Slutsatser och resultatdiskussion

Vi har under arbetet med detta examensarbete fördjupat oss i hur man genom skönlitteratur kan arbeta med internationaliseringsprocessen i skolan. Vi har också arbetat utifrån pedagogers respektive elevers syn på detta arbetssätt. Under intervjuerna med pedagogerna Olle och Anna har vi lyssnat till deras pedagogiska tankar angående skönlitteratur i undervisning och vilka positiva följder detta får för elevernas bild av omvärlden. Skönlitteraturen ger elever möjligheter för eleverna att uppleva och lära och skönlitteraturen har stor betydelse för den personliga identitetsutvecklingen menar pedagogerna. Under elevintervjuerna har vi tagit del av elevernas erfarenheter och uppfattningar om skönlitteratur som kunskapskälla. Eleverna har talat om att läsningen är en viktig del av undervisningen samtidigt som de säger att samtalen kring litteraturen har utvecklat deras syn på omvärlden. Vi har även hört om de svårigheter som det kan innebära att arbeta på detta sätt. Pedagogerna har talat om hur inlärningsstilar, litteraturval och tid för förberedelser kan påverka arbetssättet. Eleverna ställer i sin tur krav på såväl skönlitteratur som faktaböcker och menar att de ständigt behöver uppdateras, då världen är i ständig förändring.

I kunskapsbakgrunden har vi studerat tolkningar av begreppet internationalisering, de pedagogiska företeelserna i undervisningen, forskning kring skönlitteratur i skolan, boksamtalets roll i undervisningen, pedagogiska teorier, svårigheter, läroplaner och kursplaner.

Våra tankar kring det valda ämnet grundade vi på Patel och Davidson (2003) som resonerat kring behovet av och kunskap kring problemområdet och dess nytta. Vi

anser att internationaliseringsprocessen i skolan är en viktig del av människors socialisering i samhället och vi menar att skönlitteraturen, som är en del av det samhälleliga kulturutbudet, måste tillåtas att användas i allt större utsträckning i undervisningen ur nya och vidare perspektiv. I våra intervjuer har det framkommit att man på många sätt kan arbeta men framför allt resonera, diskutera och fördjupa sig i omvärlden genom skönlitterär läsning. Pedagogerna Olle och Anna har bidragit med sina erfarenheter kring att arbeta med skönlitteratur inom såväl svenskämnet som de samhällsorienterande ämnena. Vår bild av detta arbetssätt är att det till stor del rör sig om Lev Vygotskijs teorier, som Partanen (2007) talar om, där språket och kulturen spelar roll för den personliga och intellektuella utvecklingen som stimuleras i kommunikation med varandra.

Vi tycker också att det i sammanhanget är viktigt att lyfta Brodow och Rininsland (2005) som säger att elevernas fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, ges möjlighet att samverka till en helhet i den skönlitterära världen. De intervjuade eleverna ansåg att faktaböcker i kombination med skönlitteratur kunde ge dem en djupare förståelse. Med hjälp av faktaböcker kunde de skaffa sig förkunskaper och i läsningen av skönlitteraturen kunde de använda sina förkunskaper för att fantisera och skapa sina egna bilder. Vi anser att pedagogerna som vi intervjuat tydligt har framhållit att vinsterna med att arbeta med utgångspunkt från skönlitteratur överväger svårigheterna, som till allra största del tycks handla om schemaplaneringar och skolors ekonomiska resurser snarare än viljan att undervisa på detta sätt. Trots att Olle och Anna också belyser den kulturella bakgrunden i klassen och möjligheten att hitta en bok för alla som en svårighet, menar vi att detta i stället kan vändas till en fördel då man har än fler perspektiv med sig in i det så viktiga boksamtalet, som Chambers (1998) resonerar kring. Vi anser att det är viktigt att se på dagens undervisning med ett öppet sinne, att man tillåter sig själv som pedagog att dra nytta av situationer och diskussioner som uppstår. Vi menar att det är då, i det ögonblicket, man kan fånga elevernas genuina intresse kring ett problem och att det är då som sambanden och sammanhangen synliggörs.

Under vårt arbete med skönlitteratur i internationaliseringsprocessen har vi funnit att trots att såväl kursplaner som läroplaner diskuterar ämnet ur olika perspektiv så är

kommit fram till att man kan tolka begreppet internationalisering ur olika synsätt och detta innebär också att det blir pedagogens personliga tolkning som kommer i ljuset i klassrummet. Vi menar att vår studie av skönlitteraturens användning i internationaliseringsprocessen belyst i första hand de möjligheter som finns att i undervisningen arbeta fördjupat med boksamtal och diskussioner. Då elever anser att de i boksamtalet lärt känna sig själva och varandra bättre, känner de sig trygga i sig själva och i sin omgivning och då är de mer mottagliga för utbyte av tankar och funderingar kring sin egen identitet och om omvärlden. För att åskådliggöra de samband, som Skolverkets rapport Nr 43 och kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena visar, är det viktigt att i undervisning söka förklaringar till människors skilda livsvillkor och detta menar vi sker bäst i kommunikation mellan elever. Vi menar att en interaktion mellan svenskämnet och de samhällsorienterande ämnena ger eleverna ytterligare möjligheter att fördjupa sig i den globala omvärlden. Med fokus på skönlitteratur, som såväl de intervjuade pedagogerna som kursplanerna i svenska belyser, anser vi att litteraturen har en stor betydelse för den personliga identiteten.

I intervjuerna har det framkommit att en större del av eleverna menar att de får större behållning av skönlitteratur om läsningen föregås med studier ur faktaböcker eller annan media medan andra resonerade kring friheten att fantisera och skapa egna bilder. Vi menar att det ur ett internationaliseringsperspektiv är viktigt att möjliggöra en variation av kunskapskällor för att uppmuntra eleverna till källkritiskt tänkande och till reflektion. Vi anser att en stor del i internationaliseringen handlar om att ställa frågorna Hur och Varför då vi menar att det är då eleverna börjar söka förklaringar och se samband.

5.4 ”Att knyta an till framtiden”

Arbetet med skönlitteratur i internationaliseringsprocessen har stärkt oss i vår övertygelse om att man genom ett rikt kulturutbud i form av litterära upplevelser kan ge eleverna möjlighet till att sätta sig in i andra människors livsvillkor på olika platser och i olika tider. Dessa är sedan en ypperlig grund att bygga samtal kring där sambanden och kopplingarna till världsbilden förtydligas och lyfts fram i ljuset. Vår uppfattning är att elever är mottagliga för dessa diskussioner, men att eleverna ställer

krav på förförståelse och meningsfullhet, vilket vi å andra sidan anser är ett tecken på engagemang och vilja att utvecklas. Vi har noterat att det är svårt att hitta ”en bok för alla”. Yttre omständigheter, som ekonomiska resurser, kan försvåra valet av bok då läsningen bör fånga alla elevers intressen.

Då vi kommer att vara verksamma i 2000-talets skola, i ett land där mångkulturalitet är en del av vardagen och där skolors resurser varierar, menar vi att det är vårt uppdrag som pedagoger att ge våra framtida elever de verktyg som behövs för att förstå både sina egna och andras livsvillkor. Vi upplever att man i skolor i dag behöver medvetandegöra möjligheterna att arbeta med och kring internationalisering. Vi menar att det är vår primära uppgift att i skolan jämte kunskapsundervisning, stötta eleverna i deras personliga identitetsutveckling.