Slutsatser och rekommendationer

Uppdraget bör förtydligas

Instruktionen för Tillsyns- och föreskriftsrådet kan sägas bestå av två delar. Den första delen beskriver att rådet ska vara ett organ för samråd och samverkan mellan de myndigheter som har ansvar för tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken. Den andra delen definierar en rad konkreta aktiviteter som rådet ska ansvara för, exem- pelvis att föra ett register med föreskrifter och allmänna råd.

Den andra delen av instruktionen upplevs som okomplicerad och enkel att för- stå innebörden av. Den första delen upplevs däremot som ospecificerad och med ett stort tolkningsutrymme. Att det inte finns tydligt definierat vad samråd och sam- verkan ska betyda i praktiken för rådets roll och uppdrag, skapar osäkerhet. Vissa av de intervjuade i utvärderingen menar att tolkningen av och förväntningarna på vad samråd och samverkan innebär ska vara höga. Dessa personer är ofta frustrera- de över att rådet inte har åstadkommit mer och att rådet inte har blivit den aktör rådet skulle kunna vara. Andra tolkar inte begreppen lika långtgående, och anser att rådet i princip uppfyller de ambitioner som står i instruktionen. De anser också att rådets roll och uppdrag är relativt tydligt och att rådets aktiviteter ligger på en lagom nivå. Genom att olika aktörer har olika inställning till rådets uppdrag och roll finns emellertid risken att rådets potential inte utnyttjas till fullo. Stora resurser läggs ner på en verksamhet som långt ifrån alla är nöjda med.

Bland de personer som upplever en otydlighet i instruktionen, rådets roll och uppdrag samt har höga förväntningar på vad rådet skulle kunna åstadkomma, finns två huvudförslag till lösning av problemet. Den ena lösningen innebär att rådet internt tar upp en diskussion och fastslår vad instruktionen egentligen innebär,

vilken roll och vilket uppdrag rådet bör ha, gränsdragningar mellan rådet och de ingående myndigheterna, vad man kan förvänta sig av rådets aktiviteter, hur kon- takten med regeringen bör se ut samt hur detta kan organiseras i det konkreta arbe- tet. Rent praktiskt innebär det att rådet då förtydligar och utvecklar arbetsordning- en, inte själva instruktionen.

Den andra lösningen innebär att rådet lämnar över frågan till regeringen och ber den förtydliga uppdraget genom att skriva om instruktionen. Båda angreppssät- ten har prövats tidigare i rådets historia, och klarheten i vissa frågor har blivit något större. Uppenbarligen har det ändå inte lett till att de upplevda problemen helt har lösts, och därför bör diskussionen tas upp igen.

REKOMMENDATION:

För att rådet ska kunna arbeta effektivt och enat måste rollen och uppdraget förtyd- ligas. Rådet bör därför återigen ta upp diskussionen kring instruktionens innebörd och eventuella oklarheter. I diskussionen bör rådet ta ställning till om detta är regeringens ansvar eller om rådet kan lösa frågan själv och enas om en tolkning som sedan förtydligas i arbetsordningen.

Rådet behövs, men det är svårt att se effekter av rådets arbete

Utvärderingens resultat visar tydligt att ett forum för samråd och samverkan behövs för tillsyns- och föreskriftsfrågor enligt miljöbalken. I stort sett samtliga intervjuade är överens om att rådet spelar eller bör kunna spela en viktig roll. Där- efter går åsikterna isär. Vissa är nöjda med det rådet åstadkommer och anser att rådet uppfyller det som står i uppdraget. Från flera av de medverkande i utvärde- ringen finns emellertid en tydlig önskan att rådet ska vara något mer än vad det är idag. Att rådet i större utsträckning ska våga ta tag i, diskutera och även driva strategiskt viktiga frågor.

Den vanligast förekommande effekten av rådets verksamhet är troligtvis höjd kunskapsnivå hos dem som får information av eller via rådet. En bättre kontaktyta mellan de myndigheter som är med i rådet är också en positiv effekt. Huruvida rådets verksamhet leder till andra resultat såsom effektivare och bättre samordnad tillsyn, är enligt merparten av de intervjuade dock tveksamt. Detta trots att de pro- dukter och tjänster som tas fram av rådet är uppskattade och tycks spridas till ett relativt stort antal berörda personer. Många menar att det helt enkelt inte har tagits fram tillräckligt många intressanta och användbara produkter, gemensamma ställ- ningstaganden och/eller beslut för att det ska kunna påverka eller resultera i några avgörande effekter på tillsyns- och föreskriftsarbetet i Sverige.

En annan förklaring till svårigheterna att se effekter kan vara att rådet inte i till- räckligt stor utsträckning har några tydliga krav på att prestera resultat, varken från regeringen eller från deltagande myndigheter. Rådet saknar dessutom till stor del konkreta och uppföljningsbara mål att arbeta mot, vilket gör det komplicerat att mäta och avgöra om rådets verksamhet gett några positiva och konkreta effekter på samråd och samverkan.

REKOMMENDATION:

Rådet bör specificera vilka resultat och effekter av rådets arbete som är önskvärda och möjliga att uppnå. Vilka förväntningar är rimliga att ha på rådets verksamhet? Konkreta och mätbara mål bör sättas för alla aktiviteter. På så sätt blir det enklare att utvärdera vilka resultat och effekter rådets verksamhet har lett till.

De interna arbetsprocesserna – förbättring men fortfarande trögt

Rådet består idag av 12 centrala tillsynsvägledande myndigheter, Generalläkaren, två representanter för länsstyrelserna, en från kommunerna samt en från Sveriges Kommuner och Landsting. Utvärderingen visar att det finns fördelar med att ett stort antal aktörer sitter med i rådet, men att det samtidigt är tydligt att så pass många, självständiga och till sin verksamhet olika myndigheter som ska enas kring ett gemensamt uppdrag leder till en viss tröghet i arbetet. Det har även framkommit åsikter om att ledamöterna inte har ett tillräckligt mandat från sina egna myndighe- ter och att det försvårar möjligheterna att fatta beslut och sprida information. Detta har diskuterats tidigare i rådet, men frågeställningen finns uppenbarligen kvar bland vissa av de intervjuade.

Rådet har under de senaste åren förändrat sin interna organisation och sitt arbe- te, något som tycks ha varit positivt för verksamheten. Beredningsgruppens till- komst och mer strukturerade dagordningar är två exempel på detta. Trots förbätt- ringar upplevs det fortfarande vara svårt att fatta beslut av mer policyinriktad karaktär i rådet.

REKOMMENDATION:

Rådet bör fortsätta sin utveckling av de interna arbetsprocesserna och diskutera fler nya lösningar för att vitalisera arbetsprocesserna i rådet. En diskussion bör också tas kring ledamöternas mandat och mandatets eventuella inverkan på möjligheten att fatta beslut. Även rådets roll och uppdrag bör diskuteras i samband med hur de interna processerna kan förbättras.

10 Referenser

Skriftligt material

FBA, Utvärdering av Tillsyns- och föreskriftsrådets verksamhet, 2002. Regeringen, Proposition 1997/98:45 avsnitt 4.28, 1996.

Regeringen, Förordning (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket, 2001. Tillsyns- och föreskriftsrådet, Arbetsordning för Tillsyns- och föreskriftsrådet, 2006.

Tillsyns- och föreskriftsrådet, Projektplan Tillsyns- och föreskriftsrådets projekt om samordnad uppföljning och utvärdering av tillsynsvägledning 2007,

Dnr 117-7643-06, 2007.

Tillsyns- och föreskriftsrådet, Den fördjupade utvärderingen av ToFR – slutrapport från utvärderingsgruppen, 2003.

Tillsyns- och föreskriftsrådet, Utvärdering av Tillsyns- och föreskriftsrådets verk- samhet 2003, minnesanteckningar från möte med rådets interna utvärderingsgrupp, 2003.

Tillsyns- och föreskriftsrådet, Rapport från gruppen för den interna utvärderingen av tillsyns- och föreskriftsrådets verksamhet 2004, 2004.

Tillsyns- och föreskriftsrådet, Rapport från Tillsyns- och föreskriftsrådets utvärde- ringsgrupp avseende verksamhetsåret 2005, 2005.

Tillsyns- och föreskriftsrådet, Resultat av den interna granskningen av Tillsyns- och föreskriftsrådets verksamhet 2006, 2006.

Intervjuer och enkät

Personliga intervjuer/telefonintervjuer med samtliga rådsledamöter på ca 1- 1 ½ timme.

Personliga intervjuer med kansliet och ordförande, ca 1 ½ timme (3 st).

Telefonintervjuer med tjänstemän på Miljödepartementet, ca 30-45 minuter (2 st). Telefonintervjuer med personer som mottar information av rådsledamöter, ca 10-20 minuter (22 st).

Bilaga 1

10.1 Intervjuguider

Frågor till tjänstemän på Miljödepartementet