Den föreliggande studiens resultat och analys visar sammanfattningsvis att de gemensamma faktorerna har en betydande roll för utvecklandet och bibehållandet av en klients motivation till förändring. För att en behandlingsallians ska verka utvecklingsfrämjande för klientens motivation bör ett ömsesidigt utbyte ske mellan klient och professionell. Flertalet
komponenter är av vikt för att en allians ska bildas och vara gynnsam och både parters förmågor och viljor är väsentliga. Behandlingsalliansen tycks vara mest gynnsam för klientens motivation när klienten upplever känslan av autonomi och skapar
målsättningar utifrån medvetenhet om dennes problematik. Med hänsyn till tvångskontexten kan klientens känsla av att vara autonom brista avsevärt, vilket resulterar i att denna känsla är extra viktig att beakta i alliansskapandet med den tvångsvårdade klienten. Det förstående och positiva sociala nätverket och boendet har generellt sett varit betydande för klientens
motivation till en förbättrad livssituation, då känslor av självständighet och gemenskap har varit eftersträvansvärda. Dock kan motivationen vara riktad till ett fortsatt missbruk, beroende på det sociala nätverkets karaktär och tryggheten ett boende kan medföra. En meningsfull sysselsättning ansågs också vara en viktig faktor för känslan av självständighet och
motivationen. En klient som är motiverad till att förändra sin livssituation erhåller en större chans att fortsätta behandlingsprocessen i form av eftervård eller att uppvisa fortsatt
nykterhet efter avslutad tvångsvård. Förekomsten av motivation behöver dock vara konstant, för att behandlingsutfallet ska bli gynnsamt.
40 De slutsatser som föreliggande studie utmynnar i är följande; (1) Samtliga studerade
gemensamma faktorer, dvs behandlingsallians, socialt nätverk och socioekonomisk status, påverkar klientens upplevda motivation. Förekomsten av dessa faktorer genererar främst en motivation till förändring av livssituationen och missbruket, men livssituationens karaktär kan även generera motivation till ett fortsatt missbruk, (2) Motivation har generellt sett en positiv påverkan på behandlingsutfallet i tvångsvården, avseende nykterhet efter avslutad vård och vidare eftervård. Det är dock inte tillräckligt att motivation förekommer initialt eller vid enstaka tillfällen under behandlingsprocessen, utan behövs kontinuerligt för att klienten ska bli redo för förändring när tvångsvården är avslutad.
Tvångsvård till följd av missbruk är ett brett område där kunskapsläget inte är fullbordat. Att gemensamma faktorer innehar en betydande roll för klientens motivation säkerställs i flera studier. Dock tenderar forskningen att fokusera på gemensamma faktorer som helheter istället för att studera komponenter. Exempelvis studeras allians som en faktor men inte vad i
alliansen är det som är verkningsfullt och varför. I samband med detta behöver de
gemensamma faktorerna och verkningsfulla komponenter inom dessa studeras i relation till behandlingsmetoder. Kunskapsläget kring specifika faktorers påverkan inom tvångsvård vid missbruk är ett forskningsområde med stora kunskapsluckor. Det blir centralt att föra vidare forskning kring specifika och gemensamma faktorers samexistens och påverkan i förhållande till en tvångskontext. Studier om motivation över tid och vad som påverkar motivationen efter till exempel avslutad tvångsvård är även önskvärt. Det finns ett spektrum där flera
komponenter, faktorer, omständigheter och kontexter behöver studeras för att kunna uppmärksamma och förbättra tvångsvården vid missbruk.
Källförteckning
[* artiklar som presenteras i resultatet]
Asay, T.P., & Lambert, M.J. (2002). The empirical case for the common factors in therapy - Quantitativ findings. In M.A. Hubble, B.L. Duncan, & S.D. Miller (Eds.), The heart and soul
of change. What works in therapy. Washington, DC: American Psychological Association.
* Billinger, K. (2005). A focus group investigation of care‐provider perspectives in Swedish institutions for the coercive care of substance abusers. International Journal of Social
Welfare, 14 (1) s. 55-64.
* Billquist, L. & Skårner, A. (2009). En påtvingad relation: stöd och kontroll i
kontaktmannarelationen inom LVM-vården. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift, 26 (3) s. 243-263.
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful
literature review. SAGE Publications Ltd: London.
Brown, K. & Ryan, R. (2015). A self-determination theory perspective on fostering healthy self-regulation from within and without. I Joseph, S. (red.) Positive psychology in practice. John Wiley and Sons. (s. 139–157).
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Malmö.
* Conner, B. T., Longshore, D., & Anglin, M. D. (2009). Modeling attitude towards drug treament: the role of internal motivation, external pressure, and dramatic relief. The journal of
behavioral health services & research, 36 (2), 150-158.
Danermark, B., Ekström, M. & Karlsson, J. (2018). Att förklara samhället. Studentlitteratur AB: Lund.
* De Leon, G., Melnick, G., Thomas, G., Kressel, D., & Wexler, H. K. (2000). Motivation for treatment in a prison-based therapeutic community. The American journal of drug and
alcohol abuse, 26 (1), s. 33-46.
De Leon, G., Melnick, G., & Tims, F. M. (2001). The role of motivation and readiness in treatment and recovery. In F. M. Tims, C. G. Leukefeld, & J. J. Platt (Eds.), Relapse and
recovery in addictions (pp. 143-171). New Haven, CT, US: Yale University Press.
Degner, J. (2018). Ledarskap och aktivitet – om förutsättningar för relationsarbete på SiS särskilda ungdomshem. I Bruhn, A. & Källström, Å. (red.) Relationer i socialt arbete - i
gränslandet mellan profession och personlig. Liber AB. (s.184–201).
* Ekendahl, M. (2007). Aftercare and compulsory substance abuse treatment: A venture with potential?. Contemporary Drug Problems, 34 (1), 137–161.
Flygare, E. (2018). Relationsarbete i spänningsfältet mellan agerande individer och sociala system. I Bruhn, A. & Källström, Å. (red.) Relationer i socialt arbete - i gränslandet mellan
profession och personlig. Liber AB. (s. 16–37).
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier - värdering,
Gerdner, A., & Berglund, M. (2011) Tvångsvård vid missbruk – effekt och kvalitet. I: Forskningsrapporter, Bilagedel till delbetänkande av missbruksutredningen “Missbruket,
kunskapen, vården”. SOU 2011:6, Socialdepartementet, s. 653-770.
Groschkova, T. (2010): Motivation in substance misuse treatment. Addiction Research and
Theory, 18 (5), s. 494-510.
* Gregoire, T. K., & Burke, A. C. (2004). The relationship of legal coercion to readiness to change among adults with alcohol and other drug problems. Journal of Substance Abuse
Treatment, 26(1), 35-41.
Hall, W., Farrell, M. & Carter, A. (2014). Compulsory treatment of addiction in the patient’s best interests: More rigorous evaluations are essential. Drug and alcohol review. 2014 (33) s. 268-271.
*Hampton, A. S., Conner, B. T., Albert, D., Anglin, M. D., Urada, D., & Longshore, D. (2011). Pathways to treatment retention for individuals legally coerced to substance use treatment: The interaction of hope and treatment motivation. Drug and alcohol dependence, 118 (2-3), s. 400-407.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur AB.
Holmberg, S., Karlsson, D. & Weibull, L. (2015). Alkoholen som samhällsproblem. I Bergström, A., Johansson, B., Oscarsson, H. & Oskarson, M. (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Israelsson, M. & Gerdner, A. (2012). Compulsory Commitment to Care of Substance Misusers: International Trends during 25 Years. European Addiction Research, 2012 (18) s. 302–321.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
*Knight, K., Hiller, M. L., Broome, K. M., & Simpson, D. D. (2000). Legal pressure, treatment readiness, and engagement in long-term residential programs. Journal of Offender
Rehabilitation, 31 (1–2), s. 101–115.
Landberg, J. (2018). Dryckesmotiv - varför dricker man alkohol i Sverige? I Ramstedt, M. (red.) Aktuella perspektiv på alkoholkulturen i Sverige – Om dryckesmotiv, dryckeskontext,
attityder och anhörigproblematik. Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning:
Stockholm. (s. 13–25).
Larsson, G., Wiklund, H., Sandlund, M., & Grönwall, L. (2011). Bättre insatser vid missbruk
och beroende: individen, kunskapen och ansvaret. Statens Offentliga Utredningar.
Lindgren, S. (2014). Kodning. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion
till samhällsvetenskaplig analys. Gleerups Utbildning AB: Malmö. (s. 45–61).
Lindgren, S. (2014). Tematisering. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014).
Longshore, D., & Teruya, C. (2006). Treatment motivation in drug users: A theory-based analysis.
Drug and alcohol dependence, 81 (2), 179-188.
*Manuel, J. et al (2017). Barriers and facilitators to successful transition from long-term residential substance abuse treatment. Journal of substance abuse treatment, 74, 16-22. *Melnick, G., De Leon, G., Thomas, G., Kressel, D., & Wexler, H. K. (2001). Treatment process in prison therapeutic communities: Motivation, participation, and outcome. The
American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 27 (4), s. 633-650.
Miller, W. & Moyers, T. (2014). The forest and the trees: relational and specific factors in addiction treatment. Society for the study of addiction, doi:10.1111/add.12693
*Mutter, R., Ali, M., Smith, K. & Strashny, A. (2015). Factors associated with substance use treatment completion in residential facilities. Drug and Alcohol Dependence, 2015 (154) s. 291-295.
Oscarsson, L. (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten: en introduktion för
praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: SKL Kommentus.
Prochaska, J. O., & Velicer, W. F. (1997). The transtheoretical model of health behavior change. American journal of health promotion, 12 (1) s. 38-48.
*Rapp, R. C., Li, L., Siegal, H. A., & DeLiberty, R. N. (2003). Demographic and clinical correlates of client motivation among substance abusers. Health & Social Work, 28 (2), s. 107–115.
Reitan, T. (2012). Gravida kvinnor i tvångsvården. I Storbjörk, J. (red) Samhället, alkoholen
och drogerna – politik, konstruktioner och dilemman. Stockholms universitets förlag:
Stockholm.
Reitan, T., & Isaksson, I. (2014). Vård i annan form enligt 27 § LVM – lagstiftning, praktik
och erfarenheter. Institutionsvård i fokus: Statens institutionsstyrelse.
Revstedt, P. (2002). Motivationsarbete (3. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Rose, G. & Walters, S. (2012) Theories of Motivation and Addictive Behavior. I Walters, S. & Rotgers, F. (red.) Treating Substance Abuse – Theory and technique. The Guildford Press: New York. (s. 9-27).
*Rourke, P., Howard, J. & Martire, K. (2014). Legal mandates and perceived coercion in residential alcohol and other drug treatment. Psychiatry, psychology and law, 22 (5) s. 756- 768.
Schwartz, B. (2015). The Paradox of Choice. I Joseph, S. (red.) Positive psychology in
practice. John Wiley & Sons. (s. 121-138).
*Skårner, A. & Billquist, L. (2016). A two-way process: The client–keyworker relationship and its dynamics in coercive drug treatment. Nordic Social work Research, 6 (2) s. 77-88. Socialstyrelsen. (2012). Om implementering. Edita Västra Aros: Västerås
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende -
Statens institutionsstyrelse (2018). Missbruksvård - LVM. (Hämtades 2019-05-02 från: https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/missbruksvard/)
Storbjörk, J. (2010). Vem tvångsvårdas? Utmärkande drag för tvångsvårdade respektive frivilligt vårdade personer med alkohol- och narkotikaproblem. Nordic Studies on Alcohol
and Drugs, 2010 (27) s. 19–46.
Storbjörk, J. (2012). Skyldigheterna bakom rättigheterna i svensk välfärdslagstiftning. I Storbjörk, J. (red) Samhället, alkoholen och drogerna – politik, konstruktioner och dilemman. Stockholms universitets förlag: Stockholm.
Sullivan, M. et al. (2008). Uses of Coercion in Addiction Treatment: Clinical Aspects. The
American Journal on Addictions, 2008 (17) s. 36-47
Urbanoski, K. (2010). Coerced addiction treatment: Client perspectives and the implications of their neglect. Harm Reduction Journal, 7 (13).
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wampold, B.E. (2001). The Great Psychotherapy Debate. Models, Methods and Findings. Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Whittermore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology.
Methodological issues in nursing research. Blackwell Publishing Ltd.
*Wolfe, S., Lambkin-Kay, F., Bowman, J., & Childs, S. (2013). To enforce or engage: The relationship between coercion, treatment motivation and therapeutic alliance within
Bilaga 1– Bedömningsmall för kvantitativa studier (Forsberg & Wengström, 2016)