Relationerna mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare har under de senaste åren stärkts och utvecklats till att bli mer långsiktiga och är numera i stor mån uppbyggda på ett gemensamt utbyte. För att dessa relationer ska utvecklas och bestå krävs anpassningar från båda parters sida, det krävs en vilja från båda att nå ett gemensamt resultat och en insikt i att detta kräver engagemang från två sidor. Benägenheten att genomföra dessa anpassningar ser vi som ett av motiven bakom de stärkta relationer som existerar idag. Ytterligare en bidragande faktor som har haft stor påverkan på dagens relationer är det utökade sociala utbytet. Idag sker kommunikation och interaktion på både välgörenhetsorganisations och bidragsgivares initiativ till skillnad från det tidigare förhållande där det främst var ett ensidigt utbyte från välgörenhetsorganisationens sida. Denna utveckling har lett till djupare relationer med hållbarhet och stabilitet som resultat.
En faktor till att relationerna har stärkts är att bidragsgivares och välgörenhetsorganisationers mål och visioner i allt större utsträckning överensstämmer idag jämfört med tidigare. Detta är idag ett krav för att ett samarbete överhuvudtaget ska uppstå. Då dessa delas är det lättare att sätta upp önskade resultat och förväntningar på det gemensamma arbetet. Med ömsesidiga värderingar följer ofta som följd att personliga, djupa och varaktiga relationer uppstår.
Vi har i uppsatsen sett att icke-finansiella bidrag har fått en allt större betydelse för välgörenhetsorganisationer. Möjligheten att som företag kunna bidra även om det inte finns ett tillräckligt stort finansiellt överskott för bidragsgivning har möjliggjort flera samarbeten. Denna typ av sponsring är en fördel för många företag som vill hjälpa en välgörenhetsorganisation men inte har de rätta finansiella förutsättningarna för det.
Under de senaste åren har de krav och förväntningar som ställs på företag förändrats och det har blivit av allt större vikt för företag att ta reda på hur dessa ser ut och uppfölja dem för att överleva på marknaden. Alla aktörer på en marknad är under konstant påverkan av varandra och deras handlingar avgörs av omgivande aktörer. Med tanke på att allt fler företag engagerar sig i samarbeten med välgörenhetsorganisationer ökar kraven på de resterande att inleda liknande arbeten. Det är inte enbart handlingar som påverkar utan även attityder och värderingar. Företag
utför inte endast dessa handlingar för att stilla kraven från omgivningen utan även för att deras egna värderingar och attityder angående hur de bör agera ändras. I takt med att dessa förändras inser alltfler företag vikten av detta engagemang och blir mer måna om relationen de utvecklar med en välgörenhetsorganisation, vilket leder till fler och djupare relationer.
I relationer mellan köpare och säljare finns ofta ett makt/beroende förhållande som definierar parternas roller och förhållningssätt till varandra. Relationen mellan välgörenhetsorganisation och bidragsgivare har däremot en avsaknad av detta förhållande och istället skapas en balans i relationen där båda parter är ömsesidigt beroende av varandra. Denna typ av förhållande kan utvecklas då båda sidorna är intresserade av ett samarbete där det främsta resultatet inte är finansiellt utan att göra något bra i samhället. Detta leder även till en närhet mellan parterna, vilket ofta resulterar i en ökad omsorg för den andra parten. Det är lätt att tro att bidragsgivaren har maktpositionen i relationen eftersom de har pengarna som välgörenhetsorganisationer är beroende av men genom intervjuerna har det framkommit att så inte är fallet. Välgörenhetsorganisationerna ger bidragsgivarna något de inte kan skapa på egen hand. En legitimitet och respekt för att de gör något bra i samhället och denna kan inte uppnås genom oengagerade enstaka transaktioner. Både Smakis och PostkodLotteriet har lagt ner tid och arbete för att hitta rätt välgörenhetsorganisation att stödja, de ska dela visioner och arbeta för att uppnå samma mål. De vill göra något mer än att endast ge pengar till en välgörenhetsorganisation, för att samarbetet ska få ett märkbart resultat måste det vara långsiktigt och företagen måste vara engagerade i välgörenhet, transaktioner är inte längre nog och ett ensidigt finansiellt utbyte ger inte någon effekt på omgivningens uppfattning om företaget.
Som uppsatsen belyser finns det ett flertal faktorer som har bidragit till ökningen av välgörenhetsorganisationer och bidragsgivning bland företag. Den främsta faktorn anser vi är den tilltagande medvetenheten om CSR i samhället och den ökade viljan hos företag att involvera sig i samt utveckla samarbeten med välgörenhetsorganisationer. Då fler företag intresserar sig för samarbeten ter det sig naturligt att fler välgörenhetsorganisationer uppstår för att tillgodose företagens behov. Faktorer som stärkt relationerna mellan välgörenhetsorganisation och bidragsgivare bedömer vi främst vara det ömsesidiga beroende som utvecklats mellan parterna - att det ensidiga utbytet ersatts av ett gemensamt samarbete där båda strävar efter att nå samma
mål samt att samarbeten inte inleds ifall visioner och värderingar inte är lika. 6.1 Vidare forskning
Då vi är medvetna om de begränsningar undersökningen har i och med att vi undersökt endast fem organisationer och därav inte kan dra några generella slutsatser om hur situationen ser ut för alla välgörenhetsorganisationer och bidragsgivare föreslås vidare forskning inom området. Det vore intressant att genomföra en liknande undersökning inom samma område men då granska fler organisationer för att kunna dra generella slutsatser. Interaktionsmodellen innefattar många steg, vi har valt ut de som ansågs mest relevanta, och för att undersöka alla dessa krävs mer tid och en mer omfattande undersökning.