Sammanfattningsvis bidrar min undersökning till att synliggöra hur det förekommer stress på förskolan men att det är väldigt olika hur man hanterar det beroende på vilket KASAM man har, känsla av sammanhang. Slutsatser som jag kan sammanställa genom min undersökning är att förskollärare söker efter ett sammanhang och det sammanhanget är barnen. Förskollärare uttrycker sig att de inte har tid för barnen, att mycket jobb runt omkring barnen är det som tar tid. För att förskollärarna ska få en känsla av sammanhang, känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet så vill de vara nära barnen. De vill följa barnens utveckling och se barnens livsvärldar. När tiden försvinner från att kunna planera, utföra och utvärdera flera olika
aktiviteter eller barn så minskar känslan av sammanhanget. De tappar fort det som teorin kallar för meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Meningsfullhet minskar genom att förskollärarna inte anser att de utmaningar som de ställs inför anser de är värda att investera energi i. Begripligheten minskar genom att känna att det inte finns en struktur och ordning i verksamheten och hanterbarheten minskar också genom att förskollärarna känner att de inte har de resurser som behövs för att verksamheten ska fungera. Tiden är något som alla förskollärare i min undersökning har sagt är en utmaning, när de har planerat en aktivitet så händer det att man inte kan utföra den på grund av olika anledningar eller om man utför den så finns inte tiden till att utvärdera den.
Så vad betyder det här egentligen för yrkesutövningen? Det finns brister i förskolan likaså i alla andra yrken också. I det här yrket behöver vi se vilka problem som finns i verksamheten, vilket min undersökning till en vis del visar. Jag har förstått att det sammanhanget, KASAM som förskollärare i min undersökning söker efter är att få följa barnen utveckling och
livsvärld. För att kunna göra det så behöver de planera, utföra och utvärdera olika aktiviteter och det är där som jag ser att den största bristen är. När tiden inte finns så är det just dessa uppgifter som prioriteras bort först. För att förskollärarna ska kunna få det bättre så behöver det finns tid till att dokumentera. Förskollärarna är där för barnen och när de känner att de inte är med hela vägen så minskar deras känsla av sammanhang. Svaret på det här problemet som jag finner är att det behövs mer tid och det är inte det enklaste att finna. Vårt jobb är att vara i barngruppen och när förskollärare ska gå iväg och planera så gör man det när det passar i verksamheten, vilket det sällan gör. Som förskolechef tror jag att man behöver sätta ner foten lite mer och ge förutsättningar för förskollärarna. Ge dem konkreta lösningar på deras
problem och ge dem möjligheter. Jag tror förskollärare och förskolechef behöver vara
medvetna om vilka problem som finns och att arbetslaget jobbar tillsammans mot samma mål. Om man är medveten om orsaken till att förskollärarna mår dåligt i ett arbetslag så tror jag att man tillsammans kan göra upp en plan på hur vi ska jobba oss mot ett gemensamt mål som man är nöjd med.
Generalisering
Att säga att alla förskollärare är stressade i dagens samhälle anser jag inte är helt rätt och uttrycka sig om. Vi är alla olika och vi reagerar och hanterar saker likaså men det är
24
Det är framför allt tidsbrist och för mycket administrativa jobb som tar tid ifrån barnen. Sen hur de väljer att hantera situationen berodde på hur mycket känsla av sammanhang de hade. Beroende på hur starkt eller svagt KASAM man har, en känsla av sammanhang så varierar det på hur en individ hanterar situationer. Jag anser att man ska ta till sig på det som
förskollärarna har sagt i min undersökning och se på vilka faktorer det är som orsaker stress och i vilka situationer barnen får ta emot konsekvenserna. Genom att se på mina resultat och diskussioner så kan man inte tro att det är så det är för alla, för det är individuellt. Min undersökning är inte tillräckligt stor för att man ska kunna dra en slutsats att det är så det ser ut i Sverige idag. Det går inte att generalisera och tro att detta är vad som gäller på alla förskolor i Sverige. Jag kan uttala mig om att det har visat sig att det förekommer stress och vilka faktorer det kan bero på. Med hjälp av denna undersökning så kan man få mer kunskap och förståelse för hur stressen uppkommer i förskolan och man får se olika sätt människor har hanterat detta på och kan på så vis ta lärdom av det.
Metoddiskussion
För att få reda på mina forskningsfrågor som handlar om hur förskollärarna beskriver sina egna upplevelser av stora barngrupper, hur de beskriver barnens reaktioner av stora
barngrupper och vad förskollärarna anser att det får för konsekvenser av stora barngrupper så användes en semistrukturerad intervju med öppna frågor. Användningen av denna metod bidrog till att information från förskollärarnas tankar framgick. De öppna frågorna ledde också till att förskollärarna svarade med sina egna ord på frågorna. Intervjuerna tog mellan 20-30 minuter och respondenterna valdes av förskolechefen. I och med att just detta skedde, förskolechefen som valde förskollärare som skulle medverka i min undersökning så finns det en chans att förskolechefen har valt respondenter som svarar på ett visst sätt för och få verksamheten att se ”bra” ut. Respondenten kan känna att hen inte kan tala helt öppet om frågorna som ställs eller så känner de att de kan det. Risken finns att de inte talade hela sanningen eller att jag fick de förskollärarna som mår bra i dagens läge för och få deras verksamhet att se bra ut. Detta är något som även har diskuterats som studiens validitet, att validiteten kan ifrågasättas av just denna anledning.
Jag spelade in ljud från alla mina intervjuer och jag har sedan transkriberat dessa
ljudupptagningar. Det gav mig möjligheten att verkligen lära känna materialet, både genom att lyssna igenom det noggrant men även genom att jag har kunnat läsa transkriberingarna flera gånger. Jag kan se att formuleringarna av mina intervjufrågor hade vissa brister, jag hade inte tänkt tillräckligt kring hur intervjufrågorna kunde besvara mina forskningsfrågor. Jag känner att jag skulle önska och ha mer information om barnens reaktioner som blir av stora
barngrupper. Det har lett till att jag fick lite material kring just den frågan och den blev svår att besvara.
Om jag skulle göra om min undersökning hade jag formulerat om mina frågor och även gjort den större. Fått in fler respondenter eftersom jag då hade kunnat uttala mig mer om hur det generellt ser ut i verksamheten.
25
Vidare forskning
Det skulle vara intressant att forska vidare inom detta område över en större del av Sverige. De svar jag har fått har varit att det är för mycket och göra men jag skulle vilja ha mer
forskning om hur man kan lösa problemet och om problemet finns överallt. Det har inte alltid varit såhär och minska på barngrupper går inte i dagsläget då det är brist på både förskollärare och förskolor. Jag skulle också önska att man kunde gå in mer på barnen, deras konsekvenser av det hela och även fråga dem.
26
Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber Ekelund, G. (2011). Jakten på demokrati i förskolan. Malmö: Sveriges utbildningsradio. Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik: ett verksamhetsperspektiv. Diss. Umeå:
Umeå universitet, 2007. Umeå
Eriksen, H & Ursin, H. (2002) Kognitiv stressteori. I R. Ekman & B. Arnetz (Red.) Stress Molekylerna – individen – organisationen – samhället Liber: Falköping
Gassne, J. (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Diss. Lund : Lunds universitet, 2008. Lund.
Gotvassli, K. (2002). En kompetent förskolepersonal: om personal- och kompetensutveckling i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Johansson, E. (2005). Möten för lärande pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i för skolan. Enskede: TPB.
Lidholt, B. (1999). Anpassning, kamp och flykt – hur förskolepersonal handskas med effekter av besparingar och andra förändringar i förskolan. Uppsala universitet, Stock holm: Elanders Gotab
Lindblad, F. & Lindgren, C. (2009). Välfärdslandets gåta. Stockholm: Carlsson Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och
vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2003). Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem.
Stockholm: Fritzes.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Tsai, E. Fung, L & Chow, L. (2006) Sources and manifestations of stress in female Kindergarten teachers International Education Journal, 2006, 7:3,
27
http://ehlt.flinders.edu.au/education/iej/articles/v7n3/Tsai/paper.pdf
Hämtad 2017-04-05
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Villanueva Gran, T. (2015, 12 oktober). Allt flera blir sjuka av stress. Hämtad från
http://forskolan.se/allt-fler-blir-sjuka-av-stress/
Westlund, Peter (2009). Salutogen GPS: För ett gott bemötande. Solna: Fortbildning i holm AB.
Williams, P., Sheridan S., & Pramling Samuelsson. Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan. (2015). Vetenskapsrådet Währborg, P.(2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur
1
Bilaga 1, brev till förskolechef
Hej!Jag heter Felicia Varg och jag studerar till förskollärare på Karlstad Universitet. Jag har nu kommit till den delen i min utbildning där jag ska skriva mitt examensarbete.
Jag har valt att göra en undersökning som handlar om ökade barngrupper i förskolan och hur det i sin tur påverkar förskollärarens mående och om det får några konsekvenser för
barngruppen.
Under mina VFU-perioder har jag varit med i många diskussioner som handlar om att barngruppen är stor och att tiden inte riktigt finns till för allting som en förskollärare vill eller ska göra. Under de senaste åren har antalet barn ökat i förskolan och samtidigt har läroplanen reviderats och det har blivit högre krav på förskollärarna. Därför vill jag gärna intervjua några av dina förskollärare för och ta reda på hur de förhåller sig till det.
För att jag ska kunna genomföra min studie skulle jag behöva göra några intervjuer med förskollärare och tänkte därför fråga dig om det är okej att jag gör det? Jag tänkte också fråga om du har tre stycken förskollärare som du skulle kunna rekommendera?
Om du har några frågor får du gärna maila mig på den här adressen eller ringa mig på xxx Mvh Felicia Varg
2