I detta kapitel kommer vi lyfta de slutsatser vi har kommit fram till efter att vi har analyserat vårt empiriska material. Vi kommer utgå ifrån de frågeställningar vi ställt i vår inledning för att kunna koppla vårt resultat till vårt syfte.
Hur väljer förskollärarna barnlitteratur till förskolan? Förskollärarna väljer ofta litteratur sporadiskt och gärna efter boken utseende, då inte bara utsidan utan även efter insidans utseende, såsom bilderna, textmängden och hur relevant den är för barnens intresse. I enstaka fall reflekterar förskollärarna över normer och värderingar som visar sig i bokens innehåll. Finns det en röd tråd i arbetet kring litteraturen på förskolorna enligt förskollärarna, i så fall vilken? Ett sammanhängande syfte kring litteraturen finns bara i situationsanpassade
aktiviteter där förskollärarna vill utveckla barnens sociala samspel och i ett fåtal temaarbeten och projekt där litteraturen kan vara ett komplement till det övergripande syftet.
Förskollärarna visar ett intresse för att arbeta mer med litteraturen och ha ett genomgående syfte men känner sig begränsade av tidsbrist. Litteraturens betydelse och förmåga att framföra ett syfte övervinner inte känslan av den rådande tidsbrist som finns i verksamheten.
Vilka tankar har förskollärarna när det gäller normer som finns inom verksamheten och i litteraturen? Förskollärarna är införstådda med att det finns olika normer som syns i
verksamheten, litteraturen och sina egna förhållningssätt. De menar att normer skapas efter samhället vi lever i och är därmed en viktig del av samhället och förskolan om man arbetar med dem på rätt sätt i verksamheten.
I vilken utsträckning arbetar förskolor med normkritik/normkreativitet i praktiken och då specifikt i litteratur? Förskollärarna försöker arbeta med normkritik/normkreativitet men till följd av tidsbristkänslan blir arbetssättet ofta nedprioriterat. De använder sig delvis av normkreativitet när de lyfter normer som passar in på verksamheten utifrån litteratur. Detta skedde dock enbart vid behovet av att belysa specifika normerna som förskollärarna kände var nödvändiga. Slutsatsen blir att förskollärarna ser de normer som finns i verksamheten och kan se ett behov av att arbeta med dem, men väljer alltså inte att göra detta genom litteratur, då det är alltför tidskrävande.
31
6.
Diskussion
I denna del av arbetet diskuteras och reflekteras vårt resultat utifrån de slutsatser vi har dragit. Med hjälp av vår analys, kommer vi att diskutera resultatet av vår studie i förhållande till tidigare forskning. Studiens syfte var att få en utökad förståelse för barnlitteraturens
användning inom förskolans verksamhet och få höra förskollärarnas tankar kring arbetssättet. Då vi hade för avsikt att se på detta utifrån det normkritiska perspektivet ville vi även
undersöka hur förskollärarna upplevde att normer och normkritik påverkade användningen av barnlitteratur i verksamheten. I diskussionen av vårt resultat kommer vi att utgå ifrån våra frågeställningar som vi nämnt i inledningen.
Utifrån vårt material har vi sett att förskollärarna valde litteratur efter verksamhetens behov såsom i temaarbeten, projekt och vid specifika situationer exempelvis konflikthantering och relationsskapande. Den röda tråd vi kan se gällande litteraturanvändningen är när
verksamheten har ett specifikt syfte att förmedla och känner att användning av litteratur kan hjälpa till att förmedla detta syfte. Björkman och Bromseth (2019) lyfter de viktiga didaktiska val som behövs göras av förskollärarna för ett genomtänkt ändamål i verksamheten, vi anser att ett förbestämt syfte hade underlättat för förskollärarna att hålla en röd tråd i sin
verksamhet. Vi konstaterade även att förskollärarna hade en vision om litteraturens användning i verksamheten. Samtliga förskollärare lyfter att där finns en litterär betydelse såsom språkutveckling, samtidigt som vi såg en avsaknad av litteraturanvändningen. Förskollärarna lyfte själv att där inte fanns den tid som behövdes för att kunna använda sig mer djupgående av litteratur i verksamheten. När litteraturen väl används utanför den situationsanpassade verksamheten som vi nämner kunde vi se att valprocessen brister. Förskollärarna beskrev att valen ofta gjordes i stressade situationer såsom innan och efter måltid. Valen gjordes då framförallt efter barnens intresse men ibland även efter längden på boken, hur tilltalande bilderna var, bokens innehåll och hur utmanande boken var.
Förskollärarna var medvetna om att ett syfte behövdes men de kände inte att de hade tid att genomföra exempelvis högläsning med ett förutbestämt syfte. Ett normkreativt arbetssätt kan inte fungera utan ett syfte, då en av huvudpunkterna i den normkritiska pedagogiken och det normkreativa arbetssättet är syftet. Om förskollärarna inte arbetar med ett syfte anser vi inte heller att de arbetar normkreativt.
32
Vi anser att barnens intresse är viktigt och om barnen inte är intresserade av materialet förskollärare erbjuder dem kommer aktiviteterna inte vara lika lärorika som de har potential att vara, vilket är en del av syftet som man måste ta hänsyn till. Vi har dock visat i vår analys att barnets intresse inte kan vara det enda syftet. För att skapa en lärorik litterär aktivitet krävs det att förskollärarna väger flera olika didaktiska val och har tydliga instruktioner, syften och verktyg. Ett sätt vi ser som detta kan förbättras på är att ta användning av det som redan sker, dvs. situationsanpassade aktiviteter, teman och projekt. Istället för att bara använda
litteraturen när förskollärarna känner ett behov av stöd kan de inkorporera litteraturen i fler aktiviteter och bygga teman och projekt utifrån exempelvis böcker. Enligt förskollärarna finns det ett problem med att hålla en röd tråd i den litterära användningen, detta problem är
tidsbrist.
I vår slutsats förklarar vi att tidsbristen är den övervägande anledningen till att förskollärarna inte hinner se över litteraturen innan den används och inte heller väljer att ha ett syfte med de “vardagliga” böcker som finns framme. Tidsbrist syntes i samtliga studier vi har lyft från den tidigare forskningen, dvs. att det inte finns ett syfte med litteraturanvändningen samt att den litterära användningen var lågprioriterad i verksamheten. Vi ser en vilja till förändring i användandet av litteraturen, dock ser vi ingen drivkraft till förändring i förskollärarnas handlingar gällande den tidsbegränsning som de känner av. Som förskollärare D nämner känner hen att det är de själva som skapar begränsningar i användandet av litteratur och genom detta anser vi att läsningen blir en lågprioriterad del av förskolans verksamhet. Med tanke på att en av förskollärarna ansåg att de skapade egna restriktioner kan vi tolka detta som att förskollärare antagligen kan göra mer än vad de faktiskt gör. De kan skapa tid till läsning innan/efter måltidssituationen istället för att hitta tid. Har de förbestämda tider till läsning kan de planera upp ett syfte och använda böckerna som verktyg istället för tidsfördriv och varför då inte använda tider där de redan läser för barnen? När förskollärare inser hur viktig den litterära användningen är men sedan inte finner tid under dagarna måste vi ställa oss kritiska till om de faktiskt ser de fördelar som läsning ger för då hade väl förskollärarna skapat tid till själva läsningen? Tidsbristen är ett bestående tema genom verksamheter i världen vilket vi har sett både i vår tidigare forskning och i vår egen studie. Samtidigt uttrycker nästintill alla förskollärare som medverkat att de läser vid tider som inte är förutbestämda, varför då inte använda denna tid till läsning och göra den tiden till planerad lästid istället? Vi har förstått och själva upplevt att dessa tider kan vara stressiga situationer men kan inte det bero på att
33
förskollärarna bestämt sig för att det ska vara så? Genom att planera upp ansvaret och syftet under dessa situationer kanske både situationerna blir mindre stressfyllda och barnen får givande lässtunder. Det blir tydligt för oss att det normkritiska verktyget som finns inte används på sättet det är tänkt, eftersom tidsbristen upptog en stor del av förskollärarnas tankesätt. Den normkritiska pedagogiken användes inte som en grund utan mer som ett komplement när ett behov av det uppkom i verksamheten. Med anledningen av att vi i vår studie sett barnlitteraturens väsentlighet, utifrån både vår forskning, teori och förskollärarnas erfarenheter anser vi att de kan använda lässtunden som normbygge i verksamheten. Att använda lässtunden som ett sätt att belysa normer tror vi kan vara väldigt gynnsamt.
Förskollärarna i vår studie anser att normer existerar i verksamheten och att det är samhällets sociala konstruktioner som styr hur de ser ut. De normer som speglas i förskolans vardag blir belysta genom situationsanpassade aktiviteter på detta tema och litteraturen används som verktyg. Utifrån vår slutsats anser vi att förskollärarna inte arbetar tillräckligt mycket med detta arbetssätt. Vi anser att normkreativitet är ett konkret exempel på hur man kan använda sig av normkritiska verktyg, men de används som sagt bara tillfälligt för att nå specifika mål. Varför använder man sig då inte av detta? När förskollärarna lägger tid på att faktiskt lyfta normer och använder verktygen för att nå specifika mål i det sociala samspelet, känner vi att man kan gå steget längre. Vi menar att använda tiden de har till ett grundarbete i det
normkreativa förhållningssättet och skapa de normkreativa verktygen man behöver till mer än de situationsanpassade aktiviteterna. Förskollärarna kan exempelvis göra en bokanalys på böckerna som finns i bokhyllan, målet med detta är att du kan skapa förutbestämda syften med litteraturen innan böckerna når barnen. Vi anser att det på så sätt går att använda litteraturen i verksamheten utan att det blir allt för tidskrävande. Med detta menar vi att bokhyllans grundutbud av böcker ska vara relevant för förskolans verksamhet. Förskollärarna ska känna en trygghet i de böcker som finns i bokhyllan och vilja använda dem med ett syfte. Ett syfte kan vara att arbeta normkreativt med barnen genom högläsning, då behöver böckerna som finns belysa samhällets normer och succesivt bytas ut för att vara relevanta i samhällets samtid och efter normernas föränderlighet. Vi håller med slutsatserna som är nämnda i den tidigare forskningen som påtalar att högläsningen är viktig men vi anser också att ett
grundarbete behövs för att inte behöva analysera böckerna medan de används. Har man gjort grundarbetet som vi diskuterat ovan känner man som förskollärare till biblioteket och vad böckerna innehåller. Lässtunden underlättas eftersom man vet i vilket syfte man kan använda böckerna, om det nu är normer eller något annat syfte. Böckerna kan både vara sorterade efter normer och teman/projekt samtidigt. Vi anser att de verksamma på förskolorna borde se
34
högläsningen och användandet av litteratur som en planerad aktivitet med ett syfte. Vi vet från våra intervjuer att litteraturen behöver spegla barns vardag och då är det viktigt att planera och analysera utifrån detta.
I vår studie har vi gjort fem intervjuer med förskollärare som arbetar på total två förskolor. Vi ansåg att detta gav oss tillräckligt material för att få svar på våra frågeställningar och för att få en tydlig bild över hur barnlitteratur används samt hur normer, normkritik och normkreativitet används i verksamheten. Vi står fast vid att den kvalitativa metoden och intervjuformen var rätt val då vi fick en tydlig inblick i hur förskollärarna såg på ämnet. Vi såg dock som nämnt i metoddiskussionen att förskollärarna antagligen ville visa sitt bästa jag i en personlig intervju och detta kan ha påverkat vårt slutliga resultat. Vi tror att med ett större urval av förskollärare hade studien fått ett bredare omfång samt fått en mindre felmarginal. I efterhand värderar vi dock förskollärarnas inblick i verksamheten högre än vad en kvantitativ studie hade tillfört i vår mening. Vi känner att barnlitteraturen som ämne är något vi skulle kunna forska vidare på specifikt om hur känslan av tidsbrist påverkar verksamheten i sin helhet och hur normkritik och normkreativitet används i andra former av aktiviteter i verksamheten. Något som också hade kunnat undersökas närmre är normen av normkritik. Med en ny läroplan i förskolan som har satt ett större fokus på att belysa normer kan det vara intressant att mer djupgående
35
7. Yrkesmässig relevans
I vår studie har vi sett att förskollärare förstår innebörden av hur viktigt det är med
litteraturen, i allt från språkutveckling till socialt samspel. Det som förskollärare idag ser som hinder till att använda litteratur är bristen på tid. Vi skulle säga att den litterära användningen är lågprioriterad och vi måste för framtiden försöka hitta nya sätt att göra litteraturen till en aktivitet med hög prioritet. Vi kan inte skapa mer tid men vi kan prioritera om verksamheten så att tiden som används alltid får ett syfte i de aktiviteter där barnen är involverade. Vi anser att fler förskollärare borde tänka igenom de begränsningar de själv sätter istället för att se tiden som en begränsning.
I nya läroplanen lyfts normerna på ett sätt som de inte gjort tidigare. Därmed blir ett normtänk och ett normkritiskt förhållningssätt betydligt mer relevant för förskolan och dess framtid. Vi menar att litteraturarbetet kan vara sättet som vi aktivt och medvetet arbetar med normer och normkritik i förskolan för att vidga barnen synsätt på samhällets gemensamma värderingar. En normkritisk pedagogik med genomtänkta didaktiska val kan enligt oss vara ett sätt att nå dessa mål. Verktyget för att göra detta tror vi är det normkreativa verktyget, lässtunden som normbygge.
Vi tycker studien är relevant för förskolläraryrket eftersom den öppnat våra ögon för barnlitteraturens användning och det normkreativa arbetssätt du kan använda dig av. Samtidigt hoppas vi att vår studie kan upplysa fler inom förskolans verksamhet kring detta problem som vi stött på. Det finns många vägar att arbeta normkreativt men vi anser att detta är en bra början för verksamheten.
36
8. Referenslista
Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., uppl. Stockholm: Liber
Baier, Matthias & Svensson, Måns (2018). Om normer. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) (2019). Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Bryman, Alan (2012). Social research methods. 4. ed. Oxford: Oxford University Press Damber, Ulla (2015). Read-alouds in preschool - A matter of discipline? Journal of Early childhood Literacy, Vol. 15(2), ss.256-280. DOI: 10.1177/1468798414522823
Dennis, Lindsay R., & Horn, Eva (2011). Strategies for Supporting Early Literacy Development. Young Exceptional Children, Vol.14(3) ss.29-39. DOI:
10.1177/1096250611420553
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hellman, Anette (2013). Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur Ross, Rachael L. (2017) Exploring Teachers' Read-Aloud Book Selections: What Drives the Decision. Diss. Clemson: Clemson University.
https://tigerprints.clemson.edu/all_dissertations/2049 [2019-04-08]
Salmson, Karin & Ivarsson, Johanna (2015). Normkreativitet i förskolan: om normkritik och vägar till likabehandling. 1. uppl. Linköping: Olika
Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2018). Likabehandling i förskola & skola. 2. uppl. Stockholm: Liber
37
9.
Bilagor
9.1. Intervjufrågor
Kvalitativ intervju Information om intervju
Intervjun kommer vara en grund för vårt examensarbete om litteratur i förskolan. Hur den används men också pedagogernas process i att välja litteratur till barnen. Det teoretiska perspektivet vi har valt att utgå ifrån är normkreativitet och då även normkritik.
Under intervjun kommer vi ställa öppna frågor för att höra intervjupersonens tankar och perspektiv. Vi vill inte påverka den som blir intervjuad med våra åsikter.
Frågor att ställa för intervjuaren
Fråga 1: När vi säger barnlitteratur i förskolan vad tänker du på då?
Fråga 2: Berätta på vilket sätt använder ni litteraturen på avdelningen?
Fråga 3: Beskriv hur du gör när du väljer litteratur till avdelningen?
Fråga 4: Tänker du dig att de ska finnas någon form av röd tråd eller syfte? Fråga 5: När vi säger normer vad tänker du på då?
Fråga 6: Under din process av litteraturval tänker du något på normer och värderingar i den specifika litteraturen?
Fråga 7: Finns det något mer du vill säga om det här, som jag kanske inte har frågat, något som du tycker är viktig?
38
9.2. Samtyckesblankett
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE 2019-04-02
Samtycke till medverkan i studentprojekt Hej!
Vi heter Julia Olsson och Oskar Welander, vi går sjätte terminen på förskollärarutbildningen vid Malmö
universitet. Vi kommer ta vår examen januari 2020. Anledningen till att vi lämnar ut denna samtyckesblankett är för att få förskolans och pedagogernas godkännande till intervjuer.
Vi har valt att skriva ett examensarbete där vi vill förstå hur litteraturen (barnböckerna) används på förskolan och pedagogernas process samt tankegång kring valen av litteratur. Den typen av studie vi kommer att använda oss av för att få fram ett resultat är en kvalitativ studie, det vill säga i detta fall kommer utföra intervjuer med pedagogerna. Detta gör vi genom fältanteckningar samt ljudinspelning under intervjun, den typen av frågor vi kommer ställa är:
Hur väljer pedagogen litteratur till förskolan? Om pedagogen undersöker böckernas innehåll, reflekterar över värderingar och normers påverkan på barnen.
Finns det en röd tråd i innehållet av litteraturen som hittas till förskolan, iså fall vilken?
Ljudinspelningen kommer vara valbar för den som blir intervjuad, självklart hjälper de oss vid vår transkribering av materialet om vi kan lyssna på intervjuerna i efterhand. Intervjun kommer då spelas in via en diktafon. De som kommer ha tillgång till ljudfilerna är endast vi (Julia och Oskar). De personuppgifter som kommer samlas in är då ljudupptagning av personer. I själva examensarbetet kommer de intervjuade vara anonyma och inga personuppgifter kommer nämnas. Det insamlade materialet och personuppgifterna kommer lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. Då examensarbetet är godkänt kommer ljudfilerna att makuleras.
Vi kommer under vårt examensarbete utgå ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf och då kommer vi förhålla oss till följande principer:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP
39
Julia Olsson Oskar Welander
... Studentens underskrift och namnförtydligande
Julia: Oskar:
... Ansvarig handledare på Malmö universitet:
Jakob Löfgren,
... Kursansvarig på Malmö universitet:
Sara Berglund,
... Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mah.se 040-665 70 00
Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa
personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärar- utbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom