Studiens syfte var att genom förskollärares erfarenheter ta del av hur de arbetar för att inkludera barn i språklig sårbarhet. Genom att sätta sig in i tidigare forskning samt ta del av förskollärares sagda erfarenheter har vi fått en inblick i hur man kan arbeta för att inkludera barn i språklig sårbarhet på förskolan. En slutsats är vikten av att förskollärare aktivt arbetar med den språkliga miljön för att skapa goda förutsättningar för att alla ska få chansen att känna sig inkluderade och lära i samspel med varandra. En annan viktig slutsats innefattar vikten av att man som förskollärare får ta del av den kompetensutveckling som man har rätt till så att man har verktygen att bemöta barn i språklig sårbarhet. Av den anledningen tar vi framförallt med oss ut i vårt yrkesliv hur viktigt ett varmt och positivt bemötande är när man arbetar i förskolan och vilka effekter det kan ge för barnens språkutveckling. För fortsatt forskning vore det intressant att ta del av observationer där det framgår huruvida förskollärare faktiskt arbetar på det sättet de säger. Det skulle även vara intressant att ta del av specialpedagogers perspektiv på arbete med barn i språklig sårbarhet i förskolan och vilka metoder som de lyfter som språkfrämjande.
27
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne &
P. Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl., s. 8–16). Stockholm: Liber.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg:
till grund för akademiska studier. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bell, J., & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (5., [uppdaterade] uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Bishop, D. (2006). What Causes Specific Language Impairment in Children? Current Directions in Psychological Science, Vol 15(5), 217–221. Doi:
10.1111/j.1467-8721.2006.00439.x. Hämtad 20 april, 2020, från:
https://journals-sagepub-com.proxy.lib.ltu.se/doi/pdf/10.1111/j.1467-8721.2006.00439.x Bloom, L., & Lahey, M. (1978). Language development and language disorders. New York:
Wiley.
Bruce, B., & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan nycklar till livslångt lärande.
Johanneshov: TPB.
Bruce, B. (2014). Språkutveckling på olika villkor. I A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl., s.63–83). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O., & Igland, M-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe (red.).
Dialog, samspel och lärande. (s.75–94). Lund: Studentlitteratur.
Hagtvet, B.E. (2006). Språkstimulering D. 2 Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. (1.
uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Hallin, E. L. (2019). Information till anhöriga, leva med DLD/ språkstörning. Stockholm:
Afasiförbundet/Talknuten.
Hwang, P., & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi. (4. uppl.). [Stockholm]: Natur &
Kultur.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol
17(3–4), 152- 170. Hämtad 21 april, 2020, från:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf?sequence
=2&isAllowed=y
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Larsson, K. (2016). Att få barnets språk att växa: strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. Stockholm: Stefan Hertz utbildning.
Larsson, K. (2019). Språklig förebild i förskolan: kommunikation och ledarskap som påverkar barns lärande. (1. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lundqvist, J. (2016). Educational pathways and transitions in the early school years [Elektronisk resurs] special educational needs, support provisions and inclusive education. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2016. Stockholm.
Hämtad 4 april, 2020, från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:896595/FULLTEXT01.pdf
McCabe, P. (2005). Social and behavioral correlates of preschoolers with specific language impairment. Psychology in schools, Vol 42(4), 2005. Doi: 10.1002/pits.20064. Hämtad 21
januari, 2020, från:
http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=91214245-2076-4a1d-87 88-3fc812cb7eed%40sessionmgr4006
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P.
Svensson (red.). Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl., s. 220–234). Stockholm: Liber.
Phillips, T. (2014). Pedagogiska teorier och praktiker. (1. uppl.). Malmö: Gleerup.
Rye, H., & Hundevadt, L. (1995). Tidig utveckling, socio-emotionella störningar och hjälpinsatser. I B. Rognhaug. & O.R. Eck (red.). Specialpedagogik i förskolan. (s. 11–77).
Lund: Studentlitteratur.
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skolla g2010800_sfs-2010-800
SFS (2018:1197). Lag om förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm:
Arbetsmarknadsdepartementet. Från
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Norstedts juridik.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Codex: regler och riktlinjer för forskning. Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad 21 april, 2020, från:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn [Elektronisk resurs] innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 3 april, 2020, från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25a76/1555422970243/En-likvaer dig-foerskola_VR_2015.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 20 januari, 2020, från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forsk ningssed_VR_2017.pdf
Warren, S., Martinez, R., & Sortino, L. (2016). Exploring the Quality Indicators of a Successful Full-Inclusion Preschool Program. Journal of Research in Childhood Education, 30:4, 540-553, DOI: 10.1080/02568543.2016.1214651. Hämtad 16 april, 2020, från:
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/02568543.2016.1214651?needAccess=true
Bilaga 1
Hej!
Vi heter Helena Lindblom och Sanna Dahlgren och läser till förskollärare vid Luleå tekniska universitet. Vi är inne på den sista terminen och har nu påbörjat vårt examensarbete. Vi skriver om barn i språklig sårbarhet och hur förskollärare arbetar för att inkludera dessa barn.
För att få mer kunskap i ämnet önskar vi nu att få ta del av era erfarenheter genom en intervju. På grund av rådande omständigheter i och med covid-19 kommer den intervjun göras skriftligt via mail för att minska smittspridningen i samhället. Vi räknar med att det kommer att ta någonstans mellan 20–30 minuter att svara på frågorna som kommer att handla om arbetet med barn i språklig sårbarhet. Under hela processen med vårt examensarbete kommer vi följa de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet gett ut och de innebär kortfattat att det är frivilligt att delta samt att det när som helst är möjligt att avbryta sitt deltagande i studien. Deltagandet är konfidentiellt och vid redovisningen av resultatet kommer vi använda oss av figurerade namn för att inte avslöja identiteten på deltagarna. Det insamlade intervjumaterialet kommer enbart användas vid den här studien av oss för att sedan makuleras. Våra handledare heter Åsa Gyllefjord och Åsa Gardelli.
Hoppas att just du kan delta och tveka inte att höra av er till oss vid eventuella frågor.
Med vänliga hälsningar Helena och Sanna
xxxxxx-x@student.ltu.se och xxxxxx-x@student.ltu.se
Bilaga 2
Språklig sårbarhet
-Ett begrepp myntat av Barbro Bruce
Språklig sårbarhet ses som ett vidare begrepp än diagnosen språkstörning och öppnar upp för vilken roll pedagogen samt lärmiljön spelar in i barns utveckling och lärande. Kärnan i begreppet språklig sårbarhet är när den språkliga förmågan hos barnet inte överensstämmer med omgivningens förväntningar och krav. Det är inte alltid att den språkliga osäkerheten visar sig i språket som används varje dag utan det kan vara olika aspekter som främmande ord eller abstrakta begrepp som kan utlösa osäkerheten kring språket. Sårbarheten uppstår då i mötet mellan det enskilda barnets förutsättningar och olika faktorer i den pedagogiska miljön. Hur pedagogerna använder språket på förskolan kan både stimulera och utmana men också hindra barns utveckling och lärande (Bruce, Ivarsson, Svensson och Sventelius, 2016).
Nedan är frågorna vi vill att ni svarar på. Svara gärna så utförligt som möjligt. Är det någonting ni funderar på så tveka inte att höra av er till oss! Vi vill gärna att svaren är oss tillhanda innan fredag den 24/4.