Utifrån studiens forskningsfråga; “Vilka språkliga strategier kan urskiljas i VD-brev hos organisationer som genomgår en kris, och hur tar sig dessa till uttryck?” kommer de slutsatser som gjorts presenteras i detta avsnitt. Dessutom ges förslag till fortsatt forskning inom ämnet.
7.1 Text
Denna studie har ämnat att med hjälp av en kritisk diskursanalys analysera och beskriva hur krisdrabbade organisationer retoriskt utformar kommunikationen i sina VD-brev i de avsnitt där de behandlar krisen. I analys- och diskussionskapitlen har vi presenterat och diskuterat de resultat vi funnit och även jämfört dessa med tidigare litteratur inom området.
Studien har resulterat i ett antal slutsater. Organisationerna tar starkt ansvar för sina
handlingar, specifikt organisationer som vållat skada på människor. Detta påvisas genom att de framställer sig själva som aktörer, använder sig av första person samt graden av modalitet. Vidare framställs den krisskapande incidenten som en händelse och organisationerna
använder sig av passivisering samt förmildrande ord. En slutsats vi kan dra är att
organisationer genom detta söker att distansera sig från själva incidenten samtidigt som de tar ansvar för sina handlingar.
En annan slutsats vi kunnat dra är hur dessa organisationer använder sig av förstärkande ord i sammanhang där de beskriver vilka åtgärder de vidtagit och sin förmåga att ta sig igenom den kris de befinner sig i. Vi har även sett att de i dessa stycken framställer sig själva som
handlande aktörer i större utsträckning än i övriga stycken. Till följd av detta kan vi även dra vi slutsatsen att krisdrabbade organisationer i sina VD-brev följer en diskursiv strategi, vilken ursprungligen redogjordes för av Fuoli och Paradis (2014). De förstärker tydligt sina positiva handlingar där de använder förstärkande ord och framställer sig själva som aktörer. I enlighet med Fuoli och Paradis (2014); Kohut och Segars (1992) menar vi att detta görs i syfte att övertyga sina intressenter om sin förmåga att ta sig igenom krisen och att de har kapaciteten att åter bli en trovärdig och framgångsrik organisation. Således anammar organisationer som genomgår kris den diskursiva strategin “förstärkning av det positiva”.
Detta påvisas ytterligare genom att organisationerna uppvisar förståelse och sympati för krisens offer vilket tidigare litteratur menar framhåller organisationers välvilja, vilket kan ses som ett sätt att återuppbygga ett förlorat förtroende. Vi har även identifierat att
organisationerna söker att reparera förtroende genom användning av bygga-/växametaforer, vilket redogjordes för i avsnitt 6.1. Ofta används metaforer kopplade till byggnader eller att bygga när organisationerna adresserar sina intressenter och vädjar om fortsatt förtroende. Således är en slutsats som kan dras till följd av studien att organisationer som genomgår en kris använder den diskursiva strategi som tidigare nämnts samt att användningen av specifika metaforer åsyftar att återvinna förlorat förtroende. Förstärkning av det positiva och bygga- /växametaforer kan därför anses utgöra ett diskursivt ramverk för organisationer i kris.
56
Vi har utfört en kritisk diskursanalys på flera olika organisationers VD-brev där samtliga genomgår en kris. Utifrån detta har vi kunnat urskilja språkliga strategier och dragit
slutsatser. Vi anser däremot att det vore intressant för framtida forskning att studera en och samma organisation under att antal år och således genomföra en longitudinell studie. Longitudinella studier har genomförts gällande exempelvis metaforer och positiva samt negativa ord men vi har inte funnit någon studie som på mikronivå studerat VD-brev på det sätt som vår studie gör. Vi anser således att detta vore intressant då tydligare språkliga strategier potentiellt skulle kunna urskiljas vid jämförelse av en och samma organisations VD-brev under flertalet år där krisåret inkluderas.
7.2 Diskursiv praktik
Ytterligare en slutsats vi kunnat dra är att en diskursiv praktik för området existerar och att den, genom VD-breven, upprätthålls. Grunden för detta är dels de tre huvudteman i VD- breven som presenteras i avsnitt 6.2, men även de mönster vi identifierat i ordanvändning, meningsuppbyggnad och metaforanvändning. Alla dessa komponenter utformar tillsammans ett inofficiellt ramverk, en diskursiv praktik, för hur dessa multinationella organisationer retoriskt kommunicerar med sina intressenter till följd av en kris.
På grund av den stora mängd ord och meningar som analyserats i olika typer av företag som verkar i olika branscher, kan våra resultat och slutsatser tänkas bidra till forskningen inom organisatorisk retorik. Det empiriska urvalet stärker trovärdigheten för studien och existensen av en diskursiv praktik inom området.
En begränsning i vår studie är dock den exakta processen kring VD-brevens produktion. Vi har endast uppmärksammat att samarbetet med en extern part existerar, inte i vilken
utsträckning detta samarbete sker eller på vilket sätt det yttrar sig. Det kan således vara en intressant utgångspunkt för vidare forskning. Hur stort inflytande tillåts dessa externa parter inneha, och hur yttrar detta sig i VD-brevet? Vilka led genomgår VD-brevet från
idégenerering till publikation? Hur stor del av VD:ns personliga åsikter och värderingar lyser igenom i texten och vem har det faktiska “sista ordet” för innehållet? Svaren på samtliga av dessa frågor kan öppna upp den stängda låda som VD-brev och dess bakgrund faktiskt är och i förlängningen skapa en större förståelse för hur och varför kommunikationen mellan
organisation och intressent ser ut som den gör.
Samtliga slutsatser grundar sig i våra metodologiska val. Beslut om en annan typ av
analysmetod eller studie av andra variabler hade troligtvis resulterat i annorlunda slutsatser. Studien har även begränsats till två av Fairclough’s tre dimensioner. I framtida forskning kan vår studie användas som underlag till en fortsatt diskussion om social praktik. Här ges
utrymme för en diskussion kring vilka underliggande samhälleliga strukturer och system som påverkar skrivna diskurser, vad detta beror på och vilka konsekvenser dessa får.
57