärare 1).
Samtliga lärare jobbar med att anpassa receptens mängder så att det inte ska bli så mycket över. Det kan vara så att läraren själv går in aktivt och styr och bestämmer recepten hur mycket det ska vara för att det inte ska bli något svinn. Lärarna använder olika redskap för att undervisa och hjälpa eleverna i undervisningen både teoretiskt och praktiskt. I den teoretiska undervisningen används redskap som utbildar och fördjupar och skapar förståelse för att minska och reducera matsvinn i undervisningen. Främst är det filmer och filmklipp som lärarna visar. Läraren anpassar recepten och skriver sen ut det till eleverna (Lärare 9). Bland de äldre eleverna får de oftast träna på att minska mängderna själva i receptet så att de anpassar så att det inte ska bli någon mat över.
Lärare 9: För att få eleverna mer intresserade och få ännu bättre insikt så finns det mängder av material och saker man göra, men framför allt måste man göra det roligt och intressant och på ett givande sätt, till exempel studiebesök, grupparbeten,
föreläsningar osv.
Genom att ha diskussioner, visa filmer och titta på olika trender i Sverige och i världen upplever samtliga lärare att de kan påverka eleverna med goda exempel på hur olika företag jobbar med matsvinn.
30
5.6 Sammanfattning av hur undervisningen går till
Alla lärare tycker det är enkelt att påverka matsvinnet i undervisningen, det svåra är att få med alla elever. Genom att visa eleverna exempel på hur de kan påverka elevernas närmiljö, kan de bli mer miljömedvetna. Det är viktigt att inte vara miljöpolis utan att vara nyanserad, visa på fakta och begrepp men låta eleven göra egna val. Samtliga lärare tycker det är viktigt att eleverna kan se kopplingen mellan hur saker produceras och hur eleverna använder dessa kunskaper i köket. Lärarna använder hkk-boken och våg som hjälpmedel för att väga och synliggöra matsvinnet. De använder sig av affischer i salen för att visa matsvinnets väg. På teoretiska lektioner använder alla lärarna filmer med frågor som eleverna kan diskutera efteråt. Receptanpassning används av både lärare och elever för att minska mängderna på matsvinn under praktisk matlagning för att det inte ska bli någon mat över. Målet är att eleverna ska bli självständiga när de går ut årskurs 9 och lära sig ta egna beslut kring livsmedel.
31
6.0 Analys
6.1 Slutsatser
I den här slutsatsen ställs vårt resultat mot studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att ta reda på hur lärare ser på elevernas attityd gentemot matsvinn och hur kan lärare få eleverna att se sambandet mellan matsvinn och miljöpåverkan samt på vilka sätt arbetar lärare med matsvinn i hemkunskapssalen. Studiens tre frågeställningar besvaras var för sig i den sammanfattande slutsatsen.
6.1.1 Attityder
Överlag var det olika svar från de intervjuade lärarna om elevers attityder till matsvinn på olika skolor. Även attityder på olika årskurser varierar. Elevernas attityder till matsvinn var oftast bra, de anpassar mängder i recepten när de ska laga maträtter till hur mycket de äter. Eleverna
försöker att undvika att kasta överbliven mat. Det fanns några skillnader årskursvis i attityder och attityderna kommer även från hemmet.
De intervjuade lärarna tolkade elevernas inställning till att de helst lagade mycket mat och sedan inte åt upp den. Många av främst de äldre eleverna åt gärna med ögonen, var de dessutom hungriga lagade de mer än de sedan orkade äta upp. Det som såg lite ut i kastrullen hade kanske räckt för att inte det skulle bli mat över. Elever i årskurs 9 smög med sitt matsvinn och kastade i tron att deras lärare inte såg det. Precis som Bohm (2016) skrev så var valet av livsmedel
avgörande för hur mycket eleverna tog upp på tallriken efter tillagning. När de äldre eleverna fick laga kött kastade de mat på grund av att de tagit för mycket från början. Där anpassade de inte sina mängder korrekt. Men vid den vegetariska tillagningen slängdes det även då mat men då var attityden att eleverna på förhand bestämt att det de lagat inte var gott (Bohm 2016:9).
Grupptryck har en stor betydelse i hur attityden är i en klass. I ett klassrum, vilket som helst egentligen men i hkk-salen i synnerhet, kan grupptryck i form av ”vi mot dem” känsla uppstå.
32
Några elever tycker om den lagade maten medan andra inte gör det, då bildas gärna grupper där det gäller att hitta sin roll. Här kommer återigen den vegetariska tillagningen in. Det fanns elever som tyckte om maten men vågade inte säga något till de andra i gruppen. Grupptryck har en stor betydelse i hur attityden är i en klass. Det är enklast och bekvämast att ligga lågt, att inte synas eller höras (Dahlkwist 2012:105).
I Hkk-köken är det viktigt att skapa en vi-känsla. Det gäller för läraren att sätta samman grupper där eleverna kompletterar varandra med kunskap, kompetens och personlighet (Dahlkwist 2012:106). På så vis dämpas attityderna som kan uppstå kring maten och dess innehåll och elevernas fokus kommer på de praktiska momenten som ska genomföras, inte på vem som tycker vad. Det underlättar om läraren känner sina elever väl och kan vara den ledaren som behövs, genom att visa och förklara och ligga steget före. Genom att ge eleverna kunskap kring matsvinn Många av gruppmedlemmarna vågar inte sticka ut av rädsla för att bli utsatta.
Andra aspekter som måste belysas och tränas på är att eleverna lär sig att ta så pass mycket att de äter upp det de lagat. Vid matlagning behöver man inte följa receptet till punkt och pricka. Man ska kunna våga byta ut livsmedel man inte tycker om till något liknande alternativ.
Hem-och konsumentkunskap handlar inte om att lära eleverna vad som är rätt och fel matval, det handlar om att synliggöra de normer som finns i klassrummet och medvetandegöra eleverna om sina attityder till matsvinn.
6.1.2 Sammanfattande slutsats-Attityder
Sammanfattningsvis i studien fann lärarna att attityderna oftast var bra men det fanns skillnader i attityder bland äldre elever i årskurs 9 och elever i årskurs 6. De äldre eleverna äter mycket med ögonen och vill gärna laga mat men inte äta upp den Elever i årskurs 9 kastade mat i smyg bakom läraren i tron att läraren inte skulle notera. Grupptryck påverkar attityderna negativt och beroende på vad det är för livsmedels som ska lagas påverkas attityderna. Genom att läraren använder sig av sociokulturella perspektivet mediering att lära av vararandra delge kunskaper och kompetens kan attityderna i hemkunskapssalen minska och därmed kan mängden matsvinn minska. Genom att läraren ger kunskap om hållbarhet i deras närområde kan elevernas attityd förbättras och eleverna får en bättre förståelse att slänga mat.
33
6.2.1 Samband matsvinn miljöpåverkan
Eftersom lärarna till viss del är med och påverkar mängden mat är det ett effektivt sätt att få eleverna att se att ju mer tid de lägger på att väga mat innan tillagning, samt att de endast tar upp den mängd mat de ämnar äta upp desto mindre blir miljöpåverkan. Skolverkets undersökning (2004:44) stämmer väl överens med de resultat vi fick i vår undersökning. Eleverna gör som de lärt sig hemifrån, så som deras föräldrar gör och tänker kring matsvinn. Om ingen pratar om matsvinn och miljöpåverkan, att de går hand i hand ser inte eleverna själv sambandet. De gör så som de alltid har gjort eller blivit lärda att göra. Genom samarbete med andra ämnen så som No eller So kan eleverna ges möjlighet till att se att sambanden mellan matsvinn och hållbar
utveckling ger en påverkan på jorden.
Kunskaperna kring bäst-före-datum och hur man kan använda sig av matrester för att skapa nya måltider är viktiga komponenter att ständigt prata med eleverna om (Hjalmarson, Sjöholm, Arvidsson, 2016). Som lärare kan hen begränsa matsvinnet genom att i förväg väga upp och fördela deras ingredienser, men vad lär sig eleverna då? Det är bättre att låta dem göra detta och få en diskussion kring valen och hur de kan tänka inför uppdelningen och användandet. Vi hänvisar till Skolverkets centrala innehåll ”Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa”. Samt ”Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel” (Skolverket, 2019).
6.2.2 Sammanfattning av samband matsvinn miljöpåverkan
Eleverna får kunskaper hemifrån och gör som föräldrarna har lärt dem om ingen pratar om matsvinn hemma kan eleverna inte se sambandet mellan matsvinn och påverkan. Lärarna kan beräkna mängden mat till eleverna men eleverna lär sig inte så mycket av det. Genom att lärarna använder sig av Learning by doing i undervisningen vid receptanvändning och träna på att själva beräkna mängden mat. Eleverna lär sig att beräkna och blir bättre på att veta hur mycket mat som kommer att konsumeras och mängden matsvinn minskar med elevernas ökade kunskaper att se sambandet matsvinn och miljöpåverkan i det korta perspektivet. Genom att arbeta
ämnesövergripande i fler ämnen kan lärarna synliggöra sambandet matsvinn och miljöpåverkan genom att skapa förståelse i flera ämnen.
34
6.3.1 På vilka sätt arbetar lärare med matsvinn
Deweys Learning by doing (1916/2015) fungerar i hemkunskapen eftersom eleverna väger sina livsmedel och ingredienser, anpassar mängden samt sedan lagar maten. Den aktiva handlingen ger kunskap till eleverna hur de ska gå tillväga. Läraren ger eleverna möjlighet att bli
självständiga genom praktiska moment i hemkunskapen.
För att få eleverna att se hur det sitter samman matsvinn och miljöpåverkan bör läraren enligt Redman (2013) fokusera på att göra uppgifter som är relevanta för närområdet och ämnet. När eleverna får se sambandet kommer de att utveckla kunskap och färdigheter som gör att de på ett naturligt sätt lär sig om matsvinn och hållbarhet.
Desto fler tydliga instruktioner i sin kommunikation som lärarna ger till eleverna i sin
undervisning desto enklare blir det för eleverna att förstå och ta till sig av kunskaperna för att nå målen Mineur (2007:10) d.v.s. kunskapskraven (indikatorn)
Vid de praktiska lektionerna bör läraren använda sig av olika redskap så som vågen för att visa mängder på ett tydligt sätt. Plocka fram livsmedel som väger lika mycket men ser olika mycket ut, för att tydliggöra mängder. Efter att läraren visat låta eleverna själv göra och prova, genom att de själv får arbeta med mängderna klämma och känna så blir det enklare för eleverna att förstå. Läraren kan gå ner till stranden med eleverna och laga mat samt plocka skräp. Tillsammans med NO kan de undersöka havsvattnet. Genom mediering kan läraren använda sig av olika kulturella redskap som t.ex. filmer och affischer på teoretiska lektioner för att förbättra och öka elevers förståelse och utvecklas i ämnet.
Genom att använda datorer och annan teknisk utrustning kan eleverna själv söka information på nätet.
Relevant kunskap med en gynnsam balanspunkt mellan miljö och hushåll är en stor utmaning för hem-och konsumentskapslärare. En annan utmaning är att utbilda barn och ungdomar till att bli medvetna konsumenter i hushållet. Det gäller på bästa sätt skaffa sig kunskap och lära sig
bemästra vardagsperspektiven i hushållet och lära sig att fatta gynnsamma beslut om konsumtion, miljö och hushåll. Inlärningsteoretiska mål är bra för att fatta förnuftiga och bra beslut men det krävs även reflekterande erfarenheter (Åbacka, 2008:98).
35
6.3.2 Sammanfattning av på vilka sätt arbetar lärare med matsvinn
För att synliggöra matsvinn i undervisningen arbetar lärarna med sociokulturella redskap.
Redskapen används för att utveckla elevers förståelse för att minska matsvinnet i undervisningen. De redskap som används i teoretiska lektioner är filmer, affischer, datorer och annan teknisk utrustning. I den praktiska undervisningen används Learning by doing i form av våg för att eleverna ska väga sina livsmedel. För att eleverna ska få hjälp med att få rätt mängd av
livsmedlen och för att det inte ska bli så mycket mat över. Vid praktisk handling ökar kunskapen. Vid praktisk matlagning gör läraren relevanta uppgifter för närområdet i ämnet för att lättare visa sambandet matsvinn och miljöpåverkan.
