Genom att, med en kvalitativ forskningsmetod och en fenomenologisk-hermeneutisk tolkning, belysa patienters erfarenheter av vårdares bemötande inom den psykiatriska vården har ett resultat presenterats, genom vilket följande slutsats kan formuleras:
För att kunna förstå och därmed på ett mer vårdande sätt bemöta och bistå patienter med dubbeldiagnos behöver vi som sjuksköterskor vara uppmärksamma på maktbalansen i den vårdande relationen och ge patienten utrymme och vägledning för att kunna leva ut och förmedla sin egen roll i lidandets drama. Detta kan vi göra först när patienten upplever sig jämlikt behandlad, sedd som en likvärdig människa i mötet med vårdaren och där denne upplever att det lidande som utspelar sig blir bekräftat av den vårdande medaktören.
En liknande studie med ett motsvarande syfte och med ett större deltagarantal samt med fördel en större differens avseende såväl kön som etnicitet skulle i högre grad kunna bidra med en ökad kunskap på området. En sådan studie skulle även ha en större reliabilitet och generaliserbarhet. Dock kan utifrån resultatet av föreliggande studie en klinisk implikation ändå ses, nämligen vikten av ett gott bemötande för att förstärka upplevelsen av en god vård. Sålunda kan detta resultat
tillämpas inte bara i vården av patienter med dubbeldiagnos, utan snart i alla avseenden där vårdare möter patienter.
REFERENSLISTA
Baldacchino, A., Gilchrist, G., Fleming, R., & Bannister, J. (2010). Guilty until proven innocent: A qualitative study of the management of chronic non-cancer pain among patients with a history of substance abuse. Addictive Behaviors, 35, 270–272.
Burnett, R., Porter, E., & Stallings, K. (2011). Treatment options for individuals with dual diagnosis.
Journal of Human Behavior in the Social Environment, 21(7), 849-857.
Coombes, L., & Wratten, A. (2007). The lived experience of community mental health nurses working with people who have dual diagnosis: a phenomenological study. Journal of
Psychiatric and Mental Health Nursing. 14, 382-392.
Croona, G. (2005). Bemötandets etik och praktik – ur ett diskursteoretiskt perspektiv. Hämtad 2014-11-13 från http://www.vardalinstitutet.se/sce/gc_disteo.pdf
Cruce, G., Öjehagen, A., & Nordström, M. (2011). Recovery-promoting Care as Experienced by Persons with Severe Mental Illness and Substance Misuse. International Journal of Mental
Health and Addiction, 10, 660-669.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Egestad, H. (2013). How does the radiation therapist affect the cancer patients’ experience of the radiation treatment? European Journal of Cancer Care, 22, 580–588.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62(1), 107–115).
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning.
Foss, C., & Hofoss, D. (2004).Patients’ voices on satisfaction: unheeded women and maltreated men? Scandinavian Journal of Caring Science, 18, 273–280.
Fossum, B. (2013). Kommunikation – samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur AB. Fredriksson, L. (2003). Det vårdande samtalet. Akademisk avhandling. Åbo Akademi, Institutionen
för Vårdvetenskap, Vasa.
Gedda, K.,& Snellman, I. (2009). Omvårdnadens värdegrund. Hämtat den 31 oktober 2014 från http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-
publikationer/Omvardnadens.vardegrund.pdf
Gibbs, G.R. (2011). Research Interviewing, parts 1-6. Hämtat den 3 september 2013 från https://www.youtube.com/watch?v=9yRgBS2JmXU
Gournay, K., Sandford, T., Johnson, S., & Thornicroft, G. (1997). Dual diagnosis of severe mental health problems and substance abuse/dependence: a major priority for mental health nursing. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 4, 89–95.
Kasten, B.P. (1999). Self-Medication With Alcohol and Drugs by Persons With Severe Mental Illness. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 5(3), 80-87.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lawrence-Jones, J. (2010). Dual Diagnosis (Drug/Alcohol and Mental Health): Service User Experiences. Practice: Social Work in Action, 22(2), 115-131.
Lindseth, A., & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal of Caring Science, 18, 145-153.
Mehicle, A., Alvidrez, J., & Havassy, B. (2007). Mental Health Provider Perspectives on Co- occurring Substance use Among Severely Mentally Ill Clients. Journal of Psychoactive
Drugs, 39(2), 173-181.
Mestdagh, A., & Hansen, B. (2014).Stigma in patients with schizophrenia receiving community mental health care: a review of qualitative studies. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 49, 79–87.
Mortlock, K.S., Dean, F.P., & Crowe, D.P. (2011). Screening for mental disorder comorbidity in Australian alcohol and other drug residential treatment settings. Journal of Substance Abuse
Treatment, 40, 397–404.
Neale, J., Tompkins, C., & Sheard, L. (2008). Barriers to accessing generic health and social care services: a qualitative study of injecting drug users. Health and Social Care in the
Community, 16(2), 147–154.
Ottosson, J-O. Psykiatri. (2004). Stockholm: Liber.
Philips, P.A. (2007). Dual diagnosis: An exploratory qualitative study of staff perceptions of
substance misuse among the mentally ill in northern India. Issues in Mental Health Nursing, 28, 1309–1322.
Rask, M., & Brunt, D. (2007). Verbal and social interactions in the nurse-patient relationship in forensic psychiatric nursing care: a model and its philosophical and theoretical foundation.
Nursing Inquiry, 14(2), 169-176.
Rock, M. (2001). Emerging issues with mentally ill offenders: causes and social consequences.
Administration and Policy in Mental Health, 28(3), 165-180.
Rosberg, S. (2008). Fenomenologi. M.I. Granskär & B. Höglund-Nielsen. (Red.). Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvården. 1. uppl. (s. 85-105). Lund:
Studentlitteratur.
Schmidt, L.M., Hesse, M., & Lykke, J. (2011). The impact of substance use disorders on the course of schizophrenia - A 15-year follow-up study - Dual diagnosis over 15 years. Schizophrenia
Sjöstedt, E., Dahlstrand, A., Severinsson, E., & Lützén, K. (2001). The first nurse-patient encounter in a psychiatric setting: discovering a moral commitment in nursing. Nursing Ethics, 8(4), 313-327.
Socialstyrelsen. (2009). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. Edita, Västra Aros.
Socialstyrelsen. (2013a). Klassificering och koder. Hämtat 2014-10-08 från http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskoder#3 Socialstyrelsen. (2013b). Klassificering och koder. Hämtat 2014-10-08 från
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordepressionochangest/ordlista Staiger, P., Thomas, A., Ricciardelli, L., Mccabe, M., Cross, W., & Young, G. (2011). Improving
services for individuals with a dual diagnosis: A qualitative study reporting on the views of service users. Addiction Research and Theory, 19(1), 47-55.
Sterling, S., Chi, F., & Hinman, A. (2011). Integrating Care for People With Co-Occurring Alcohol and Other Drug, Medical, and Mental Health Conditions. Alcohol Research & Health, 33 (4), 338-349.
Säll Hansson, K., Fridlund, B., Brunt, D., Hansson, B., & Rask., M. (2011). The meaning of the experiences of persons with chronic pain in their encounters with the health service.
Scandinavian Journal of Caring Science, 25, 444–450.
van Emmerik-van Oortmerssen, K., van de Glind, G., van den Brink, W., Smit, F., Crunelle, C.L., Swets, M., & Schoevers, R.A. (2012). Prevalence of attention-deficit hyperactivity disorder in substance use disorder patients: A meta-analysis and meta-regression analysis. Drug and
Alcohol Dependence, 122, 11– 19.
Vatne, M., & Nåden, D. (2014). Patients’ experiences in the aftermath of suicidal crises. Nursing
Ethics, 21(2) 163–175.
Villena, A.L., & Chesla, C. (2011). Challenges and Struggles: Lived Experiences of Individuals With Co-occurring Disorders. Archives of Psychiatric Nursing. 24(2), 76-88.
Wahl, O.F. (1999). Mental Health Consumers' Experience of Stigma. Schizophrenia Bulletin, 25(3), 467-478.
Weich, S., McBride, O., Hussey, D., Exeter, D., Brugha T., & McManus, S. (2011). Latent class analysis of co-morbidity in the Adult Psychiatric Morbidity Survey in England 2007: implications for DSM-5 and ICD-11. Psychological Medicine. 41, 2201-2212.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Libris.
Wiklund, L. (2000). Lidandet som kamp och drama. Åbo Akademi, Vasa: Åbo Akademis förlag (doktorsavhandling, Institutionen för vårdvetenskap).
Wiklund, L. (2003), Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Wiklund-Gustin, L. (2014). Substansbrukssyndrom. I. Skärsäter. (Red.). Omvårdnad vid psykisk
BILAGA A – MISSIVBREV
Tillfrågan om deltagande i en studie som går under
arbetsnamnet ”Dubbeldiagnos – vilken diagnos går först?”
Jag heter Mattias Stefansson och är student i
specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats.
Syftet med min studie är att ur patientens perspektiv belysa innebörden av vårdgivares bemötande inom den psykiatriska vården, relaterat till att patienten både lider av psykisk ohälsa samt en missbruks- eller beroendeproblematik.
Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Under hösten kommer jag att genomföra ett antal intervjuer på ett par mottagningar i Västerås för att samla material till studien. Att medverka i projektet skulle för din del innebära att delta i en enskild intervju, som kommer att spelas in för att ge underlag till mitt arbete.
Det kommer att ta ca 30-60 minuter att genomföra intervjun, eventuellt längre om den tiden inte skulle räcka till. Meningen är att du ska få möjlighet att berätta om dina erfarenheter av hur du har blivit bemött av vårdgivare (sjuksköterskor, skötare, läkare, osv.) i den psykiatriska vården. Efter intervjun kommer jag att lyssna på inspelningen och skriva ut texten för att kunna analysera och tolka den och därefter jämföra materialet gentemot andra intervjuer.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga
uppgifter att kunna härledas till enskilda personer eller enheter. Om du efter avslutad intervju kommer på att du inte vill att dina uppgifter ska finnas med i resultatet går det bra att ta kontakt med mig och meddela detta, dock måste detta göras innan studien lämnas in för godkännande.
Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till mig, kommer jag att via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och genomförande.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan.
Med vänliga hälsningar
Mattias Stefansson Tel: 070-xxx xx xx E-post: msn12015@student.mdh.se Handledare Lena Wiklund-Gustin Universitetslektor Docent i vårdvetenskap Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola Box 883 721 23 Västerås Tel: 021-xx xx xx E-post: lena.wiklund@mdh.se
Samtycke till att deltaga i projektet, ”Dubbeldiagnos – vilken diagnos går först?”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst fram till att studien lämnas in för godkännande, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i projektet ”Dubbeldiagnos – vilken diagnos går först?”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________
Datum
____________________________ _______________________________
BILAGA B – INTERVJUGUIDE FÖR SEMISTRUKTURERAD
NARRATIV INTERVJU
Här presenteras den intervjuguide som sammanställdes inför datainsamlingen. Under intervjuerna hade jag med denna guide i ett handout-format med rader för anteckningar intill varje frågeruta, för att kunna notera vad som hände i interaktionen mellan intervjuare och forskningsperson, utöver det som togs upp med hjälp av ljudinspelningen.
Sätta igång intervjun
Fråga om informanten känner sig beredd att sätta igång Upplys i så fall om att inspelningen nu startar.
Startfråga
Kan du berätta om varför du kom i kontakt med den psykiatriska vården? (Om det inte framgår – när?)
Kan du berätta om hur du hamnade i ett missbruk?
(Förtydligande – vilken sorts missbruk har det handlat om?)
Kan du berätta om hur det var då du sökte vård? (På vilket sätt blev du bemött?)
(Hur menar du då?)
Hur behandlades din psykiska ohälsa? (Hur märktes det?)
Vilket fokus lades på din missbruksproblematik? (Varför var det så?)
Vad i vårdarnas bemötande gjorde att du kände dig sedd som en hel människa? Vad kändes mindre bra?
(Hur menar du då?)
Vilken roll spelar ditt missbruk in i hur vårdare bemöter dig tror du? (Kan du ge exempel på det?)
På vilket sätt skulle vården (omvårdnaden) kunna vara annorlunda? (Kan du ge fler exempel?)