Slutsatser och förslag till framtida forskning

I studien beskrivs hur fem yrkesverksamma inom olika yrken arbetar och beaktar ett

barnperspektiv i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. Av innehållsanalysen framkom tre kategorier som belyser studiens resultat; Barnets röst, Arbetssätt och

utvecklingspotential. Genom dessa kategorier besvaras således studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar bland annat att det är av stor vikt att

yrkesverksamma som möter barn med minst en frihetsberövad förälder ser till vad som är bäst för barnet. Studien visar också att det är viktigt för barnet att få information om var den frihetsberövade föräldern är någonstans samt att upprätthålla kontakten mellan föräldern och barnet i fall det anses bäst för barnet.

Denna studie kan bidra med vidare kunskap om barn som har minst en frihetsberövad förälder och varför det är viktigt att se till barnen i de ärendena. Studien är av relevans för de aktörer och de yrkesverksamma som kommer i kontakt med dessa barn. Avsikten med studien är att bidra med en medvetenhet kring vikten av att se till vad som är bäst för barnet i de ärenden barn har minst en frihetsberövad förälder samt vilken betydelse yrkesverksammas arbete och utförande har för dessa barn. I studien lyfts faktorer som kan ge konsekvenser för barn med minst en frihetsberövad förälder. Exempelvis genom hur de yrkesverksamma bemöter barnen, att de olika aktörerna inte samarbetar med varandra eller att barnet får eller inte får möjlighet att uttrycka sina känslor och åsikter kring om de vill ha kontakt med sin förälder eller inte.

Socionomutbildningen ger socionomer en bred kunskap om arbetet med människor.

Kunskapen om barn med minst en frihetsberövad förälder behöver vidareutvecklas och den kunskap som idag finns, behöver spridas vidare till yrkesverksamma som kan komma att möta dessa barn. Det finns 30 000 barn (Bufff u.å.a) i Sverige som har en förälder i fängelse eller frivården, trots antalet är det många yrkesverksamma som inte har kunskap om hur stor denna målgrupp är. För att kunna samarbeta i arbetet med de barn som har minst en frihetsberövad förälder är förutsättningen att de yrkesverksamma besitter en kunskap om dessa barn och vad de går igenom när de separerar från ena föräldern, för att kunna bemöta dem på bästa sätt. I framtiden är det av vikt att alla som arbetar eller kommer i kontakt med barn som har minst en frihetsberövad förälder har barnets bästa och ett barnperspektiv i beaktande innan det fattas beslut som rör barn under 18 år. I dagens samhälle är barn med mist en frihetsberövad förälder en osedd grupp, men en grupp som behöver mycket stöd och hjälp från olika myndigheter och organisationer. Bara för att ett barn inte är myndig har det rätt till ett visst handlingsutrymme och har rätt att uttrycka sin åsikt och ta del av de beslut som kan komma att gälla dem. Bara för att en förälder begår ett brott innebär inte det att barnet inte ska ha kontakt med föräldern, men det bör ske efter barnets egen vilja och önskemål, vilket det enligt resultatet i studien inte gör idag, då barn tidigt knyter an till sina omsorgspersoner och om anknytningen är negativ tar barnen efter det och vice versa.

33

Avslutningsvis, uppstod flera tankar och frågor under genomförandet av studien som vi skulle vilja få svar på. Det är av vikt att få ökad kunskap om vad barnen med minst en frihetsberövad förälder upplever gällande hur de blir bemötta av de yrkesverksamma. Därför är det av vikt att i framtida forskning intervjua barnen för att jämföra de yrkesverksammas upplevelser med barnens, för att få en helhetsbild gällande hur barnperspektivet beaktas i ärende där barn har minst en frihetsberövad förälder. Det finns vidare behov att studera mer specifikt hur samhällsaktörer arbetar med barn som har minst en frihetsberövad förälder samt vilken kunskap de besitter kring målgruppen. Inte minst viktigt att ta mer hänsyn till om Barnkonventionen kommer träda i kraft 2020.

34

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2:2 uppl. Stockholm: Liber AB

Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Aroseus, F. (2013). Bowlbys anknytningsteori.

https://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/bowlbys-anknytningsteori/ [2017-12-18]

Björkhagen, Turesson, A. (2009). Mor i fängelse - mödrar och barn berättar. Diss. Göteborg:

Göteborgs universitet.

Brinkmann, S. & Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Broberg, A., Risholm - Mythander, P., Granqvist, P. & Ivarsson, T. (2013). Anknytning i praktiken - tillämpningar av anknytningsteorin. 1. uppl. Falkenberg: Team Media Sweden AB.

Bowlby, John (1998). Separation, anger and anxiety. (Vol. 2). London: Pimlico Bufff (u.å.a). Hur jobbar vi.

http://bufff.nu/om-oss/hur-jobbar-vi/ [2017-12-15]

Bufff (u.å.b.). Kriminalvård.

http://bufff.nu/professionella/kriminalvard/ [2018-01-04]

Bufff (u.å.c.). Socialtjänst.

http://bufff.nu/professionella/socialtjanst/ [2018-01-04]

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education today, 24 (2), 105-112.

Hsieh, H.F. & Shannon, S.E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.

1277-1286.

Jacobsen, D-I. (2010[2012]). Förståelse, beskrivning och förklaring- Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsosvård och socialt yrke. 2:a uppl. Svensk översättning:

Järvå, H & Wallin, B. Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, S. Dellgran, P. & Höjer, S. (2015). Människobehandlande organisationer – Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Natur och kultur: Stockholm Johansson, S (2015). Policyimplementering - att förändra verksamheten i

människobehandlande organisationer. I Johansson, S. Dellgran, P. & Höjer, S. (RED).

Människobehandlande organisationer – Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Natur och kultur: Stockholm, ss. 252-269.

35

Johnsson, E., Laanemets, L. & Svensson, K. (2008). Handlingsutrymme - utmaningar i socialt arbete. 1.a uppl. Stockholm: Författarna och Natur och kultur.

Killén, K. (2008). Barndomen varar i generationer: om förebyggande arbete med utsatta familjer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Kriminalvården (2017). Fängelse, frivård och häkte.

https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/ [2017-10-25]

Kriminalvården (u.å.). Vi bryter den onda cirkeln.

https://www.kriminalvarden.se/ [2017-12-06]

Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups utbildning.

Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy : dilemmas of the individual in public services.

Russell Sage Foundation: New York

Luther, K. (2015). Examining Social Support Among Adult Children of Incarcerated Parents.

Department of justice Doi:10.1111/fare.12134

Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/fare.12134/epdf [2017-09-18]

Länsstyrelsen (2010). Barns rättigheter, barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser.

http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/manniska-och-samhalle/manskliga-rattigheter/Barnperspektivet/Pages/default.aspx [2017-12-18]

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion. 3. Uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Polisen (2008). Gripen, anhållen eller häktad.

https://polisen.se/Lagar-och-regler/Misstankt-gripen-anhallen-haktad/ [2017-12-18]

Rädda barnen (2013). Barnkonventionen – Kort version.

https://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-kort-verison [2017-09-20]

Saunders, V. (2016). Children of prisoners – children’s decision making about contact.

Institute of Child Protection Studies Doi:10.1111/cfs.12281

Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/cfs.12281/epdf [2017-09-18]

Sharrat, K. (2014). Children´s experiences of contact with imprisoned parents: A comparison between 4 european countries. University of Huddersfield, UK

Doi: 10.1177/1477370814525936

Tillgänglig: http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1477370814525936 [2017-09-18]

Singer, A. (2012). Barnets bästa - om barns rättsliga ställning i familj och samhälle. 6. uppl.

Visby: Elanders Sverige AB.

Socialstyrelsen (2015). Grundbok i BBiC. 1. uppl. Falun: Edita Bobergs.

Socialstyrelsen (u.å.). Socialtjänstens arbete med barn och unga - information för föräldrar.

http://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/dinarattigheterivardochomsorg/socialtjansten sarbetemedbarnochungainformationforforaldrar [2017-12-15]

36

Svensson, G. (2015). Rättslig reglering av människobehandlande organisationer. I Johansson, S (2015). Policyimplementering - att förändra verksamheten i

människobehandlande organisationer. I Johansson, S. Dellgran, P. & Höjer, S. (RED).

Människobehandlande organisationer – Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. Natur och kultur: Stockholm, ss. 82-105.

Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion i vetenskapsfilosofi.

Malmö: Gleerups utbildning.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Stundentlitteratur.

Unicef (u.å.). Barnkonventionen.

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full [2017-12-05]

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forksning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-12-05]

37