I detta kapitel presenterar jag mina slutsatser och diskuterar mitt arbete, val av ämne och resultat. Jag värderar arbetet utifrån hur det fungerade och hur jag gick tillväga och varför resultaten blev som de blev.
6.1 Val av ämne, metod och litteratur
Mina tankar bakom studien var att ta reda på ungdomars förhållningssätt till nätet och sociala medier idag. Facebook är den största av alla sociala nätverksplatser idag som så många barn och ungdomar använder sig utav därför bestämde jag mig för att utgå därifrån. För att få ökad
förståelse för hur ungdomar kommunicerar med varandra över nätet och vilken betydelse det har för identitetssökandet valde jag att följa en liten grupp ungdomar på Facebook. Genom att använda mig av en kvalitativ metod har jag kunnat studera en liten Facebookgrupp vilket ha gett mig möjligheter att undersöka mer noggrant och mer djupingående. Nackdelen med en kvalitativ metod i denna studie är att frågeställningarna blir svåra att besvara på ett verklighetstroget sätt. Antalet deltagare i studien är för få för att kunna generalisera vilket gör att resultatet av denna studie inte säger så mycket om ungdomar över lag på Facebook utan enbart om ungdomarna i min studie. Att istället använda sig utav en kvantitativ metod hade bidragit till att studien riktade sig till fler ungdomar på Facebook vilket på ett sätt hade blivit mer relevant för mitt syfte. Genom att använda mig av observationer och under en längre tid följa en grupp ungdomar har jag kunnat studera hur de kommunicerar och vad de förmedlar genom sina bilder och texter, vilket bland annat ingick i mitt syfte och frågeställningar. För att ta reda på hur Facebook påverkar dem i deras identitetsarbete har jag dragit paralleller och gjort kopplingar till terorier och tidigare forskning om ungdomar och ungdomars identitetsarbete och socialisation. Mitt metodval har dock begränsat mig en aning. Hade jag också valt att intervjua mina deltagarer hade jag fått en mer verklighetstrogen bild av användarnas självframställning och hur Facebook kan påverka deras självkänsla. Ett annat problem som jag stötte på var att en del av den tidigare forskningen och teorin var gammal och omodern vilket gjorde det svårt för mig att undersöka mina frågeställningar och diskutera dem utifrån tidigare forskning och teori. Bland annat skrev Elsa Dunkel sin bok Unga på nätet i början på 2000-talet och diskuterar bland annat Lunarstorm,
som var en annan kommersiell webbcommunity i början på 2000-talet som nu inte finns mer. Hon diskuterar kring olika förhållningssätt och risker på nätet som känns en aning förlegat och boken kommer inte riktigt till sin rätt i min uppsats även om jag till viss del tragit nytta av den.
6.2 Slutsatser
Utifrån mitt resultat drar jag en slutsats att Facebook är en arena för olika byggkonstruktioner av identiteter. Verktygen som finns på Facebook som ungdomar använder i sitt identitetsarbete består av profilinformationen, bilder och statusuppdateringar som skapar en egen profil på Facebook. Ungdomar kommunicerar med hjälp av dessa vilket skapar olika genrer där
kroppspråk, uttal, klädsel och stilar framträder genom olika uttryck. Det förmedlas olika bilder av användarna vilket skapar olika identiteter. Två huvudtyper av identitetskonstruktioner uppstår i min studie som jag har valt att kalla för Facebookidealet och Gränsbrytaren. Dessa presenterar varandras motsatser. Facebookidealet är lustfyllt, vackert, njutbart, ödmjukt, glatt och ibland nästan euforiskt medan Gränsbrytaren, är motsägelesfullt, normbrytande, okänslig, brutal och provokativ. Utifrån de olika teorierna som presenterats skulle den explicita identiteteten kunna ses som Gränsbrytaren och den implicita identiteten som Facebookidealet.
En central aspekt jag kommit fram till i min studie är att användarnas förhållningssätt till Facebook och andra användare på Facebook kan liknas med de ungdomskulturer som finns i samhället. Ungdomar söker sig till gruppen, behöver acceptans och bekräftelse för den ena självkänslans skull och bygger med hjälp av olika symboler upp kulturer för att skapa gruppsamhörighet (Lalander, Johansson 2008). På samma vis kan jag se hur ungdomar på Facebook söker sig till gruppen och ingår i kulturer där de med hjälp av olika symboler fastställer och bekräftar varandra i att ”här är du välkommen”, ”här är du accepeterad och omtyckt för vi gillar samma saker och strävar mot samma saker”. Gemensamma intressen och stilar för samman ungdomar på Facebook och bildar olika genrer. Intressen, humor och utseende är tre genrer som skapas på Facebook som användare uppträder i och skapar olika identiteter i.
En annan slutsats jag kommit fram till är att Facebook har en påverkande roll i ungdomars identitetsarbete. Två centrala faktorer i min studie som påverkar ungdomars identitetsarbete på Facebook är utseende och ålder. De yngre användarna på Facebook kommunicerar med hjälp av
tester och uppmaningar som handlar om utseende. De gillar och delar varandras bilder och deltar i de olika testerna och bekräftar däri att en person är söt, snygg eller sexig. De användare som använder sig mycket av självporträtt är mer aktiva och populära på Facebook än de som inte gör det. Likaså är användare populära på Facebook som har träning, mat och hälsa som intressen eller fester, alkohol och social umgänge som intressen. De får mycket positiv respons och förmedlar en bild av sig själv som verkar vara omtyckt av andra på Facebook. Dessa användare har över lag ett tilltalande och vackert utseende vilket således kan vara en anledning till varför deras bilder får många positiva kommentarer och gilla-markeringar. De som lägger upp självporträtt har ett utseende som liknar det skönhetsideal man kan se i samhället och sociala medier idag. Eftersom dessa bilder för det mesta är delade från Instagram kan bilden också ha förskönats just för att ett skönhetsideal ska efterliknas. Man vet alltså inte ifall användaren ser ut exakt så på riktigt.
Med utgångspunkt i de olika teorierna skulle Facebook som arena för samspel och socialisation kritiskt kunna granskas. De roller individer på Facebook spelar och de framträdanden som görs där bygger upp fasader och ramar in olika identiteter som kanske inte alls stämmer överens med verkligheten och den individ en person uppger sig för att vara. Att döma och att dömas i de olika roller vi spelar där kan därmed bli problematiskt om man sätter det i perspektiv till ungdomars identitetsarbete. Det kan uppstå missförstånd och förvirring och konflikter som kanske
egentligen inte är baserade på någon stabil och sann grund. Självframställningen och individens integritet ansvarar varje individ själv över men eftersom man i förväg inte kan veta vilken respons självframställning i form av inlägg, bilder etc får utav andra Facebookanvändare kan resultatet av det ungdomar lägger upp och berättar om sig själva innebära att
självframställningen inte kommer till sin rätt och ungdomar på Facebook blir missuppfattade, missbedömda och “felplacerade” i olika sammanhang. Att till exempel gilla ett inlägg som blivit delat av många användare utan att ta reda på allt innehåll, hur det grundades och fakta bakom bakom inlägget, är vanligt bland många Facebookanvändare vilket kan medföra att användare gillar något de egentligen kanske inte står för eller tycker.
Referenslista
Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder . 1. uppl. Malmö: Liber
Berglund, Sara föreläsning Malmö högskola, Malmö 13-04-10
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1997). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Frisén, Ann & Hwang, Philip (red.) (2006). Ungdomar och identitet. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur
Goffman, Erving (2004). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 4. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag ; översättning av Sven Bergström (2009)
Grasmuck, Sherri, Martin, Jason, Zhao, Shanyang, Identity construction on Facebook: Digital
empowerment in anchored relationships, 2008,
http://astro.temple.edu/~bzhao001/Identity%20Construction%20on%20Facebook.pdf
Lalander, Philip. & Johansson, Thomas (2008). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Enskede: TPB
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra