Examensarbete i fördjupningsämnet
Ungdomar och identitet
15 högskolepoäng, grundnivå
Ungdomars identitetsarbete på Facebook
Youths and identity constructions on Facebook
Ida Müller
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Barndoms- och ungdomsvetenskap 210 hp
2015-08-31
Examinator: Jonas Qvarsebo Handledare: Sara Berglund, Kalle Jonasson
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Abstract
Jag vill med denna studie redogöra för hur ungdomar kommunicerar och presenterar sig själva på Facebook. Syftet är att undersöka vilka identiteter som skapas på Facebook och om Facebook påverkar ungdomars identitetsarbete.
Jag har valt att använda mig av observationer och har under en period fått studera en grupp ungdomar på Facebook i åldrarna 11-23. Med utgångspunkt i begreppet identitet har jag bland annat studerat gruppen utifrån teorier om hur vi alla spelar teater och framträder i olika roller och den sociala interaktionen på Facebook. Jag har också tagit fasta på forskning kring
ungdomskulturer och grupptillhörighet och hur ungdomar laborerar och kommunicerar med olika symboler.
Resultatet visar på att det uppstår genrer på Facebook där användarna framträder i olika
identiteter. Dessa träder fram på olika sätt och i olika grad och har byggts samman med hjälp av olika verktyg som finns på Facebook. Det framkommer också att Facebook påverkar ungdomars identitetsarbete.
Nyckelord och sökord: Facebook, identitet, identitetsskapande, identitetssökande,
identitetsutveckling, kommunikation, social interaktion, sociala medier, ungdomsgrupper, gruppdynamik, sökande, bekräftelse, acceptans med mera.
Förord
Tack till alla engagerade lärare som varit inblandade i mitt arbete, utan er hade jag inte lyckats få ihop mitt material. Särskilt tack till min handledare Sara Berglund som stått vid min sida hela vägen och väglett mig, stöttat och gett mig givande samtal och diskussioner. Jag vill också tacka Kalle Jonasson som gjorde det möjligt för mig att skriva klart det sista i uppsatsen.
Innehållsförteckning
1. Inledning__________________________________________________________ s. 5 1.2 Syfte __________________________________________________________ s 6 1.3 Frågeställningar __________________________________________________s 6 2. Teori och tidigare forskning ___________________________________________ s 7 2.1 Identitet ________________________________________________________ s 7 2.2 Ungdom och identitet______________________________________________ s 8 2.3 Identitet ur ett dramaturgiskt perspektiv _______________________________ s 9 2.4 Sociala medier och identitet ________________________________________ s 10 3. Metod ______________________________________________________________ s 13 3.1 Kvalitativ metod___________________________________________________ s 13 3.2 Urval____________________________________________________________ s 13 3.3 Etiska överväganden________________________________________________ s 14 3.4 Genomförande_____________________________________________________ s 14 3.5 Analys- och bearbetningsprocess______________________________________ s 15 4. Genreanalys___________________________________________________________s 16 4.1 Facebooks byggstenar________________________________________________ s 16 4.2 Intressen __________________________________________________________ s 17 4.3 Humor____________________________________________________________ s 19 4.4 Utseende__________________________________________________________ s 21 5. Resultat_______________________________________________________________ s 22 5.1 Ålder______________________________________________________________s 23 5.2 Identiteter på Facebook_______________________________________________ s 24 5.3 Hur Facebook påverkar ungdomars identitetsarbete_________________________ s 27 6. Slutsatser______________________________________________________________s 31 6.1 Val av ämne, metod och litteratur_______________________________________s 31 6.2 Slutsatser__________________________________________________________s 32 7. Referenslista___________________________________________________________s 33
1. Inledning
Hur barn utvecklas, samspelar och lär är en pågående process som lätt förknippas med skolan och klassrummet men som är aktivt och pågående i alla miljöer och situationer, även utanför klassrummet och skolans värld. På Facebook och andra sociala mötesplatser på nätet, där barn och ungdomar ”träffas” och interagerar med varandra, skapas mer fritt spelrum för utforskande och identitetsskapande där vuxna inte har tillträde på samma sätt och lika möjlighet till
inflytande och påverkan som i det verkliga livet. Samhället idag gör det möjligt för oss att kommunicera med varandra genom olika digitala hjälpmedel i princip när som helst, var som helst och med vem som helst. Användandet av sociala medier har ökat markant de senaste åren och krupit allt längre ner i åldrarna. Enligt statistiska centralbyrån använder sig 76% av
ungdomar 13-16 år respektive 80% av ungdomar 17-18 år av sociala medier1. Facebook är kanske den mest igenkännbara mötesplatsen i den virtuella världen och en av dem mest globala och största arenan för socialisation, kommunikation och interaktion. Som blivande lärare träffar jag barn i olika åldrar som redan är bekanta med sociala medier och/eller som står inför
kommanden möten med det medialiserade samhället och den virtuella världen.
Jag har valt att göra en observationsstudie om ungdomars användande av Facebook för att se vilka identiteter som skapas där och vad Facebook har för betydelse för ungdomars
identitetsarbete. Studien utgår från att beskriva användarnas självframställning utifrån begreppen identitet och identitetsskapande. Genom att studera hur ungdomar kommunicerar och skapar olika identiteter på Facebook kan läraren få större insikt i och förståelse för ungdomars identitetsarbete. Vad är det barn och ungdomar på Facebook vill visa upp? Finns det några mönster? Vad förmedlar de genom sina texter och bilder och vilka konsekvenser kan detta medföra för ungas identitetsskapande?
Identitet är ett mångfacetterat begrepp. Det beskrivs bland annat som något man föds med men också som en social konstruktion (Frisén, Hwang, 2008 ). Tonårstiden, när ungdomar försöker finna och befästa sin identitet, är ofta väldigt sårbar och vägen dit är vare sig rak eller lättfunnen (Frisén, Hwang; Wrangsjö 2008). Jakten efter bekräftelse och acceptans är stor, särskild under barn- och ungdomsåren (Lalander, Johansson 2008). På Facebook finns allt som läggs upp där, i form av bilder och statusuppdateringar, öppet och blottat för bedömning av andra åskådare.
Som barn och ungdom utforskar och experimentar man ofta med olika identiteter för att hitta sig själv, sitt inre jag, och för att förstå sig själv och andra. Att vara ung innebär mycket och själva ordet ungdom kan definieras olika. Något som vi sedan lång tid tillbaka förknippar med ungdom är känslan av "det eviga", sorglöshet, skönhet, lust, sexualitet och kroppslighet (Lalander, Johansson, 2008). I vårt medialiserade samhälle stöter vi ständigt på bilder av ungdom, av den vackra och perfekta kroppen och många strävar efter att behålla sin ungdom genom att träna och äta sig till en perfekt kropp och ett perfekt liv (Lalander, Johansson 2008). Min studie visar på att bilden av detta blir tydligt även på Facebook.
Facebook består av olika verktyg som användare kan bygga med, laborera olika identiteter med och konstruera olika definitioner av sig själv på. I mina observationer kan jag se hur dessa verktyg används på olika sätt som bildar genrer på Facebook vari olika identitetskonstruktioner skapas. Med hjälp av denna studie kan läraren få förbättrade kunskaper om och förståelse för barns sociala interaktion på Facebook och hur det kan påverka ungdomars identitetsarbete. På så sätt kan läraren lära sig att identifiera de olika identiteterna innan den sociala mediavärlden hinner debutera ordentligt och på så sätt förebygga problem som kan uppstå i identitetsarbetet för dem båda.
1.2 Syfte
Den här uppsatsen handlar om ungdomars identitetsarbete på Facebook. Syftet är att ta reda på vilka identiteter som skapas på Facebook och hur användandet av Facebook kan påverka identitetsarbetet.
1.3 Frågeställningar
Hur kommunicerar ungdomar på Facebook och vad är det man vill förmedla? Vilka identiteter skapas på Facebook?
Vilka verktyg finns för identitetsbygge på Facebook samt vad kännetecknar dem?
Vad berättar ungdomar om sig själva på Facebook och vad innebär det för barn och ungas identitetsarbete?
2. Teori och tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras teori och tidigare forskning som är relevanta till mitt ämne,
nämligen vad ungdomar förmedlar och berättar om själva på Facebook och vilka identiteter som uppstår. Eftersom teori och tidigare forskning tenderar influera varandra har jag valt att skriva om dem i samma avsnitt. Jag kommer reogöra för begreppet identitet och hur forskare och teoretiker beskriver olika identiteter. Grundläggande delar i texten kommer också beröra begrepp som kommunikation och social interaktion. Vidare kommer jag i min studie också att prata om ungdomar och grupptillhörighet och innebörden av gemenskap och utanförskap, vad som utgör den sociala dimensionen på Facebook och vilka faktorer som spelar in i ungdomars
identitetsskapande. Den litteratur jag använt mig utav är forksningsbaserad litteratur samt avhandlingar och uppsatser från bland annat Lunds och Göteborgs universitet.
2.1 Identitet
Det finns en rad olika sätt att se på begreppet identitet. Ur vilket perspektiv identitet beskrivs kan skapa olika infallsvinklar på huruvida begreppet kan förstås och begripliggöras. Författarna Ann Frisén och Philip Hwang är båda verksamma inom forskning och diskuterar olika teoretiska synsätt på identitet. Identitet kan syfta till begreppet likhet som exempelvis i matematik där tecknet = ofta är en symbol för identitet. En annan aspekt rör sig om en kulturell identitet, etnisk
identitet eller nationell identitet och handlar om vilken tillhörighet till en bestämd kultur, etnisk
grupp eller nation som en person identifierar sig med. Den tredje aspekten av identitet handlar om självbilden, det vill säga vad som utgör själva jaget. Självbilden handlar alltså om hur medvetenheten om sig själv som unik person ser ut hos varje människa. Vem är jag? Vem kommer jag att bli? Vad gör mig till en unik person? (Frisén, Hwang 2008). Frisén och Hwang beskriver identitet ur begreppet självbild och utgår från två olika synsätt. Det ena synsättet utgår från att identitet är något fast och oföränderligt och lyfter fram det unika och sanna självet. Med detta synsätt menas att det finns en äkta identitet eller ett äkta själv och att människan söker sig inåt för att hitta en inre kärna, ett kärnsjälv (Frisén och Hwang 2008). Den andra föreställningen om människans identitet ses som en social konstruktion där människan har en mycket föränderlig identitet där självet är ett resultat av samhälleligt och kulturellt inflytande. Här ses inte
identiteten som en kärna utan som en ständig pågående process som skapas i en social och kulturell omgivning (Frisén, Hwang 2008).
2.2 Ungdom och identitet
Kategorin ungdom är laddad med betydelser. Ett perspektiv som lyfts fram är gruppens betydelse och dynamik som tar fasta på den symboliska dimensionen. Ungdomskulturer, det vill säga de stilar, värden och ideal som kommer till uttryck i medier och ungdomars verksamheter, kan ses som ett symbol- och identitetslaboratorium (Lalander, Johansson 2008). Författarna Philip Lalander och Thomas Johansson har forskat om ungdomskulturer och beskriver ungdomars olika perspektiv på livet och dynamiken kring gruppen och grupptillhörigheten, makt- och
rollfördelning. När vi talar om ungdomskulturer, menar Lalander och Johansson, innebär det att det existerar kulturmönster som ungdomar uttrycker i såväl egna handlingar som i mediala sammanhang (Lalander, Johansson 2008). Dessa ungdomskulturer och mönster kommer till uttryck genom olika stilar, värden och ideal och skapar grupper.
I ungdomsgrupper existerar en typ av symbol- och identitetslaboratorium. Begreppet symbol beskrivs nedan och är hämtat ur boken Ungdomskulturer i teori och praktik.
En symbol är ett tecken som betyder något utöver sig själv. Att någonting är symboliskt betyder att det har en andra
betydelse. En uppsträckt hand till exempel betyder inte bara ”en uppsträckt hand”, utan kan också vara en hälsning
eller ett sätt att säga ”stopp, nu räcker det”. Dessa betydelser gäller endast i de kulturer där man lärt sig att tolka en uppsträckt hand på just det sättet. En symbol är därmed endast en symbol genom att den tolkas och tillskrivs betydelser. I olika kulturer lär man sig att tolka symboler på olika sätt. Den andra betydelsen är det som beroende på kultur tolkas ur tecknet. 2
För att bekräfta och tydliggöra den egna gruppens identitet och den kultur gruppen ingår i skapar gruppen symboler som man använder sig utav.Symbolerna används först och främst för att vi ska kommunicera med varandra och göra oss förstådda. Genom symbolanvändande stärks också gruppdynamiken och man skiljer olika grupper åt så att det skapas ett vi och ett dem (Lalander, Johansson, 2008). I boken beskrivs ungdomars livsvillkor i dagens snabbföränderliga samhälle där TV, internet och mobiltelefoner förändrat möjligheter för identitetsskapande.
Det finns olika sätt att beskriva ungdomars identitetsutveckling på. Den utvecklingspsykologiska forskningen riktar sig till att ungdomsperioden handlar om en inre mognadsprocess där känsloliv och kognitiv förmåga succesivt utvecklas (Frisén, Hwang; Blos, Marcia 2009). Den sociologiska forskningen fokuserar snarare på den yttre världen och syftar till att sociala och samhälleliga
mönster ringar in ungdomars identitetsutveckling som till exempel kan handla om familj, sexualitet, konsumtion med mera. Det är nästintill omöjligt att studera dessa var för sig, det vill säga att inte sätta den inre och den yttre världen i relation till varandra. De
utvecklingspsykologiska teorierna innehåller normativa dimensioner om vad som är en ”bra utveckling” och hur mognad och sexualitet formas. De inre processer som ungdomar enligt det utvecklingspsykologiska synsättet går igenom innebär att individen succesivt blir allt mer kompetent och mogen genom att individen går igenom olika utvecklingspsykologiska
utmaningar för att uppnå så kallad fullbordad identitet. Med fullbordad identitet menas inträdet in i vuxenlivet som rör bland annat arbete, relationer och socialt liv och kan uppnås först när individen uppfyller alla utmaningar och samhälleliga krav. Ett exempel på en sådan utamaning som individen förväntas uppnå är att individen frigör sig från sina föräldrar. Det normativa synsättet kan bli en aning problematiskt i jämförelse med synsättet vi har idag. Till exempel bygger en teori på att den heterosexuella kärleken är den normala sexuella utvecklingen vilket inte stämmer in på dagens diskussioner om genus, sexualitet, familj och jämställdhet. Individer med fullbordad identitet har gjort yrkesmässiga, ideologiska och relationella ställningstaganden. Individer som inte tagit ställning till sociala relationer och olika värderingar befinner sig i så kallad moratorium eller identitetsförvirring. Ungdomar som är inkapabla, ovilliga och/eller ointresserade av att ta identitetsmässig inställning är identitetsförvirrade medan de som letar efter tänkbara möjligheter när det gäller yrkesinriktning, ideologiska ställningstaganden och relationer till andra befinner sig i moratoriet (Frisén, Hwang; Blos, Marcia, 2009).
2.3 Identitet ur ett dramaturgiskt perspektiv
Den vetenskapliga Studien Jaget och maskerna (2009) av Erving Goffman handlar om hur vi bygger upp och befäster vårt jag och hur vi presenterar oss själva och vårt agerande inför andra människor. Goffman studerade det sociala livet ur ett dramaturgiskt perspektiv och menade på att vi alla spelar teater och framträder i olika roller. Han undersöker hur individen presenterar sig själv och sin aktivitet inför andra och vilka roller vi tillämpar. Jag kommer att lägga fokus på begreppen främre och bakre regioner eller "frontstage" och "backstage" som det engelska uttrycket är. Goffman menade att varje människa har olika arenor eller regioner där vi bygger upp vår identitet på olika sätt. Regionen ser olika ut och är den plats, det rum, den miljö som ramas in och skapar en typ av perceptionsbarriär. Till exempel upplevs ett kontrollrum med tjocka glasväggar annorlunda än ett kontor avgränsat med masonitskivor (Goffman, 2009). Den
plats där ett framträdande, det vill säga den fasad vi visar upp och sättet vi agerar på, äger rum i andra personers närvaro kallar Goffman för främre region. Den aktivitet som inte utövas i andras personers närvaro kallas för bakre regionen. En individ visar upp sig själv på olika sätt i de olika regionerna. Som en jämförelse med det rollbyte en skådespelare gör när han lämnar scenen gör vi samma rollbyte överallt i vårt samhälle (Goffman, 2009). Till exempel är sovrummet och
badrummet platser från vilka publiken kan utestängas. "De kroppar som görs rena, kläs på och förskönas i de rummen kan sedan visas upp för vänner och bekanta i andra rum" (Goffman 2009:110). I den främre regionen kan en individs framträdande ge intryck av att vissa normer bör upprätthållas om hur man i en situation bör uppträda och vara. Både den bakre och den främre regionen karaktäriseras av särskilda normer och förväntningar men de skiljer sig åt i deras olika framträdanden. Till exempel, menar Goffman, förväntar man sig ofta att de som arbetar bakom kulisserna, backstage, ska uppfylla vissa tekniska normer medan de som arbetar i den främre regionen, fronstage, ska vara uttrycksfulla och uppfylla vissa expressiva normer (Goffman, 2009). Goffman talar om hur backstage och frontstage identifieras med ett särskilt
beteendespråk. Området bakom kulisserna, det vill säga den bakre regionens språk består av mer avslappnade och avspända aktiviteter. Här kan den agerande lägga av sig fasad och koppla av. När vi lägger av vår fasad och kliver ur vår rollgestalt innebär det att vi till exempel kan stå i slappa ställningar, svära, använda sig av dialekter och slang, klaga och gnälla, rapa och fisa. I den främre regionen finns en avsaknad av detta och symboliseras mer eller mindre som motsats till den bakre regionens beteende (Goffman, 2009).
2.4 Sociala medier och identitet
Det har gjorts forskning kring ungdomars sociala interaktion på Facebook. I en vetenskaplig studie, baserad på 63 unga forskare med medlemskap på Facebook, undersöktes hur man framställer sig själv på nätet, med utgångspunkt i Facebookanvändning. Studien har skrivits av Shanyang Zhao, Sherri Grasmuck och Jason Martin, samtliga universitetsstudenter inom sociologi. Studenter som deltog i undersökningen intervjuades och studerades på Facebook utifrån fyra olika aspekter nämligen användarprofilen, kontaktpersonen, sociala nätverk och självbeskrivning. Jag har valt att utgå från forskarnas resultat på ungdomarnas självbeskrivning på Facebook. Utifrån detta kom man fram till att att det fanns särskilt två olika sätt att framställa sig själv på nämligen genom bild och genom text. Dessa två sätt förmedlar olika budskap och skapar olika tolkningar hos mottagaren, det vill säga den som tittar på bilden eller läser texten.
Baserat på vilken utav dessa två som används, beskriver forskarna, utmärks
Facebookanvändarnas självpresentation av en implicit eller explicit identitet. Den första identiteten, den implicita, handlar om det visuella jaget där mottagaren får ta del av någonting som kan ses och uppfattas med synen. Den implicita identiteten kan genom bilder och fotografier visa någonting men behöver tvunget inte berätta någonting: "Showing without telling". Det finns här inga bestämda budskap utan det visuella jaget blir mer abstrakt och en aning diffust.
Mottagaren ges därmed möjligheter att sväva iväg och göra egna tolkningar av bilden. Den explicita identiteten är mer uttrycklig och utpräglad och benämns som det verbala jaget. Med det verbala jaget menar forskarna att Facebookanvändaren genom text helt enkelt gör språkliga, verbala beskrivningar. En text är mer ordagrann och bokstavlig och självbeskrivningen blir explicit och av berättande karaktär. Det finns en "about me" som tydliggörs genom det verbala jaget då användaren med explicit identitet presenterar sig själv på ett annat sätt för sina tittare. Studien visade på att den implicita identiteten i högre grad användes av studenterna som deltog i undersökningen. Merparten av Facebookanvändarna verkade föredra att lägga upp bilder på Facebook hellre än att skriva en statusuppdatering. Allra helst delade Facebookanvändarna någon annans bild framför att lägga upp egna bilder. Forskarna kom fram till att detta främst berodde på att när användaren lägger upp bilder eller delar andras bilder kan denne genom det visuella jaget undvika individuella ställningstaganden. Forskarna kunde se att det fanns behov bland ungdomarna på Facebook att känna tillhörighet till likasinnade och finna grupper som ingår i samma kultur som en själv med samma livsstilar och värderingar och ett mindre behov av att utmärka sig själv och göra sin egen röst hörd. Det visade sig att användare hellre håller sig till gruppen och blir ett med den än att sticka ut ur mängden. Genom att lägga upp bilder och dela varandras bilder kan användaren genom den implicita identiteten undvika att presentera sig själv och avslöja för mycket om sig själv. Istället visar det implicita idenititeten med det visuella jaget sin omgivning den kultur man tillhör och djupet och omfattningen av ens sociala band. Detta för att också visa på att man är omtyckt, populär och har många vänner på facebook. Dessutom kan det visuella jaget verka inbjudande och väcka nyfikenhet då det inte nödvändigtvis talar direkt till mottagaren som det verbala jaget gör på ett annat sätt med sina konkreta och språkliga beskrivningar (Zhao, Grasmuck, Martin, Identity construction on Facebook: Digital
empowerment in anchored relationships, 2008).
utgår ifrån observationer och ett stort antal intervjuer med barn och ungdomar där hon beskriver vad unga gör på nätet och resonerar kring möjliga risker och hur vi bäst kan hantera dem. Utifrån detta kom Dunkel fram till att de vanligaste företeelserna på nätet är att barn och unga besöker olika webbsidor där gemenskap och interaktion kan skapas. Som exempel nämner Dunkel MSN och Lunarstorm som var populära mötesplatser för några år sedan, där man bland annat kan skicka e-post till varandra, chatta och lägga upp bilder (Dunkel, 2009). En av de mest omskrivna företeelserna på internet är sex. Pornografi och sexrelaterade ord i nätets sökmotor är mest populära och oftast handlar det om att finna sexualupplysning via nätet. Datorspel är också vanligt förkekommande i samband med barn och ungas nätanvändning. Dunkel refererar till psykologen John Suler (2005) för att beskriva våra olika förhållningssätt till nätet. Suler har skrivit många vetenskapliga artiklar om nätet som arena för interaktion mellan människor och menar att nätet formar oss och att gränserna för jaget förändras. På nätet kan vi vara anonyma vilket bidrar till att vi blir mindre hämmade (Dunkel: Suler 2009). Ingen behöver veta vem man är på nätet och kommunikationen behöver inte alltid ske i realtid utan det kan ta minuter, timmar eller dagar innan vi får någon reaktion på det vi har sagt. Textbaserad kommunikation kan göra att vi litar mer på personen vi pratar med eftersom vi läser det den andra personen skriver med vår egen röst inne i vårt huvud och våra försvarsmekanismer går inte igång som de normalt skulle ha gjort. På nätet kan vi skapa oss en parallell verklighet som inte har några kopplingar till det riktiga livet. Statusen förändras och människors auktoritet har mindre effekt på oss när vi kommunicerar över nätet som bland annat bidrar till att vi vågar säga saker vi normalt inte skulle säga till en person med högre status. På detta sätt menar Suler att jaget förändras för vi skapar oss en nätidentitet som inte behöver se ut som den identitet vi har i vårt verkliga liv (Dunkel: Suler, 2009).
3. Metod
I metodavsnittet redovisas val av metod, urval och genomförande samt hur uppsatsen ska fortskrida. Jag kommer presentera några teoretiska ansatser och kortfattat beskriva syftet med mitt val av metod som vävs in i texten.
3.1 Kvalitativ metod
Studien är inriktad på en kvalitativ metod och genomförs med hjälp av observationer. Syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en djupare kunskap och upptäcka företeelser (Patel, Davidsson 2011). Metoden är deskriptiv och beskriver olika aspekter utifrån människors
upplevelser och syn på verkligheten. Som forskare är man subjektiv, det vill säga det finns ingen absolut och objektiv sanning utan man utgår från att verkligheten uppfattas på många olika sätt (Berglund, Sara Malmö högskola, Malmö 13-04-10). Själva forskningsprocessen innebär att lära sig mer om vad som redan är känt kring ens forskningsfråga. Litteratursökningar görs där olika data samlas in, tolkas och analyseras. På basis av sina data eller iakttagelser försöker man sedan komma fram till en förklaring eller en modell. Detta brukar man benämna som induktiv, det vill säga det dras inga slutsatser som vid deduktion där teorier och hypoteser görs som man sedan kan testa (Ahrne, 2011).
3.2 Urval
Gruppen består av 13 stycken Facebookmedlemmar, tjejer och killar, i åldrarna 11-23. Att använda sig av en kvalitativ metod innebär ett mindre undersökningsområde som ofta omfattar ett litet antal personer. Området kan på så sätt undersökas djupare och innebär också att
generaliseringar inte kan göras på samma sätt (Patel, Davidsson 2011). Genom att bli vän med medlemmarna i gruppen har jag tillgång till att besöka deras Facebooksidor och ta del av deras profiler. Detta innebär i sin tur att jag kan se bilder som läggs ut och statusar som skrivs. Användarnas profiler ger mig bland annat information om deras intressen, vänskapslistor,
persondata och vilka grupper medlemmarna valt att gilla eller gå med i. Att studera vilka grupper som användarna gillat eller gått med i kan ge mig en bild av vilka livsstilar och inriktningar användarna har på Facebook.
3.3 Etiska överväganden
För att värna om de enskilda individers integritet kommer jag inte använda några namn i min studie och deras medverkan är frivillig. Gruppen har blivit informerad om undersökningens syfte och vad deras medverkan kommer innebära. Det måste framgå att de uppgifter de lämnar och som finns tillgängliga för mig när jag studerar deras Facebookprofiler inte kommer att användas
för något annat syfte än för just denna undersökning (Patel, Davidsson 2011). För att få
godkännande att få följa ungdomar på Facebook har jag skapat en grupp där jag helt enkelt bjudit in medlemmar i åldrarna 11-23. I gruppen gjorde jag ett så kallat ”event”, en inbjudan, att delta i mitt examensarbete som jag sedan skickade ut till alla medlemmar som bjudits in i gruppen. I inbjudan beskrev jag tydligt att om personen tackar ja på inbjudan så ger denne sitt godkännande att jag får följa personen på Facebook. I gruppen finns också information om mitt examensarbete samt mitt syfte med undersökningen.
3.4 Genomförande
Arbetet kommer att genomföras med hjälp av observationer och anteckningar. Genom att följa en grupp ungdomar på Facebook kan jag få en mer genuin och tidstrogen bild av hur ungdomar presenterar sig själva och kommunicerar på Facebook. Datainsamlingen består av tidigare forskning från avhandlingar och uppsatser från internet och forskningsbaserad litteartur. De första 3-4 månaderna av mina observationer har jag gjort en översikt av Facebookgruppen utifrån mitt syfte och mina frågeställningar där jag dagligen studerat ungdomarna ur ett
helhetsperspektiv för att få grepp om och en överblick av vad ungdomarna i gruppen lägger upp och berättar om sig själva. När vi ska samla information inom olika områden som berör
beteenden och skeenden i naturliga situationer är särskilt observationer bra att tillämpa (Patel, Davidsson 2011). I dessa sammanhang menas inte ordet beteende bara fysiska handlingar utan även verbala yttranden, relationer mellan individer, känslouttryck och liknande (Patel, Davidsson 2011). Genom att aktivt besöka medlemmarnas sida kan jag granska det som ungdomarna i gruppen lägger upp i form av bilder och statusar. Observationerna har gett mig möjlighet att kunna ta del av det ungdomar berättar om sig själva och studera beteenden och skeenden i ett naturligt sammanhang i samma stund som de inträffar eftersom jag befinner mig i deras värld, i deras vardag, här och nu. Totalt kommer gruppen att studeras under ungefär ett halvårs tid.
3.5 Analys- och bearbetningsprocess
Samtidigt som observationer har gjorts har också anteckningar försts. Vidare kommer gruppen att studeras mer noggrant där jag kommer göra djupare och mer detaljerade observationer samtidigt som jag för egna anteckningar. Tanken är att studera en gruppmedlem i taget och följa dennes statusar och bilder som läggs upp. Under tiden kommer jag göra anteckningar och
dokumentera det jag ser och utifrån mina frågeställningar dra paralleller till den insamlade empirin och göra egna tolkningar utefter det. Jag kommer studera ungdomars identietetsarbete på Facebook utifrån de olika teorierna och dra paralleller till mina observationer för att se om jag kan hitta några mönster i ungdomars användning av och kommunikation på Facebook. De olika begreppen kommer jag att använda som analytiska ingångar i min analys och studera hur ungdomarna på Facebook presenterar sig själva i förhållande till den tidigare forskning som gjorts. Exempel på begrepp som jag kommer använda som analytiska verktyg är identitet ur begreppet självbild, bakre- och främre regioner, implicita och explicita identiteter, symbolspråk med mera. Därefter kommer empirin att analyseras, diskuteras och beskrivas under
4. Genreanalys
Under genreanalysen kommer jag redogöra för olika byggstenar eller verktyg som finns på Facebook för att konstruera identiteter. Utifrån dessa kommer jag presentera några genrer som uppstår och vad som karaktäriserar dem.
4.1 Facebooks byggstenar
Varje användare på Facebook har en egen profilsida där användaren kan lägga upp bilder, skriva statusuppdateringar och fylla i olika personuppgifter. Dessa kan ses som olika byggstenar,
verktyg, som kan användas för att konstruera olika identiteter på Facebook. Användaren kan med hjälp av dessa Facebookbyggstenar påverka bilden av sig själv genom att bygga samman dem på olika sätt, bestämma vad de ska innehålla och i vilken utsträckning de ska användas. En av Facebooks byggstenar för identitetskonstruktioner på Facebook är profilinformationen. Här kan användaren berätta om sig själv genom att bland annat lämna ut information om sina kontakt- och personuppgifter, dela med sig av sina intressen och gilla olika sidor på Facebook.
Kommunikation och självframställning sker också via bilder, videoklipp och
statusuppdateringar. En statusuppdatering är ett textinlägg och kan användas som byggsten för att konstruera olika identiteter. De olika inläggen är antingen producerade, det vill säga inlägg som användaren själv har skapat, eller reproducerade vilket innebär att användaren har delat, gillat eller kopierat ett inlägg som är skapat av någon annan. Bilder, som är ett rikligt använt redskap på Facebook, delas upp och sorteras i olika album och kategorier. En vanligt
förekommande kategori bland Facebookanvändares bilder är självporträtt, även så kallade selfies, som är benämningen på de bilder man tar på sig själv, oftast med egen kamera och från
mobiltelefonen. Självporträtten förekommer vanligast bland användarnas profilbilder och är ofta retuscherade och delade från Instagram. Instagram är ett socialt nätverk med tillgång till
fotodelning och olika fotoeffekter. Med hjälp av fotoeffekterna kan bilden förändras och få andra ljus- och kontrastjusteringar och på så sätt förskönas. De flesta självporträtt visar bara ansiktet på personen och är ofta tagna lite snett uppifrån så att personens ansikte syns lite i profil. I
självporträtten är personens utseende och jaget i fokus. Man kan dela in självporträtten i två olika typer; jaget och jaget i en kontext. Jaget i självporträtten förmedlar estetiken i bilderna och utseende står i fokus. I vissa självporträtt har användaren skrivit en bildkommentar som till
exempel berättar hur användaren mår eller vad denne ska göra. I sådana bilder hamnar jaget i en kontext. Det finns också grupporträtt där flera personer poserar. På Facebook kallas dessa vanligen för Gruppselfies. På samma sätt som i självporträtt står utseende i blickfånget i grupporträtt men vad som skiljer dessa från självporträtten är att det är mer vanligt att göra grimaser, le och skratta och det verkar mer tillåtet att se naturlig ut på dessa bilder.
4.2 Intressen
Alla byggstenar framträder i Facebookanvändandet för att konstruera olika identiteter men i olika grad och på olika sätt. De olika ungdomskulturer som Lalander och Johansson pratar om
framträder enligt dem i ett visst symbollaboratorium. Det blir tydligt i min studie att hela Facebook består av symboler som ungdomar använder som verktyg i sitt sätt att kommunicera med varandra och som skapar olika stilar och kulturer. När ungdomsgrupper skapar symboler tar de symboler från olika sammanhang och sätter samman dessa för att ge dem nya innebörder (Lalander, Johansson 2008). Symboler finns i språk, jargong, slang och skämt, kläder och utseende, intressen och åsikter. Dessa sätts samman och praktiserar stilar genom vilka ungdomar och ungdomsgrupper ger uttryck för vem de är eller vill vara, gruppsamhörighet och motstånd. Genom symbolanvändande skapas skillnader gentemot andra grupper och andra människor där den egna gruppen upplevs som framgångsrik och med imaginära överordnanden och
storhetskänsla. Gruppen blir ett kreativt forum där medlemmar samlas och genom småprat, fikande, festande och gemensamma upplevelser bygger upp gruppens kultur (Lalander, Johannson 2008).
En genre som uppstår i detta material där symbolanvändandet blir tydligt är intressegenren. Beroende på vilka intressen en användare har framkommer det i min studie att
Facebookbyggstenarna används på olika sätt och bildar olika symbolsammansättningar vilket bidrar till att olika ungdomskulturer på Facebook skapas som användarna deltar i genom olika stilar. Några bygger sin identitet runt träning, mat och hälsa andra bygger sin identitet runt datorspel och sex och en del bygger sin identitet runt fester och socialt umgänge. Detta kan man se genom att studera Facebooks alla verktyg och på vilka sätt användarna använder bilder, statusuppdateringar och profilinformationen för att berätta om sig själva och bygga upp olika identiteter. Häri framstår både explicita och implicita identiteter som synbara.
Där mat, träning och hälsa framträder som ett starkt intresse syns ofta självporträtt och bilder på maträtter och naturen. Statusuppdateringar och bilder informerar till exempel om vilka
muskelgrupper en användare har tränat eller hur en nyttig maträtt har tillagats. Andra vanliga sammanhang vari mat, träning och hälsa framträder är resor, utflykter och besök på olika platser. Ett flertal bildinlägg på mat handlar om att någonting firas eller belönas. Det kan innebära belöning efter ett ansträngande pass på gymmet eller ett firande av semester och varmt och soligt väder. Användare som bygger sin identitet runt träning, mat och hälsa förmedlar en mogenhet, lojalitet och tillgivenhet gentemot andra människor och sig själva. Partners, vänner och familj visas mycket uppskattning i form av kärleksfulla och vänliga kommentarer i bilder och statusuppdateringar. Att ställa upp för någon annan som går igenom något jobbigt eller att beskriva hur mycket en person är älskad är exempel på vad sådana inlägg kan handla om. Facebookinläggen berättar att användarna har ett jobb. De tränar och motionerar och äter hälsosam mat, unnar sig sötsaker och onyttig mat ibland (oftast efter ett hårt träningspass) men förmedlar över lag en god självdiciplin. I denna kultur är de flesta användarna över 18 år och de äldsta deltagarna i min studie framträder ofta genom denna genre.
Symbolanvändandet hos vissa användare baseras på uteliv och socialt umgänge. I denna kultur som skapas på Facebook, med utgångspunkt i Lalander och Johanssons teorier om
ungdomskulturer (2008), använder sig ungdomar av alkoholen som tydlig markör i
symbolanvändandet. Ungdomarna som framträder i denna kultur är mellan 16-23. Det finns oändligt mycket bilder, videoklipp och fotoalbum av olika slag i denna genren där alkohol är en central del. Många utav dessa är självporträtt som syns, inte bara i festliga situationer utan även i helt andra sammanhang. Privatfester, puben och olika dansställen och klubbar är exempel på platser som användare inom denna intressekategori befinner sig på i sina inlägg. På bilderna händer ofta någonting roligt och personerna som är med ser glada ut, skrattar, skålar, sjunger och dansar. Stilen som kulturen omfattar består av festliga kläder, kostymer och klänningar, smycken och märkesklockor, smink och högklackat, allt från rockigt till glamour.
Att använda sig av ordet ”mysa” är en vanlig symbol i båda dessa kulturer. Att ha en ”Myskväll i soffan” eller att ”Mysa på stranden med en öl” är några exempel. Gemensamt för dessa två kulturer på Facebook är också att symboler används på sätt som skapar en bild av det ljuva livet. Vad som förmedlas är en glädje, positivism och kärlek till livet. Det finns inga eller ett fåtal
negativa känslor som förmedlas. Istället används glada symboler och positivt laddade ord såsom "fantastisk", "underbar" och "härlig" samt uppmuntrande och stöttande kommentarer till
varandra. Responsen är mycket positiv och vissa användare får upp mott 100 gilla-markeringar på sina bildinlägg. När jag studerar användares självframtställning i dessa två kulturer framgår det att personerna är nöjda och tillfredställda med livet och med sig själva. Vad de förmedlar i sina Facebookinlägg är att de är glada, aktiva och sociala människor. Självförtroendet framställs som bra och det finns ett brett social umgänge. Användare i dessa kulturer tycks vara omtyckta, intressanta och populära profiler på Facebook. På så vis kan man säga att implicita ideniteter framträder starkare än explicita identiteter eftersom helhetsbilden av användarnas
självframställning inte är särskilt uttrycklig och utpräglad trots att det förekommer verbala beskrivningar.
Andra intressen som användare bygger sin identitet runt är datorspel, sex och fantasy. Häri ges en helt annan bild av självframställningen och det skapas en annan byggkonstruktion än i de andra två kulturerna. Sexistiska sidor och bilder på nakna och lättklädda tjejer förekommer i flera bildinlägg. Användare på Facebook som delar dessa intressen har färre Facebookvänner än användare med andra intressen och de får sällan någon respons på det de lägger upp. Användarna är också unga och går fortfarande i grundskolan. Symboler som används i denna kultur består av sex och skämt. Bilder och textinlägg är ofta reproducerade och delade från någon humorsida. Skämten i inläggen är ofta på någon annans bekostnad men det förekommer också att de bjuder på sig själva och använder sig av självironi. Där dessa intressen finns finns en attityd och råhet i uttrycken och kommunikationen. Talspråket är vanligt och många slangord och förkortningar förekommer som kan vara svåra att begripa. Kulturen som sådan och hur användare uppträder i den påminner mycket om humorgenren som jag presenterar under nästa rubrik. Därför väljer jag att inte gå djupare in på hur olika beteenden kommer till uttryck i just denna genren.
4
.
3 Humor
Humor är den mest framträdande genren och uppstår mer eller mindre i alla gruppmedlemmars inlägg och profilinformation. Den blir synlig genom olika bilder, videoklipp och textinlägg som både är producerade och reproducerade av användaren. Humorn uppträder på olika sätt, genom olika attityder, och i olika grad på användarnas profiler. När jag utifrån humorgenren studerar
Facebookanvändarna i förhållande till implicita och explicita identiteter blir inte enbart det visuella jaget, det vill säga det bildliga synligt utan än mer synligt blir det verbala jaget som får en dominat roll i denna genre. Ibland är humorn väldigt utpräglad och användare som framträder däri uttrycker sig på ett värderande sätt där egna uppfattningar och åsikter framhålls. Ibland är humorn inte lika tydlig i sitt budskap utan snarare öppen för olika tolkningar.
Det finns särskilt två typer av humor som framträder i detta material nämligen självironi och humor på andras bekostnad. Självironin driver om normer kring utseende, värderingar och sättet att vara på. I inlägg där självironin blir synlig kan bland annat ett självporträtt bestå av grimaser eller överdrivna ansiktsuttryck så att bilden förvrängs och ger ett ironiskt uttryck. Vanligt på dessa foton är till exempel att personen i självporträttet plutar överdrivet mycket med läpparna eller fotar i en vinkel som gör att ansiktsformen ser lustig ut. Självironin finns också i
statusuppdateringar. Att berätta om genanta situationer och händelser eller någonting som fört med sig pinsamma konsekvenser är vanligt förekommande. Inlägg som sådana kan också handla om egenskaper och personlighetsdrag hos användaren som han eller hon driver om. Inlägg som består av humor på andras bekostnad innehåller ofta skämt om sex, kroppar och kön och blir direkt eller indirekt hånande och kränkande gentemot personer och grupper. Inläggen är
sexistiska och ofta provokativa och nedvärderande. Mest utsatta grupper är kvinnor, överviktiga personer och personer som ser annorlunda ut eller har något typ av handikapp eller
utvecklingsstörning. Bland inläggen förekommer det flest bilder och videoklipp som är reproducerade och delade från någon humorsida. Ett exempel på ett sexistiskt bildinlägg är ett foto på två tvillingsystrar i bikini som ler och ser glada ut. På bilden står det ”What would you do with twin sisters so hot?”. Till fotot finns massor av kommentarer av andra användare som beskriver tjejernas utseende och berättar om sina sexuella fantasier om dem. Alla gilla-markeringar och kommentarer på olika språk som bilden fått bekräftar att den gått runt på Facebook och nått många användare världen över. Bilderna och videoklippen som delas bland användarna i Facebookgruppen får inte mycket respons. Dock är det vanligt att det producerade humorinlägget, det vill säga det ursprungliga, skapade inlägget, har fått mycket respons och det kan ha reproducerats många gånger och delats runt på Facebook och därmed fått många gilla-markeringar och kommentarer på vägen.
4.4 Utseende
Identitet består av tre lika viktiga delar: en biologisk, en psykologisk och en social del (Frisén 2008: Erik H. Erikson 1969). Utseendet har att göra med den biologiska delen av identiteten (även om de tre delarna hela tiden samspelar och i praktiken inte går att särskilja) där våra kläder, vår hållning, hur vi ser ut och våra sexuella preferenser säger någonting om vår identitet (Frisén 2008). Kopplingen mellan kropp och identitet blir särskilt tydligt under puberten men vi fortsätter att definiera oss själva utifrån vår kropp och vårt utseende under hela livet. Detta blir tydligt i min studie där utseende upptar en stor del av det ungdomar i Facebookgruppen lägger upp och berättar om sig själva. Poserande bilder på kroppar och ansikten syns lite varstans i det så kallade nyhetsflödet på Facebook hos ungdomarna jag studerar. Starkast framträdande har utseendet i användningen av självporträtt, som också är den starkaste symbolen i denna kultur, även om utseende också blir synligt i statusuppdateringar. Mode och olika stilar beskrivs och framträder både visuellt och verbal men den klara bilden jag får av ungdomars självframställning i denna genre är att de framträder genom implicita identiteter. Det finns inga bestämda budskap i bildinläggen och det visuella jaget blir mycket synlig. Utseendet framträder på Facebook mer eller mindre överallt och blir tydligt även i andra genrer. På de olika humorsidorna består mycket av dess innehåll utav kroppar och utseende. Flera bildinlägg visar unga, lättklädda tjejer, där Facebookanvändare betygsätter tjejerna och kommenterar deras utseende i kommentarfältet. Bland de allra yngsta deltagarna i gruppen består många inlägg av olika tester, uppmaningar och utmaningar till varandra där utseende står i fokus. Testerna och uppmaningarna handlar om att betygsätta varandras utseende och ge varandra positiva kommentarer om hur snygg eller sexig en person är. "Gilla om du tycker att jag är söt” och ”Gilla så taggar jag dig om jag tycker du ser sjukt bra ut" är några exempel.
5. Resultat
Resultatet i min studie visar att ungdomar på Facebook kommunicerar med hjälp av olika verktyg som finns på Facebook. De byggs samman på olika sätt och bildar olika genrer i vilka olika identiter skapas. Verktygen, som består av en profilinformation, bilder och
statusuppdateringar, används på olika sätt och olika mycket och individen kan själv välja vilka aspekter av sin identitet som ska presenteras. Hur verktygen används och vad de bildar har betydelse för användarens självframställning och identitetsskapande. Byggstenarna kan jämföras med ungdomars symbolarbete och grupperingar. Att visa vem man är på Facebook, vad man står för, tycker och gillar kommer till uttryck genom olika symboler som skapar genrer och kulturer på Facebook. “Gruppen kan betraktas som en frizon från samhället i övrigt där man kan laborera med identiteter och symboler. När gruppens medlemmar samlas och inga störande moment är närvarande kan det relativt ostört forma och bearbeta sin kultur” (Lalander, Johansson,
Ungdomsgrupper i teori och praktik, 2008:50). På Facebook har de vuxna inte samma kontroll
eller inblick i barns världar vilket bidrar till att det öppnas upp för just sådana platser eller frizoner som Lalander och Johansson pratar om, där barn och ungdomar individuellt och i grupper kan utforska och laborera med identiteter.
Utifrån Goffmans teorier om främre- och bakre regioner är Facebook en plats med
framträdanden i den främre regionen eftersom det sker i andra personers närvaro, inför åskådare, även om språkanvändningen i vissa sammanhang föreligger den bakre regionens karaktärsdrag. Regionen ser olika ut för olika användare då denne bygger sin Facebookprofil på olika sätt och med olika verktyg. Miljön som varje individ på Facebook skapar innehåller information om användarens intressen, livssituationer, sociala liv, familj och vänner, barndom och bakrund, värderingar och så vidare som ramar in varje användares självpresentation och bildar en egen region. På detta sätt bildar Facebook som helhet en enda stor scen där alla kan framträda med sina egna specifika roller i ett större sammanhang där alla har en slags överblick över varandra och det spel som pågår. Men Facebook, såsom det framkommer i mina observationer, innebär också en rad olika scener där rollbyten görs beroende på olika faktorer såsom vem en person pratar med, till vem eller vad en person riktar sig till i sina uttryck och andra förutsättningar som till exempel ålder och utseende och hur mycket respons och bekräftelse en person får på
på ett sätt när han eller hon är i ett visst sammanhang och på ett annat sätt när han eller hon är i ett annat sammanhang. Jag lägger till exempel märke till att de yngre användarna i
Facebookgruppen uttrycker sig mer och bjuder mer på sig själva i kommunikation med
jämngamla, ofta flickor, än när de ses i framträdanden med personer som är äldre än dem själva.
5.1 Ålder
Det uppstår mönster i detta material mellan byggkonstruktioner och användarens ålder. Användarens ålder har betydelse för hur stor plats man tar på Facebook, hur man uttrycker sig och hur mycket man hörs. Producerade inlägg är till exempel mer vanligt bland de äldsta användarna och man kan se en tydlig skillnad på meningsuppbyggnaden i statusuppdateringar. Det blir tydligt att äldre Facebookanvändare i gruppen jag studerar framträder mest genom explicita identiteter och de yngre Facebookanvändarna genom implicita identiteter. De yngre Facebookanvändarna undviker att presentera sig själva och göra individuella ställningstaganden. Att sticka ut ur mängden och vara tydlig och språklig i sin själsbeskrivning är därmed mer vanligt hos de äldre Facebookanvändarna där det verbala jaget blir mer synligt. De något äldre användarna bygger samman en aktiv, innehållsrik och subjektiv Facebookprofil genom att använda Facebookverktygen produktivt, intensivt och på ett varierande och beskrivande sätt medan de yngre använder verktygen mer improduktivt och berättar sällan någonting om dem själva vilket skapar en objektiv, innehållsfattig och något tyst och försiktig profil. Det blir tydligt att Facebookanvändningen i förhållande till de verktyg som finns har att göra med mognad. Vad som förmedlas är att syftet med Facebookanvändningen hos de yngre är att hålla kontakten med sina vänner, att snacka och umgås på Facebook, medan de äldre använder Facebook för att berätta om sig själva, dela med sig av sitt liv med andra och beskriva händelser och tidigare erfarenheter i livet. Ju högre upp i åldrarna man kommer desto mer utförligare och beskrivande är textinläggen och man kan se bland de äldre användarna att de närmar sig en fullbordad identitet som James och Marcia pratar om (Frisén, Hwang, 2008). Vad resultatet också visar är att ju mer positiv respons en användare får på sina inlägg desto mer lägger han eller hon upp och berättar mer om sig själv. Det blir lite utav en jakt på likes. När en användare lägger upp en bild eller skriver en statusuppdatering som får många gilla-markeringar är det vanligt att denne gör ett nytt bild- eller textinlägg ganska tätt inpå det förra. Dessa bild- och textinlägg som görs med korta intervaller har just den positiva responsen på sina inlägg gemensamt.
5.2 Identiteter på Facebook
Om jag utifrån James och Marcias teorier om fullbordad identitet (2008) studerar användares självframställing i till exempel intressegenren kan jag se att vissa mönster framträder vad gäller framställningen av att vara vuxen. Statusen fullbordad identitet innebär att individen efter aktivt utforskande av egna intressen och förmågor och sin strävan att hitta en plats i samhället, på ett seriöst sätt har tagit ställning yrkesmässigt, ideologiskt och relationellt (Frisén, Hwang, 2008). I genren mat, träning och hälsa blir egna åsikter och egna ställningstagande synliga i olika
sammanhang. Det kan till exempel handla om någon politisk debatt rörande fattigdom, skola eller invandring. Utmaningar som att flytta hemifrån och skiljas från sina föräldrar, börja arbeta och skaffa sig egna sociala relationer är utmaningar som användare genom sin självframställning på Facebook visar sig ha uppnått. Bilden som sådan gör det relevant att beskriva genren utifrån begreppet fullbordad identitet. Det skapas en bild av vuxenlivet där arbete, plikter, nöjen och socialt umgänge varvas. En fullbordad identitet blir dock inte lika tydlig hos användare som ingår i kulturen fester och social umgänge även om den i viss grad framträder i vissa
sammanhang. Tydligare blir vikten av att ha roligt, vara spontan och kunna njuta i den kulturen. Ansvar och plikter är delvis frånkopplade och användare visar ansatser till att ha mindre mogna identitetspositioner. Vad gäller självframställningen hos användare som bygger sin identitet runt datorspel och sex finns det en avsaknad av en fullbordad identitet. Användare som framträder i den typ av kultur verkar snarare befinna sig i moratorium, det vill säga de är mitt uppe i en starkt utforskande identitetsprocess.
I min studie uppträder särskilt två huvudtyper av identiteter som blir varandras motsatser: det ideala och det som strider mot det ideala och bryter mot normer och gränser. Genom att analysera Facebookverktygen, dess innehåll och byggsammansättningar i förhållande till den respons de får, bildas en helhetsbild av vad som är omtyckt och eftertraktad på Facebook och vad som inte är det. Användarna framträder i de olika genrerna på Facebook och bildar en typ av identitetskurva mellan det ideala och det gränsbrytande där användarna träder fram i dessa identiteter på olika sätt och i olika grad. Det finns ett sätt att använda och bygga samman
Facebookbyggstenarna på som skapar en positiv helhetsbild där olika normer upprätthålls för hur en person bör förhålla sig till Facebook för att skapa en idealisk och eftersträvande profil på Facebook. Inom ramen för dessa normer ingår olika kategorier på Facebook som skapas i de
olika genrerna och formar en bild av det ideala livet. Där denna identitet framträder syns positiv respons av andra användare i form utav positiva kommentarer och många likes. Ett
Facebookideal skapas. De olika kategorierna omfattar ett socialt och aktivt liv i form utav en bred umgängeskrets, en medvetenhet om sin kropp och utseende och en god balans mellan arbete och nöjen vilket också avspeglar en bild av det ljuva livet. De normbildande kategorierna kan också ses som symboler som Facebookprofilerna använder sig utav som bildar olika grupper för ungdomar att ingå i på Facebook. Facebookidealet är också empatisk och generös och överöser andra med kärlek, glädje och ödmjukhet. Vad som främst är karaktäriserande med
Facebookidealet är att det uppstår ett lagom sätt att förmedla bilden av sig på som innebär att användaren genom identiteten uttrycker sig på ett sätt som varken är för mycket eller för lite. Utåt sätt är den inte skrytsam men använder byggstenarna så att en ansenlig helhetsbild av sig själv skapas som förmedlar en god självkänsla och självkontroll. Där denna typ av
byggkonstruktion blir synlig finns en personlighet som bjuder på sig själv men som inte blir för privat. Identiteten kan vara åsiktsfull men i sammanhang där han eller hon inte står ensam i sina åsikter utan snarare delar andras åsikter. Facebookidealet sticker inte ut för mycket ur mängden utan flyter med strömmen av vad som tillsynes kan vara trevligt att läsa och titta på på Facebook. Inläggen berättar endast så pass mycket om individen som behövs för att inte riskera att den föredömliga bilden av sig själv på något sätt hotas. Facebookidealet använder sig mest av bilder i sin presentation och kommunikation på Facebook. Utifrån teorierna om explicita och implicita identiteter blir därmed det visuella jaget, alltså en implicit identitet, tydligt framträdande. Det verbala jaget blir synligt när identiteten genom sina inlägg förmedlar känslor och tankar om till exempel personer och samhället men det ligger ändå en viss jargong över detta som bidrar till att bilden som sådan känns kalkerad och efterbildad. Facebookidealet gör vad andra förväntar sig av honom eller henne och flyter liksom med i ett Facebookflöde som är uppskattat och
okomplicerat. Inläggen som är mer explicita och beskrivande är ofta reproducerade och alltså inte skapade av identiteten själv. Det finns alltså inga tydliga beskrivningar i Facebookidealets statusuppdateringar och kontextuella bilder som konkret berättar om identitetens egna
ställningstaganden och värderingar, med undantag för de intressen som framträder hos Facebookidealet som självklart säger någonting om identietetens karaktär.
Den andra identiteten som framträder i detta material kan ses som en motsats till Facebookidealet som jag valt att kalla för Gränsbrytaren. Gränsbrytaren strider mot gängsesociala normer och går
på tvärs mot allt. Identiteten är uppbyggd av åsikter och värderingar som ofta handlar om politik och som tänjer på gränser. Det är oftast i humorgenren som denna identitet framträder. Ett sätt att gränsbryta är att använda sig av humorn och driva om det normativa och göra narr av det ideala. Bilder, särskilt självporträtt, är exempel på verktyg som används men som tillämpas på annat sätt än det som är självklart för Facebookidealet. Att lägga upp en så kallad selfie där ansiktsuttryck och utseende överdrivs på ett sätt så att bilden förlöjligas bidrar till att skapa en normbrytande och skämtsam bild av självporträttet. På detta sätt uppträder denna identitet i humorgenren genom att använda sig av självironin. Det är däremot vanligare att Gränsbrytaren använder sig av humor på andras bekostnad. Genom bilder, statusuppdateringar och sidor, som för det mesta är reproducerade, blir denna identitet dömande och utsätter människor och grupper för olika typ av mobbning såsom kränkning och sexuella trakasserier. Det finns en rad starkt negativa känslor som kommer till uttryck genom denna identitet. Att gränsbryta innebär också för identiteten att protestera, sätta ner foten och komma till tals i situationer där någonting har orsakat känslor som till exempel berör orättvisor och oförståelse. Gränsbrytaren agerar impulsivt och uttrycker sina känslor utan att tänka sig för och blir ofta aggresiv. Negativa inlägg får sällan någon respons. Gilla-markeringarna och kommentarerna är få, om ens inga alls och i jämförelse med
Facebookidealet blir denna identitet och ena sidan mindre omtyckt och andra sidan mer självständig. Hans eller hennes framträdanden formas inte eller försöker inte passa in på
människors och samhällets förutsättningar eller förväntningar. Det finns ingen fasad eller polerad yta som förmedlar något falskt eller påtvingat. Det ligger också en något mörk självbild över Gränsbrytaren som i sin självframställning förmedlar ensamhet, svårigheter och orättvisor. Det verbala jaget är starkt framträdande hos Gränsbrytaren. Identiteten är explicit och konkret och gör språkliga beskrivningar som talar direkt till mottageren. Det finns tydligt en “about me” då denne berättar mycket om sig själv och presenterar sig själv på ett väldigt öppet sätt och utan gränser. Det finns en avsaknad av det normerande sättet att beskriva mogenhet och vuxenliv hos Gränsbrytaren som annars uppstår genom Facebookidealet. Häri existerar varken jobb, studier eller hemsysslor. Att vara ansvarsfull och ambitiös är mycket svala egenskaper i
självframställningen där denna identitet framträder. Ej heller framträder hos denna identitet ett socialt liv med umgänge, familj och vänner. Intressen som att festa, shoppa, umgås med vänner, resa och åka på utflykt är inget som Gränsbrytaren delar. Istället finns ett stort intresse av sådant
som kan göras på egen hand såsom kolla på TV och spela dator. Identiteten är generellt yngre än Facebookidealet och vad gäller utbildning och yrkesliv framgår det ingenting sådant.
Enligt Goffman spelar individen en roll i sina framträdanden där individens egen tro på rollen har betydelse i huruvida intrycken blir äkta och publiken känner sig övertygad eller inte. (Goffman, 2009). Det handlar alltså enligt Goffman om att övertyga sin publik. En individ blir cynisk om denne inte tror på sitt eget agerande och inte har något djupare intresse för sina åhörares uppfattningar. Likaså kan ett framträdande formas och omformas för att passa in i förutsättningarna och förväntningarna som finns i det samhället i vilket det framförs. I detta finns en tendens att ge sina observatörer ett intryck som är idealiserat på flera olika sätt. Vi visar alltså upp en bättre, idealiserad bild av oss själva där vi ger intryck av att vara lite bättre än vi är och det bildar jargonger, till exempel i olika klasser och yrken (Goffman, 2009). Om man utifrån detta perspektiv studerar Facebookidentiteterna kan man se att samspelet på Facebook på samma sätt innebär olika framträdanden i olika roller. Facebookidealet förmedlar bilden av sig själv som stark, glad, ambitiös, ödmjuk, pålitlig och så vidare, endast positiva egenskaper, medan
Gränsbrytaren uppvisar en mer avskalad bild av sig själv där denne inte anpassar sig efter andra eller vilken respons denne får. Utifrån Goffmans teorier om olika framträdanden blir det tydligt att Facebookidealet visar upp en idealiserad bild av sig själv som kanske inte stämmer överens med individen själv eller den verklighet individen lever i utanför Facebook. Kanske är det så att Facebookidealet med hjälp av sina egna uttryck och sin egen tro på rollen lyckas övertyga sin publik och blir därmed äkta, sann och betrodd. Gränsbrytaren och andra sidan går sin egen väg, utövar motstånd, beter sig och uttrycker sig efter eget behag utan att tänka på konsekvenserna. De olika framträdanden görs inte av Gränsbrytaren för att passa in eller agera utefter andras förväntningar. Kanske spelar Gränsbrytaren medvetet en roll där denne leker precis som han eller hon behagar och lurar sin publik i syfte att ifrågasätta och problematisera normativt tänkande och samhällets sociala regler och ideal.
5.3 Hur Facebook påverkar ungdomars identitetsarbete
På vilka sätt påverkar Facebook ungdomars identitetsarbete? Att i min studie argumentera för ungdomars självbild i förhållande till Facebook och att ungdomars självkänsla skulle påverkas av Facebook vore orimligt och omöjligt då detta inte går att ta fasta på endast genom mina
observationer. Men det skapas mönster i ungdomars självframställning och kommunikation på Facebook som skulle kunna antyda att ungdomar söker bekräftelse och acceptans och att man häri kan se vissa kopplingar till ungdomars identitetsuppfattning och självkänsla. Att till exempel ständigt lägga upp bilder på sig själv eller frågor/påståenden om sig själv som är direkt kopplade till utseendet säger någonting om användarens självbild.
På Facebook är individen mer eller mindre fri från vuxnas påverkan och bestämmande och kan själv bestämma vilka aspekter av sin identitet som ska presenteras. Individen ges möjlighet att laborera med olika identiteter och kommunikation över nätet innebär andra betydelser än kommunikation i det verkliga livet. Friheten som internet innebär kan vara både lockande och skrämmande (Dunkel, 2009). Enligt psykologen Suler blir vi mindre hämmade eller begränsade när vi kommunicerar via datorn och gränserna för jaget förändras (Dunkel: Suler 2009). Vi kan lättare kringgå sociala normer och behöver inte anpassa oss på samma sätt och formas av andras reaktioner på det vi gör. Gränserna för jaget förändras också eftersom vi litar mer på den vi pratar med på nätet än utanför nätet. Detta på grund av att vi läser det den andra personen skriver med vår egen röst vilket bidrar till att försvarsmekanismer inte går igång som de nornmalt skulle ha gjort. Det kan på nätet också vara svårt att skilja på vad som är verkligt och vad som inte är verkligt. Vi kopplar bort det som händer på nätet och den person vi eventuellt utger oss för att vara från resten av världen vilket kan orsaka problem för personer som redan har svårt att skilja mellan en egen fantasi och den sociala verkligheten. (Dunkel 2009). En annan aspekt som Suler nämner är att statusen förändras på nätet. Kroppsspråk och andra signaler såsom klädsel, uttal och självsäkerhet påverkar vår status och auktoritet när vi kommunicerar i verkliga livet. Vid den datormedierade kommunikationen uteblir dessa signaler eller minskas dess effekter vilket gör att vi vågar säga saker vi annars inte hade sagt till en person med hägre status än oss själva (Dunkel: Suler 2009). Personers status på Facebook kan således också förändras då användare har
möjlighet att experimentera med sin självframställning och olika identiteter.
En annan faktor till varför Facebook påverkar ungdomars identitetsarbete är gruppens betydelse. Det framgår med tydlighet att Facbook utgör en stor grund för ungdomars identitetsskapande och att ungdomar laborerar med olika symboler på Facebook för att skapa gemenskap och
grupptillhörighet. Gruppen, såom Lalander och Johansson (2008) beskriver den, ger upplevelser av frihet, makt, trygghet och bekräftelse. Kollektivkänslan och känslan av grupptillhörighet
stärker vi- och de-känslan och försätter den egna gruppen i en överpositionerad ställning. Detta märks tydligt på Facebook där medlemmarna ingår i olika genrer och kulturer som bildar olika grupperingar. I humorgenren använder sig användare på Facebook av råa och sexistiska, ofta könsdiskriminerande skämt. När användare skämtar på andras bekostnad förefaller en viss avsaknad av moraliskt tänkande, respekt och empati. Det blir relevant att dra en parallell koppling mellan denna genre och vad som kan uppstå hos individer i grupper när
kollektivkänslan är stark. Människan behöver gruppen för att hantera ambivalens och ovisshet men gruppdynamiken generar också till att det individuella ansvaret kan sättas ur spel och ansvaret inför medmänniskor kan upphävas (Lalander, Johansson 2008). När enskilda individer i en grupp slutar reflektera och lägger över sitt tänkande och beslutsfattande på gruppen har ett så kallat grupptänkande uppstått. Gruppen får ett eget liv och individen blir så uppfylld av gruppens ideal att den fråntas/frånsäger sig sitt mänskliga ansvar och blir istället oempatisk (Lalander, Johansson 2008). Inlägg som fått många gilla-markeringar delas snabbt och sprids och får fler gilla-markeringar. Facebookanvändarna blir bekräftadei sitt agerande och i sina uttryck när något delas och gillas på Facebook och med hjälp av symbolanvändandet i de olika genrerna stärks kollektivkänslan. Ett grupptänkande uppstår och det blir lättare att hålla sig opartisk och icke ansvarig för inlägget om det dessutom är reproducerat och delat av många trots att man bekräftar dess innehåll genom att själv dela eller gilla det. Det har också att göra med maktkänsla. Att inte anpassa sig utan istället göra motstånd har betydelse för identitetsarbetet. För Gränsbrytaren tar det kraftiga motståndet sig i uttryck genom att klaga, klanka ner på och rikta sin ilska med aggresiva och elaka ord mot någon eller något. “Motståndet genererar känslor av makt, det vill säga den som genomför motståndet upplever sig själv som kapabel att opponera sig och säga emot (Lalander, Johansson Ungdomsgrupper i teori och praktik 2008:38)”. Att inte låta sig inordnas och följa regler eller oskrivna sådana innebär känslomässiga sensationer och man upplever maktkänsla. Genom makten får man bekräftelse på sin existens och upplever sig själv som betydelsefull (Lalander, Johansson 2008). Kanske blir det för gränsbrytaren en fråga om maktkänsla och strävan efter att uppleva sig själv som någon att räkna med och som betydesefull. Resultatet i min studie visar också att de som ingår i kulturer där Facebookidealet framträder lever på Facebook upp till samhällets ideal men är det den sanna bilden av individen själv? Om man skulle möta dessa individer utanför Facebook skulle man känna igen de då? Facebooks alla verktyg gör det möjligt att skapa vilken roll man som helst behagar. Genom bland annat bilder,
som för många är ett av de starkaste verktygen att använda i sitt identitetsarbete, kan en individ med hjälp av teknikens verk åstadkomma olika utseenden och visa upp bilder som kanske inte stämmer överens med den verkliga bilden av sig själv. När det gjorts ändringar i ett foto, från till exempel Instargram, blir således bilden eller delar av bilden i olika grad oäkta och onaturliga eftersom det ursprungliga motivet, så som det såg ut när bilden togs, inte längre existerar. Resultatet av detta blir att ungdomar väljer att inte visa upp den verkliga bilden av sig själv. En person med ett utseende som följer normen och idealets kurva för skönhet får i allmänhet högre status än en person som inte gör det. Att använda det som verktyg på Facebook höjer personens status och stärker dennes tro på sig själv vilket påverkar personens rollspel och agerandet i sitt framträdande. Alltså blir det också ett säkrare kort att använda sig av implicita identiteter och det visuella jaget eftersom det kan stärka personens status och det bemötande personen får. Utseende och särskilt kroppsuppfattningen är starkt relaterad till ungdomars självkänsla (Frisén, 2008). De ungdomar med negativ uppfattning om sig själva har också negativa uppfattningar om sina kroppar vilket leder till att många ungdomar i sin strävan efter att bli smalare till exemepel får ätstörningar och råkar ut för nedstämdhet och depressiva symptom och (Frisén, 2008). Att ingå i denna kultur på Facebook med tester och uppmaningar som symboler som bekräftar användarens utseende i en positiv bemärkelse skapar en trygghetszon där ungdomar kan känna sig bekräftade och accepterade och där de kan känna att de lever upp till skönhetsidealet. Men vad händer om en individ som skiljer sig från samhällets ideal som också vill ingå i den kulturen på Facebook inte blir bekräftad? Om självkänsla är starkt kopplad till ungdomars kroppsuppfattning och biologiska identitet skulle det kunna medföra stora konsekvenser vad gäller individens uppfattning om sig själv. Gränsbrytaren till exempel driver ofta om andras utseende och personlighet. Att ständigt skämta om andra, om andras utseende, personlighet och svaga sidor, vad säger det egentligen om personen själv? Kanske är den egna självbilden skör, splittrad och ostadig vilket leder till att andra hamnar i krigszonen för det egna identitetssökandet och jakten på bekräftelse och acceptans.
