6.1 Slutsatser
Syftet med arbete var att undersöka hur förskollärarna arbetar för att främja det tvåspråkiga barnets lärande. Jag var intresserad av att veta vilka arbetsmaterial och metoder de använder för att utveckla barns språk, samt vilka svårigheter som kan uppstå under deras arbete med det tvåspråkiga barnet. Undersökningen visar följande:
Att använda ett varierande arbetssätt och metoder är bra för att stimulera barnens språkutveckling.
Samarbete med familjen har en avgörande roll i barnets språkutveckling. Språket ska användas i meningsfulla sammanhang i vardagen.
Ett starkt modersmål gör det lättare att ta till sig ett nytt språk.
6.2 Resultatdiskussion
Förskollärarna är alla eniga om att lek, modersmålsundervisning i förskolan, sagoläsning, användning av varierad litteratur och material är viktiga beståndsdelar vid starten av ett barns tidiga språkinlärning. Att ständigt arbeta utifrån att de tvåspråkiga barnen inte har ett lika stort ordförråd som sina svenskspråkiga kamrater kan spela en stor roll i dessa barnens lärande. Bra samarbete med familjen och förskolärarens roll är här mycket viktig.
Ladberg (2003) hävdar att ett arbetssätt som kan främja barnens språkutveckling handlar inte i första hand om att göra speciella saker, utan mer om att använda alla de aktiviteter som vi brukar utföra på förskolan på ett genomtänkt sätt. Allt från påklädning till skapande kan vara språkbefrämjande, detta handlar om lärarens olika förhållnigssätt till barnen. Pedagogerna ska ta hänsyn till barns erfarenheter, bakgrund, modersmål etc. Pedagogerna ska även bekräfta barnens språk och detta kan ske på olika sätt. De kan lära sig några ord på barnens språk och åtminstone anstränga sig lite för att uttala barns och föräldrarnas namn på ett riktigt vis. På det här sättet visar man barnen och deras föräldrar att man respekterar och intresserar sig för deras språk och bakgrund. (Ladberg, 2003)
Förskollärarna bör även ta hänsyn till att språket ska användas i meningsfulla sammanhang i vardagen för att främja lärandet bäst. Med detta examensarbete förstod
36
jag att det krävs mycket energi och engagemang från förskollärarna sida för att på bästa sätt främja de här barnens språkutveckling. Respondenterna uttrycker att det är viktigt att stödja modersmålundervisning och detta är en förutsättning för de tvåspråkiga barnens lärande.
Pedagogens förhållningssätt till tvåspråkighet är mycket viktig. Om de kan koncentrera sig på möjligheterna när de arbetar med det tvåspråkiga barnet, skapar de en lärande miljö där alla barn känner sig delaktiga och trygga. Det förekommer naturligtvis en del svårigheter i detta arbetet, men pedagogerna kan t.ex diskutera detta i arbetsgrupper och försöka se möjliga lösningar på de olika problemen som kan uppstå.
Vygotskijs tankesätt och idéer om att lärande sker i ett socialt sammanhang, där sociala och kulturella aspekter påverkar varandra är viktiga för arbetet med de tvåspråkiga barnen. Han menar att barnens utveckling är ett resultat av deras sociala samspel med föräldrar, syskon, lärare, etc. Han hävdar även att lärarna ska utmana elevernas tänkande genom att väcka deras intresse och genom att ställa frågor. En viktigt förutsättning för barnens sociala och kulturella utveckling är enligt Vygotskij en undervisning tillsammans med en person som är mer erfaren och kunnig.
Att förskolan ses som en social och kulturell möteplats är nödvändigt för att förbereda barnen för att leva i ett samhälle som har blivit mer och mer internationaliserat (Skolverket, 2010).
6.3 Metoddiskussion
Syftet med arbete var att undersöka hur förskollärarna arbetar för att stödja de tvåspråkiga barnens språkutveckling. Jag var intresserad av att veta vilka arbetsmaterial och metoder de använder för att utveckla barns språk, samt vilka svårigheter som kan uppstå under deras arbete med det tvåspråkiga barnet.
Jag har valt att använda en semistrukturerad intervju för att få en uppfattning av förskollärarens tankegångar. Jag ville undersöka pedagogernas olika perspektiv eftersom jag själv snart ska ut på arbetsmarknaden och jag känner att jag behöver mer kunskap om tvåspråkighet och olika arbetssätt för att kunna stödja barnens språkutveckling. Inför min kommande yrkesroll tror jag att det kan vara viktigt att ha de språkliga aspekterna i åtanke, som jag har framfört i mitt arbete.
Det hade varit intressant att komplettera mitt arbete med att även observera hur de tvåspråkiga barnen samspelar med barnen som enbart har svenska som sitt modersmål.
37
6.4 Vidare forskning
Jag har inte haft utrymme att undersöka föräldrars eller barns perspektiv i denna studie. Min prioritet var att beskriva pedagogens perspektiv. Att undersöka och jämföra flera olika perspektiv skulle kunna var en möjlig fortsättning på forskningen i detta ämne.
38
Referenser
Arnberg, Lenore (2004). Så blir barn tvåspråkiga. Falun: ScandBook AB. Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur
Bell, Judith (2005). Introduktion till forksningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007
Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl Lund: Studentlitteratur.
Fast, Carina (2009). Inbillningskraftensbetydelse för barns läs- och skrivutveckling. I Jönsson, Karin (red.). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om
texter i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Flera språk i förskolan: teori och praktik. (2013). Stockholm: Skolverket
Ladberg, Gunilla (1999). Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig?: liten språklära
för föräldrar. 1. version Lidingö: G. Ladberg Pedagogik & språk
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i
familj, förskola, skola och samhälle. (3. uppl.) Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2007). Metod helt enkelt – en introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Løken, Aud & Melkeraaen, Åse (1996). Fånga språket!: när svenska är barnens andra
39
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB
Skutnabb- Kangas,T. (1981). Tvåspråkighet. Lund: Liber Läromedel.
Stukát, Staffan. ( 2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.