6. Slutsatser
Den grundläggande frågan i denna uppsats är varför de politiska partierna inte lyckas rekrytera nämndemän som speglar befolkningen. Då nämndemännens roll är att utgöra en garanti för att domstolens avgöranden ligger i linje med den allmänna rättsuppfattningen, är det av stor vikt att de är representativa för den övriga befolkningen. Syftet med uppsatsen har varit att studera nomineringsprocesser avseende nämndemän i två partier vid två olika
tingsrätter. De partier som har studerats är moderaterna i de kommuner som är knutna till Uppsala tingsrätt samt socialdemokraterna knutna till Göteborgs tingsrätt.
Den första forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse har partiernas medlemsunderlag för
möjligheterna att rekrytera nämndemän med en allsidig sammansättning?
I teoriavsnittet beskrivs hur de politiska partierna på senare tid har förlorat många av sina medlemmar och att yngre människor allt oftare söker andra kanaler för att kunna påverka. Av de undersökta partierna har socialdemokraterna i Göteborgs stad trots en minskning av
medlemsantalet, fortfarande ett förhållandevis bra medlemsunderlag. De är också den enda partiorganisation av de undersökta som har lyckats bra med sitt rekryteringsarbete.
Socialdemokraterna i Öckerö kommun skall endast utse två nämndemän till Göteborgs tingsrätt. De nämndemän som nominerades och valdes 2006, är båda svenskar födda 1935. Simonsson säger i intervjun att de har underskott på unga personer och personer med utländsk bakgrund bland sina medlemmar.
Huvuddelen av de kommuner som tillhör Uppsala tingsrätt är små kommuner. Detta innebär att moderaterna i dessa kommuner endast nominerar ett fåtal kandidater, precis som i Öckerö kommun. Följaktligen är det svårt att statistiskt redogöra för hur en enskild kommun har lyckats med sitt rekryteringsarbete. Det som däremot går att säga är att de tillsammans har lyckats dåligt med sitt rekryteringsarbete och att det inte går att se att någon kommun avviker nämnvärt från detta mönster. Av de intervjuade moderaterna knutna till Uppsala tingsrätt svarar 3 av 4 att hög medelålder och få invandrare bland medlemmarna är det största hindret för att uppnå en representativ sammansättning. Den fjärde svarar att svårigheter att kombinera karriär och arbetet som nämndeman gör att det är svårt att finna personer i rätt ålder.
Detta resultat visar att medlemsunderlaget har stor betydelse för partiernas möjligheter att rekrytera nämndemän som är representativa för befolkningen. Resultatet får dessutom stöd av
nämndemannakommittén (SOU 2002:61) som säger att partiernas fallande medlemsantal är en anledning till nämndemannakårens dåliga representativitet. Bäck och Möller – 2003 hävdar att partierna har fått allt svårare att klara av sitt rekryteringsarbete på grund av kandidatbrist.
Den andra forskningsfrågan lyder: I vilken omfattning använder sig partierna av
möjligheten att nominera kandidater utanför partiet?
Av de ovan redovisade resultaten från undersökningen kan det konstateras att det är mycket ovanligt att ett parti nominerar en person utanför partiet. Trots att denna möjlighet finns och trots att regeringen tydligt har klargjort att en breddning av rekryteringen måste komma till stånd, har man inte använt sig av denna möjlighet. I Domstolsverkets senaste rapport
”Nämndemannakårens sammansättning” – 2007 kommer de fram till samma resultat, de säger dessutom att partipolitik verkar styra valet av nämndemän.
Så här långt visar resultaten att medlemsunderlaget har stor betydelse för partiernas
möjligheter att rekrytera nämndemän som speglar befolkningen. Samtidigt konstaterar jag att extern rekrytering är mycket ovanlig. Men varför vägrar partierna att rekrytera externt?
Undersökningen avslöjar också andra intressanta uppgifter. Det är vanligt att äldre
nämndemän gärna vill bli omvalda, vilket ofta sker. Några säger att det är jobbigt att avsätta gamla nämndemän som vill sitta kvar och att det därför är enklare att välja om dem. Någon säger att uppdraget ofta ses som en reträttplats. Domstolsverkets rapport om
nämndemannakårens sammansättning – 2007, bekräftar detta resultat. Uppdraget som
nämndeman ses ofta som ett hedersuppdrag, det ges som belöning för lång och trogen tjänst i partiet. Detta indikerar att rekryteringen till del används som ett maktmedel samtidigt som yngre kandidater utestängs från dessa poster.
Karl-Magnus Johansson skriver att rekrytering är ett viktigt maktmedel som ledningen kan använda för att belöna eller bestraffa (Erlingsson, Håkansson, Johansson, Mattson – 2005 sidan 28). Borde inte nämndemannaposten i så fall vara ett ypperligt instrument att använda för att belöna trogna medarbetare med ett hedersuppdrag? Eller en möjlighet för ledningen att förflytta oönskade personer från politiken till en ”säker plats”, där de inte kan göra någon skada, men som ändå är ett hedersuppdrag? Varför skall ett parti genom att rekrytera personer utanför partiet, göra avkall på ett viktigt maktmedel?
Jan Teorell hävdar att det finns tecken på ett samband mellan sjunkande medlemsantal och brist på intern demokrati. Det är nämligen på grund av missnöje med partiernas
organisatoriska strukturer som medlemmarna sviker, exempelvis partiernas oförmåga att rekrytera rätt personer till förtroendeuppdragen (Teorell – 2001 sidan 1).
Johanssons teori om rekrytering som ett viktigt maktmedel och Teorells uppfattning om partiernas oförmåga att rekrytera rätt personer till förtroendeuppdragen appliceras på de undersökta partierna. Flera uttalanden från de intervjuade indikerar att partierna till viss del använder rekryteringen som ett maktmedel. När rekryteringen används i det här syftet blir följden att rätt personer inte alltid rekryteras till varje uppdrag. Enligt Teorells teori blir följden av detta att partiernas medlemmar sviker och lämnar partiet, vilket ytterligare
försvårar partiernas rekryteringsarbete. Rekrytering utanför partiet blir givetvis inte intressant när tillsättningen av förtroendeuppdragen är ett maktmedel.
En annan intressant iakttagelse är avsaknaden av samordning inom och mellan de partier som nominerar kandidater till samma tingsrätt. I små och medelstora kommuner besätter varje parti endast någon eller några nämndemannaposter, små partier blir ofta utan. För att de tillsammans skall lyckas med att nominera nämndemän till tingsrätten som är representativa för befolkningen, borde någon form av samordning ske. Socialdemokraterna i Göteborgs stad besätter en stor del av nämndemannaposterna i tingsrätten, hela 98 av 250 poster(se bilaga C). Med hänsyn till deras antal har de goda möjligheter att påverka representativiteten, vilket de också har gjort. Men vid intervjun med Ring säger hon att ”det största hindret för oss är att vi
inte har någon egen statistik över nämndemännens sammansättning, vi går på känsla”. Trots
medvetenhet om vikten av god representativitet känner de inte ens till vilken sammansättning deras egna nämndemän har. Varför är inte intresset större?
Sammanfattningsvis visar undersökningen att medlemsunderlaget har stor betydelse för ett partis möjligheter att rekrytera kandidater som är representativa för befolkningen. Rekrytering utanför partierna är mycket ovanligt och används inte ens när det egna medlemsunderlaget är bristfälligt. Samordning inom och mellan partierna i syfte att uppnå god representativitet är mycket ovanligt. Det finns tecken på att rekryteringen av nämndemän används som ett maktmedel inom partierna för att exempelvis belöna trogna medarbetare. Detta kan förklara partiernas ovilja att rekrytera personer utanför partiet och innebär att det inte alltid är den
lämpligaste personen som tilldelas ett förtroendeuppdrag. Detta skapar missnöje bland medlemmarna och en del väljer att lämna partiet, medlemsunderlaget minskar och rekryteringsproblemen ökar.
Slutsatserna från denna undersökning behöver givetvis kompletteras med ytterligare forskning för att man skall kunna säga att det förhåller sig så här. Ett förslag på framtida forskning är att undersöka om Robert Michels tes om ”Oligarkins Järnlag” och fåtalsvälde i organisationer kan kopplas till partiernas rekrytering av nämndemän.
Bilaga A
Intervjuguide – nomineringsprocessen för nämndemän.
Inledning
Vilken är din funktion i partiet?
Vilka regelverk styr arbetet med att nominera/utse nämndemän? Hur fördelas platserna mellan partierna?
Vilka riktlinjer har partiet för detta arbete?
Sammansättningen bland era nämndemän
Hur ser nämndemännens sammansättning inom ert parti ut idag?
– Hur arbetar ni inom partiet för att få en sammansättning av nämndemännen som speglar befolkningen?
– Vilka insatser/aktiviteter har ni genomfört för att rekrytera personer från underrepresenterade grupper?
– Hur väl har ni lyckats med detta?
– Varför har ni lyckats/misslyckats med detta?
– Vilket är enligt dig det största hindret för att uppnå en representativ sammansättning?
Nomineringsprocessen
Beskriv processen från början till slut?
– Hur svårt är det att finna intresserade personer? – Hur går nomineringen av kandidater till?
– Hur många personer är inblandade i denna urvalsprocess? – Vilka kriterier anser ni är viktigast att en kandidat uppfyller? – Varför?
– Hur bedömer ni om de är lämpliga eller inte?
– Hur många kandidater nomineras i förhållande till antalet platser?
– Hur vanligt är det att fullmäktige har synpunkter på de nominerade kandidaterna? – Sker det någon samordning mellan partierna om hur rekryteringen skall gå till?
Underlag för rekrytering
Hur upplever du tillgången på lämpliga nämndemannakandidater som dessutom är representativa för befolkningen.
Har ni rekryterat någon nämndeman som inte tillhör partiet och är opolitisk? – Varför?/Varför inte
– I vilken omfattning?
– Känner du till något fall där extern rekrytering har skett?
Hur ser du på era förutsättningar att rekrytera yngre personer och personer med utländsk bakgrund jämfört med andra partier?
Bilaga B
Intervjuguide – förstudie
Vilken är din funktion i denna process?Kan du beskriva processen från början till slut?
Finns det något regelverk eller några riktlinjer för detta arbete? Hur fördelas platserna mellan partierna?
Får ni några riktlinjer från partidistriktet? Hur går nomineringen av kandidater till? Nomineras fler kandidater än antalet platser? Skall dessa kandidater godkännas av distriktet?
Har det hänt att fullmäktige har haft synpunkter på de nominerade kandidaterna? Sker det någon samordning mellan partierna om hur rekryteringen skall gå till? Hur ser nämndemännens sammansättning inom ert parti ut idag?
Hur arbetar ni inom partiet för att få en lämplig sammansättning av nämndemännen avseende kön, ålder, yrke och etnisk tillhörighet?
Har ni genomfört några särskilda insatser/aktiviteter för att uppnå god sammansättning? Hur väl har ni lyckats med detta?
Varför har ni lyckats/misslyckats med detta?
Vilket är enligt dig det största hindret för att lyckas med detta?
Anser du att rekryteringsunderlaget inom partiet är tillräckligt stort för att lyckas med detta? Har ni rekryterat någon nämndeman utanför partiet?
Bilaga C
Socialdemokratiska nämndemän vid Göteborgs Tingsrätt
Totalt 100 nämndemän av vilka 46 är kvinnor.Av dessa nämndemän har 27 utländsk bakgrund. Detta motsvarar andelen invånare med utländsk bakgrund bland befolkningen i detta område som är 27 %.
Tabell C.1
ÅLDER ANTAL ANDEL I %
<35 år 14 14
35-49 år 25 25
50- 64år 36 36
65- 25 25
Summa: 100 100
Moderata nämndemän vid Uppsala tingsrätt
Totalt 47 nämndemän av vilka 27 är kvinnor.Av dessa nämndemän har 3 utländsk bakgrund vilket motsvarar 6 %. Andelen bland invånarna i området är 15 %.
Tabell C.2
ÅLDER ANTAL ANDEL I %
<35 år 4 9
35-49 år 3 6
50- 64år 15 32
65- 25 53
Summa: 47 100
Göteborgs tingsrätt har totalt 250 nämndemän Uppsala tingsrätt har totalt 194 nämndemän
Referenser
Litteratur
Bäck, Mats & Möller, Tommy (2003) Partier och organisationer, Norstedts Juridik: Stockholm
Diesen, Christian (1996) Lekmän som domare, Juristförlaget: Stockholm
Domstolsverket (2007) Nämndemannakårens sammansättning, Domstolsverkets informationsavdelning: Jönköping
Erlingsson, Håkansson, Johansson, Mattson (2005) Politiska partier, Studentlitteratur: Lund
Esaiasson, Gilliam, Oscarsson, Wängerud (2007) Metodpraktikan, Norstedts Juridik: Stockholm
Pettersson, Olof (2007) Svensk politik, Norstedts Juridik: Stockholm
Teorell, Jan (2001) När medlemmarna får rösträtt – om partiledarval och
kandidatnomineringar, SNS Förlag: Stockholm
Offentligt tryck
Betänkande 2005/06: JuU32 Ett stärkt nämndemannainstitut
Domstolsverket – 2006 Nämndemän, roll och uppgifter
Proposition 2005/06:180 Ett stärkt nämndemannainstitut
SFS 1942:740A Rättegångsbalken
Internet källor
Regeringskansliet (2004) Det nya seklets förtroendevalda – om politikerantal och
representativitet i kommuner och landsting (Bäck, Hanna och Öhrnvall, Richard)
http://www.sweden.gov.se/sb/d/1612/a/12477
Dagens Nyheter (2005) Partiernas medlemsantal halverat på tio år (Pettersson, Olof)
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=478041
Ratio (2007) Partier, makt och legitimitet: om partiernas roll i och betydelse för
kommunpolitiken (Erlingsson, Gissur)
http://www.ratio.se/pages/Normal.aspx?id=581
SCB (2006) Sveriges befolkning – kommunala jämförelsetal
http://www.scb.se/templates/subHeading____26051.asp
Svenska Dagbladet (2007) Nämndemän för gamla trots ny lag (Careborg, Anna)
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_220637.svd
Intervjuer
Arvidsson, Rolf (M) (förstudie)
Ledamot i valberedningen för moderaterna i Värnamo kommun. 2007-11-28 kl. 10.00
Gelin, Bengt-Åke (M)
Ledamot i valberedningen Enköpings kommun 2007-12-06 kl.19.00
Gustavsson, Thomas (S) (förstudie)
Ombudsman vid socialdemokraterna i Jönköpings län. 2007-11-26 kl. 15.00
Hammarstrand, Robert (S)
Ordförande i stadsdelsnämnden centrum i Göteborgs stad. 2007-12-07 kl.12.00
Johansson, Anna (S)
Ordförande i socialdemokraternas lokalförening i Bergsjön. 2007-12-10 kl. 19.00
Lagh, Nina (M)
Kommunstyrelsens ordförande i Håbo kommun. 2007-12-09 kl. 19.00
Ring, Carina (S)
Ansvarig för nomineringen av nämndemän vid socialdemokraterna i Göteborg. 2007-12-10 kl. 11.30
Simonsson, Jan-Åke (S)
Ledamot i valberedningen, Öckerö kommun. 2007-12-14 kl. 09.00
Sonnenstein, Christian (M)
Ordförande i valberedningen, Uppsala kommun. 2007-12-06 kl. 10.00
Svärdh, Lars-Peter (M)