Denna studie har för avsikt att besvara frågeställningen: Finns det möjligheter till en internationell harmonisering av det praktiska utövandet av redovisning på dotterföretagsnivå? I detta avslutande kapitel presenteras slutsatserna och ger även förslag på vidare forskning inom området.
Utifrån analysen kan det konstateras att möjligheter finns till en mer internationellt enad redovisning även på dotterföretagsnivå. Det svenska regelverket BFNAR, som majoriteten av de studerade dotterföretagen tillämpar, har utrymme för att göra anpassningar till IFRS. Rapporteringsstrategin inom en koncern påverkar också möjligheten till IFRS-anpassningar. I koncern 1 finns kunskap och förståelse för IFRS i samtliga studerade dotterföretag vilket ger utrymme för anpassningar till regelverket. Trots att koncern 2 har valt en annan strategi finns även här samma utrymme som i koncern 1. Detta möjliggörs på grund av att serviceenheten, som har IFRS-kompetensen, hanterar både den legala redovisningen och koncernrapporteringen. Dessa faktorer påverkar och kan leda till att mer internationella redovisningsmetoder tillämpas i dotterföretagens praktiska utövande av redovisningen.
Trots ovanstående beskrivna möjligheter i det praktiska utövandet av redovisning finns det även faktorer som kan begränsa internationella anpassningar på dotterföretagsnivå. Den viktigaste faktorn är det svenska skattesystemet som på grund av den tradition, där skattesystemet har en stark koppling till redovisningen, finns en ovilja hos en stor del av respondenterna att upprätta dubbla redovisningar. Vissa av dotterföretagen undviker därmed anpassningar till IFRS som medför skatteeffekter. Eftersom det svenska skattesystemet inte är anpassat till IFRS finns en uppfattning om att juridiska personer inte borde redovisa enligt regelverket då ytterligare en redovisning måste upprättas. Denna inställning och det faktum att företag undviker IFRS-anpassningar begränsar möjligheterna för en mer internationellt enad redovisning även på dotterföretagsnivå. Även om inställningen till harmonisering är positiv bland respondenterna, framkom viss kritik mot det internationella regelverket. Detta kan också ses som en begränsning då dotterföretagen förmodligen ser fler nackdelar än fördelar med att tillämpa IFRS legalt. Det finns tecken på att dotterföretagens legala redovisning kan göra vissa anpassningar till IFRS förutsatt att dessa anpassningar överväger nackdelarna som skattesystemet innebär och kritiken mot IFRS. Utifrån denna studie är det dock svårt att avgöra vilken av faktorerna som väger tyngst och vad som ger företagen flest fördelar. Huruvida de eventuella internationella anpassningarna medför en harmoniserings- eller standardiseringsprocess avgörs av de manualer som tillämpas inom koncernerna. På grund av att koncern 2, med hjälp av strikta direktiv, styr den legala redovisningen för
finns inte denna typ av riktlinjer för den legala redovisning vilket möjliggör en internationell harmonisering på dotterföretagsnivå på grund av den valmöjlighet som ges. Denna harmonisering är möjlig även utan några regelförändringar, således kan det ske en spontan harmonisering inom denna koncern.
Möjligheten att generalisera resultatet begränsas av att endast två koncerner har studerats. De identifierade möjligheterna och begränsningarna kan inte appliceras fullt ut på andra koncerner men för koncerner med exempelvis samma rapporteringsstrategier kan liknande möjligheter troligtvis identifieras. De ovanstående slutsatserna tar inte hänsyn till ytterligare faktorer som kan påverka en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Hade flera faktorer studerats hade resultatet eventuellt blivit ett annat. Resultatet begränsas även då den genomförda intervjustudien medför en risk att materialet innehåller subjektiva åsikter vilket även kan återspeglas i studiens resultat. Detta har försökt motverkas genom att hålla ett flertal intervjuer med verksamma på olika nivåer i samma koncern. Det är däremot en viktig faktor att poängtera i samband med studiens resultat.
Denna studie har enbart innefattat koncernernas svenska dotterföretag. Det vore därför intressant att genomföra en liknande undersökning även i utländska dotterföretag och upptäcka eventuella skillnader i möjligheter och begränsningar. Det vore exempelvis intressant att studera länder som historiskt sett inte har samma starka koppling mellan redovisning och beskattning som Sverige och se om det påverkar möjligheterna till harmonisering.
Under studiens gång har det framkommit att de två studerade koncernerna tillämpar två olika system för upprättande av koncernredovisning med tron om att det egna systemet resulterade i bäst kvalitet. Därför vore det även intressant att studera hur olika inrapporteringssystem påverkar kvaliteten i koncernens slutliga årsredovisning.
Källförteckning
Artsberg, K. 1993. Policy making and accounting change: influences on the choice of measurement principles in Swedish accounting. European Accounting Review (1), s.141-151.
Artsberg, K. 1996. The link between commercial accounting and tax accounting in Sweden. The European Accounting Review (5), s.795-814.
Baker C., R., Barbu M., E. 2007. Trends in research on international accounting harmonization. International Journal of Accounting, Jul 2007, Vol.42, Issue 3, p. 272-304. Bazaz S. M,. Parameswaran, R., Bordoli, B., 2003. A new approach to the problem of harmonizing international accounting reports. Global Finance Journal, Fall95, Vol. 6 Issue 2.
Bradshaw. T, M., Miller. S, G. 2008. Will Harmonizing Accounting Standards Really Harmonize Accounting? Evidence from Non-U.S. Firms Adopting U.S. GAAP. Journal of accounting, auditing & finance. Spring 2008, Vol. 23 Issue 2, p233-263.
Cañibano, L., Mora, A. 2000. Evaluating the statistical significance of de facto accounting harmonization: a study of European global players. The European Accounting Review 2000, 9:3, 349 369
Chan, K. H., Lin K. Z., Mo, P. L.L. 2010. Will a departure from tax-based accounting encourage tax noncompliance? Archival evidence from a transition economy. Journal of Accounting & Economics, May 2010, Vol 50 Issue 1, p58-73.
d’Arcy, A. 2001. Accounting classification and the international harmonization debate – an empirical investigation. Accounting, Organization and Society. 26, s 327-349.
Deloitte hemsida
http://www.deloitte.com/view/sv_SE/se/tjanster/finansiell-rapportering/ifrs/index.htm
[Hämtad: 2010-05-14]
Edlund, C., & Kyrö J. 2005. Nyheter inför bokslutet 2005, vilka regler tillämpas av vilka företag?. Balans 31,(12): 21-31.
Goncharov. I, Werner. R. J, Zimmermann. J. 2009. Legislative demands and economic realities: Company and group accounts compared The International Journal of Accounting. 44 (2009) 334–362.
IASB hemsida
http://www.iasb.org/The+organisation/IASCF+and+IASB.htm [Hämtad: 2010-04-11]
Koncern 1. Årsredovisning 2009 Koncern 2. Årsredovisning 2009
Lamb, M., Nobes, C. & Roberts, A. 1998. International Variations in the Connections Between Tax and Financial Reporting. Accounting and Business Research. 28 (3), s. 173-188.
McLeay, S., Neal, D., & Tollington, T. 1999. International standardization and harmonization: A new measurement technique. Journal of International Financial Management & Accounting. 10(Spring (1)), 42–70
Nobes, C. 1998. Towards a general model of the reasons for international differences of in financial reporting. Abacus. 34(2). s.162-187.
Nobes, C. 2006. The survival of international differences under IFRS: towards a research agenda. Accounting and Business Research. 36(3), s.233-245.
Rippe, J. 2001. Vägen mot IAS – skjut inte upp konverteringsprocessen!. Balans 6-7/2001, s.28-33.
Rådet för finansiell rapportering Hemsida a http://www.radetforfinansiellrapportering.se/UserFiles/Reviderat%20f%C3%B6rord %20till%20RR30-RR32-efterGenomg%C3%A5ngAndersU070813_EjUTKAST_I_Mall.pdf [Hämtad: 2010-06-01] Hemsida b http://www.radetforfinansiellrapportering.se/UserFiles/filarkivet/29/3%20RFR1/RFR%201.3 %20%20Uppdaterad%20dec%202009%20_2010-01-07Publunderlag.pdf [Hämtad: 2010-04-02-11]
Smith, D. 2006. Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Redovisningskonsulters Förbund. 2010. IFRS-volymen 2010. Avesta: V-TAB. Svenska Redovisningskonsulters Förbund. 2010. RR och URA Supplement till samlingsvolymen – redovisning. Avesta: V-TAB.
Svenska Redovisningskonsulters Förbund. 2009. SRF-boken 2009. Avesta: V-TAB.
Tay, J. S. W. and R. H. Parker. 1990. Measuring International Harmonization and Standardization. Abacus. March 1990, s. 71 -88.
Thorell P., Whittington G. 1994. The harmonizing of accounting within the EU. European Accounting Review, Vol 3., Issue 2, s.215-239.
van der Tas, L.G. 1988. Measuring Harmonization of Financial Reporting Practice. Accounting and Business Research. (Spring): 157–169.
Årsredovisningslag (1995:1554).
Muntliga källor:
A. Ansvarig för redovisning av pensioner för dotterföretag 1.1, 2010-04-22, Personlig intervju.
B. Ansvarig för samordning av redovisningen, årsredovisningen och skattedeklaration i dotterförtaget 1.1, 2010-04-22, Personlig intervju.
C. Redovisningsspecialist på koncernen, 2010-04-22, Personlig intervju. D. Ekonomiansvarig för dotterföretag 1.2, 2010-04-28, Telefonintervju. E. Ekonomidirektör för dotterföretag 1.3, 2010-05-04, Telefonintervju. F. Financial controller för koncern 2, 2010-05-06, Personlig intervju.
G. Redovisningsansvarig för dotterföretag på koncernens delade serviceenhet, 2010-05-06, Personlig intervju.
H. Ekonomiansvarig för dotterföretag inom koncern 2, 2010-05-10, Telefonintervju. I. Utomstående revisor och delägare i Price Waterhouse Coopers med erfarenhet av koncernredovisning, 2010-05-07, Telefonintervju.