Att omotiverade elever kan störa lektionerna är ganska vanligt, men det finns också de elever som inte stör eller syns direkt att de är omotiverade. De kan t.ex sitta tyst och syssla med andra saker som att spela ett spel eller liknande. Men vad det bästa sättet att motivera elever på är kan skilja från olika lärare och det ser vi exempel på från intervjuerna. Lärare A förespråkar katederundervisning och struktur, medan lärare B tycker att improvisation är bättre. Det kanske som sagt beror på gruppen till viss del, men studier har också visat att då en lärare kan prata både till hela klassen som en grupp men även tala till enskilda elever, och möta individers enskilda behov, är det bra för både de enskilda eleverna och klassen som helhet (Lilja & Claesson 2018, s. 131). Då blir det ett bra klimat i klassrummet, precis som lärare A också påpekar är viktigt för en trygg inlärningsmiljö.
Med mitt arbete ville jag åskådliggöra både elevperspektivet och lärarperspektivet. Jag ville undersöka hur elever i allmänhet ser och resonerar kring motivation, samt specifikt hur spansklärare motiverar sina elever. Det är lätt att vi som lärare och vuxna ser på saker uppifrån en vuxens perspektiv, men här är det barn 12-15 år gamla som tillfrågats om motivation. I efterhand tänker jag att frågorna kunde ha varit konstruerade på ett annat sätt i elevenkäten. Kanske skulle man bara ställt frågan om de tre tipsen till läraren och inte tagit med ja och nej frågorna. Många av tipsen eleverna gav handlade just om belöning och uppmuntran, så kanske hade eleverna inspirerats att svara som de gjorde till följd av att de först sett hur enkätfrågorna var utformade. Det hade kanske varit mer intressant att se tipsen om de inte läst enkätfrågorna innan. En annan sak jag kunde ha gjort annorlunda skulle ha varit att genomföra intervjuerna innan enkäten. Intervjuerna hade kunnat inspirera till bättre frågor i enkätundersökningen.
32 7.1. Elevperspektiv
Vid sammanställning av enkäterna framkom det att eleverna själva anser att inre motivation är det mest inspirerande och att prov är något som inte passar alla. De allra flesta triggas inte till att arbeta bättre på lektionerna även om de vet att de snart ska ha prov. Eleverna, både i sjuan och nian, arbetar betydligt bättre på lektionerna med något de tycker är roligt och viktigt. Enligt enkätsvaren leder belöning dock till att både sjuor och nior arbetar bättre under en lektion. Vad det leder till på längre sikt (en termin) framgår inte av denna studie, och det är svårt att veta om eleverna svarat helt ärligt på den frågan eller om det endast är önsketänkande att de ska få belöning. Jag misstänker att alla inte har den mognaden som krävs för att besvara en sådan utformad enkätundersökning. Vad eleverna tolkat belöning som i detta fall framgick av enkätundersökningens tre frågor vara främst godis och att sluta tidigare. Det var inte det som jag tänkt mig som belöning, och här kunde jag istället formulerat frågan t.ex ”jobbar du bättre med en uppgift om du vet att vi sedan ska använda det vi lärt oss för att spela ett spel?”, där spelet i så fall är en belöning. Men vissa av eleverna har också nämnt spel som t.ex Quizlet för att öka motivationen, så belöning kan tolkas på många sätt.
Vidare ville eleverna se variation i undervisningen och tipsade om att ändra arbetssätt när de börjar med ett nytt område. Vikten av variation som motivationshöjande faktor är något som återspeglas både i elevperspektivet och lärarperspektivet. Alla tre spansklärare tog upp i intervjusvaren att variation är viktigt för att motivera eleverna, och kom med olika tips på hur man kan gå till väga för att variera undervisningen.
De allra flesta eleverna jobbade också bättre vid uppmuntran från läraren. De ville att läraren ska ”peppa och uppmuntra”, vara ”snäll” och ”hjälpsam”, ”vara trevlig och förstående”, ”vill att man verkligen ska lyckas”, ”ge eleverna självförtroende och säga och bevisa att de kan”, ”vara positiv till eleverna”, ”veta när personen inte orkar och visa lite hänsyn” och ”uppmuntra med att man kan och är duktig” (citat från enkäten). Som lärare är det viktigt med uppmuntran och att tro på att eleven kan lyckas för att höja individers motivation (Wery & Thomson 2013, s. 106-107). Även spansklärarna som intervjuades tyckte att uppmuntran är viktigt.
33 7.2. Skillnad i motivation mellan årskurser
Elevens mognad i form av ålder eller årskurs kan spela en stor roll för motivationen (Lundgren, Säljö, Lidberg 2014, s. 548-552). Den skillnaden mellan sjuor och nior som framkom i enkätundersökningen var att niorna jobbar något bättre inför prov och tävling (yttre motivation) än sjuor. Det beror antagligen på att nior snart ska söka in till gymnasiet och betyg blir därför viktigt för att komma in på den utbildningen de vill. Niorna har också tagit upp att läraren ska vara tydlig och rättvis, och att läraren ska berätta om konsekvenser om man inte jobbar. Kanske har de i nian skaffat mer erfarenhet (än vad sjuorna har) av att det faktiskt kan bli konsekvenser då man inte jobbar, som t.ex lägre betyg. Skillnad i motivation mellan årskurser avspeglas också mycket tydligt i intervjusvaren från de tre spansklärarna. De menar att motivationen är som störst i sexan när ämnet är nytt, för att senare avta i högre årskurser när eleverna märker att ämnet är svårare än de förväntade sig. Det kan öka igen i nian när eleverna är mer inriktade på betyg.
7.3. Lärarperspektiv
Barn och vuxna kan se på motivation på olika sätt. Vuxna har mer erfarenhet, de kan se konsekvenser av handlingar som barn inte alltid kan se. Det är en mognadssak. För att motiveras till något krävs att individen har både erfarenhet och kunskap - det är en kognitiv process (Gärdenfors 2010). Eleven måste kunna relatera till sitt eget handlande. Som spansklärare B menade att i årskurs sex är eleverna små, de kanske inte har utvecklat en inre motivation ännu, och förväntas inte ha den inre drivkraften som krävs.
Att peppa eleverna och ge dem uppmuntran är viktigt för att höja motivationen menade alla tre spansklärare. Kanske kan uppmuntran vara en slags brygga från yttre motivation som kan leda till en stärkt inre motivation, om uppmuntran ges vid rätt tillfälle. Läraren måste finnas som en slags handledare och vägleda eleverna på rätt spår, men låta dem ta kontrollen över sitt eget lärande. Om eleverna upplever att de lyckas med en uppgift känner de glädje som stärker självkänslan och därmed leder dem vidare att vara motiverade till att lära sig mer (Gärdenfors 2010, s. 86). Sedan blir det i bästa fall en ”god cirkel” där arbetet stärker självkänslan, som stärker arbetet, osv.
34
Som lärare ska man undvika orealistiska höga mål som blir svåra att uppnå, och istället använda situationsanpassade uppgifter med ”lagom” svåra uppgifter som efter hand höjs i ambitionsnivå för att eleven ska känna sig delaktig i sitt eget lärande (Imsen 2006). Detta kan kopplas tillbaka till elevperspektivet där ett tips var ”ge mig uppgifter som jag kan förstå” (citat från enkäten). Spansklärare B tog vidare upp vikten av att även tänka på det elevunderlag som inte syns att de är för bra för den tilldelade uppgiften, och att vi måste konstruera uppgifter på olika nivåer för att öka motivationen hos eleverna.
7.4. Motivation i spanskämnet
När det gäller vidare forskning inom motivation i spanskämnet skulle det vara intressant att utföra en liknande studie med visionsskapande aktiviteter i spanska såsom Rocher-Halin (2015) gjorde i franska på högstadiet, och även undersöka om samma metoder för att motivera kan användas på både elever med svaga och starka språkkunskaper. Elevers motivation för att lära sig språk skiljer sig från andra ämnen eftersom språk har en social och interaktiv dimension, och elevers motivation ökar om de får interagera med andra användare av språket (Donoso, Henry & Österberg 2018). Det kan underlätta att lära sig ett nytt språk om man har en social förmåga. Men alla elever/människor är inte uttåtriktade, många kan vara blyga och introverta, och då kan andra metoder behöva användas för att öka motivationen.
Spansklärare har länge efterfrågat mer stödmaterial till undervisningen. Jag tycker att det behövs byggas upp en arsenal av metoder med konkreta exempel i språkundervisningen och här är Språksprånget en viktig satsning från Skolverket. Spanskläraren ska kunna luta sig mot tidigare beprövade metoder och genom det i större mån våga utmana sig själv och eleverna med nya tillvägagångssätt i språkundervisningen. Jag vill därför avsluta med några förslag, en pedagogisk reflektion med inspiration sammantaget från litteraturen, min enkätundersökning och intervjuerna, på vad kan en lärare göra för att öka elevers motivation i spanskämnet, som också är titeln på mitt examensarbete - och vad jag slutligen ville komma fram till med detta arbete:
(1) Använd leken som en motivationshöjande faktor, exempelvis spela rollspel, memory, ”sänka skepp” och ha tipsrundor i språkundervisningen. (2) Skapa aktiviteter där eleven kan skapa en framtida vision av sig själv som användare av det spanska språket, exempelvis starta en restaurang i Spanien eller göra en reseplanering till Mexiko. (3) Variera undervisningen och
35
använd olika teman för att sätta de olika momenten i språkinlärningen i ett sammanhang där eleven måste använda flera färdigheter, exempelvis en temadag om spansk matlagning. (4) Utgå ifrån och hitta en grund i elevens inre motivation - fånga upp deras egna intressen för exempelvis musik, sport eller natur - men glöm inte att yttre motivation som uppmuntran använt i rätt tillfälle kan hjälpa eleven framåt. (5) Försök att anpassa uppgifterna och deras svårighetsgrad efter eleverna så att de kan känna kontroll och driva sitt eget lärande framåt. (6) Påminn eleverna ofta om att tänka på varför de själva valt att läsa spanska och vad de kan ha för nytta av språket i framtiden.
36 Referenser
Bronäs, A. & Runebou, N. (2016). Ämnesdidaktik - en undervisningskonst. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, L. & Flato, D. (2010). Motivera mera, - möjligheternas pedagogik. (1.uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Dev, P.C. (1997). Intrinsic motivation and academic achievement. Remedial and special
education, 18(1), s. 12-19.
Donoso, A., Henry, A. & Österberg, R. (2018). Vilken roll spelar flerspråkighet och motivation
för muntlig språkutveckling? https://larportalen.skolverket.se
Eilertson, G. (2014). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling: En litteraturöversikt.
Pedagogisk forskning i Sverige, 7(4), s. 279-305.
Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – om lärande på människans villkor. (1.uppl.) Natur & kultur, Stockholm.
Hagevi, M. & Viscovi, D. (2016). Enkäter: att formulera frågor och svar. Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2012) Synligt Lärande för Lärare. Natur & Kultur.
Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I: Uljens, M. (red). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur, s. 198-214.
Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. (1.uppl.) Stockholm: Liber.
37
Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Klafki, S. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I: Uljens, M. (red). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur, s. 215-228.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lilja, A. & Claesson, S. (2018). The importance of relationships in the classroom. I: Osbeck, C., Ingeman, Å. & Claesson, S. (red). Didactic classroom studies: a potential research direction. Lund: Nordic Academic Press, s. 131-150.
Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera och
arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P., Säljö, R., Liberg C., Asp-Onsjö, L. & Bunar, N. (2014). Lärande Skola
Bildning. Natur & Kultur.
Moudraia, O. (2001). Lexical approach to second language teaching. ERIC Digest, ED455698
Rocher-Hahlin, C. (2015). Hur kan språkelevernas motivation stimuleras? Lingua, 4, s. 33.38.
Sampson, R. (2012). The language-learning self, self-enhancement activities, and self perceptual change. Language Teaching Research, 16(3), s. 317-335.
Skolverket, (2011a). Redovisning av regeringsuppdrag angående utveckling av språkvalen
moderna språk och svenska/engelska. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2500
Skolverket, (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
38
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/innehall/skolverkets-bevakningsomraden-om-utbildning-och- larosaten
Skolverket, (2019b). Lärportalen, moduler: Moderna språk i grundskolan. https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/1a-moderna-sprak/Grundskola
Wery, J. & Thomson, M.M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for learning, 28(3), s. 103-108.
39 Bilaga 1. Enkätfrågor motivation
Ringa in antingen JA eller NEJ efter frågorna nedan: