Att utifrån fem intervjuer kunna presentera en lista med framgångsfaktorer för hur polisen skall arbeta i särskilt utsatta områden är omöjligt. Dels då underlaget för studien inte är tillräckligt, men också för att alla särskilt utsatta områden inte är homogena, varje område har sin problematik. Jag vill ändå utifrån mitt resultat och min diskussion argumentera för att om polisen skall nå framgång i särskilt utsatta områden krävs det att alla jobbar åt samma håll. Polisen behöver samverka internt, samt med kommun och socialtjänst, men framförallt behöver man skapa relationer till allmänheten i sitt område, kanske främst med fokus på ungdomar. Det är tydligt att allt yngre personer dras in i gängkriminalitet, och det behövs en lokal, närvarande polis som finns där för att bryta denna trend. Poliser som har en relation till ungdomarna, så att även vid till exempel ingripanden som kräver våld eller hårdare tag, så kan det ses som legitimt agerande av polisen, så länge ungdomarna förstår syftet med ingripandet. Det behövs att fler poliser väljer att stanna kvar i yttre tjänst, och vårdar de relationer som de har skapat. Har ett lokalpolisområde för mycket rotation på poliserna i yttre tjänst så hinner aldrig ungdomar eller allmänhet få någon personlig kontakt, varje gång de möter polisen är det ett nytt ansikte, vilket också riskerar att minska legitimiteten. Det krävs också att lokalpolisområden har en sund arbetskultur, där de strävar efter att arbeta professionellt, och där icke-legitima ingripanden eller åtgärder inte förekommer. Det ställer höga krav på alla medarbetare, men främst på ledningen i ett lokalpolisområde, att främja en sådan arbetskultur. Denna studie avhandlar fem polisers erfarenhet utifrån två lokalpolisområden med särskilt utsatta områden. Resultaten av denna studie kan inte ses som generellt, då varje särskilt utsatt område är unikt, med sin egen problematik, och det går inte heller att jämföra studien med andra lokalpolisområden. Att göra en större undersökning bland alla lokalpolisområden i Sverige hade blivit missvisande, då alla intervjuade inte har erfarenhet av alla lokalpolisområden, eller alla särskilt utsatta områden. Polisens brottsförebyggande arbete bör ske genom vetenskapligt beprövade metoder, där det finns möjligheter att följa upp och utvärdera det arbetet, för att hela tiden sträva efter att arbeta så effektivt som möjligt, framförallt med de begränsade resurser som finns inom Polismyndigheten i dagsläget.
Jag har i denna studie medvetet valt att inte undersöka hur eventuella lagändringar hade förbättrat polisers arbete i särskilt utsatta områden, där det i media de senaste åren funnits förslag om visitationszoner, vistelseförbud och liknande. De poliser som jag har intervjuat arbetar utefter gällande lagstiftning, och det är också utifrån den lagstiftningen som jag har analyserat vilka framgångsfaktorer och risker som finns.
Något som har funnits i mina tankar under studiens framfart är att det hade varit intressant att närmare studera relationen mellan polis och ungdomar som befinner sig i gängkriminalitet, hur den har växt fram och hur den har påverkat polisernas arbete. Det
28
finns flera studier som förklarar hur särskilt utsatta områden växer fram, med flera olika förklaringar, men det saknas studier på hur svenska polisens arbete i särskilt utsatta områden faktiskt fungerar.
29
Referenser
Anselin, L., Griffiths, E., & Tita, G. (2008). Crime mapping and hot spots analysis. I R. Wortley & L. Mazerolle (Red.), Environmental Criminology and Crime Analysis (s. 98-117). Willan Publishing.
Berggren, N-E., & Munck, J. (2019). Polislagen – en kommentar (13 uppl.). Norstedts juridik.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research
in Psychology, 3(2), s. 77-101.
Brottsförebyggande rådet. (2015a). Kunskapsbaserat arbete i utsatta områden.
https://www.bra.se/download/18.31d7fffa1504bbffea029755/1446453597807/2015_Borja_ med_en_kartlaggning.pdf
Hämtad 2020-10-02 kl. 10:21
Brottsförebyggande rådet. (2015b). SSPF – Ett fokus på ungdomar i riskzon.
https://www.bra.se/download/18.31d7fffa1504bbffea022e06/1446130699789/sspf_samver kan_skola_socialtjanst_polis_fritid_slutversion.pdf
Hämtad 2020-10-25 kl. 10:32
Brottsförebyggande rådet. (2016:20). Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta
områden.
https://bra.se/download/18.37179ae158196cb1723309b/1480436880282/2016_20_Insats er_mot_brott_och_otrygghet.pdf
Hämtad 2020-10-07 kl. 11:22.
Brottsförebyggande rådet. (2019). Att arbeta brottsförebyggande med Effektiv Samordning
för Trygghet – En exempelsamling.
https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70ee74a/1557477784500/2019_EST_ex empelsamling.pdf
Hämtad 2020-11-09 kl. 08:29
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Bråstedt, M. (22 maj 2018). Åkesson: Militär ska kunna gå in i förorten. Expressen.
https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/lag--ordning/akesson-militar-ska-kunna-ga-in-i-fororten/ Hämtad 2020-10-02
30
By, U. (27 januari, 2016). Försäkringskassan lämnar Botkyrka. Dagens Nyheter.
https://www.dn.se/sthlm/forsakringskassan-lamnar-botkyrka/
Hämtad 2020-11-09
Carlsson Tenitskaja, A., Håkansson, A., Tronarp, G., Jamshidi, J., Ahlborg, K. (28 oktober, 2017). En anhållen för skottlossning mot polisvilla. Aftonbladet.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/W4eyg/en-anhallen-for-skottlossning-mot-polisvilla Hämtad 2020-10-05
Eck, J.E., & Spelman, W. (1987). Who Ya Gonna Call? The Police as Problem busters. Crime
& Delinquency, 33(1), s. 31-52. https://doi.org/10.1177/0011128787033001003
Emerson, K., Nabatchi, T., & Balogh, S. (2012). An integrative framework for collabortative governance. Journal of Public Administration Research and Theory, 22(1), s. 1-29.
Furuhagen, B. (2009). Från fjärdingsman till närpolis: en kortfattad svensk polishistoria. Växjö universitet
Garland, D. (1996). The limits of the sovereign state: Strategies of Crime Control in Contemporary Society. The British Journal of Criminology, 36(4), s. 445–471.
Gerell, M. (2020). Områdesutveckling och lokalt polisarbete. I M. Gerell, P-O. Hallin, K. Nilvall & S. Westerdahl (Red.), Att vända utvecklingen – från utsatta områden till trygghet
och delaktighet (s. 209-219). Malmö Universitet.
Gill, C., Weisburd, D., Telep, C., Vitter, Z. & Bennett, T. (2014). Community-oriented policing to reduce crime, disorder and fear and increase satisfaction and legitimacy among citizens: a systematic review. Journal of Experimental Criminology, 10(4), s. 399–428.
https://doi.org/10.1007/s11292-014-9210-y
Goldstein, H. (1979). Improving policing: A problem-oriented approach. Crime and
Delinquency, 25(2), s. 234–258. https://doi.org/10.1177/001112877902500207
Gundhus, O.I.H. (2016). Förebyggande polisarbete – mellan kriminalitetskontroll och trygghet. I P. Larsson, R. Granér & H. Gundhus (Red.), Polisvetenskap: en introduktion (1:a uppl., s. 189-220). Studentlitteratur AB.
Gustafsson, C., & Hollari, S. (2005). Ett steg på väg: Kartläggning av de lokala
brottsförebyggande råden. Brottsförebyggande rådet.
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800012546/1371914727841/2005_15 _ett_steg_pa_vag.pdf
31
Hallin, P-O. (2020). Utsatthetens konsekvenser. I M. Gerell, P-O. Hallin, K. Nilvall & S. Westerdahl (Red.), Att vända utvecklingen – från utsatta områden till trygghet och
delaktighet (s. 75-86). Malmö Universitet.
Holmberg, L. (2016). Vad gör polisen?. I P. Larsson, R. Granér & H. Gundhus (Red.),
Polisvetenskap: en introduktion (1:a uppl., s. 161-188). Studentlitteratur AB.
Johansson, Y. (30 november, 2014). Entrén till rättscentrum sprängd. Sydsvenskan.
https://www.sydsvenskan.se/2014-11-30/entren-till-rattscentrum-sprangd Hämtad
2020-10-05
Justitiedepartementet. (2017). Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande
program.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2017/03/skr.-201617126/ Hämtad 2020-10-15 kl. 09:37
Larsen, A-K. (2018). Metod helt enkelt (2 uppl.). Gleerups Utbildning.
Lundmark-Nilsson, E., & Nilsson, I. (2012). Vänd dem inte ryggen – socioekonomisk analys
av destruktiva subkulturer. Fryshuset.
Malmö stad. (2020). Sluta skjut. https://malmo.se/slutaskjut
Hämtad 2020-10-13 kl: 14:01
Moderaterna. (17 september, 2020). 10 mönsterbrytande reformer att stoppa gängen.
https://moderaterna.se/10-monsterbrytande-reformer-att-stoppa-gangen Hämtad 2020-10-02
Nilvall, K. (2020). Utsatthetens konsekvenser. I M. Gerell, P-O. Hallin, K. Nilvall & S. Westerdahl (Red.), Att vända utvecklingen – från utsatta områden till trygghet och
delaktighet (s. 220-233). Malmö Universitet.
Pettersson, T. (2012). Att balansera mellan kontroll och kontakt – Lokala polisers arbete
med ungdomar. Studentlitteratur AB.
Polislagen (SFS 1984:387). Justitiedepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/polislag-1984387_sfs-1984-387
Polismyndigheten 2015. PM. Uppdragsbeskrivning för områdespolis. Diarienr A149.893/2015
Polismyndigheten. (2017). Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och
32
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social-ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf/download?v=
Hämtad 2020-10-05 kl: 11:24
Polismyndigheten. (2018). Polismyndighetens strategi för arbete i utsatta områden.
https://polisen.se/siteassets/dokument/strategi
er/polismyndighetens-strategi-for-arbete-i-utsatta-omraden.pdf/download?v=
Hämtad 2020-10-07 kl. 10:54
Polismyndigheten. (2019). Kriminell påverkan i lokalsamhället.
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/kriminell-paverkan-i-lokalsamhallet.pdf/download?v=
Hämtad 2020-10-05 kl. 11:30
Polismyndigheten. (2020a). Brottsförebyggande arbete – Polisens arbete.
https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/brottsforebyggande-arbete/ Hämtad 2020-06-05 kl. 14:40
Polismyndigheten (2020b). Problemorienterat polisarbete.
https://intrapolis.polisen.se/bekampa-brott/brottsforebyggande-arbete/problemorienterat-polisarbete/
Hämtad 2020-06-05 kl. 14:40
Polismyndigheten (2020c). Bekräftade skjutningar 2017-2020.
https://polisen.se/contentassets/430a80f929814107abdd4e648116b8d5/bekraftade-skjutningar-2017-2020.pdf
Hämtad 2020-12-09 kl. 08:41
Polismyndigheten (2020d). Medborgarlöften och lokal samverkan.
https://polisen.se/om-polisen/medborgarloften-och-lokal-samverkan/
Hämtad 2020-10-15 kl. 09:11
Polismyndigheten (2020e). Strategisk verksamhetsplan 2020-2024.
https://polisen.se/contentassets/553e47c953944ac8938c5dce23d83d99/strategisk-verksamhetsplan-2020-2024.pdf
Hämtad 2021-01-05 kl. 07:40
Polismyndigheten (2020e). Brottsförebyggande arbete.
https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/brottsforebyggande-arbete/
33
Przeszlowski, K., Vaughn, J. (2018). An explatory assessment of Community-oriented policing implementation, social disorganization and crime in America. Social Sciences, 7(3), Artikel 16.
https://doi.org/10.3390/socsci7030035 Hämtad 2020-12-02
Regeringskansliet. (November, 2012). Urbana utvecklingsområden – Statistisk uppföljning
utifrån sju indikatorer. Dnr A2012/4115/I. Arbetsmarknadsdepartementet.
https://www.regeringen.se/contentassets/00a8cf242d7c434aabf50ee15b8fdefe/urbana-utvecklingsomraden---statistisk-uppfoljning-utifran-sju-indikatorer-hela-dokumentet
Rikspolisstyrelsen. (2014). Sociala insatsgrupper – vad är det?.
https://polisen.se/contentassets/cd5a6ac6f8474bf0afef20105b50b7ef/sociala-insatsgrupper---vad-ar-det_.pdf
Hämtad 2020-10-25 kl. 10:47
Sampson, R. J., Raudenbush, S. W., & Earls, F. (1997). Neighborhoods and Violent Crime: A Multilevel Study of Collective Efficacy. Science, 277(5328), 918-924.
Sampson, R. J. (2006). How does community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates. I P-O. Wikström & R. J Sampson (Red.), The
Explanatiopn of crime: Context, mechanisms and development (s. 31-60). Cambridge
University Press.
Shaw, C. R., & McKay, H. D. (1942), Juvenile Delinquency and Urban Areas. Chicago University Press.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Hämtad 2021-01-05 kl. 07:26
Weisburd, D., & Eck, J. E. (2004). What Can Police Do to Reduce Crime, Disorder, and Fear?. The ANNALS of the American Academy of Political and Social Science, 593(1), s. 42–
65. https://doi.org/10.1177/0002716203262548
Westerdahl, S. (2020). Utsatthetens konsekvenser. I M. Gerell, P-O. Hallin, K. Nilvall & S. Westerdahl (Red.), Att vända utvecklingen – från utsatta områden till trygghet och
34
Bilaga
Intervjuguide
Syftet med denna studie är att undersöka vilka framgångsfaktorer och eventuella risker som poliser från två olika lokalpolisområden upplever gällande polisiärt arbete i särskilt utsatta områden.
Hur länge har du arbetat som polis? Vad är din nuvarande tjänst?
Kan du beskriva hur en vanlig arbetsdag ser ut för dig. Vad gör du? Är det skillnad dag/kvällstid på dina arbetsuppgifter?
1)
Vad är det bästa respektive det sämsta med att arbeta som polis i ert område? Vilken typ av brottslighet har ni problem med i ert område?
Hur arbetar ditt lokalpolisområde idag riktat mot särskilt utsatta områden?
Vad upplever du ni får för resultat av det arbetet? Ex. minskad otrygghet, lägre brottslighet, mindre öppen narkotikahandel
Vad har ni för förutsättningar för att arbeta mot problematiken som finns inom särskilt utsatta områden?
Arbetar ni tillsammans med andra lopon som har särskilt utsatta områden? På vilket sätt? Hur hade detta arbete kunnat utvecklas?
Vad anser du är polisens viktigaste uppdrag i dessa områden? Hur anser du att det fungerar kontra er strategi/inriktning?
Vad ser du för framgångsfaktorer gällande arbete i särskilt utsatta områden?
Anser du att det behövs mer av något? Är det någonting ni gör som man kanske ska lägga mindre fokus på?
Hur stort ansvar anser du att ni har i dessa områden jämfört med ex. kommun, andra statliga myndigheter?
Vad ska polisen göra? Vad ska andra aktörer göra?
Vilken utbildningsnivå har poliserna i lopot kring att de är just ett utsatt område? Behövs mer utbildning? I så fall, vilken typ av utbildning?
Vad ser du för risker/felsteg som man kan göra gällande särskilt utsatta områden?
Hur tycker du ert lopo hanterar övriga områden hos er som inte är särskilt utsatta? Finns det några skillnader i ert arbetssätt där? Vilka likheter och skillnader?
35
Hur ser din vardag ut gällande hot och våld mot polis? Om det förekommer, hur hanteras detta av organisationen?