Slutsatser - En offentlig mötesplats – en jämlik mötesplats? : En kvalitativ studie om den fysi

Utifrån denna studie går det att utläsa att offentliga och jämlika mötesplatser spelar en viktig roll för en socialt hållbar stadsutveckling i Linköpings kommun. Resultatet tyder på att offentliga mötesplatser är knutpunkter i staden som binder ihop alla stadens delar. De möjliggör för olika samhällsgrupper att interagera med varandra. Jämlika mötesplatser, platser som är till för alla, är något som Linköpings kommun prioriterar i den fysiska planeringen. Kommunen har höga ambitioner och samhällsbyggnadsförvaltningens nämndmål samt plandokumentet

Linköpings mötesplatser: innerstadens parker och torg är vägledande i arbetet. Plandokumentet

skapar gemensamma spelregler för både den offentliga och privata sektorn. Samverkan och samsyn inom kommunen är utifrån resultatet viktigt och något som Linköpings kommun behöver bli bättre på.

Jämlikhet finns alltid med i den fysiska planeringen som en del av social hållbarhet, men jämlika mötesplatser är inget mål i kommunen. En god fysisk utformning är vad som enligt kommunen skapar jämlika mötesplatser. Kommunen kan inte garantera att en mötesplats blir jämlik eftersom utformningen och nyttjandegraden blir avgörande. På grund av begreppets abstrakthet går det inte att mäta mötesplatsens jämlikhet. Samtidigt brister kommunens dialog med medborgarna och uppföljningen av arbetet. Medborgardialog sker endast i samband med samråd och inga synpunkter samlas in efter att mötesplatsen har byggts färdigt. Eftersom kommunen inte säkerställer om mötesplatserna blir jämlika tyder det på brister i kommunens arbete samt ett utvecklingsbehov. En prioritering av medborgardialog samt tilldelning av större resurser skulle kunna bidra till en positiv utveckling.

Kvaliteter som bedöms vara betydelsefulla av kommunen vid utformning av jämlika mötesplatser är sådana som tillgänglighet, trygghet, mångfunktionalitet, tillhörighet samt attraktivitet. Hur mötesplatsen är utformad och möblerad samt var i staden den finns skapar de grundläggande förutsättningarna för att den ska användas. En jämlik mötesplats ska vara anpassad för både passiva och aktiva möten, samt vara öppen och välkomnande för alla samhällsgrupper. Män och kvinnor, yngre och äldre, människor med funktionsnedsättning samt olika etnicitet och ekonomisk status ska känna sig välkomma. Den visuella bilden av offentlig mötesplats ska tilltala medborgarna att vistas där samtidigt som känslan och upplevelsen av tillhörighet och trygghet ska uppstå.

Offentliga mötesplatsers mångfunktionalitet är också vad som skapar utmaningar och svårigheter när flera samhällsgrupper med olika intressen samlas på en yta. En yta som egentligen riskerar att bli till något annat eftersom förtätningen samt markens attraktivitet och höga värde driver bort offentliga mötesplatser. Offentliga mötesplatser hamnar steget efter bebyggelsen, som det planeras för i första hand. Ytterligare en utmaning som identifierats under studien är privatiseringen av de offentliga ytorna. En mötesplats som upplevs offentlig men ägs av en privat aktör riskerar att bli mindre jämlik eftersom privata aktörer kan exkludera vissa samhällsgrupper. Samtidigt ökar risken för bortprioritering av mötesplatser hos privata aktörer som ser en ekonomisk vinning.

Sammanfattningsvis bidrar studien till en djupare inblick i hur Linköpings kommun arbetar med jämlika mötesplatser. Studien lyfter begreppet jämlika mötesplatser och problematiken kring att en offentlig mötesplats inte alltid är en jämlik mötesplats. Det krävs att en rad kvaliteter tillgodoses för platsen ska definieras som jämlik. Abstrakthet inom begreppen social hållbarhet samt jämlikhet betonas. Arbetet bidrar även med riktlinjer för hur svenska kommuner ska förhålla sig till jämlika mötesplatser och vilka utvecklingsmöjligheter som finns.

7.1 Vidare forskning

Forskning inom ämnet skulle kunna fördjupas genom att omfattningen av undersökningen utökas. Flera kommuner och deras arbete med jämlika mötesplatser skulle kunna jämföras med varandra. Medborgares åsikter om jämlika mötesplatser hade kunnat samlas in genom exempelvis en enkätundersökning. Det kan även vara ett sätt för insamling av data för framtida utvärderingar. Studien skulle kunna använda sig av Methas (2014) utvärderingsmodell för att utvärdera befintliga mötesplatser i Linköpings kommun. Vidare forskning inom ämnet jämlika mötesplatser behövs för att begreppet ska finna en tydlig och enig definition som alla Sveriges kommuner kan förhålla sig till.

8. Referenser

Banerjee, T. (2001). The Future of Public Space: Beyond Invented Streets and Reinvented Places. Journal of the American Planning Association, 67(1), 9–24. https://doi.org/10 1080/01944360108976352.

Boréus, K., & Bergström, G. (2018). Textens mening och makt. Studentlitteratur AB. Boverket (1997). Mötesplatser i förorter. Utvärdering av statsbidrag. Fritzers offentliga

publikationer.

https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1998/1998_25%28librisid_18628452%29.pdf Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling—En kunskapsöversikt. Boverket internt.

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/socialt-hallbar- stadsutveckling.pdf

Boverket (2013). Planera för rörelse! En vägledning om byggd miljö som stimulerar som

stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. Boverket internt.

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/planera-for-rorelse.pdf Boverket (2021). Så planeras Sverige. Boverket.

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/ (Hämtad 2021-04-30) Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3(2), 77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Brundtland, G. H. (1987). Our Common Future—Call for Action. Environmental

Conservation, 14(4), 291–294.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Carmona, M., Heath, T., Tiesdell, S., & Oc, T. (2010). Public Places, Urban Spaces: The

Dimensions of Urban Design. Routledge.

David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur. De Fine Licht, K., & Folland, A. (2019). Defining “Social Sustainability”: Towards

Sustainable Solution to the Conceptual Confusion. Etikk i Praksis - Nordic Journal of

Applied Ethics, 2, 21–39. https://doi.org/10.5324/eip.v13i2.2913

Delegationen för hållbara städer (2012). Femton hinder för hållbara stadsutveckling (SOU M 2011:01/2012/66).

https://sustbloggen.files.wordpress.com/2012/09/femton_hinder_for_hallbar_stadsutveckli ng.pdf

Dempsey, N., Bramley, G., Power, S., & Brown, C. (2011). The social dimension of

sustainable development: Defining urban social sustainability. Sustainable Development,

19(5), 289–300. https://doi.org/10.1002/sd.417

Fincher, R. (2003). Planning for cities of diversity, difference and encounter. Australian

Planner, 40(1), 55–58. https://doi.org/10.1080/07293682.2003.9995252

Forsberg, G. (2019). Samhällsplaneringens teori och praktik (1st ed.). Liber AB. Fukuda-Parr, S. (2018). Sustainable Development Goals. The Oxford Handbook on the

United Nations (2na edn). https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780198803164.013.42 Gehl, J. (2011). Life Between Buildings: Using Public Space. Island Press.

Gesler, W. M. (1992). Therapeutic landscapes: Medical issues in light of the new cultural geography. Social Science & Medicine, 34(7), 735–746. https://doi.org/10.1016/0277- 9536(92)90360-3

Goosen, Z., & Cilliers, E. J. (2020). Enhancing Social Sustainability Through the Planning of Third Places: A Theory-Based Framework. Social Indicators Research, 150(3), 835–866. https://doi.org/10.1007/s11205-020-02350-7

Kruize, H., van der Vliet, N., Staatsen, B., Bell, R., Chiabai, A., Muiños, G., Higgins, S., Quiroga, S., Martinez-Juarez, P., Aberg Yngwe, M., Tsichlas, F., Karnaki, P., Lima, M. L., García de Jalón, S., Khan, M., Morris, G., & Stegeman, I. (2019). Urban Green Space: Creating a Triple Win for Environmental Sustainability, Health, and Health Equity through Behavior Change. International Journal of Environmental Research and Public Health,

16(22), 4403. https://doi.org/10.3390/ijerph16224403

Linköpings kommun (2016). Utvecklingsplan för Linköpings innerstad. Elanders i Sverige AB. https://weblisher.textalk.se/linkoping/20160415/paper.pdf.

Linköpings kommun (2018). Internbudget 2019 med plan 2020–2022.

https://www.linkoping.se/contentassets/7637e818737942598ab59655af73051a/internbudge t-sbn.pdf?48f505

Linköpings kommun (2019a). Förvaltningschefens verksamhetsplan 2020. https://sammantraden.linkoping.se/welcome-sv/namnder-styrelser/kultur-och-

fritidsnamnden/kultur-och-fritidsnamndens-sammantrade/agenda/bilaga-1-forvaltningens- verksamhetsplan-2020pdf-1?downloadMode=open

Linköpings kommun (2019b). Linköpings mötesplatser: Parker och torg. https://weblisher.textalk.se/linkoping/20190507/

Linköpings universitet och Östergötlands museum (u.å). Linköpings historia » 1940–1970

Expansion och omstrukturering. http://www.linkopingshistoria.se/1940-2000/1940-

1970/#14 (Hämtad: 2021-03-29)

Madanipour, A. (1999). Why are the Design and Development of Public Spaces Significant for Cities? Environment and Planning B: Planning and Design, 26(6), 879–891.

https://doi.org/10.1068/b260879

Mehta, V. (2014). Evaluating Public Space. Journal of Urban Design. 19(1), 53-88. 10.1080/13574809.2013.854698

Oldenburg, R. (1989). The great good place: Café, coffee shops, community centers,

beauty parlors, general stores, bars, hangouts, and how they get you through the day.

Paragon House Publishers.

Pearce, D., & Atkinson, G. (1998). The concept of sustainable development: An evaluation of its usefulness ten years after brundtland. CSERGE Working Paper, 1–24.

Regionplanekontoret: Stockholms läns landsting (2010). Mötesplatser i Stockholmsregionen. Lenanders Grafiska. http://www.rufs.se/globalassets/h.-publikationer/2010-

2_r_motesplatser_stockholmsregionen.pdf

Tagesson, G. (2002). Biskop och stad: Aspekter av urbanisering och sociala rum i

medeltidens Linköping. Almqvist & Wiksell international.

UNDP (2021). Mål 10: Minskad ojämlikhet. Globala

målen. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-10-minskad-ojamlikhet/ (Hämtad 2021-04-14).

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. CM- Gruppen AB.

Valentine, G. (2008). Living with difference: Reflections on geographies of encounter.

Progress in Human Geography, 32(3), 323-337.

https://doi.org/10.1177/0309133308089372

8.1 Intervjuer

Intervju 1, Tjänsteperson, översiktsplanerare på Linköpings kommun, 2021-03-30 Intervju 2, Tjänsteperson, detaljplanerare på Linköpings kommun, 2021- 03-30

Intervju 3, Politiker från samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun, 2021- 03-31 Intervju 4, Tjänsteperson, landskapsarkitekt på Linköpings kommun, 2021-04-12

9. Bilagor

9.1 Intervjuguide

Hej, vi heter Sofia och Anastasia och studerar samhällsplanering på Linköpings Universitet. Just nu läser vi sjätte och sista terminen vilket innebär att vi håller på med vår kandidatuppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka offentliga mötesplatsers roll för en social hållbar stadsutveckling. Vår tanke gällande uppsatsen, är att genomföra flera intervjuer med kommunmedarbetare på Linköpings kommun som är sakkunniga på olika planeringsnivåer. Anledningen till det är att vi vill få en bred bild av problemområdet, samt få en inblick i hur planeringen av mötesplatserna bedrivs, vilka faktorer som är viktiga samt vilka utmaningar som kan uppstå i förhållande till mötesplatser i Linköping.

Bakgrundsfrågor

• Har du några frågor innan vi börjar? • Vilken är din professionella roll?

• Vilka arbetsuppgifter innefattar den? • Hur länge har du haft den rollen?

• Har du varit delaktig i framtagandet/verkställandet av något nu gällande verksamhetsdokument, exempelvis ÖP, (Linköpings mötesplatser: Innerstadens parker och torg), eller liknande?

• Om ja, på vilket sätt har du varit delaktig? • Hur definierar du begreppet offentlig mötesplats? • Hur definierar du jämlikhet inom social hållbarhet?

• Pratar ni i termer mötesplats och jämlikhet i relation till varandra? • Eller använder ni er av andra begrepp i ert arbete? I så fall vilka?

Planering

• Hur arbetar ni med den fysiska planeringen av mötesplatserna i Linköpings kommun? • Skulle du säga att mötesplatser prioriteras i den fysiska planeringen inom kommunen?

• Om Ja/nej - varför/varför inte? Vad beror det på?

• Hur förhåller ni er till befintliga verksamma plandokument såsom Översiktsplanen och tillägget Linköpings mötesplatser: innerstadens parker och torg vid arbetet med jämlika mötesplatser?

• Har ert arbete förändrats något sedan samtliga trädda i kraft? • Har något resultat åstadkommits?

• Ska dokumenten utvecklas vidare? I så fall på vilket sätt?

• Hur samverkar olika aktörer inom kommunen gällande fysisk planering av mötesplatser?

Socialt jämlika mötesplatser

• Vilka kvaliteter skulle du säga är viktiga för en socialt jämlik mötesplats?

• Hur påverkar den fysiska utformningen chansen till socialt hållbara möten? • Kan ge exempel på en bra mötesplats i Linköping? Varför?

• Hur säkerställer ni att mötesplatser är/blir socialt jämlika?

• Hur kan alla medborgare inkluderas som användare av mötesplatser?

Utmaningar

• Vilka utmaningar ser du att det finns vid planering av mötesplatser? • Både generellt och jämlika mötesplatser?

• Hur hanterar ni dessa?

• Vad tror du behövs för att förbättra kommunens arbete?

• Arbetet med jämlikhetsperspektivet i mötesplatser och social hållbarhet på ett bättre sätt i kommunen?

• Ge gärna konkreta exempel.

• Har ni någon målsättning med mötesplatser i relation till en social hållbar stadsutveckling?

• På vilket sätt arbetar ni med att uppnå målen?

• Är det gemensamma mål för hela kommunen eller är ansvaret fördelat på olika nivåer?

• Anser du att ni har tillräckligt med resurser?

• Människor som är sakkunniga inom mötesplatser/social hållbarhet/jämlikhet? • Resurser för att samverka med andra?

• Är ansvarsfördelningen mellan avdelningar tydlig vid planeringen av mötesplatser? • Varför/varför inte?

• Vem påverkar att underlag kommer till användning? • Hur förhåller ni er till medborgares åsikter?

Är det något mer du hade velat tillägga?

Om det är någon fråga som vi skulle ha glömt idag, är det okej om vi skulle maila dig i efterhand?

Tack så mycket för hjälpen och att du tog dig tiden att ställa upp. Om du är intresserad kan vi skicka det färdigställda arbetet till dig. Ha en fortsatt trevlig dag!

In document En offentlig mötesplats – en jämlik mötesplats? : En kvalitativ studie om den fysiska planeringen av jämlika mötesplatser i Linköpings kommun (Page 33-39)