I följande kapitel kommer vi diskutera och problematisera studiens resultat i förhållande till tidigare forskning kring dels undervisning och dels bedömning. Vi resonerar även kring vilka konsekvenser resultatet kan ge upphov till med avseende på vår framtida yrkesroll. Därefter diskuteras val av metod och tillvägagångssätt i studien utifrån ett kritiskt perspektiv. Slutligen i detta kapitel ger vi förslag på fortsatt forskning.
8.1 Slutsatser - undervisningen
Vi kan utifrån studiens resultat visa att några av lärarna uttrycker att det viktigaste för eleverna i årskurs 1 är att de automatiserar sin läsning och knäcker läskoden. Som lärare blir det då viktigt att hålla koll på elevernas läsförståelse. Här finns det en svårighet, för de elever som är så kallade Bokslukare, som plöjer igenom bok efter bok, kanske inte alltid har en utvecklad läsförståelse. De här eleverna kan vara lätta att missa för man tror att de har en utvecklad läsförståelse eftersom de med lätthet läser bok efter bok. Det faktum att en elev har knäckt läskoden och har flyt i sin läsning innebär inte per automatik att eleven har en läsförståelse. De här eleverna kanske inte uppmärksammas förrän de går i trean eller fyran då texterna blir mer avancerade och kräver en mer utvecklad läsförståelse. Palinscar och Brown (1984) menar att elever som är svaga läsare och med svag läsförståelse, har svårigheter att använda lässtrategier jämfört med goda läsaren som stannar upp och tar hjälp av olika strategier då en text upplevs vara svår att förstå. Av detta drar vi slutsatsen att det gäller som lärare att uppmärksamma de elever som har läsflyt så att de även har läsförståelse.
Resultatet visar även att samtliga lärare känner till och använder En läsande klass och Läsfixarna i undervisningen. Texterna och karaktärerna Läsfixarna används i undervisningen men på olika sätt på respektive skola. En läsande klass är ett material som finns tillgängligt på nätet kostnadsfritt. Materialet har dessutom skickats ut till alla skolor (Skolvärlden, 2014). Tanken med materialet är att det ska fungera som en studiehandledning för arbete med läsförståelse i årskurs 1-6. En läsande klass utgår b.la.
från modellen Reciprocal Teaching som Palinscar och Brown (1984) utvecklat. Modellen bygger på fyra grundstrategier, att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och
att sammanfatta. Dessa strategier används för att förstå det lästa. En läsande klass har
tagit inspiration från Barbro Westlunds forskning som i sin tur bygger på Palinscar och Browns forskning. Westlund introducerade begreppet ”läsfixarna” och beskriver undervisningsmodellen i sin bok Att undervisa i läsförståelse (2009). Det är fyra figurer, en spågumma, en detektiv, en cowboy och en apa. Tanken med läsfixarna är att de ska fungera som tankestöd för eleverna när de möter olika texter och ska tolka innehållet. En läsande klass har sedan skapat fem karaktärer som de också kallar för Läsfixarna. Westlund vill inte förknippas med En läsande klass och dementerar att hon har medverkat i framtagningen av materialet (Skolvärlden, 2014).
En läsande klass har fått kritik för att sakna vetenskaplig grund. Westlund har också riktat kritik mot En läsande klass studiehandledning som de erbjuder på sin hemsida då den enligt Westlund saknar vetenskaplig förankring (Pedagogiska magasinet, 2014). Martin Widmark svarar på kritiken och menar att En läsande klass är en studiehandledning, inte en avhandling (Skolvärlden, 2014).
Det är intressant att de lärare som vi intervjuat är positiva till En läsande klass. Det som lyfts som negativt med materialet från lärarnas håll är att några av dem upplever att texterna är “lite svåra”. Lilian (åk 1) tycker att texterna från En läsande klass är svåra för eleverna att förstå. Kanske är de inte kopplade till elevernas intressen eller sådant som är elevnära. I enlighet med det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2014) och läroplanen (Skolverket, 2016) är det viktigt att ta tillvara på elevernas intresse. Hur lyckas man med detta när man har en klass på 20 - 25 elever? Eckeskog (2013) belyser faktiskt att även om högläsningen inte utgår ifrån eleverna intressen så leder det till en process där eleverna deltar tillsammans med läraren genom att samtala, diskutera och associera. Studiens resultat visar även att lärarna använder olika texter i undervisningen, både skönlitteratur och faktatexter. Lärarna beskriver hur de arbetar med de olika texterna, högläsning, enskild läsning och samtal kring det lästa är några av tillvägagångssätten som beskrivs. Lundgren (2015) menar att gemensamma läsupplevelser genom högläsning är ett effektivt sätt att exponera eleverna för nya ord och begrepp i en meningsfull kontext.
Läsning kan exponera elever för ord som de kanske inte skulle möta på något annat sätt i vardagen. Alatalo (2011) menar också att det är bättre för eleverna att utföra läsaktiviteter gemensamt med andra för en ökad läsförståelse. Ett gott ordförråd är en förutsättning för en god läsförståelse. Genom läsning utvecklar såväl barn som vuxna sitt ordförråd. På vilket sätt påverkar ordförrådet läsförståelsen? En stor förförståelse för ett visst område leder normalt till ett stort ordförråd inom just det området, exempelvis fotboll. Detta gör att barnet kanske lätt kan förstå en text om fotboll men kan ha svårigheter med andra typer av texter, t.ex. skönlitterära texter då barnet inte har ett stort ordförråd inom den genren. Barnet har en förförståelse för ett ämne, fotboll, och detta gör att det är få okända ord i texten om fotboll.
I Jönssons (2007) studie involveras eleverna i klassen i en gemensam läsning genom att samtala kring det lästa. Eleverna får genom samtalen även möjligheter att möta nya perspektiv och lärarens frågor gör att eleven får möjlighet att fördjupa sina tankar. Jönsson (2009) konstaterar att genom att klassen läser, skriver och samtalar tillsammans har eleverna varandra som stöd och bidrar själva med stödstrukturer. Elevernas språkliga förmåga utvecklas då de upptäcker vilka ord och bilder som används för att påverka läsaren. Genom att använda olika typer av texter i undervisningen får eleverna träna förmågan att analysera och förstå texter samt ord i skön- och facklitteratur menar Lundgren (2015). Det krävs därför att undervisningen ger eleverna möjlighet och tillgång till att använda olika texter men även kunskap om hur texterna används för att eleverna ska förstå olika texttyper. Undervisning utifrån ett kritiskt perspektiv, så kallad critical
literacy, gör det möjligt för eleverna att upptäcka språkliga uttryck i texter samt utveckla
förståelse för hur dessa försvarar olika värderingar i ett varierat utbud av texter.
8.2 Slutsatser - bedömningen
Barbro Westlund (2013) undersöker i sin studie hur läsförståelse stöds och bedöms. Fem svenska lärare jämförs med fem kanadensiska. Resultatet visar att lärarna i Sverige har rollen som ”uppgiftsinstruktörer” och ” kontrollanter av utförd uppgift” när de bedömer elevernas läsförståelse. De kanadensiska lärarna däremot har rollen som ”instruktörer för att stödja läsförståelsen” och “kontrollanter av läsförståelsen medan den utvecklas”.
Vidare beskriver Westlund (2013) att styrdokumenten för respektive land har stort inflytande på lärarnas synsätt på bedömning av läsförståelse. I vår studie kan vi utifrån resultatet se att den läraren (Anna) som använder Screening-testen från Bornholmsmodellen har rollen som Westlund (2013) beskriver som ”Kontrollant av uppgift”. Screening-testen används i syfte att se om elevernas kunskaper utvecklas under de 15 veckor som de arbetat med läsförståelse. Lärarna i åk 1 använder det obligatoriska bedömningsstödet (Skolverket 2016) och då kan vi se att de har rollen som ”kontrollanter av uppgift”. Catarina (Björkskolan) berättar att i det obligatoriska bedömningsstödet står tydliga instruktioner om hur läraren ska ställa frågorna till varje uppgift. Bedömningen görs då i syfte att kontrollera elevens kunskaper. I vårt resultat ser vi inte att lärarna använder bedömning av elevernas läsförståelse med rollen som ”instruktörer för att stödja läsförståelsen” eller ”kontrollanter av läsförståelsen medan den utvecklas” som Westlund (2013) beskriver de kanadensiska lärarna i sin studie. Av detta drar vi slutsatsen att våra lärare stämmer med de svenska lärarna i Westlunds studie (2013).
Vår studie visar även på något som vi anser anmärkningsvärt när det kommer till den reviderade läroplanen. Två av fem lärare som svarade på frågan kring det nya kunskapskravet i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket, 2016) kände inte till att detta hade tillkommit i läroplanen. Vi ställer oss då frågan om vem det är som har ansvar över att informera pedagoger om revideringar i läroplanen. De lärare som inte kände till revideringen uttalar sig också om att de tycker det är märkligt att de inte har fått någon information kring detta. De lärare som känner till revideringen är positiva och tycker att det är bra. Dock ser Annika (åk 1) redan nu att det blir svårt för några av hennes elever att uppnå kravet.
8.3 Diskussion kring vår kommande profession
Under arbetets gång har vi diskuterat mycket kring vad vi kommer ta med oss från denna studie i vår kommande yrkesroll som lärare. Vi kommer fram till att vi har fått en fördjupning av våra tidigare kunskaper kring läsförståelse. På grund av vårt stora intresse för läsförståelse har vi också varit väldigt engagerade i att få så mycket kunskap som möjligt med oss och bli mer självsäkra när det kommer till frågan kring hur vi kan
undervisa och bedöma elevers läsförståelse. Vi ser positivt på många av metoderna och de sätt som presenteras i denna studie kring läsförståelse och bedömning. Vi kommer förhoppningsvis att använda några av dessa med våra framtida elever. Vi har också kommit fram till att man måste anpassa undervisningen utifrån vilken elevgrupp man har och utgå från dem, att redan nu vara fast vid att man ska följa en metod eller ett sätt är inget vi kan bestämma innan vi mött våra elever. Vi hoppas att denna studie också kan hjälpa andra studenter på lärarutbildningen och även verksamma lärare för att få en inblick i olika sätt att undervisa och bedöma elevers läsförståelse.
8.4 Metoddiskussion
Eftersom vi valde att genomföra intervjuerna på skolor där vi tidigare hade en etablerad kontakt och relationer till flera av de intervjuade minskar möjligtvis tillförlitligheten en aning. Det faktum att vi har en relation till några av lärarna kan påverka deras svar på frågorna samt hur vi ställer följdfrågor och tolkar materialet. I efterhand när vi transkriberat vårt material konstaterade vi att vi kunde ha ställt fler följdfrågor för att få tydligare och mer uttömmande svar. Under intervjuerna ville vi dock undvika att framstå som kritiska till lärarnas svar. Vi är nöjda med valet att intervjua tre lärare som arbetar i förskoleklass och tre som arbetar i årskurs 1 eftersom det är de årskurserna vi kommer arbeta i när vi tagit vår examen samt det är de årskurser som berörs mest av det nya kunskapskravet. Valet av skolorna känns också bra, det är variation på skolorna storleksmässigt och geografiskt. Vår forskarroll har med stor sannolikhet påverkats mycket av våra tidigare erfarenheter och våra värderingar.
Då den här studien utförts på tre olika skolor kan vi omöjligt hävda att resultatet från vår studie är generaliserbart för alla skolor i Sverige. Utifrån resultatet kan vi ändå utveckla en förståelse om hur man kan arbeta och bedöma läsförståelse. Metoden som vi använt samt vårt urval har möjliggjort att vi har samlat in empiri för ett tillräckligt omfattande underlag för att kunna dra tillförlitliga slutsatser.
8.5 Förslag till fortsatt forskning
Vår ambition med detta examensarbete var att skaffa oss mer kunskap om hur lärare arbetar med att utveckla elevers läsförståelse. Idén till detta examensarbete grundar sig på det nya kunskapskravet i läsförståelse för årskurs 1 som tillkom 2016 i läroplanen (Skolverket, 2016). Vi tycker att det hade varit betydelsefullt att undersöka längre fram om detta kunskapskrav har bidragit till en förändring och utveckling av elevernas läsförståelse genom att efter några år återigen intervjua lärarna som deltagit i denna studie. Vi hade då önskat undersöka om lärarnas syn på kunskapskravet har förändrats och om de upplever att läsförståelse har blivit något som man behöver arbeta ännu mer med i de tidigare åldrarna eller om detta kunskapskrav har bidragit med en förändring för både elevernas utveckling, lärarnas undervisning och inställning. Detta hade vi även kunnat undersöka på andra skolor med andra lärare. Eftersom det nya kunskapskravet är relativt nytt så hade vi kunnat få ett betydligt djupare svar kring hur kunskapskravet har påverkat elever och lärare om exempelvis två eller tre år. För att göra en bredare studie kring detta hade det även varit relevant att observera elever och lärare under lektioner för att få djupare kunskap om hur lärare arbetar med läsförståelse i undervisningen och även se det mer från ett elevperspektiv.
Referenser
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 om lärares
möjligheter och hinder
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25658/1/gupea_2077_25658_1.pdf (2017-05-18)
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, 2 (rev.) uppl. Malmö: Liber Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur
Eckeskog, Helena (2013). Varför knackar han inte bara på? - En studie om arbete med
läsförståelse i åk 1-2. Umeå universitet. http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:629481/FULLTEXT01.pdf (2017-05-18)
En läsande klass (2017).
http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/ (2017-05-18)
Gibbons, Pauline (2010). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren &
Fallgren
Jakobsson, Anders (2012). Sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf (2017-05-18)
Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i
årskurs F-3. Malmö högskola.
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf;jsessionid=27880FA C601E3CF7DEA48F3CEAA83996?sequence=1
(2017-05-18)
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling: Kartläggning och
övningar. Stockholm: Natur & Kultur
Lundgren, Berit (2015). Ord och begrepp i kritiskt textarbete. https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/F%C3%B6rskoleklass/005_Kritiskt- textarbete/del_06/material/Flik/Del_06_MomentA/Artiklar/M5_fsk- 6_06A_06_Ord%20och%20begrepp.docx (2017-05-18)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola,
bildning Stockholm: Natur & kultur
Palinscar Sullivan, Annemarie & Brown L., Ann (1984). “Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension-Monitoring Activities”.
Pedagogiska Magasinet (2014). ”En läsande klass” är ett hemmabygge utan
vetenskaplig grund
http://pedagogiskamagasinet.se/en-lasande-klass-ar-ett-hemmabygge-utan-vetenskaplig- grund/ (2017-05-18)
PISA (2012). Results in Focus, OECD
http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa-2012-results-overview.pdf (2017-05-18)
Skolverket (2011). Lässtrategier https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/sameskola/svenska/comment.pdf?commentCode=L%C3% A4sstrategier%20f%C3%B6r%20att%20f%C3%B6rst%C3%A5%20och%20tolka%20t exter&subjectCode=GRGRSVE01 (2017-05-18)
Skolverket (2012). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket.
https://bp.skolverket.se/delegate/download/test/informationmaterial?testGuid=C875AC 56C69D4D57BD685E51A86813CE
(2017-05-18)
Skolverket (2016 a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
- Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
(2017-05-18)
Skolverket (2016 b). Nya språket lyfter
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178922!/Nya%20spr%C3%A5ket%20lyfter_w ebbpdf.pdf
(2017-05-18)
Skolverket (2016 c). Svenska elever bättre i PISA
https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/svenska-elever- battre-i-pisa-1.255881
Skolverket (2017) Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/svenska-och- svenska-som-andrasprak
(2017-05-18)
Skolvärlden (2014). Kritik mot “En läsande klass” http://skolvarlden.se/artiklar/kritik- mot-en-lasande-klass
(2017-05-18)
Utbildningsdepartementet, Regeringen (2015). Uppdrag om kunskapskrav i
läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1
http://skolverket.se/polopoly_fs/1.237464!/U2015-03529-S-Kunskapskrav- lasforstaelse.pdf
(2017-05-18)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (2017-05-18)
Wengelin, Åsa & Nilholm, Claes (2013). Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter
och svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur AB
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk
Westlund, Barbro (2013). Att bedöma elevers läsförståelse : En jämförelse mellan
svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm:
Natur & Kultur Akademisk
Widmark, Martin (2014). http://www.martinwidmark.se/en-lasande-klass/ (2017-05-18)