Sammanfattningsvis visar resultatet att respondenterna har många föreställningar om terapeuters förmåga att hantera och förstå respondentens delgivande av sin gudstro och att en rädsla behäftad med terapi är att bli bemött och tolkad i en ram som är oförenlig med det egna seendet. I materialet framkommer att oavsett om respondenternas terapeut varit troende eller ej, har de anpassat sin berättelse om tron, både till omfång och språkbruk, till den föreställning och erfarenhet de har av terapeutens intresse och förmåga att bemöta trosspörsmål.
Undersökningen har påvisat att respondenterna har skilda erfarenheter av hur terapeuten hanterat trosspörsmål; alltifrån att terapeuten själv initierat samtal kring detta, till att terapeuten intagit en ifrågasättande attityd när respondenten fört trosspörsmål på tal. I resultatet uttrycker respondenterna att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken är något som upplevs berikande, men dock inte nödvändigt för att en terapi ska anses fruktbar. Det framkommer även att respondenterna har kompletterat psykoterapin, med forum där samtal kring andliga frågor kan äga rum.
Föreliggande studie har öppnat upp för flera intressanta möjliga forskningsområden. En intressant frågeställning att undersöka vidare är vilka föreställningar som finns hos personer som har en psykologisk problematik och en gudstro, men som inte väljer att söka psykoterapeutisk hjälp. Ett annat intressant forskningsområde vore att undersöka vilka erfarenheter och föreställningar som finns hos personer som gått i psykoterapi och som känner sig missnöjda med denna. Ännu ett forskningsområde vore att undersöka huruvida troende klienter uppbär specifika frekvent förekommande frågeområden samt vilka dessa i så fall skulle vara i syfte att kunna uppmärksamma dessa i en terapi. Ytterligare ett intressant forskningsområde som emanerat ur arbetet med uppsatsen är kyrkans föreställningar om psykoterapi samt psykoterapeuters föreställningar om troende. Sammantaget skulle dessa forskningsområden berika föreliggande studies resultat, med att fylla frågor som i detta nu är obesvarade.
73
Referenser
Batson, C.D., & Stocks, E.L. (2004). Religion. Its core psychological functions. In J. Greenberg, S. L. Koole & T. Pyszczynski (Eds.), Handbook of
Experimental Existential psychology (pp. 141- 153). New York:
Guilford.
Bergin, A.E . (1991). Values and religious issues in psychotherapy and mental health. American Psychologist, 46, 394-403.
Bergstrand, G., & Brattemo, C-E. (1997). Tro i psykoterapi. Örebro: Libris. Blomberg, M., & Olsson, K. (2002). Patienters upplevelse av andliga och
existentiella behov samt hopp vid livets slutskede (examensarbete,
sjuksköterskeutbildningen). Linköping: Linköpings Universitet. Bryman, A. (1997). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cohn, H. (2005). Interpretation: explaining or understanding. In E. Van Deurzen & C. Arnold Baker (Eds.), Existential Perspectives onHuman Issues.
A handbook for therapeutic practice (pp.221-226). London: Palgrave
MacMillan.
Cullberg, J. (2000). Dynamisk psykiatri i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Engström, M. (2005). Gudsrelation – som samtalstema i terapi.
(Examensuppsats: Psykologutbildningen) Linköping: Linköpings universitet, IBV.
Floer, D. (2005). Terapi där Kristus är i centrum. Dagen, s.16-17. Frankl, V. (1994). Livet måste ha mening. Stockholm: Natur och Kultur. Freud, S. (1928). En illusion och dess framtid. Stockholm: Bonnier.
Geels, A. & Wikström, O. (2003). Den religiösa människan: en introduktion till
religionspsykologin. Stockholm: Natur och Kultur.
74
Goedde, C. (2001). A qualitative study of the client's perspectives of discussing
spiritual and religious issues in therapy. (Dissertation Abstracts
International: Vol 61(9-B). San Diego: California School Of Professional Psychology Section B, The Sciences & Engineering. Hedenius, I. (1983). Tro och vetande. Stockholm: Askild & Kärnekull.
Helldén, L., & Lundberg, I. (1989). Religionen i psykoterapin. Omfattningen av
religiösa frågeställningar i psykoterapeutiskt arbete. (Uppsats för
psykoterapeututbildningen) Stockholm: S:t Lukas stiftelsens utbildningsinstitut.
Holme, I.M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Horvath, A.O., & Bedi, R. P. (2002). The Alliance. In J. Norcross (Ed.), The
alliance psychotherapy relationships that work: therapist
contributions and responsiveness to patients (pp.37-69). Oxford:
Oxford University Press.
HSFR (1996). Etik forskningsetiska principer för humaniora och
samhällsvetenskap. Stockholm: HSFR.
Jacobsen, B. (2005) Values and beliefs. In E. Van Deurzen& C. Arnold Baker (Eds.), Existential Perspectives on Human Issues. A handbook for
therapeutic practice (pp.236-244). London: Palgrave MacMillan.
Johansson, L., & Hildor, P. (1992). Svarta fåglar. Alingsås: Förlaget nytt liv. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (1993). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 4,196-
205.
Lindström, L. (1996). Möte mellan gudsbilder. (Uppsats för psykoterapeututbildningen). Göteborg: S:t Lukasstiftelsen utbildningsinstitut.
May, R. (1986). Den omätbara människan: om människosynen i existentialistisk
psykologi och terapi. Stockholm: Bonnier.
McGuire, M. B. (1997). Religion: the social context. Belmont, Calif: Wadsworth.
75
Nordin, A. (2005). På spaning efter tro och terapi. Psykologtidningen, 4, 16-19. Rizzuto, A.M. (1979). The birth of the living God: a psychoanalytic study.
Chicago: University of Chicago Press.
Safran, J. D., & Muran, J.C. (2000). Negotiating the therapeutic alliance.
A relational guide. New York: Guilford.
Shaw, A., Joseph, S., & Linley, A. (2005). Religion, spirituality and
posttraumatic growth: a systematic review. Coventry: University of Warwick, Mental health, Religion & Culture, 8, 1-11.
Skott, C. (2004). Berättelsens praktik och teori- narrativ forskning i ett
hermeneutiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen. (1999). Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område och hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Ståhlberg, G. (2004). Söka sig vidare i livet. Litteratur, metod och fallstudier
kring människors objektrelationer, existentiella/religiösa
orienteringar och sökande av psykoterapi (Umeå University medical
dissertations, 0346-6612 ; N.S., 873). Umeå: Umeå Universitet.
Sveriges Psykologförbund (1998). Yrkesetiska principer för psykologer i
Norden. Stockholm: Sveriges Psykologförbund.
Sverne, T., & Sylvander, I. (1998). Etik och juridik för psykologer och psykoterapeuter. Falun: ScandBook.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J., & Levin, I. (1996). Att förstå vardagen. Lund: Studentlitteratur. Van Deurzen, E. (1998). Det existentiella samtalet: ett perspektiv för
psykoterapin. Stockholm: Natur och Kultur.
Weixel-Dixon, K., & Strasser, F. (2005). Time and purpose. In E. Van Deurzen & C. Arnold Baker (Eds.), Existential Perspectives on Human
Issues. A handbook for therapeutic practice (pp.227-235). London:
76
Wiedel, B. (1992). Gudsbild och självförståelse. Ett bidrag till förståelsen av
den religiösa föreställningens roll i den psykoterapeutiska
processen. (S:t Lukasrapport 653) Stockholm: S:t Lukasstiftelsens
utbildningsinstitut.
Wikström, O. (1999). Den outgrundliga människan: Livsfrågor, psykoterapi och
själavård. Stockholm: Natur och Kultur.
Wikström, O. (2002). Synen på Gud efter Freud. Psykologtidningen, 23-24, 12- 14.
Winnicott, D, W. (2003). Lek och verklighet. Stockholm: Natur och Kultur. Yarhouse, M.A., & Fisher,W. (2002). Levels of training to adress religion i
clinical practice. Regent University, 39, 171-176.
Yarhouse, M.A & Van Orman, B.T. (1999). When psychologists work with religious clients: applications of the general principels of ethical conduct. American Psychologist, Vol 30 (6) Dec 1999, 557-562.
77 X-stad 2005-09-08 !" !" !" !" #%$'&() * + , #%$'&() * + ,#%$'&() * + , #%$'&() * + , -&." 0/1/ "2 $ 3(45 -&." 0/1/ "2 $ 3(45 -&." 0/1/ "2 $ 3(45 -&." 0/1/ "2 $ 3(45 6 66 6 78*/97: ;<1$78*/97: ;<1$78*/97: ;<1$78*/97: ;<1$ =7=7=7=7 >?>?>?>? +2+@/ " / " +2+@/ " / " +2+@/ " / " +2+@/ " / " # + 0BA # + 0BA # + 0BA # + 0BA C!0/1/D; ; /%7 @;E1$ " C!0/1/D; C!0/1/D; ; /%7; /%7 @;E1$ @;E1$ "" C!0/1/D; ; /%7 @;E1$ " ; 15F ; 15F ; 15F ; 15F * , * , * , * , CG H# #I"# 6J1$KA CG H# #I"# 6J1$KACG H# #I"# 6J1$KA CG H# #I"# 6J1$KA LMF )02 =7 =N H /OP; LMF )02 =7 =N H /OP; LMF )02 =7 =N H /OP; LMF )02 =7 =N H /OP; 02$ Q A 02$02$ Q AQ A 02$ Q A Bilaga 1
78
Vi heter Eva-Lina Collin och Malin Lobell och läser sista terminen på Psykologprogrammet i Linköping. Vi kommer under hösten 2005 att författa vår examensuppsats, en D-uppsats på 20 poäng, i vilken vi kommer att undersöka troende personers erfarenheter och upplevelser av att gå i terapi. Ämnesområdet
Tro och psykoterapi är i dagsläget outforskat varför vi ser det som angeläget att
lyfta fram erfarenheter från målgruppen ifråga. Därför behöver vi Dig!
Vi önskar att någon gång under tiden september-oktober 2005 samtala med Dig om dina erfarenheter och tankar om tro och psykoterapi. Materialet från intervjun kommer att presenteras i vår uppsats i januari 2006. Allt intervju- material kommer att vara avidentifierat. Du kommer att få möjlighet att korrekturläsa ditt bidrag innan tryck, för att på så sätt säkerställa att Din upplevelse av terapi blir riktigt belyst. Om Du har några frågor eller funderingar angående studien är Du välkommen att kontakta oss.
Anmäl Dig till oss så snart som möjligt, senast den 23/9-05. Tveka inte att kontakta oss - Din erfarenhet är värdefull! Med vänliga hälsningar
Malin Lobell Eva- Lina Collin
mallo315@student.liu.se evaso691@student.liu.se 000-00 00 00, 070-28 44 529 000-00 00 00, 0702-79 32 34