Slutsatser

I detta kapitel presenteras de slutsatser uppsatsens syfte, frågeställningar och

valda metoder resulterat i och som är giltiga för bedömningen av omvärldens

påverkan på beslutsfattande.

7.1 Ekonomiska motiv

Uppsatsens syfte har varit att lyfta frågan om modernt beslutsfattande i

omvärldstryck och utöka vetskapen om omvärldens påverkan på beslutsfattande i

organisationer. Målsättningen var att med hjälp av fallet Stockholms Läns

Landsting och Nya Karolinska Solna kunna belysa dess ledningsgrupps syn på den

institutionella omvärldens betydelse för beslutsfattande och därmed avgöra om

beslutet var baserat på legitimitet och omvärldskrav eller ett rationellt beslut utifrån

forskning om effekter av outsourcing.

Syftet till uppsatsen presenterades i introduktionen utifrån tidigare kunskap, både

utifrån marknadisering (NPM), OPS, FM och det beslut som fattades om NKS.

Avsnittet hade för avsikt att underlätta för såväl uppsatsens författare som läsare att

avgöra huruvida uppsatsen slutligen genererat ny kunskap och därmed avgöra

nyttan med studien. Målet var att med hjälp av en fenomenologisk ansats frångå

ytan på beslutet och undersöka hur ledningens beskrivningar av dess livsvärld ser

ut och därmed kunna generera ett forskningsresultat som kartlägger

beslutsfenomenet. Till hjälp nyttjades en analysmodell genererad efter teoretiska

ansatser om beslutsfattande, institutionell omvärld och begränsning av

handlingsutrymme samt teori om Facilities Management. De metodologiska valen

och dess effekter har diskuterats i kapitel 4 och kommer inte att hanteras vidare här

mer än att de prestationer som gjorts varit lyckade och genererat följande

forskningsresultat.

Idén om outsourcing av Facilities Management hos offentlig sektor har följaktligen

starka kopplingar till NPM, idéer med målsättningen att öka effektiviteten och ge

skattebetalarna större utbyte för varje krona. Motivet till beslutet att bygga ett nytt

sjukhus beskrivs vara samhällsbaserat men att göra det genom en OPS och med ett

inkluderande av FM-tjänster har ekonomiska drivkrafter. I underlaget till beslutet

år 2008 står hur det nya sjukhuset skulle generera genomslag i driftsekonomin men

att det ännu inte var möjligt ”att klä dessa effekter i kvantifierade, ekonomiska

termer”. Således skulle beslutet fattas utan uttalanden om hur stor den ekonomiska

vinsten skulle bli samtidigt som forskningen pekar på att det råder brist på

konkurrensutsättningens effekter i förhållande till andra alternativ.

7.2 Men ideologi styr?

Det saknas således belägg hämtade från forskningsfronten att situationen skulle

generera ett större utbyte för sektorn även om detta var det kommunicerade

motivet, ett klart legitimt sådant. Varje reform är istället dels en reaktion på

specifika problem men också en produkt av rådande politik och förvaltning. Den

rådande politiken har under beslutet för upphandlingen av NKS präglats av en

borgerlig majoritet och det är ideologi som framstår som avgörande faktor i vilket

av de två valen, OPS eller samverkansentreprenad, som ledningen ansåg vara det

bästa. Det syns hur ledningen redan på förhand står för värden som innebär att det

offentliga varken ska äga byggnader eller ägna sig åt drift av desamma bara för

ägandets skull. Ledningen hade redan avgjort beslutet för outsourcing innan de

nådde såväl begreppet FM som OPS. En majoritet för privata alternativ är också en

majoritet beredd att förlägga drift- och underhållstjänster på en extern part fram till

år 2040 i samma avtal. Ideologin är däremot inte möjlig att använda som ensam

legitim argumentation när ett beslut möter omvärld.

7.3 Experterna ger ideologin förutsättningar

När livsvärlden beskrivs framgår en essens i hur beslutet om upphandling av

FM-tjänster under den långa avtalstiden inte var ett enskilt beslut utan uppfattades som

en naturlig del i en OPS-upphandling. När ledningen accepterade kunskap om OPS

som idé, presenterades denna inkludering av FM som självklar. Det ledningen

behövde specificera var omfattningen, en specifikation som hänvisades till

FoUU-utskottet och en fråga som inte engagerade ledningen särskilt. Beslutet att

outsourca FM-tjänster fattades som en del i någonting större när SLL i första ledet

tog ställning till OPS vara eller icke vara.

Detta tydliggör hur det inte är den ideologiska politiken som till sist styr utan reellt

uppstår beslutsfattande bland de experter som levererar information till politiken.

Det är omvärldsaktörerna som i detta fall spridit idén om OPS till det politiska

rummet såväl innan NKS kom på tal som under den processen. Ledningen, även i

de konstellationer som fanns tidigare under 2000-talet, fastnade uppenbarligen

tidigt för idén och har sedan letat ett projekt där upphandlingsmetoden var möjlig

att genomföra. Ett sökande efter information som stärker tankarna om att detta är

den bästa vägen att gå har sedan tagit vid för att förmedla en legitimitet.

Vad som är nyttig kunskap är föremål för subjektiv värdering. Utifrån ett

institutionellt perspektiv, som belyser att organisationer inte kan analyseras som

rationella utan agerar i ett begränsat utrymme, blir nyttan att belysa hur legitimitet

blir mål istället för effektivitet.

7.3.1 Omvärldens otvivelaktiga betydelse för beslutet

Det är ett tillfredsställande beslut som fattats efter de bedömningskriterier

landstinget satt upp men det är inte tvunget det maximerande. Det har handlat om

ett normativt sökande av det mest lämpliga alternativet och att utreda effekten har

inte varit fullt lika centralt. Målet har, med bakgrund i ideologi, varit att tillämpa

OPS, inte tvunget att öka effektiviteten och utväxlingen av skattemedel.

Med hjälp av frågorna hur och varför kunde den uppsatta analysmodellen nyttjas i

diskussionen för att identifiera omvärldens betydelse för ledningens beslut. Utifrån

de faktorer som identifierats, med hjälp av de beskrivningar av livsvärlden som

framkommit, är bedömningen att betydelsen är stor framförallt i fråga om direkta

omvärldsaktörer och deras produkter. De indirekta är svårare att tydligt identifiera

men det råder ingen tvekan om hur trender och rörelser haft betydelse för hur

ledningen skulle ta till sig idén om FM när det kommer till NKS.

Uppsatsen bekräftar hur den fullständigt rationelle och nyttomaximerande

organisationen inte finns utan måste analyseras utifrån andra perspektiv om

förståelse för dess rörelser är målsättningen. Ledningen har genomfört en process

som gör att de behåller sin ställning i social struktur där framgång föder legitimitet.

Trots tveksamheter om projektets storlek och det faktum att SLL skulle vara svensk

pionjär i frågan gick ledningen hela vägen. Prestige har utgjort en drivande faktor

istället för forskning om konkurrensutsättning. Något som kan anses vara ett givet

steg för överlevnad. Stundvis förekommer också indikationer på att ledningen tagit

hjälp av vanebildning även internt. En situation som ofta uppstår och som inte

behöver definieras på nytt varje gång leder även det till psykologisk lättnad. Det

gäller hur beslutsprocessen varit som i övriga fall, hur ansvarsområden nyttjats et

cetera. Eftersom NKS-beslutet var så komplext är det förståeligt att ledningen

nyttjade denna typ av ”vana” där möjligheten fanns. Framgång till ett så lågt pris

som möjligt.

Samtidigt är studien gjord efter en uppsatt teoretisk referensram som fokuserat på

identifieringen av begränsat handlingsutrymme för den studerade organisationen,

en ram som strukturerat diskussionen på ett på förhand förutsägbart sätt. Ett sätt

som också får effekt på de forskningsresultat uppsatsen nått. Med en annan

analysmodell är det fullt möjligt att den insamlade empirin genererat andra

genomslag och därmed är det möjligt att också andra aspekter av beslutsprocessen

framgått.

7.3.2 Utrymme för att hantera omvärld finns – om viljan existerar

En del i uppsatsens syfte var också att sammanställa medvetenheten hos SLL:s

ledning ifråga om deras egna uppfattningar kring omvärldens betydelse för deras

beslutfattande och därmed öka möjligheterna till hantering av densamma. Genom

föregående diskussion har detta gjorts. Nyttan i att studera just uppfattningar är att

detta utgör grunden för att hantera situationen och är det centrala i den upplevda

livsvärlden. Med hjälp av uppsatsens metod har ett starkt, om än inte uppenbart hos

ledningen, omvärldstryck identifierats men också en samtida medvetenhet om att

uppfattningarna om upphandlingsformens fördelar baserats utifrån andras

erfarenheter. Det utgör å sin sida ett gott tecken för att kunna hantera omvärld men

värdelöst om inte vetskapen nyttjas proaktivt. I detta fall har inga ansatser synts till

som indikerar att ledningen avser att ta större del i anspråk av sitt

handlingsutrymme. Utan situationen att så är fallet, accepteras.

Men beslutet får, oavsett vad som sagts ovan, inte klassas som felaktigt. Det har

inte bemötts av några omvälvande reaktioner, det har inte talats om hur väljarna

sviker på grund av beslutet eller liknande. Den politiska organisationen har alla

förutsättningar för att fortsätta existera vilket måste vara den huvudsakliga

målsättningen för ett demokratiskt samhälle. Vi har valt våra politiker och de har

fattat ett modernt beslut i en modern omvärld vi som väljare så här långt är nöjda

med.

In document Offentliga beslut i modern omvärld (Page 70-74)